Årsrika människor som en resurs
Seminarium Karlstad universitet 2015 04 27
Barbro Westerholm, riksdagsledamot (FP)
Ordförande, Nätverket Liberala Seniorer
Vem är gammal – äldre ?
Vad lägger ni in i de orden?
Gammal Äldre
Synonymer i svenska ordlistor









Ålderstigen
Med hög ålder
Till åren kommen
Åldrad
Utlevad
Kraftlös
Utsliten
Mossig
Gubbat till sig








Mossbelupen
Mångårig
Möglig
Avtynad
Senil
Ha sett sina
bästa år
Överlevt sig själv
Avtacklad men
ännu inte
Årsrik bör bli ny synonym till
gammal eller äldre
Årsrik står för rik på:
Levda år
Rik på kunskap
Och!!!
Rik på livserfarenhet
Demografin – litet siffror
För hundra år sedan
- En fjärdedel av befolkningen var under tio
år
- Tio procent var 65 år eller äldre
-
2013
- 12 procent var under tio år
- 19 procent 65 år eller äldre
Är det ett hot eller en möjlighet ?
Kronologisk ålder är ett uselt mått
för att karakterisera en människa
Bo G Eriksson (2010)
”Vi föds som kopior och dör som
original”
Men vi finns i ett samhälle präglat av
ålderism
Vad är ålderism?
Ålderism definieras som fördomar eller
stereotypa föreställningar som utgår från
en människas ålder och som kan leda till
diskriminering
Konsekvens – diskriminering av
äldre/årsrika människor
Kronologisk ålder och
vår syn på människor – Äldre i antiken
Ptah Hotep för 4500 år sedan:
”Vad hög ålder gör människan är
dåligt på alla sätt ”
Kronologisk ålder – Äldre i antiken
forts.
Cicero för 2000 år sedan:
De som inte har någon förmåga att leva väl
och lyckligt har svårt att bära varje
levnadsålder. Men de som hämtar allt gott
inifrån sig själva kan inte tycka att något är
ont som naturens ordning för med sig. Hit hör
framför allt ålderdomen, som alla önskar nå
men klagar på när de nått den: så stor är
dumhetens inkonsekvens och galenskap”
Synen på åldrandet –
Andra exempel
Nambikwaraindianerna i Mato Grosso
(Brasilien)
 Använder samma ord för ung som
för vacker
 Samma ord för gammal som för ful
Ålderismen och åldersdiskrimineringen
”Varför är det finare att vara
En gammal möbel än en gammal människa”
Äldre i bondesamhället – alla behövdes
Bondesamhället - alla behövdes
Ivar Lo-Johansson, 1952
”Det gamla bondesamhället kunde tillvarata åldringarnas
arbetskraft till det yttersta”
”En gamling kunde laga mat, sprita tufs, vakta barn, nysta
garn, slöjda, spinna”
”Det barnen fick lära sig av omvärlden, av åsikter, fick de av
far- eller morföräldrar”
…………………………………
Men sen förpassades en del till fattigstugan…
Industrisamhället följde
Ivar Lo-Johansson
Ålderdoms-Sverige 1952


”Det industrialiserade samhället kan
inte alls tillvarata åldringarnas
arbetskraft”
”I en modern fabrik eller på ett
modernt kontor är gamlingen totalt ur
leken”
Ivar Lo-Johansson 1952
”Hobbies” räcker inte till att ersätta arbetets
centrala plats”
”Det borde ute i produktionen kunna skapas
åldringsyrken, där inget annat är möjligt,
halvtidstjänst för gamla osv. Allting skulle vara
bättre än en anbefalld sysslolöshet”
Ivar Lo-Johansson 1952



”Åldringarna i Sverige hindras numera från att
direkt svälta ihjäl, men samtidigt lever de liksom i
ett främmande land där deras språk inte förstås”
”Det har i Sverige uppstått en ålderns coloured
line, som löper vid sexti eller sextifem år, och det
är den grå linjen”.
”De gamla är Sveriges grå negrer. Det har mellan
den unga generationen och den gamla uppstått
en aversion som liknar rashat”
Att gå från att vara
Någon till att vara Ingen
Intervjustudie i Östergötland om
människors 80+ livshistoria
”Pensionärstiden är väl inget att
berätta om – det jag gör får jag ju
inte betalt för.”
Årsrika och arbete
”Nu är det inte roligt att vara i en
livslång semester längre”
Berit Rollén 2001
1900-talets politik var inriktad på
att vi skulle arbeta mindre




Kortare arbetsdagar
Längre semester
Pensionsåldern sattes 1913 till 67 år – inte
för att vi inte orkade arbeta längre utan för
att vi ansåg oss ha råd att betala pension
till två procent av befolkningen. 1975
sänktes den till 67 år för att återigen höjas
till 67 år i samband med pensionsreformen.
Man frågade inte årsrika människor hur de
såg på arbetslivet
Socialstyrelsens
äldreomsorgsprogram 1981
”Alla som vill ska få jobb- åtminstone
upp till 70 – 75 år”
Socialstyrelsen visste vad arbetet och
den sociala gemenskapen på
arbetsplatsen betydde för många
enskilda men var för tidigt ute.
Vilka stannar kvar efter
pensionsåldern? (SCB)


Främst välutbildade ensamstående män som är
egenföretagare som har turen att möta en
arbetsmarknad med låg arbetslöshet.
Journalister, författare, illustratörer, musiker,
skådespelare

Ökande antal inom offentlig sector (läkare,
sjuksköterskor, lärare)

Forskare
Kairos future 2012
Hur ser ”rekordgenerationen” född 1945 –
1954 på framtiden
Ekonomi och livet
 40 % vill jobba även som pensionär
 53 % oroar sig för att pensionen inte ska räcka till
 48 % tycker att de har tillräckligt med pengar
 18 % har en förmögenhet på över en miljon
 35 % oroar sig för att inte vara behövd
 49 % tror att livet blir bättre som pensionär
Hur ser människor på
pensioneringen?






Alltfler årsrika vill arbeta längre och skjuta upp
uttaget av pension
Man önskar flexibel och successiv minskning av
arbetstiden
Arbetet ger social gemenskap, struktur åt tiden,
känsla av att vara behövd
––––––––––––––––––––––––––––Att gå i pension innebär att slippa tungt, tråkigt
arbete
Att gå i pension innebär frihet att ägna sig åt familj,
hobbies m.m.
Hur ser samhället på
pensioneringen



1991 Nödvändigt att byta
pensionssystem
2003 Utredningen Senior 2005
Varannan måste arbeta till 79årsdagen för att välfärden ska
bevaras
2008 Äldreboendeutredningen: Alla
måste arbeta till 72 –årsdagen för
att klara välföärden
Pensionsåldersutrednngen 2012,
2013
-
-
-
-
Höjd åldersgräns för möjlighet att
ta ut ålderspension från 61 till 63 år
Rätten att fortsätta arbeta förlängs
från 67 år till 69 år
Successiv höjning i relation till ökad
livslängd
Äldre utgör inget hinder för yngre
på arbetsmarknaden
Hur ser arbetsmarknadens parter
på pensionsåldern)
- Arbetsgivarna vill hålla kvar 67 år
som övre gräns för pensioneringen
- Arbetstagarorganisationerna vill
avtala om gränsen, negativa till
lagstiftning
Har vi råd att hindra dem som vill och
kan arbeta längre?



Senior 2005 – Varannan svensk måste
arbeta till 79-årsdagen för att vi ska
kunna bevara välfärden.
Äldreboendedelegationen 2008 – Varje
svensk måste arbeta till 72-årsdagen för
att vi ska klara äldreomsorgen 2050
Svaret är således nej!
Hur motverkar vi ålderismen på
arbetsmarknaden?





Ändra arbetsgivarnas attityder
Forskning om livserfarenhetens
betydelse i arbetslivet
Ta vara på vad andra länder gör
Arbetsförmedlingar för årsrika
Ta bort hindrande
pensionsåldersgränser
Placido Domingo
Retire, moi?
”Jag vill inte sjunga en dag
längre än jag bör, men inte
heller en dag mindre”
Och vad gör årsrika som lämnat
arbetslivet med sin tid?







Anhörigvårdare
Medlemmar i ideella organisationer
Hämtar barnbarn från dagis och fritis
Läser tidningar
Går på teater, konserter, bio
Går på pub och restaurang
Idrottar etc
Årsrika pensionärer en viktig
samhällsresurs
Värdet av obetalt arbete måste
visas i nationalräkenskaperna
Ålderism – exempel på
åldersgränser/åldersdiskriminering
Varor och tjänster
 Banklån
 Hälso- och sjukvården
 Omsorgerna
 Bemötande
 Offentlig statistik
 Politisk representation

Lag mot åldersdiskriminering


Den 7 november 2012 beslutade
riksdagen om en breddning av lagen
mot åldersdiskriminering från att
omfatta bara arbetsliv och utbildning
till att omfatta också varor, tjänster,
service av olika slag inklusive hälsooch sjukvård och socialomsorg.
Giltig från 2013 01 01
Vad har rapporterats till DO
Antal ärenden
2013
263
Arbetslivet
102
DO-lagen (bemötande?) 65
Offentliga anställning
31
Hälso- och sjukvård
24
Utbildning
12
Socialtjänst
11
Socialförsäkring mm
?
2014
316
143
47
24
13
16
15
9
Vi måste själva bidra för att
motverka åldersdiskrimineringen
Årsrika människor måste inse sitt
ansvar som förebilder.
Vill jag bli ihågkommen som en
“Pippi Långstrump –mormor” eller
en gnälltant?
Ludvig Rasmusson
Äldreupproret 2005
”Vi återvinner gamla tidningar… vi
återvinner mer och mer råmaterial,
men inte kompetens… vi försöker
minska våra sopberg där äldre
kastas bort. Det är vackra
ombonade sopberg, men icke desto
mindre sopberg. Det är hög tid att
börja tänka på återvinningen.”
Min dröm om
åldersdiskrimineringen
Att om 100 år mina barnbarnsbarn
frågar sig varför vi stiftade en lag mot
åldersdiskriminering 2012.
Den behövs ju inte.