Forskningsintresserade sjuksköterskor
Sammanfattning av workshop för forskningsintresserade sjuksköterskor inom barnområdet
2010-04-23 på Hälsohögskolan i Jönköping i anslutning till Barnveckan.
Ett 20-tal forskningsintresserade sjuksköterskor inom barnområdet träffades och diskuterade
erfarenheter. Inom barnområdet finns en spirande mängd forskning och vetenskap. Inom
vissa områden, t.ex. inom neonatologi, barnonkologi och barndiabetes finns en hel del
omvårdnadsforskning. Inom den generella pediatriska vården och kring barn med kroniska
sjukdomar görs studier om än i mindre omfattning. Detta gäller även inom Barn- och
skolhälsovården där det börjar komma ett och annat projekt. Däremot inom Barn- och
ungdomspsykiatrin finns i princip ingen omvårdnadsforskning gjord.
De studier som publicerats berör ofta barns och ungdomars livskvalitet, hälsa och/eller
psykosociala problem. Smärta, oro och rädsla hos barn är andra vanliga forskningsfält,
liksom amning, kost och vikt. Ett flertal studier berör familjens situation, det kan gälla
kommunikation mellan vårdgivare, barn och familjen eller livskvalitet hos föräldrar och
syskon. Även organisatoriska aspekter såsom vårdens kvalitet, organisation och
dokumentation är delvis studerat.
Alla sjuksköterskor förväntas vara forskningskonsumenter, dvs. vara kunniga om vilken
forskning som finns och hur den kan användas i det dagliga arbetet. Dessutom skall några/ett
fåtal vara forskningsproducenter, dvs. de som är aktiva forskare och tar fram nya
forskningsresultat. Stora delar av forskningen hittills berör kartläggningar framförallt med
kvalitativa metoder och ofta i relativt små grupper. Nu börjar det bli dags att ta nästa steg och
forska på mer konkreta och praktiska frågor som vården behöver ha svar på. Detta kan göras
genom att genomföra och utvärdera vårdförändringar, så kallad interventionsforskning. För
att detta skall kunna genomföras och dess effekter kunna utvärderas behövs lämpliga
mätinstrument. Därför blir det viktigt att utveckla mätinstrument bl.a. för att mäta livskvalitet
och vårdkvalitet.
Tre huvudsakliga frågor väcktes som behöver diskuteras och arbetas med vid kommande
träffar:
Hur får vi ut forskningsresultaten i vården?
Hur tar vi tillvara forskande sjuksköterskor i vården?
Hur får vi forskarna att forska på kliniskt relevanta frågeställningar?
Dessutom identifierades två intressegrupper:
1. ”Livskvalitets mätning” – grupp för intresserade att utveckla, validera och samverka
kring instrument för att mäta livskvalitet hos barn och ungdomar, framför allt
generiska instrument, dvs. att kunna användas oberoende av barnets sjukdom eller
behandling. Är du intresserad av att delta i nätverket hör av dig till Karin Enskär
([email protected]) eller Britt-Marie Ygge ([email protected]).
2. ”Smärta, oro och rädsla” – grupp för intresserade av forskning om smärta, oro och
rädsla hos barn och ungdomar i samband med sjukdom, sjukhusvistelser och
sjukvårdsprocedurer. Liksom frågor kring mätning och behandling av smärta, oro och
rädsla hos barn och ungdomar. Är du intresserad av att delta i nätverket hör av dig till
Maria Forsner ([email protected] / [email protected]).
/ vid pennan Karin Enskär, Jönköping
