Social omsorg - äldreomsorg
Magnus Nilsson, fil.dr.
Universitetslektor i socialt arbete
Karlstad universitet
Disposition av föreläsning
•
•
•
•
•
•
•
•
Socionomer inom äldreomsorgen
Gerontologi och socionomutbildningen
Demografiska situationen
Döden
Familj och vänner
Omsorgs- och vårdbehov
Omsorgsbegreppet
Ålderism
Socionomer inom äldreomsorgen
• Vad gör socionomer inom äldreomsorgen?
– Biståndshandläggare
– Enhetschefer
– andra tjänstemannapositioner inom kommun, till exempel anhörigstöd
Biståndshandläggare och enhetschef
• Fyra aspekter som styr biståndshandläggarens arbete:
–
–
–
–
Lagstiftning
Rollen som offentlig tjänsteman
Att konstruera en klient/brukare
Förväntningar från omgivningen
Social dokumentation inom äldreomsorgen
• Social dokumentation syftar till att upprätthålla rättsäkerheten för
brukarna samt att möjliggöra en god omsorg.
• Dokumentation används för:
–
–
–
–
Planering av insatser
Handläggning av ärendet
Genomförandet
Uppföljning.
Social dokumentation
•
•
Den sociala dokumentationen ska bidra till och upprätthålla de mål
omsorgen har.
Kärnvärden i äldreomsorgen utifrån Värdighetsutredningen (SOU 2008:51)
är ”värdigt liv” och ”välbefinnande”.
• Värdigt liv:
–
–
–
–
–
Integritet (privatliv och kroppslig integritet)
Möjlighet att upprätthålla självbestämmande
Individanpassning och delaktighet i beslut och insatser
Insatser av god kvalitet
Ett gott bemötande
Socialt arbete med äldre
• Vad är socialt arbete med äldre?
– Gerontological social work
Socialt arbete med äldre
• Gerontological social work is a professionally responsible
intervention to (1) enhance the developmental, problem solving, and
coping capacities of older people and their families; (2) promote the
effective and humane operating of systems that provide resources
and services to older poeple and their families; (3) link older people
with systems that provide them with resources and opportunities;
and (4) contribute to the development and improvement of policies
that support persons throughout the lifespan.
Socialt arbete med äldre
• Se människan!
• ”känslor som uttrycks och sedan blir erkända av en betrodd lyssnare
avtar i intensitet. Om de däremot ignoreras eller förnekas tilltar de i
styrka.” (Feil 1994, s.14)
Socialt arbete med äldre
• Existentiella tankar handlar om livet och döden, det meningsfulla
och meningslösa.
• Det existentiella samtalet utgår från en jag-du-relation. Med
utgångspunkt i den andres unika individualitet bemöter jag henne
inte som jag själv skulle vilja bli behandlad utan som hon själv vill bli
bemött.
Makt i omsorg
• Asymmetrisk relation
• Omsorgsgivaren har ansvar för relationen
• Omsorg förutsätter att människor tar ansvar för varandra, kollektivt
genom välfärdspolitik och individuellt i relationer och situationer
• Omsorgens väsen: konflikt och balansgång mellan ansvar och
respekt
• Omsorg - omsorgshandlingar
Ageism - ålderism
• Ålderism kan betraktas som en process av systematisk
stereotypisering och diskriminering av människor för att de är gamla,
precis som rasism och sexism innebär detta utifrån hudfärg och kön.
Gamla människor kategoriseras som senila, rigida i tanken och till
sättet, med gammaldags färdigheter och moral … Ålderism gör att
yngre generationer kan se/förstå äldre människor som annorlunda
jämfört med dem själva och därigenom upphöra att betrakta äldre
som människor. (Butler 1975 :35, min översättning)
Ålderism
• Utgörs av negativa attityder och känslor
• Kommer till uttryck genom alltifrån nedsättande tankar,
kommentarer, diskriminering och vanvård.
• Ålderism bör ses som en kulturell fråga.
Ålderism
• Ointresse för äldre och äldres villkor går att hänföra till en kulturell
ålderism
• Även barns rättigheter kan diskuteras utifrån ålderism.
• Begränsad lagstiftning mot åldersdiskriminering
Socialt arbete med äldre
• Äldreomsorgen har gått från ett medicinskt perspektiv till ett socialt
perspektiv på åldrandet – men på senare år återgått till ett fokus på
de medicinska aspekterna.
• Äldreomsorgens fungerar förhållandevis väl när det gäller
omvårdnad, men sämre när det gäller de sociala aspekterna
• Äldre är överlag nöjda med omsorgen, men saknar aktiviteter och
social samvaro.
Socialt arbete med äldre
• Äldreomsorg består huvudsakligen av hemtjänst och särskilt boende
• Hemtjänst är omsorg i hemmet som hjälper individen att klara
vardagen
• Särskilt boende (äldreboende) är en boendeform för de som inte
längre klarar av att bo hemma. Man bor i egen lägenhet, men med
närhet till andra i samma situation. Personal finns dygnet runt.
• En utmaning för personalen att upprätthålla ett fokus på individen
och inte låta omsorgens rutiner styra.
Socialt arbete med äldre
• 70-75 % av all äldreomsorg utförs av anhöriga.
• Anhörigstöd har utvecklats underlätta och stödja anhöriga som ger
omsorg om äldre och funktionshindrade
• Anhörigstödets fyra mål:
- Ge individanpassat stöd utifrån upplevda behov.
-
- öka möjligheten till omedelbart stöd och avlösning.
- stärka anhörigas situation.
- synliggöra och sprida kunskap om anhörigas situation.
Socialt arbete med äldre
• Olika former av anhörigstöd
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Korttidsvård/korttidsboende som avlösningsplats
Dagvård/verksamhet som avlösningsplats
Avlösning i hemmet
Enskilda samtal
Anhörigcirkel/anhöriggrupp
Anhörigcentral/träffpunkt för anhöriga
Utbildning av anhörigvårdare
Må bra-aktiviteter
Frivilligcentraler
Hälsoundersökningar för anhöriga
mm
Socialt arbete med äldre
• Intresset för att arbeta med äldre är lågt
•
•
•
•
•
•
Bristande gerontologisk kompetens bland socialarbetare
Låg kvalitet på kurser/inga kurser om socialt arbete med äldre
Bristande kompetens i lärarkåren
Negativa attityder till äldre (ålderism)
Minskade resurser i den offentliga omsorgen
Stigmatiserat yrkesområde
Gerontologi och socionomutbildningen
•
•
•
•
Gerontologi – vad är det?
Gerontologi – samhällsvetenskapligt orienterad
Geriatrik – medicinskt orienterad
Utbildning för framtiden
Gerontologi och socionomutbildningen
• Den demografiska situationen som en utmaning för socialt arbete
Demografisk situation
Demografi är vetenskapen om befolkningens storlek, sammansättning
och faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen.
Demografisk situation
- äldres andel av befolkningen
Medeltide
n
1750
1900
1950
2010
2060
2-3 %
6%
8%
10 %
18,5 %
23-24 %
Demografisk situation
- medellivslängd
Kvinnor
1800
1900
1950
1981
2010
2060
38
53
74
80
83,4
86,9
Män
1800
1900
1950
1981
2010
2060
35
50
71
74
79,5
84,7
Demografisk situation – förväntade levnadsår efter 65 år
Kvinnor
1750
1850
1900
1950
2000
11
11
14
15
20
Män
1750
1850
1900
1950
2000
10
10
13
14
17
Demografisk situation
– de över 80 år
Andel av befolkningen
över 80 år
2010
2040
5%
8%
Döden
• ”Döden är fortfarande den stora yttre faktorn i människans existens”
Familj och vänner
• Mer än 20 % av de nyblivna pensionärerna har föräldrar eller
svärföräldrar i livet.
• Ovanligt att flera generationer bor tillsammans i Sverige
• 85 % har minst ett barn inom 50 km
• 10 % har minst ett barn inom några km
Familj och vänner
• Vanligare med flera generationer i livet
• Familjenätverk har blivit starkare över tid
• Äldre i de nordiska länderna känner sig ensamma i mindre
utsträckning än i andra länder i Europa
Omsorgs- och vårdbehov
•
•
•
•
65-74 år – 115 000 med funktionshinder
75-84 år – 200 000 med funktionshinder
50 % i gruppen 75-84 år behöver någon form av hjälp i hushållet.
Klass har betydelse för funktionshinder under åldrandet
Omsorgs- och vårdbehov
•
•
•
•
•
•
40 % av kvinnor 75-84 år svårt att bära 5 kg
40 % kvinnor 75-84 år svårt att gå i trappor
22 % män 75-84 år har svårt att gå i trappor
30 % av arbetare 75-84 år svårt att ta kort promenad
Kvinnliga tjänstemän 26 % svårt att ta en promenad
Manliga tjänstemän 13 % har svårt att ta en promenad
Omsorgs- och vårdbehov
• Många har rörelsehinder – få använder hjälpmedel
