Studieplan
till boken
Innehåll
sid
Inledning____________________________________________ 3
Att arbeta i studiecirkel__________________________________ 4
Studiematerialet_______________________________________ 5
Planering av cirkelns arbete________________________________ 6
Sammankomst 1 – Inledning och planering_______________________
7
Sammankomst 2 – Vi blir alla äldre____________________________
9
Sammankomst 3 och 4 – Synen på äldre – ålderism – äldre i arbetslivet____10
Sammankomst 5 – Äldre i vården_____________________________ 12
Sammankomst 6 – Sammanfattning och avslutning_________________ 13
Bilaga Lagtext – Ålderism strider mot äldres mänskliga rättigheter______ 15
SVs Värdegrund
SV hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vår bildningssyn bygger på
människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor
och med hänsyn till miljön.
SVs Vision
SVs vision är en värld som präglas av hållbar utveckling. Genom att öka alla
människors inflytande och delaktighet, stärker vi demokratin.
SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människa möjligheter att växa.
SV är den mest pådrivande och engagerade lokala kraften för utveckling av
föreningsliv, kultur och samhälle.
© 2014 Studieförbundet Vuxenskolan
Projektledning: Lars-Erik Larsson, [email protected]
Författare studieplan: Lennart Falegård
Grafisk form: Birgitta Fors, ConForza
Denna studieplan finns att ladda ner som gratis PDF på SVs intranät.
Inledning
Studieförbundet Vuxenskolan vill ge sina organisationer och föreningar bra
pedagogiska verktyg för att utveckla sin organisation och deras intressefrågor.
En del i det arbetet är att ta fram studieplaner i ett aktuellt ämne och skapa
arenor för engagemang och påverkan.
Med studieplanen om ålderism får deltagaren en inblick i hur vi ser på
diskriminering av äldre.
Målet med studiecirkeln är att genom diskussioner i gruppen hitta strategier
för både enskilda och gemensamma insatser för att motverka alla former av
diskriminering på grund av ålder.
Självklart spelar vår ålder roll. Den som är äldre bygger sin utveckling mer
på kunskaper och erfarenheter än den yngre. Den yngre lär nytt hela tiden
och vill kanske pröva sig fram. Intressen och engagemang varierar hos olika
personer, flexibilitet, styrka och smidighet förändras. Arbetssituationen och
därmed fritiden blir också en helt annan.
Att få samtala om sådana här saker, att få diskutera de egna erfarenheterna
med andra, och att därigenom stärka sin egen intigritet och självkänsla i
studiecirkelns form är stimulerande och klargörande. Vår egen inställning
till åldersfrågan spelar också en stor roll för hur vi behandlas och hur vi
behandlar andra.
Lycka till med arbetet att motverka alla former av ålderism!
Lennart Falegård
3
Att arbeta i studiecirkel
Studiecirkel är en enkel men genial form
för gemensamt lärande och forum för
utbyte av synpunkter och erfarenheter.
För att arbetet skall vara utvecklande
och trivsamt ska man inte vara för få,
inte heller för många, mellan tre och tolv
deltagare säger reglerna, men runt 8-10
deltagare brukar fungera bäst. Cirkeln
ska ha en ledare som ansvarar för
arbetet.
Den första sammankomsten är kanske
den allra viktigaste för att få en lyckad
studiecirkel. Ägna alltså en del av tiden i
början av cirkeln till att komma överens
om hur ni ska arbeta, vilka mål ni ska ha
för arbetet och hur arbetet rent praktiskt
ska läggas upp. Det är då som deltagarna
lär känna varandra, fastställer dessa
gemensamma mål med, gör en grov
planering av hur arbetet ska läggas upp
och diskuterar de praktiska frågorna,
som till exempel dag och tid för mötena
i studiecirkeln och vem som gör vad.
Då är alla med i planeringen och aktiva
redan från början.
Cirkeln bör träffas regelbundet. Vanligtvis har cirklarna sina sammankomster
en gång i veckan eller varannan vecka.
För att få kallas för studiecirkel måste
gruppen ha minst nio studietimmar,
fördelade på minst tre sammankomster.
SV-personal redogör mer detaljerat för
reglerna under introduktionen av cirkelledarna.
Om ni känner behov, be gärna ortens
SV-personal att medverka under första
mötet och hjälpa till med uppläggning av
arbetet och ge tips för att lösa eventuella
praktiska frågor.
Den här studieplanen ger förslag till
cirkel med cirka sex sammankomster.
Cirkeln kan givetvis förändra antalet
sammankomster, antalet studietimmar
med mera, men bör då kontakta Studieförbundet Vuxenskolans kontor för
att undvika att det blir problem med
gällande regelverk vid slutrapporteringen
av cirkeln.
4
Studiematerialet
Alla deltagare i cirkeln bör ha tillgång till
boken Detta hade inte hänt mig om
jag varit yngre skriven av Lars G
Nilsson, tidigare professor och knuten
till Sveriges Pensionärsförbud, SPF, kring
läkemedelsfrågor och SPF-programmet
mot ålderism.
Använd också olika hemsidor på webben.
Det är alltså bra att ha tillgång till en
internetansluten dator under sammankomsterna! Tips på ett antal användbara
länkar hittar ni i slutet på denna studieplan, men det finns många flera.
Medlemmar i SPF kan beställa boken
på SPFs hemsida, www.spf.se, till 15 %
rabatt. Det går även att beställa boken
via SV som också har 15 % rabatt via
Apotekarsocieteten.
Den här studiecirkeln bygger på den
boken och kallas här fortsättningsvis
för grundboken.
Med ledning av grundboken och denna
studieplan uppmanas varje studiecirkel
att också göra sin egen planering och
uppläggning av studiecirkeln för att
därmed koncentrera arbetet kring
sådant som är mest intressant, just för er.
Säkert kommer ni också att skaffa annat
kompletterande studiematerial. På sidan
109 i grundboken finns ett stort antal
lästips. Be gärna ert lokala bibliotek att ta
fram några av dessa böcker och skrifter,
eller andra, i anslutning till cirkelarbetet.
Ni kan få böckerna på långlån för att
antingen användas under sammankomsterna eller för att cirkulera mellan deltagarna mellan sammankomsterna.
5
Planering av cirkelns arbete
Som nämnts tidigare arbetar aldrig
studiecirklar på exakt samma sätt.
Därför är den egna planen för cirkeln
bra och viktig. Fundera över vilka frågor
som är särskilt intressant för just er och
hur ni vill disponera tiden i cirkeln. Det
kommer naturligtvis inte att vara möjligt
att ta del av allt som tas upp i grundboken och studieplanen, utan se detta mer
som en faktabank.
Diskutera också hur ni kan fördela
arbetsuppgifterna mellan deltagarna
under cirkelsammankomsterna och
mellan sammankomsterna.
Som utgångspunkt för er planering kan
kanske följande förslag till studieplan
underlätta.
6
Sammankomst 1
Inledning och planering
Använd första sammankomsten huvudsakligen till att lägga upp cirkelarbetet
och att diskutera målen, och medel,
med arbetet.
Studiecirkeln handlar främst om attityder
till äldre, ålderism (negativa attityder till
och diskriminering av äldre). Antagligen
har cirkeldeltagarna också en rad andra
närliggande mål. Låt alla komma till tals
och försök sedan att prata er samman
till en gemensam linje i arbetet. Självklart kan förändringar ske under cirkelns
gång.
Första cirkelsammankomsten bör innehålla en del av, eller alla nedanstående
punkter:
•
Deltagarpresentationer, om ni inte
känner varandra väl sedan tidigare.
•
Vilka erfarenheter har ni av att
arbeta i studiecirkelform sedan
tidigare?
•
Vilka är förväntningarna på cirkelns
arbete och resultat? Vad är målet?
Ska kanske er studiecirkel vara en
grund för att bilda en ”aktionsgrupp”
för frågor om ålderism?
•
Diskutera de praktiska frågorna:
När ska era sammankomster äga
rum? Hur många möten ska ni
planera för? Vem gör vad?
•
Ta del av studiematerialet. Behöver ni
komplettera redan nu?
•
Upprätta nu också den komplette­
rande planen för just ert arbete.
Gör den enkelt och gärna i punktform. Lämna gärna en kopia av
planen till SV-kontoret. (Glöm inte
att ni måste kontakta SV-kontoret
om ert förslag avviker mycket från
det ursprungliga planen).
Fråga att inledningsvis diskutera
7
•
I grundboken redovisas att bara en
liten del av SPF-medlemmarna år
2012 hade hört ordet ålderism och
ännu färre som kände till innebörden. Hur ser ni rent allmänt på ordet
ålderism för att beskriva diskriminering på grund av ålder? På vilket sätt
kan det ge en tydlig beskrivning över
vad det handlar om?
•
Vilka andra ”ismer” känner ni till och
vad står dessa för?
Uppgifter till nästa
sammankomst
•
Deltagarna bör ta del av grundboken
och särskilt de första avsnitten, kapitel 1 och 2, sidorna 11–28. Avsnitten
handlar om att vi blir fler och fler
äldre och om den bild vi alla har av
äldre medborgare.
8
•
Tag också del av sidorna 81–88 som
handlar om ålderism i samhällets
olika organ, inom företagen, banker
etc. Hur kan detta motverkas?
•
Uppmana till att deltagarna i cirkeln
diskuterar frågorna med sina yngre
vänner och bekanta. Hur ser man
på äldre? När blir man äldre och
gammal?
Sammankomst 2
Vi blir alla äldre
Tag del av de olika versionerna av ålders­
trappor, som ni hittar i grundboken, sid
22. Rita gärna på, till exempel ett blädderblock, er egen ålderstrappa och diskutera de olika trappstegen och de godbitar
som finns för de olika åldrarna.
Grundboken sidorna 11-28.
Börja gärna samankomsten med att
deltagarna berättar om de diskussioner
som man kanske haft, efter förra sammankomsten, med vänner och bekanta
om hur man ser på ålder.
Uppgifter till nästa
sammankomst
I grundboken redovisas en hel del intressant statistik kring åldergrupper, medellivslängd etc. Här redovisas också var i
landet som medellivslängden är högst.
Intressant är också prognosen att av de
som föds nu beräknas 50 procent bli
minst 104 år!
Bevaka inför nästa sammankomst hur
TV, radio och tidningar uttrycker sig om
våra olika åldrar. Kan ni notera ålderism
och/eller fördomar i rapporteringen. Varför säger man exempelvis att ”en äldre
man körde av vägen” och ”äldre kvinna
blev rånad” och liknande? Hur viktigt är
det egentligen att rapportera åldern?
Frågor att diskutera
•
Fundera över vilka olika faktorer
som påverkar medellivslängden.
•
Varför föds det, i flertalet länder,
fler pojkar än flickor?
•
När tycker ni att man anses som
gammal? Är det någon skillnad i
synen på när man anses gammal
förr i tiden gentemot nu? Finns det
tillfällen när man är för gammal?
•
Sök gärna på www.google.se
statistik över medellivslängder etc.
i andra länder. Vad tror ni negativt
påverkar medellivslängden i till
exempel utvecklingsländerna?
9
Sammankomst 3 och 4
Synen på äldre – ålderism
– äldre i arbetslivet
Grundboken sidorna 31-43, 45 -52 och
91-99.
Frågor att diskutera
Ett förslag är att ni använder två cirkelsammankomster för en mer konkret
diskussion om ålderism och vad vi alla
kan göra för att minimera detta. Hur ni
delar upp arbetet i cirkeln bestämmer ni
själva.
Börja sammankomsten med en kort
återkoppling till ert arbete förra gången.
Ge er också tid att redovisa och diskutera
hemuppgiften att bevaka media. Alltså,
varför är det särskilt intressant att veta
åldern vid olika händelser som i praktiken inte är särskilt åldersrelaterade?
Det finns många exempel på åldersdiskriminering. I boken redovisas ett antal
berättelser där uppnådd ålder är ett
hinder för att till exempel göra inköp och
betala via faktura, besöka restaurang,
teckna försäkring med mera.
Inom SPF försöker man nu att lansera
ordet årsrika, för att uttrycka att en
person som kommit upp i ålder är rik på
år, rik på erfarenheter, rik på yrkesliv etc.
10
•
Känner någon av er diskriminerad på
grund av ålder?
•
I många länder är det till en stor
fördel att vara äldre i olika sammanhang. Ge exempel på vilka sammanhang?
•
Är årsrika ett bra ord för att ge
högre ålder en mer positiv innebörd?
•
Vilka är era erfarenheter när det
gäller bemötande?
•
Har ni egna negativa upplevelser –
men kanske också positiva – hur er
ålder har påverkat bemötandet?
Prata om hur man bör reagera vid
dessa tillfällen.
•
Är det skillnad på bemötandet, och
fördomar, mot den äldre om det är
man eller kvinna?
•
Har etnisk bakgrund någon betydelse
för synen på äldre?
•
Har utbildningsbakgrund betydelse
i bemötandet om du är yngre eller
äldre?
•
I valtider är många partiers valsedlar också märkta med kandidaternas
ålder. Är det viktigt? Varför? Varför
inte?
•
Många vill fortsätta att arbeta efter
pensioneringen. Se sid 91–99
i grundboken. Är det ett problem?
Vilka möjligheter finns?
Vilka hinder?
•
Hur tror ni att den växande floran
av förmedling av tjänster utförda av
äldre personal, såsom Veterantjänst,
Seniorpoolen, Hyr en pensionär med
flera, påverkar synen på äldre i aktivt
arbetsliv?
•
På sidan 52 i grundboken finns en
intressant synonymlista. Stämmer
den med er uppfattning?
Uppgifter till nästa
sammankomst
Bjud gärna in en journalist till nästa
sammankomst för att diskutera med
denne hur media uttrycker ålder i tidningar och andra media och om det finns
någon form av åldersdiskriminering i
det. Ni har säkert i cirkeln många synpunkter och förslag till journalisten från
era tidigare diskussioner.
Ett sådant besök av journalist är också
ett utmärkt tillfälle att få in ett reportage
i tidningen om just er cirkels arbete,
vilket kan bli ett positivt inlägg i att
fästa allmänhetens uppmärksamhet på
problemen med ålderism. Utnyttja det!
Mellan dessa sammankomster är det
naturligvis bra om ni tar del av grundbokens avsnitt kring detta.
Gå också till biblioteket och låna någon
eller några skönlitterära böcker skrivna
av dels unga författare, dels äldre författare. Tag hjälp av bibliotekets personal
för urvalet. Låt böckerna cirkulera mellan deltagarna. Fundera, när ni läser,
över om sättet att uttrycka sig varierar,
om känslor uttrycks på olika sätt och
om synen på åldrarna varierar beroende
respektive författarens egen ålder.
11
Sammankomst 5
Äldre i vården
Rent generellt ökar läkemedelsanvändningen när vi blir äldre. Många ser
läke­medel som ett positivt sätt att lösa
eventuella hälsoproblem. Andra ser
med rädsla på läkemedel som kan ge
icke önskade biverkningar etc.
Grundboken sidorna 55–78.
Författaren, professor Lars G Nilsson
var apotekare och i grundboken har
han skrivit utförliga och välformulerade
avsnitt om vård, sjukdom, läkemedel och
vårdapparatens hantering av dessa frågor
för äldre vårdsökande.
•
Tag del av grundbokens utförliga
redovisningar om läkemedelsanvändningen. Tag också särskilt del
av sammanställningen på sid 79 om
Ålderism i flera led av behandlingskedjan. Är det så?
•
För vi någonsin en diskussion med
våra läkare om läkemedel innan
receptet skrivs ut? Vågar vi diskutera
alternativ?
I avsnitten noteras att även om flertalet
blir mycket väl bemötta i vården, kan en
ålderism då och då noteras.
Förslag att diskutera
•
Att sköta sin hälsa har blivit mer och
mer viktigt för att få en bra ålderdom. Vilka hälsofrämjande åtgärder
vidtar ni i gruppen för att behålla en
god hälsa även på äldre dagar?
•
Hur arbetar er pensionärsförening
med detta i ditt område? Vad skulle
man kunna göra mera?
•
Har privata gym och fitness-center
i din närhet särskilda program för
äldre? Deltar någon eller några av er
i detta?
•
Tag del av Åldersgränser i vården
på sidan 57. Har ni i studiecirkeln bra
eller dåliga konkreta exempel på hur
ni som äldre blivit mottagna i vården?
Redovisa för varandra.
Eventuellt kan ni också bjuda in läkare
eller apotekare till er nästa, eller en
extra, sammankomst. Om ni bestämmer
er för att göra det, är det gott råd att först
förbereda er med ett antal frågor av mer
generell natur som ni vill diskutera med
honom eller henne.
12
Sammankomst 6
Sammanfattning
och avslutning
Har ni till sammankomsten bjudit in en
läkare eller apotekare för att få svar på
era frågor så kan det vara bra att börja
med detta, men sätt av en begränsad tid
så att diskussionen kan bli effektiv och
helst ”mer generell än individbaserad”.
Vad kan ni göra ytterligare för att fästa
uppmärksamheten på olika formar av
ålderism?
Använd också sammankomsten till en
kort repetition av det som ni särskilt
engagerat er kring vid cirkelsammankomsterna.
Önskar cirkeln ytterligare sammankomster möter detta naturligtvis inget hinder,
men kontakta Studieförbundet Vuxenskolans kontor för att få rapporter med
mera uppjusterade.
Jämför med den plan ni själva ställde
upp när ni började cirkelarbetet.
Hur blev det? Hann ni med det som ni
planerat för? Gör en alltså egen enklare
utvärdering av studiecirkeln:
De extra sammankomsterna kan användas till att fördjupa er i något eller några
av de olika avsnitten eller för ytterligare
någon fackmannamedverkan.
•
om de förväntningar ni hade inför
cirkeln har uppfyllts.
•
om arbetet och diskussionerna har
flutit på ett bra sätt.
•
om arbetsfördelningen inom cirkeln
fungerat.
•
om praktiska frågor kring lokaler,
material med mera, har ordnats
tillräckligt bra.
Behöver ni fler sammankomster
för cirkeln?
Är det möjligt kan ni kanske också arran­
gera ett gemensamt möte med en annan
cirkel med samma inriktning. Detta för
få utbyte av varandras erfarenheter av
cirkelarbetet kring ålderism.
Länkar till hemsidor, se nästa sida!
Kanske kan det vara en bra idé att i
exempelvis i Pensionärsföreningens regi
etablera en arbetsgrupp som får till uppgift att bevaka frågor om äldrediskriminering och organisera aktiviter som avser
att minska detta i framtiden? Kanske en
aktionsgrupp?
13
Några exempel på intressanta hemsidor
SPF, Sveriges Pensionärsförbund, SPF-seniorerna
www.spf.se
PRO, Pensionärernas Riksorganisation
www.pro.se
Utbildningsradion
www.ur.se/Produkter/140198-VeteranTV-Alderism
Högskolan Halmstad, konferensrapport
www.hh.se/6/57.html
Äldre i centrum
www.aldreicentrum.se/Nyheter/Minskad-alderism/
Socialdepartementet
www.regeringen.se/sb/d/1474
Transportstyrelsen, äldre och bilkörning www.transportstyrelsen.se/sv/Vag/
14
Bilaga Lagtext
Ålderism strider mot äldres
mänskliga rättigheter
Såväl FN som den svenska lagstiftningen tar tydligt ställning för äldres rättigheter
och mot äldrediskriminering.
EN FN-rapport; Ageing in the twenty-first century: A celebration and a challenge
2012 för fram följande krav:
•
•
•
•
•
Ingen diskriminering av äldre
Ekonomisk förutsägbar trygghet
Kunna fortsätta arbeta/ha en meningsfull sysselsättning
Tillgång till hälso- och sjukvård
Kunna fortsätta bo kvar hemma
I den svenska grundlagen Regeringsformen 1 kapitel 2§ står följande:
”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och
för den enskildes frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och
kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten.
Särskilt skall det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt
verka för social omsorg och trygghet och goda förutsättningar för hälsa.”
I Socialtjänstlagen 5 kapitel 4§ står:
”Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva
ett värdigt liv och känna välbefinnande.”
Diskrimineringslagen (2008:567) 1§ med tillägg 2013 säger:
”Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja
lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning eller ålder.”
15
Box 30083
104 25 Stockholm
[email protected] • www.sv.se
