EARTH SCIENCES CENTRE
GÖTEBORG UNIVERSITY
B137 1998
FEM KOMMUNERS FÖRSÖRJNINGSGRAD
BASERAT PÅ LOKAL PRODUKTION AV
LIVSMEDELSRÅVAROR
Per Kaarle
Department of Physical Geography
GÖTEBORG 1998
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Institutionen för geovetenskaper
Naturgeografi
Geovetarcentrum
FEM KOMMUNERS FÖRSÖRJNINGSGRAD
BASERAT PÅ LOKAL PRODUKTION AV
LIVSMEDELSRÅVAROR
Per Kaarle
ISSN 1400-3821
Postadress
Centre Geovetarcentrum
S-405 30 Göteborg
B137
Projketarabete
Göteborg 1998
Besöksadress
Geovetarcentrum
Guldhedsgatan 5A
Telefo
031-773 19 51
Telfax
031-773 19 86
Earth Sciences
Göteborg University
S-405 30 Göteborg
SWEDEN
Summary
Degree of self-sufficiency in local primary production in five communities in
Sweden
The purpose of this paper was to investigate if people in different communities in Sweden were able
to provide themselves on food based on local primary production. This study is a continuation of my
paper ”Tjörns livsmedelsförsörjning utifrån naturgeografsika förutsättningar och råvaruproduktion”.
The communities that were chosen to be studied in this paper were Bengtsfors, Lilla Edet, Tibro and
Götene, all located in the western parts of Sweden with about the same number of inhabitants
(11000-14000). They have different natural conditions and therefore their agriculture looks different.
The landscape in Bengtfors and Lilla Edet is characterised of narrow valleys and small open areas
and these conditions together with the climate makes the agriculture concentrated in to pasture.
Götene and in some way even Tibro has big open flat areas which makes the agriculture
concentrated in crop farming.
The model that is worked out in this paper takes in consider the local primary production of food
and every persons need of food. Degree of self-sufficiency is used as a term and can be defined as
the relationship between the local production of food and the total number of inhabitants need of
food in the community. The products that is investigated consists of wheat, rye, meat, potatoes, eggs,
milk and fish.
There is a big difference between the communities in their ability to provide themselves of food based
on local production. Tjörn, Bengtsfors and Lilla Edet have a constant deficit in the period that is
investigated. The situation for Tibro and Götene is different as you can see below. The most
important factor turned out to be the production of wheat and rye. Meat, eggs and fish represent a
little impact in the degree of self-sufficiency.
1991
1992
1993
Tjörn
0,2
0,2
0,2
Degree of self-sufficiency
Bengtsfors
Lilla Edet
1993
0,4
0,8
1994
0,4
0,8
1995
0,3
0,7
i
Tibro
1,7
1,3
1,2
Götene
7,5
7,0
6,7
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen är att undersöka om befolkningen i kommuner med en liten jordbruksareal
respektive kommuner med en betydande jordbruksareal kan försörja sig själva på livsmedel genom
lokalt producerade råvaror. Som bakgrundsarbete finns uppsatsen ”Tjörns livsmedelsförsörjning
utifrån naturgeografiska förutsättningar och råvaruproduktion” där en försörjningsmodell utarbetades.
Detta arbete skall ses som en påföljande fortsättning och här undersöks ytterligare fyra kommuner
Bengtsfors, Lilla Edet, Tibro och Götene. Modellen har här utvecklats och de råvaror som blivit
undersökta är spannmål (brödsäd), potatis, kött från jordbruket och jaktnäringen, mjölk, ägg och fisk.
Genom att kvantifiera den råvaruproduktion som sker fås ett mått på hur mycket energi befolkningen i
kommunen kan tillgodogöra sig. Begreppet försörjningsgrad används och förklaras med hur stor del
av befolkningens energibehov som kan tillgodoses med lokal råvaruproduktion.
Kommunerna är olika i fråga om strukturen på jordbruk och markanvändning. Bengtsfors har den
minsta andelen jordbruksmark per person och Götene svarar för den största arealen jordbruksmark
per person. De areella näringar som undersökts är jordbruk, jakt och fiske. För
försörjningssituationen visades jordbruket svara för det största energitillskottet. Av de enskilda
råvarorna betydde spannmålsproduktionen (brödsäd) mest för försörjningsgraden. Kött, ägg och fisk
svarar generellt för ett litet tillskott men för Bengtsfors är det dock en betydande del. Resultatet
sammanfattas i tabell nedan. Tjörn och Bengtsfors kan bara försörja 20% respektive 40% av sin
befolkning. Lilla Edet intar en mellanposition och kan kanske anses vara självförsörjande. Tibro står
för en försörjningsgrad klart över ett och Götene har den högsta försörjningsgraden av de
undersökta kommunerna.
1991
1992
1993
Tjörn
0,2
0,2
0,2
Försörjningsgrad
Bengtsfors
Lilla Edet
1993
0,4
0,8
1994
0,4
0,8
1995
0,3
0,7
Tibro
1,7
1,3
1,2
Götene
7,5
7,0
6,7
Viktiga livsmedelsgrupper såsom grönsaker, frukt och bär samt matfett är inte undersökta och det
skulle varit intressant att hur situationen skulle sett ut med dessa grupper inräknade.
ii
Förord
Ett för det mesta stimulerande och intressant arbete med uppsatsen…
På vägen dit finns alltid hinder och fallgropar…
Enbart för att de skall lösas …
För att nå målet…
Tack, till alla som har haft någon del i att denna uppsats kunnat färdigställas.
Tack, till handledare Fil. Dr. Margit Werner för att du lyssnat, bistått med ovärderlig hjälp och
kunskap.
Per Kaarle
Göteborg, mars-98
iii
Innehållsförteckning
1.
Introduktion........................................................................................ 1
1.1
1.4
1.5
1.6
1.7
Kort sammanfattning av ”Tjörns livsmedelsförsörjning utifrån
naturgeografiska förutsättningar och råvaruproduktion” ............................. 1
Areella näringar i framtiden....................................................................... 1
Lokal produktion..................................................................................... 1
Miljömässiga fördelar...........................................................................................................1
Lokal-Regional utveckling....................................................................................................2
Symbolvärde.......................................................................................................................2
Kunskapsluckor ..................................................................................................................2
Livsmedelsberedskapen........................................................................... 2
Kostbehov.............................................................................................. 2
Syfte....................................................................................................... 3
Frågeställningar........................................................................................ 3
2.
Avgränsning........................................................................................ 3
3.
Metoder............................................................................................... 5
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
3.8
3.9
Naturgeografiska förutsättningar............................................................... 6
Markanvändning...................................................................................... 6
Skördestorlekar....................................................................................... 6
Djurhållning ............................................................................................. 6
Köttproduktion ....................................................................................... 6
Mjölkproduktion ..................................................................................... 6
Jakt......................................................................................................... 6
Fiske ...................................................................................................... 6
Energiberäkningar.................................................................................... 7
4.
Naturgeografiska förutsättningar ................................................... 8
4.1
4.2
Geologi-Topografi .................................................................................. 8
Klimat..................................................................................................... 9
5.
Jordbruksproduktion......................................................................... 9
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
5.7
Jordbruksmark per kommun .................................................................... 9
Åkermarkens användning ........................................................................10
Brödsädsodling......................................................................................11
Produktion av potatis .............................................................................11
Djurhållning ............................................................................................11
Produktion av kött..................................................................................12
Produktion av mjölk ...............................................................................12
1.2
1.3
1.3.1
1.3.2
1.3.3
1.3.4
iv
5.8
Produktion av ägg ..................................................................................13
6.
Jakt .....................................................................................................13
6.1
6.2
Älg ........................................................................................................13
Rådjur....................................................................................................13
7.
Fiske ....................................................................................................14
8.
Försörjningsgrad...............................................................................14
8.1
8.2
Fördelning av råvaror..............................................................................16
Fördelning av energigivande ämnen .........................................................16
9.
Diskussion...........................................................................................17
9.1
9.2
9.3
9.4
9.5
9.6
9.7
9.8
Utvecklingsmöjligheter av försörjningsmodellen .......................................17
Miljöpåverkan.........................................................................................17
Produktionsnivå - Konsumtionsnivå .........................................................17
Naturgeografiska förutsättningar - Försörjningssituation ...........................18
Obrukade arealer....................................................................................18
Hur stor åkerareal krävs...........................................................................18
Det besvärliga fisket ...............................................................................19
Lokal produktion i framtiden...................................................................20
10.
Slutsatser............................................................................................21
11.
Referenser..........................................................................................22
v
6
1. Introduktion
Som plattform för denna D-uppsats i geografi på 10 högskolepoäng ligger en C-uppsats med titeln
”Tjörns livsmedelsförsörjning utifrån naturgeografiska förutsättningar och råvaruproduktion” (Kaarle
1995).
I det arbetet gjordes ett första försök till att bedöma en kommuns försörjningsgrad. Begreppet
försörjningsgrad kommer användas från och med nu och kan beskrivas som nivån på hur stor del av
befolkningens totala energibehov i en region (här kommun) som kan klaras från den egna lokala
produktionen av livsmedelsråvaror.
1.1 Kort sammanfattning av ”Tjörns livsmedelsförsörjning utifrån
naturgeografiska förutsättningar och råvaruproduktion”
Syftet med uppsatsen ”Tjörns livsmedelsförsörjning utifrån naturgeografiska förutsättningar och
råvaruproduktion” var att undersöka om befolkningen i Tjörns kommun kan försörja sig själva på
livsmedel utifrån den råvaruproduktion som sker där. Betoningen i det arbetet låg på naturgeografiska
förutsättningar, markanvändning, råvaruproduktion och kostbehov. De råvaror som undersöktes var
spannmål, kött, mjölk, ägg och potatis men det naturligt viktiga fisket undersöktes inte. Resultatet
visade att den råvaruproduktion som skedde på Tjörn var alldeles för liten för att försörja
befolkningen. För den tidsperiod (1989-1993) som undersöktes varierade energiintaget per person
och dag mellan 322 kcal och 440 kcal. Detta motsvarar mellan 11-15 % av dagsbehovet (2900
kcal). Utifrån de resultat som kom fram uppstod intresset av att göra en liknande undersökning som
behandlade flera andra kommuner med olika struktur i framförallt jordbrukssektorn.
1.2 Areella näringar i framtiden
Framtida areella näringar skall uppfylla följande mål (Sverige 2009, sid 43):
• Ekonomiskt hållbara system
• Flexibla biologiska system
• Utspridd arbetsmarknad
• Biologisk mångfald bevaras
• Ekologiskt hållbara
Som synes är det stora men nödvändiga krav som ställs på framtidens nyttjande av mark, vegetation
och vatten. Någon noggrannare beskrivning och förklaring av de framtida kraven görs inte här.
1.3 Lokal produktion
Ur vilka aspekter är lokal produktion viktigt och hör det framtiden till? Det finns många olika
uppfattningar om betydelsen av att producera livsmedel eller råvaror till livsmedel lokalt. Förmodligen
beror det på från vilken utgångspunkt betraktelsen sker. En sammanfattning av ett antal aspekter
följer.
1.3.1 Miljömässiga fördelar?
Mat har stort värde per viktsenhet jämfört med andra produkter och är därför inte av transport och
energiskäl nödvändiga att producera lokalt (Sverige 2009, sid 28). Å andra sidan borde det vara
bättre att producera råvaror lokalt och inte behöva transportera produkter i lika stor utsträckning. Ett
framtida hållbart, kretsloppsbaserat samhälle innebär att jordbruket får en ökad roll och betydelse. En
geografiskt spridd odling och djurhållning är då viktig. En spridd produktion innebär också minskade
transporter vilket är angeläget från miljösynpunkt (SOU
1
1997:102, sid 87). Jordbruket som helhet kan stå för en rad positiva effekter på miljön. Om
jordbruket ges förutsättningar kan biologisk mångfald, kulturvärden och varierande odlingslandskap
premieras (SOU 1997:102, sid 102).
1.3.2 Lokal - Regional utveckling?
Råvaruproduktion i hela Sverige är en förutsättning för en geografiskt utspridd livsmedelsindustri. Det
finns idag en klar tendens att en småskalig livsmedelsproduktion, ofta lokalt baserad växer fram vid
sidan av den storskaliga produktionen (SOU 1997:167 sid 57).
Inom den småskaliga produktionen kan två grenar urskiljas. Den ena grenen kan benämnas som
gårdsföretag och där sker produktion av råvaran och vidareförädling i samma företag. Råvarorna
hämtas från egen eller lokal lantbruks/trädgårdsproduktion eller från skog, sjö och hav (SOU
1997:167, sid 220). Den andra grenen är den småskaliga livsmedelsproduktionen inom den
konventionella livsmedelsbranschen, t.ex. bagerier och charkuteriföretag. Ur sysselsättningshänsyn är
en lokal produktion och livsmedelsförädling viktigt och kan betyda en stor roll för en regions framtida
utveckling. Jordbruket påverkar direkt andra delar av landsbygdens ekonomi.
Jordbruksproduktionen leder till att arbetstillfällen skapas i sektorer utanför primärproduktionen och
livsmedelsindustrin (SOU 1997:102, sid 89).
1.3.3 Symbolvärde?
Det finns ett starkt intresse från konsumenten av att köpa lokalt producerade varor. Genom att stödja
lokalt producerade varor värnar man om miljön, sitt ursprung, sin matkultur samt skapar en
framtidstro och självkänsla (SOU 1997:167, sid 222).
1.3.4 Kunskapsluckor?
Vilka effekter lokal produktion av råvaror och livsmedel har i alla avseenden är inte klarlagt. För
närvarande bedrivs forskning bl.a. i Göteborg vid Göteborgs Universitet, CTH och SIK (Institutet
för livsmedelsforskning). Stor vikt vid arbetet hos SIK läggs vid livscykelanalyser för livsmedel.
Genom dessa undersökningar kan mer kunskap komma fram.
(SOU 1997:167, sid 260).
1.4 Livsmedelsberedskapen
Ytterligare en aspekt där lokal produktion får en betydelse är vid en eventuell krissituation. Kan små
regioner försörja sig själva på livsmedelsråvaror vid ett eventuellt behov? Uppsatsen behandlar inte
denna fråga utförligare utan konstaterar bara att lokal självförsörjning av råvaror till livsmedel kan
spela en central roll.
1.5 Kostbehov
Svenska Näringsrekommendationer -89 (Statens Livsmedelsverk) ligger till grund för
energibehovsbedömningarna i detta arbete. Fördelning av energigivande näringsämnen (protein, fett
och kolhydrater) bör vara följande:
• Protein bör utgöra 10-15 % av energitillskottet.
• Fett bör utgöra högst 35 % av energitillskottet. Det bör dock inte understiga 25 %.
• Kolhydrater bör utgöra 50-60 % av energitillskottet.
Som riktvärde för energibehovet används 2900 kcal per person och dag vilket Överstyrelsen för
Civil Beredskap bedömer som ett rimligt värde och som hos SNR bedöms som behovet vid måttlig
hög fysisk aktivitet. Om rekommendationerna av energigivande ämnen uppfylls och kosten är
2
varierad och innehåller delar från kostcirkelns alla bitar (fig.1) blir resultatet en näringsriktig kost.
Delar av kostcirkelns olika bitar kan uteslutas utan att näringssammansättningen blir lidande. Viktigt
att påpeka är att ju mer inskränkningar som görs desto större kunskap krävs det för att äta rätt.
Matfett
Grönsaker
Bröd och
spannmålsprodukter
Kött, fisk och
ägg
Frukt, bär
Mjölk,ost
Potatis,
rotfrukter
Fig. 1 Kostcirkeln
Fig. 1 Different type of food giving a mixed diet
1.6 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka om befolkningen i kommuner med en liten jordbruksareal
respektive kommuner med en betydande jordbruksareal kan försörja sig själva på livsmedel genom
lokalt producerade råvaror. Dessutom att försöka göra en bedömning av det lokala kustnära fisket i
Tjörn för att komplettera den tidigare gjorda undersökningen.
1.7 Frågeställningar
• Hur skiljer sig försörjningssituationen i en kommun med en liten jordbruksareal och i en utpräglad
jordbrukskommun?
• Vilka faktorer (t.ex. vad som odlas, hur många djur det finns) kan bedömas som avgörande för
försörjningsgraden i en kommun?
2. Avgränsning - Val av kommuner
Med Tjörn som utgångspunkt skulle fyra ytterligare kommuner undersökas. Anledningen till att just
antalet fyra kommuner kom att bestämmas fanns i att det ansågs vara tillräckligt antal för att kunna se
skillnader mellan en utpräglad jordbrukskommun och en kommun där jordbruket är av mindre
betydelse. Syftet med uppsatsen är att se skillnader i försörjningsgrad mellan jordbrukskommuner
och kommuner där jordbrukssektorn spelar en mindre roll. Genom att jämföra befolkningsantal med
total kommunareal och jordbruksareal för kommuner tillhörande Älvsborgs län (stor sannolikhet att
hitta en lämplig kommun med en liten jordbrukssektor) och Skaraborgs län (stor sannolikhet att hitta
en lämplig kommun med stor jordbrukssektor) kunde fyra kommuner väljas. Ambitionen var att
också att befolkningsantalet i dessa kommuner skulle vara i storleksordningen som för
ursprungskommunen Tjörn. Med dessa riktlinjer valdes Bengtsfors och Lilla Edet i Älvsborgs län
samt Götene och Tibro i Skaraborgs län. (Nu alla tillhörande Västra Götalands län). Tjörn utmärker
sig som den klart minsta kommunen i areal och har således en större befolkningskoncentration än de
andra. Götene har den största jordbruksarealen och de övriga tre innehar en mellanställning jämfört
3
med Götene och Tjörn.
4
Viktigt att notera är att kommunernas verkliga areal skiljer sig kraftigt från den totala arealen som
anges i tab.1 Orsaken till detta att i den statistiken finns bara företag med 2 ha åker, kommun,
församling och landsting representerade. För kommunareal 1995 se tab.2
Tab. 1 Befolkning per total areal samt per åkermark 1996
Tab. 1 Number of inhabitants per total area and per arable land 1996
Befolkning
Total areal
Åkerareal
Index 1
(ha)
(ha)
Bef. / Tot areal
Tjörn
14602
5357
2107
2,73
Bengtsfors
11384
22870
Lilla Edet
13256
15263
Götene
13614
27829
Tibro
11029
11295
källa: SCB:s lantbruksregister, SCB Befolkningsstatistik
3706
4985
18035
5032
Tab. 2 Kommunareal 1996
Tab. 2 Area of Bengtsfors, Lilla Edet, Tibro and Götene 1996
Bengtsfors Lilla Edet
Kommunareal (km2 )
892
318
Befolkningstäthet (inv. / km2 )
13
42
källa: Lantmäteriverket
Fig. 2 Karta över västra Sverige (Från SNA, befolkningen)
Fig. 2 Map showing the western parts of Sweden
5
0,50
0,87
0,49
0,98
Tibro
220
51
Götene
406
34
Index 2
Bef. / Åker
6,93
3,07
2,66
0,75
2,19
3. Metoder
Som bakgrundsmodell för detta arbete utarbetades en ”försörjningsmodell” som är beskriven i
uppsatsen ”Tjörns livsmedelsförsörjning utifrån naturgeografiska förutsättningar och
råvaruproduktion” (Kaarle 1995). Ett försök av en vidareutveckling av den modellen kan ses här.
Det är viktigt att komma ihåg vid läsandet och betraktandet att försörjningsmodellen syftar till att göra
en bedömning av försörjningsgraden i en region (här kommun) och det finns ett utrymme för felkällor.
I fig.3 illustreras den aktuella modellen. Genom att försöka kvantifiera de energiintag som kommer
från jordbruk, fiske och jakt och jämföra med den befolkningsmängd som finns i kommunen fås ett
mått på kommunens försörjningsgrad. De statistikuppgifter som finns tillhanda består dels av uppgifter
av vad som verkligen produceras och vad som är möjligt att producera, mätt i sk
avkastningspotenitialer (gäller fisket). Uppsatsen är därför en blandning av verklig produktion och
teoretiskt möjlig produktion. Det kanske inte är en önskvärd blandning men svår att undvika om en
heltäckande bild av en kommuns (potentiella) försörjningsgrad vill ges. Streckade linjer i fig. 3
innebär ej undersökta faktorer. Tillgång på vatten och vattenkvalitet är inte medtagna i modellen.
Orsak till detta är att vattenbehovet anses vara väl tillgodosett (Översiktsplaner för respektive
kommuner).
Areella
näringar
l
s
ö
d
Älg
Rådjur
Övrigt
Fiske
F r u k t
M
Ktöt
Ä g g
j
ö
r
Jakt
B
P o t a t i s
k
ä
d
Jordbruk
Saltvatten
Energi /
Kostbehov
Sötvatten
/
Fig. 3 Försörjningsmodell baserat på råvaruproduktion
Fig. 3 Self-Sufficiency model based on primary production
6
3.1 Naturgeografiska förutsättningar
Avseende geologi och topografi har följande material använts, berggrundskarta över Skaraborgs län
med tillhörande beskrivningar serie Ah nr. 9 (Samuelsson 1989), berggrundskarta över Älvsborgs
län med tillhörande beskrivningar Serie Ah nr. 13 (Samuelsson 1986), jordartskarta Göteborg NO
med tillhörande beskrivningar Serie Ah nr. 40 (Fridén 1979) samt jordartskarta Vänersborg SO
Serie Ah nr. 48 (Fridén) 1982. Ytterligare uppgifter har hämtats från översiktsplaner från respektive
kommun och Nationalencyklopedin.
3.2 Markanvändning
Uppgifter om markanvändning (åkermark, betesmark, skogsmark och annan mark) och ägoslag (vad
som odlas på åkermarken) hämtas från SCB:s lantbruksregister där företag med mer än 2,0 ha åker
samt församlingar, kommuner och landsting är inkluderade.
3.3 Skördestorlekar
Genom att använda begreppet normskörd (SCB:s Objektiva skördeuppskattningar) som uppger hur
mycket ett ha av en odlad gröda ger för avkastning fås ett relativt bra mått på skördestorlekarna. För
specifika krav och egenskaper som de viktigaste grödorna i detta arbete tar upp hänvisas till
föregående C-uppsats.
3.4 Djurhållning
Uppgifter om djurbesättningar på kommunnivå finns i SCB:s lantbruksregister.
3.5 Köttproduktion.
Finns inga statistikuppgifter på så låg nivå som kommun att få tag på. Här har slaktstatistik från riksnivå
använts och det har antagits att slaktkvoterna är de samma i de aktuella kommunerna. För mängd
kött per djur har följande samband använts. Av en slaktkropp fås 70% kött, 25% ben och 5% talg
(Hermansson, 1995 muntlig källa).
För utförliga beräkningar hänvisas till (Kaarle 1995.)
3.6 Mjölkproduktion
Mjölk och boskapskontrollen ger genomsnittsvärden för hur mycket en ko ger i avkastning. Också
här finns bara uppgifter på länsnivå.
3.7 Jakt
Länsjaktvårdsföreningarna i Älvsborgs län och Skaraborgs län har kunnat ge ungefärlig statistik på
avskjutning av älg och rådjur på kommunnivå. Dessa två djurslag bedömdes som de enda kvantitativt
intressanta. För uträkning av hur mycket djuren har givit i köttmängd har samma modell som för nöt,
svin och får använts. För exempel hänvisas till (Kaarle 1995).
3.8 Fiske
Det är bara att konstatera att få fram uppgifter om fångster och fiskupptag är en svår uppgift och
möjligheterna är begränsade. Då syftet med uppsatsen handlar om en kommuns försörjningsgrad har
bara det fiske som bedrivits inom Tjörns kommungräns bedömts som intressant. Kontakt togs med
Västkustfiskarnas Centralorganisations lokalombud på Tjörn. Då generella avkastningspotentialer för
ett kustnära fiske inte finns att tillgå (Ulmestrand, muntlig källa) gjordes ett försök att genom
lokalombuden få fram uppgifter om hur stort det yrkesmässiga fisket kunde tänkas vara.
7
Lokalombuden gav uppgifter från totalt 10 båtar. Genom Fiskeriverkets uppgifter om antalet
fartygstillstånd på Tjörn kunde 60 båtar sorteras ut (<10 meter långa) som förmodligen idkade ett
kustnära fiske (Fiskeriverket, 1996). I diskussionsavsnittet redovisas aktuella siffror.
Vad gäller sötvattensfisket i de andra kommunerna har generella värden på avkastningspotentialer
använts. Till grund för dessa uppgifter ligger Fiskeriverkets rapport
nr 01 / 4 97. Deras klassificering av sjötyp, avkastning per fiskart och uppsatsens indelning av de
aktuella kommunerna kan ses i tab. 3. Uppgifter om vattenarealen i respektive kommun har givits av
Lantmäteriverket i Gävle. I dessa uppgifter är alla sjöar och vattendrag som har en bredd av minst
sex meter inkluderade. Uppgifter av den här typen är självklart svårbedömda och skall därför enbart
betraktas som bedömningar. De värden på avkastningspotentialer för respektive fiskart som är valda
och ligger till grund för beräkningarna i uppsatsen ligger mellan max- minavkastningen. Inga
extremvärden i någon riktning är valda.
Tab. 3 Klassificering av sjötyp och avkastningspotentialer
Tab. 3 Classification of sea type and annual yield of different fish species
Inlands-/ skogssjö
Kust-/ låglandssjö
Bengtsfors
Lilla Edet
Tibro
(kg/ha)
Sik
1-6
Siklöja
1-10
Harr
1-4
Öring
0,5-1
Abborre
0,5-4
Gädda
0,5-2
Lake
1-2
Gös
Karpfisk
källa: Fiskeriverket rapport nr 01 / 4 97
Götene
(kg/ha)
0,5-2
1-10
1-5
1-3
1-3
0,5-6
1-200
3.9 Energiberäkningar
Varje råvara ger ett visst energitillskott och summan av alla råvaror ger det totala energitillskottet
vilket slås ut på befolkningen. För utförligt beräkningsexempel hänvisas till (Kaarle 1995).
8
4. Naturgeografiska förutsättningar
4.1 Geologi - Topografi
Bengtsfors
Berggrunden i Bengtsfors kommun består till största delen av gnejser och graniter (Åmål- och
Kroppefjällsgraniten). Sedimentära bergarter speciellt lerskiffrar förekommer främst i den östra delen
av området. Den kalkrika lerskiffern ger förutsättningar för en näringsrik jord (Samuelsson, 1986).
Tillsammans med den hårda kvartsiten som också är framträdande skapas varierande förutsättningar
för växt- och djurliv. Landskapet är starkt kuperat och sönderbrutet orsakat av tektoniska rörelser i
jordskorpan. Södra delen av kommunen består till stora delar av grusavlagringar som bildades under
inlandsisens avsmältning. (Under 800 år stagnerade avsmältningen som gav upphov till mellansvenska
israndbildningen). (Samuelsson, 1986) Odlingar är knutna till dalgångar, sjöar och höjder.
Jordbruksmark belägen i höjdlägen med ett tunt moräntäcke som jordart har i många fall avvecklats.
Kommunens yta är till största delen täckt av skog. (Nationalencyklopedin, uppslagsord Bengtsfors)
Lilla Edet
Berggrunden i Lilla Edet domineras av gnejser med inslag av graniter. Topografin är av s.k.
sprickdalslandskap med en berggrund som är uppsprucken och sönderbruten. Området präglas av
Göta älvs dalgång som sträcker sig genom kommunen i nord-sydlig riktning.(Fridén 1982). Dalgången
har fyllts med postglaciala finleror efter inlandsisens tillbakadragande. Leror är den klart
framträdande jordarten i kommunen och de jordbruksområden som finns är belägna i sprickdalar
med lera som jordart. Stora områden är skogsmark vilande på urberg med ett tunt jordtäcke. Det
finns många långsträckta sjöar i nord-sydlig riktning. (Nationalencyklopedin, uppslagsord Lilla Edet)
Götene
Berggrunden domineras av gnejser i det subkambriska peneplanet med platåberget Kinnekulle som
utmärkande formation. Kalksten, sandsten och olika skiffrar bildar horisontella lager och på toppen
ligger ett skyddande diabaslager som hindrat berget från att helt erodera bort (Samuelsson, 1989).
Stora delar av kommunen består av bördig jordbruksslätt med kalkhaltig jord (Nationalencyklopedin,
uppslagsord Götene).
Tibro
Berggrunden består till största delen av gnejser och graniter. Den flacka berggrundsytan i västra delen
av kommunen täcks av uppodlade lerjordar i sydväst och sand- och mojordar i nordväst. Östra
delen är mer kuperad och domineras av barrskogsklädd morän. Genom Tibro går i öst-västlig
riktning ett stråk av randmoränryggar, deltan och åsar tillhörande de mellansvenska randmoränerna
(Nationalencyklopedin, uppslagsord Tibro).
9
4.2 Klimat
Årsmedelvärden avseende temperatur och nederbörd visas i tab. 4. Temperaturskillnaderna mellan
kommunerna är små men däremot skiljer sig nederbördsmängderna i större grad. Götene och Tibro
som ligger längre inåt landet får ta emot mindre nederbörd än både Bengtsfors och Lilla Edet.
Tab. 4 Temperatur och nederbörd som årsmedelvärde för perioden 1961-1990
Tab. 4 Temperature and precipitation, mean annual value of the period 1961-1990
Temperatur (º C)
Nederbörd (mm)
Bengtsfors
Lilla Edet
Tibro
Götene
5.3
6.5
6.3
5.9
726
804
646
639
källa: Alexandersson, 1991
5. Jordbruksproduktion
5.1 Jordbruksmark per kommun
Götene
Tibro
Lilla Edet
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Bengtsfors
ha
Av de fyra kommunerna är det Götene som utmärker sig som den kommun med den i särklass
största jordbruksarealen. De naturgeografiska förutsättningarna sätter ramarna för markanvändningen
i ett område vilket avspeglas tydligt i dessa fall. Götene kommun präglas av en kalkhaltig bördig
jordbruksslätt som ger goda förutsättningar för ett effektivt och storskaligt jordbruk. För Tibro gäller
att de västra delarna domineras av ett flackt berggrundsområde som ger bra förutsättningar för
jordbruk. De östra delarna är i större utsträckning kuperade och täckta av skog. För Bengtsfors och
Lilla Edet där de minsta jordbruksarealerna finns råder andra naturgeografiska förutsättningar där det
sk ”sprickdalslandskapet dominerar”. Jordbruksmarken begränsas till dalar och sprickor i
landskapet där leror kunnat avsättas efter inlandsisens tillbakadragande. Följden blir små och inte i
lika stor utsträckning sammanhängande arealer som för Götene och Tibro. Se fig.4 för
genomsnittsareal jordbruksmark per företag.
Fig. 4 Jordbruksmark per företag som medelvärde 1993-1995
Fig. 4 Arable land per agricaltural company, mean value 1993-1995
källa: SCB:s lantbruksregister
10
5.2 Åkermarkens användning
Strukturen på jordbruket skiljer sig i väsentlig grad mellan kommunerna vilket åskådliggörs tydligt när
en uppdelning av vad åkermarken används till görs. Bengtsfors har den klart minsta andelen areal
som brödsäd odlas på, ungefär 1%. För Götene är samma siffra 24%. I en mittenposition i detta
avseende återfinns Lilla Edet och Tibro. Foderproduktion och betesvall har en dominerande position i
alla kommunerna men den är störst i Tibro och minst i Götene. Olikheter mellan kommunerna i
framförallt jordbruksarealernas storlek och åkermarkens användning avspeglas i
försörjningssituationen. Fig. 5-8 visar procentuell fördelning av åkermarkens användning och i tab. 4
kan åkermarkens användning ses i antal ha.
Övrigt
29%
Brödsäd
1%
Övrigt
20%
Brödsäd
8%
Matpotatis
0%
Foderproduktion
51%
Matpotatis
1%
Betesvall
13%
Betesvall
18%
Foderproduktion
59%
Fig.5 Åkermarkens användning, Bengtsfors
Fig.5 Use of the arable land, Bengtsfors
Matpotatis
1%
Övrigt
9%
Fig. 6 Åkermarkens användning, Lilla Edet
Fig. 6 Use of the arable land, Lilla Edet
Brödsäd
11%
Övrigt
19%
Brödsäd
24%
Matpotatis
2%
Betesvall
13%
Betesvall
9%
Foderproduktion
66%
Foderproduktion
46%
Fig. 7 Åkermarkens användning, Tibro
Fig. 7 Use of the arable land, Tibro
Fig. 8 Åkermarkens användning Götene
Fig. 8 Use of the arable land, Götene
källa:SCB:s lantbruksregister
Tab. 4 Åkermarkens fördelning i användningsområde, medelvärde 1993-1995
Tab. 4 Distribution of arable land, mean value 1993-1995
Bengtsfors
Lilla Edet
Tibro
(ha)
(ha)
(ha)
Brödsäd
47
351
528
Foderproduktion
1777
2713
3333
Betesvall
607
579
653
Matpotatis
18
6
26
Övrigt
1016
903
464
Totalt
3465
4552
5004
källa: SCB:s lantbruksregister
11
Götene
(ha)
4366
8010
1696
404
3431
17912
5.3 Brödsädsodling
De stora skillnaderna i odlad areal av brödsäd ger ett stort utslag i produktion per person (tab.5).
Brödsädsproduktioen i Götene är betydligt större än i Bengtsfors vilket ger kraftiga variationer i den
totala försörjningssituationen.
Tab. 5 Brödsädsodling 1993-1995
Tab. 5 Production of wheat and rye 1993-1995
Bengtsfors
Höstvete
1993
1994
1995
12,6
12,1
2,1
Vårvete
1993
1994
1995
53
57
207
Lilla Edet
Tibro
kg/person/år
170,8
259,4
132,9
166,2
136,5
146,6
Götene
1787,2
1581,8
1472,9
29
15
5
2,6
1,3
0,4
39,4
77,4
81,2
1993
15
181
1994
68
130
1995
4
214
källa: SCB:s lantbruksregister och Objektiva Skördeuppskattningar
78,1
82,6
66,8
170,1
159,5
159,4
Råg
5.4 Produktion av potatis
Den uppenbara skillnaden i produktionen av jordbruksprodukter mellan de olika kommunerna kan
också ses i odlingen av potatis (tab. 6). I Sverige konsumeras årligen ungefär 60 kg färsk potatis per
person (När mat kommer på tal) och ur denna aspekt fyller bara Götene och Tibro sin konsumtion.
Bengtsfors fyllde nästan sin konsumtion 1993 men har därefter minskat sin produktion. Lilla Edet når
inte upp till de produktionsnivåer som konsumeras.
Tab. 6 Produktion av potatis 1993-1995
Tab. 6 Production of potatoes 1993-1995
Bengtsfors
Lilla Edet
Tibro
kg/person/år
Potatis
1993
56,1
17,9
78,1
1994
44,8
39,1
82,6
1995
42,2
9,1
66,8
källa: SCB:s lantbruksregister och Objektiva Skördeuppskattningar
Götene
953,5
944,7
970,7
5.5 Djurhållning
Bengtsfors och Lilla Edet har ungefär lika stora djurbesättningar. Lilla Edet har dock något fler antal
mjölkkor och betydligt fler svin. Tibro har ungefär dubbelt så många nötkreatur som Lilla Edet och
nästan dubbelt så många svin. Götene befinner sig i ytterligare en storleksklass över de andra och har i
sin tur dubbelt så många nötkreatur som Tibro och antalet svin är mångdubbelt fler. Effekten av dessa
skillnader fås i mjölkproduktion och köttproduktion men även äggproduktion (tab. 7).
12
Tab. 7 Antal djur som medelvärde för 1993-1995
Tab. 7 Number of domestic animals 1993-1995
Bengtsfors
Kor för mjölkproduktion
514
Nötkreatur totalt
1923
Får
1491
Svin
791
Höns
992
källa: SCB:s lantbruksregister
Lilla Edet
744
2221
1186
1272
802
Tibro
1467
4856
731
2335
674
Götene
2312
9023
2258
19961
16080
5.6 Produktion av kött
Trenden att Götene står för de stora produktionsmängderna syns också vid en betraktelse av
köttproduktionen. I Sverige konsumeras årligen ungefär 29 kg rent kött som färskvara eller djupfryst.
Av detta står nötkött för ca 7 kg, fläskkött för 12 kg och fårkött för 0,6 kg. Till detta kan läggas en
konsumtion av charkuterivaror på 21-23 kg och övriga köttprodukter 7 kg (När mat kommer på tal).
Av detta fås att Götene står för en överproduktion av alla köttprodukter och att Tibro försörjer sig
själva på rent kött jämfört med dagens konsumtionsmönster. För Bengtsfors och Lilla Edet är
situationen en annan trots att dessa områden är mer inriktade på djurhållning. Tab. 8 visar
köttproduktionen för kommunerna.
Tab. 8 Produktion av kött 1993-1995
Tab. 8 Production of meat 1993-1995
Bengtsfors
Griskött
1993
1994
1995
8,8
2,8
2,6
Nötkött
1993
1994
1995
4,6
4,4
4,8
Lilla Edet
Tibro
kg/person/år
4,6
11,6
7,5
15,7
7,8
15,9
Götene
81,5
81,8
91,9
4,5
4,7
4,7
12,3
12,0
11,7
17,2
18,1
19,1
1993
0,4
0,3
1994
0,4
0,3
1995
0,4
0,2
källa: Jordbruksstatistisk årsbok och Hermansson 1995, muntlig källa
0,3
0,2
0,1
0,5
0,5
0,4
Fårkött
5.7 Produktion av mjölk
Mjölktillgången är väl tillgodosedd vid en jämförelse att det konsumeras ungefär 145 liter mjölk (inkl.
fil och yoghurt) i Sverige per person och år (När mat kommer på tal). Mjölkproduktionen visas i tab.
9.
Tab. 9 Produktion av mjölk 1993-1995
Tab. 9 Production of milk 1993-1995
Bengtsfors
Lilla Edet
Tibro
kg/person/år
Mjölk
1993
380,1
464,9
1071,8
1994
336,3
476,2
1055,4
1995
355,5
411,2
1030,9
källa: SCB:s lantbruksregister och Mjölk och boskapskontrollen
13
Götene
1303,1
1361,8
1374,6
5.8 Produktion av ägg
Skillnaderna i produktionen av ägg mellan Bengtsfors, Lilla Edet och Tibro är inte så stora och ligger
förhållandevis på en låg nivå. Däremot står Götene för en mycket stor produktion, även om en
jämförelse görs med konsumtionen i Sverige som är ungefär 10-11 kg ägg per person och år. (När
mat kommer på tal) (tab. 10).
Tab. 10 Produktion av ägg 1993-1995
Tab. 10 Production of egg 1993-1995
Bengtsfors
Lilla Edet
Tibro
kg/person/år
Ägg
1993
1,9
1,4
1,1
1994
1,9
1,0
1,1
1995
0,8
0,8
1,0
källa SCB:s lantbruksregister och Nationalencyklopedin, uppslagsord ägg
Götene
20,8
22,1
20,0
6. Jakt
Bengtsfors med de största skogsarealerna har också den kvantitativt största jakten på älg och rådjur.
Jaktens totala betydelse för försörjningssituationen enligt denna modell spelar en mindre roll vilket
visar sig i avsnittet om energiberäkningar. Älg- respektive rådjurskött visas i tab. 11 och tab. 12
6.1 Älgkött
Tab. 11 Produktion av älgkött 1993-1995
Tab. 11 Production of elk meat 1993-1995
Bengtsfors
Älgkött
1993
5,3
1994
5,5
1995
5,5
källa: Johansson, Nordström och SOU 1997:91
Lilla Edet
Tibro
kg/person/år
1,1
0,7
1,1
0,6
1,1
0,9
Götene
Lilla Edet
Tibro
kg/person/år
0,5
0,1
0,4
0,1
0,4
0,1
Götene
0,6
0,8
0,9
6.2 Rådjurskött
Tab. 12 Produktion av rådjurskött 1993-1995
Tab. 12 Production of roe deer meat 1993-1995
Bengtsfors
Rådjurskött
1993
1994
1995
källa: Johansson, Nordström, muntliga källor
1,1
0,9
0,9
14
0,4
0,4
0,4
7. Fiske
Som tidigare beskrivits i metodavsnittet är sötvattensfisket ingen bedömning av vad som i dag fångas
utan ett försök till uppskatta den potentiella fångsten. Under ett år konsumeras ungefär 8 kg färsk eller
fryst fisk per person. Till detta kan läggas 6 kg konserverad och beredd fisk per person. Tab. 13
visar aktuella avkastningspotentialer. Anledningen till Götenes stora avkastning beror på en stor
sjöareal (del av Vänern) och tillskott av olika karpfiskar.
Tab. 13 Avkastningspotentialer sötvattensfisk
Tab. 13 Yield of different fish species
Bengtsfors
Lilla Edet
Tibro
Vattenareal (ha)
37380
2080
1400
kg/person/år
Sik
9,7
0,5
0,4
Siklöja
16,1
0,8
0,6
Gädda
3,2
0,1
0,1
Öring
1,6
0,1
Abborre
6,5
0,1
0,2
Harr
6,5
0,3
Gös
0,1
Lake
4,8
0,3
0,2
Karpfiskar
6,2
Summa
48,4
2,2
7,8
källa: Lantmäteriverket och Fiskeriverket rapport nr 01 / 4 97
Götene
22060
8,8
14,7
2,9
5,9
1,5
4,4
146,9
185,1
8. Försörjningsgrad
I tab.14 kan varje produkts energitillskott fördelat på kommun läsas ut. Intressant att notera är
framförallt de stora skillnader mellan kommunerna vad gäller tillskott från vete och råg. Lilla Edet och
Tibro ligger på ungefär samma produktionsnivå medan Bengtsfors intar en bottenposition och där
Götene producerar ca 130 ggr mer vete och 40 ggr mer råg än Bengtsfors. Vidare finns det
betydande skillnader med potatis-, griskötts- och mjölkproduktionen. De variationer som
baslivsmedlen svarar för slår igenom i modellen och är förklaringen till de olikheter i
försörjningsgraden i kommunerna.
Tab. 14 Energitillskott fördelat per råvara som medelvärde 1993-1995
Tab. 14 Energy per product, mean value 1993-1995
Produkt
Vara
Energiinnehåll /
100 gram (kcal)
Bengtsfors
Vete
Vetekross
311
129
Råg
Rågkross
300
37
Potatis
74
85
Griskött
Kotlett
185
24
Fårkött
Kotlett
181
2
Nötkött
Grytbitar
154
19
Älgkött
100
14
Rådjurskött
96
2
Mjölk
Producentmjölk
65
634
Ägg
146
6
Fisk
77-135
88
källa: Statens Livsmedelsverk Livsmedelstabell
15
Energi/pers./dag
(kcal)
Lilla Edet
Tibro
1505
1577
21
124
45
130
39
209
2
2
22
78
3
2
1
0
917
1807
4
2
4
14
Götene
17003
1591
2019
511
3
91
2
1
2847
88
173
Tab. 15 Energitillskott fördelat per råvara som medelvärde 1991-1993
Tab. 15 Energy per product, mean value 1991-1993
Produkt
Vara
Energiinnehåll /
Energi/pers./dag
100 gram (kcal)
(kcal)
Tjörn
Vete
Vetekross
311
115
Råg
Rågkross
300
12
Potatis
74
63
Griskött
Kotlett
185
23
Fårkött
Kotlett
181
0
Nötkött
Grytbitar
154
16
Älgkött
100
Rådjurskött
96
Mjölk
Producentmjölk
65
298
Ägg
146
11
Fisk
77-135
källa: Statens Livsmedelsverk Livsmedelstabell
Det totala energiintaget räknas ut enligt den modell som uppsatsen bygger på och resultatet visas i
tab.16. Försörjningssituationen skiljer sig kraftigt mellan de olika kommunerna och orsakerna till
detta ses i tab. 14 och tab. 15. Tjörn och Bengtsfors ser ut att inte kunna försörja sig själva och har
ett kraftigt energiunderskott. Lilla Edet når nästan upp till de 2900 kcal per person och dag.
Försörjningssituationen är i Tibro väl tillgodosedd och i Götene är befolkningen försörjd sju gånger
om.
Tab. 16 Försörjningsgraden 1993-1995
Tab. 16 Degree of self-sufficiency 1993-1995
Bengtsfors
1993
1994
1995
Energiintag
1152
1012
967
1991
1992
1993
Energiintag
526
503
583
Försörjningsgrad
0,4
0,4
0,3
Lilla Edet
Energiintag
2416
2200
2119
Tibro
Försörjningsgrad
0,8
0,8
0,7
Tjörn
Försörjningsgrad
0,2
0,2
0,2
16
Energiintag
5036
3677
3518
Försörjningsgrad
1,7
1,3
1,2
Götene
Energiintag
21721
20305
19528
Försörjningsgrad
7,5
7,0
6,7
8.1 Fördelning av råvaror
Fördelning av råvaror indelat i livsmedelsgrupper ses i tab. 17. Intressant att notera är de stora
variationer som brödsädsandelen svarar för. I Bengtsfors står den för bara 15% och i Götene för hela
76%. Potatisproduktionens energitillskott är förhållandevis lika mellan kommunerna och varierar
mellan 2% och 12%. Andelen av kött-, ägg- och fisktillskottet är i Bengtsfors större än i de andra
kommunerna och det beror på att deras andra råvarugrupper ger ett såpass litet tillskott att denna
gruppen får ett högt procentvärde.
Tab. 17 Indelning i livsmedelsgrupper som medelvärde 1993-1995 (Tjörn 1991-1993)
Tab. 17 Percantage of energy specified in products, mean value 1993-1995 (Tjörn 1991-1993)
Tjörn
Bengtsfors
Lilla Edet
Tibro
Götene
Energiintag/pers./dag (kcal)
Brödsäd
127
166
1526
1701
18594
Kött, ägg, fisk
50
155
71
437
869
Mjölk
298
634
917
1807
2847
Potatis
63
85
45
130
1591
Procentandel av energiintaget (%)
Brödsäd
23
15
58
41
76
Kött, ägg, fisk
10
22
5
12
4
Mjölk
55
56
35
44
12
Potatis
12
7
2
3
8
källa: Livsmedelsverket, Livsmedelstabell
8.2 Fördelning av energigivande ämnen
Hur fördelningen är mellan de energigivande ämnena protein, fett och kolhydrat i energiprocent
utläses i tab. 18. Om försörjningsgraden bortses ifrån kan det konstateras att proteintillskottet är
tillgodosett och i vissa fall är något för högt vilket i sig inte är bevisat att vara skadligt (SNR sid. 13,
1989). Ett genomgående för litet fettillskott kan ses och orsaken till detta kan sannolikt ses i att
matfett inte är undersökt som råvara. Av gruppen kolhydrater utmärker sig Bengtsfors som den
kommun där bristen är stor. Anledningen till detta är den lilla produktion av brödsäd som kommunen
har. De andra kommunerna visar på andel energiprocent av kolhydrater som av SNR
rekommenderas vara lämplig.
Tab. 18 Energiprocent per energigivande ämne som medelvärde 1993-1995 (Tjörn 1991-1993)
Tab. 18 Percentage of energy distributed in proteins, fat and carbohydrates, mean value 1993-1995
Energiprocent
Försörjningsgrad
Protein
Fett
Kolhydrater
Bengtsfors
0,4
25
18
38
Lilla Edet
0,8
17
14
60
Tibro
1,4
18
14
51
Götene
7,1
15
6
73
Tjörn
0,2
20
16
46
SNR:s riktlinjer
10-15
25-35
50-60
källa: Statens Livsmedelsverk SNR
17
9. Diskussion
Modellen som uppsatsen bygger på försöker ge en bild av hur försörjningssituationen i fem
kommuner ser ut. Den är inte fullständig i den meningen att den ger ett klart svar på hur situationen är.
Däremot visas skillnader mellan kommuner och vad dessa skillnader beror på.
9.1 Utvecklingsmöjligheter av försörjningsmodellen
Utvecklingsmöjligheterna av modellen är många och det finns flera områden som kan vara väsentliga
att komplettera med. Om råvarorna först betraktas konstateras lätt att viktiga grupper såsom
grönsaker, frukt och bär samt matfett inte undersöks. Det skulle vara intressant att se hur bilden
skulle sett ut med dessa livsmedelsgrupper. Ett rimligt antagande borde vara att skillnaderna mellan
kommunerna än mer hade stärkts. Kommuner med en stor jordbrukssektor har kanske också en
trädgårdsnäring av betydelse som står för grönsaks- och fruktproduktion. Av gruppen matfett torde
mönstret följa övriga jordbruksprodukters produktion.
Vidare kan förädlingssteget i livsmedelskedjan betraktas. Vad händer med råvaran i förädlingen, vilka
tillsatser tillförs och vad har det för effekt på näringsintaget hos befolkningen. Behov av insatsmedel i
form av drivmedel, konstgödsel, reservdelar till maskiner etc är inte medtaget i modellen och en
kommun kan aldrig vara självförsörjande ur den aspekten?
9.2 Miljöpåverkan?
Hur ser miljöpåverkan ut av lokalt producerade livsmedel? Vad är fördelarna respektive
nackdelarna? När dessa frågor ventileras framgår att mer forskning behövs för att ny kunskap skall
komma fram. Tankar om helhetsmodeller diskuteras av Wackernagel och Rees 1996 i bl.a. boken
”Our ecological footprint”. Där för de fram sin forskning och sina idéer om att människan tar anspråk
på en viss areal genom sitt levnadssätt. De beskriver modellen som att en människa, en stadsdel, en
stad, en region, ett land, världen tar i anspråk en viss areal för att omvandla resurser till konsumtion
och för att ta hand om det avfall som uppstår. På detta sätt visas att t.ex. en stad tar i anspråk en
betydligt större areal än dess verkliga geografiska storlek. Tankegångarna är intressanta och effektiva
genom att de på ett enkelt sätt visar att resurserna måste sätta ramar för konsumtionen. Resultatet i
denna uppsats då enbart livsmedelsråvaror studeras visar på att befolkningen i Tjörns kommun,
Bengtsfors kommun och kanske Lilla Edets kommun är beroende av en större areal (annat nyttjande
av arealen) än vad som fallet är i dag. Ur denna synvinkel skapas ett ekologiskt fotavtryck, ett tryck
på ett annat geografiskt område. Poängteras bör att skillnaderna mellan kommunerna inte är avseende
konsumtions- mönster utan produktionskapacitet.
9.3 Produktionsnivå- Konsumtionsnivå
I uppsatsen jämförs dagens konsumtionsnivåer av olika livsmedel med kommunernas produktion.
Eftersom uppsatsen belyser det verkliga energibehovet som ges av de olika producerade råvarorna
kan det tyckas att jämförelsen är irrelevant. Jämförelsen är ändå nyttig då den sätter in dagens
produktionsnivåer i relation till en aktuell konsumtion. Den ger ett mått på storleksordningen av
produktionen.
18
9.4 Naturgeografiska förutsättningar - Försörjningssituation
Kommunerna som behandlas i uppsatsen har vitt skilda naturgeografiska förutsättningar för
jordbruksproduktion och det ger utslag i försörjningsgraden. Eller är det egentligen så att de
naturgeografiska förutsättningarna sätter de yttersta ramarna för brukandet av marken och där sedan
andra faktorer (ekonomiska?) gör att strukturen på jordbruket ser olika ut i kommunerna?
Sprickdalslandskapet på Tjörn, i Bengtsfors och Lilla Edet ger inte lika goda förutsättningar för en
effektiv spannmålsproduktion och lönsamheten kanske inte är tillräckligt hög jämfört med det
storskaliga jordbruk som kan bedrivas på slättlandskapet i Götene och Tibro. Det finns ingen skillnad
mellan kommunerna avseende på vad som odlas eller vilka djur som är representerade hos
jordbruksföretagen. Skillnaden är i vilken utsträckning varje gröda odlas, hur stor areal
jordbruksmark det finns och hur många djur det finns i kommunen av olika slag. Då de
naturgeografiska förutsättningarna finns för att odla brödsäd i t. ex. Bengtsfors (baserat på det faktum
att det idag odlas brödsäd i kommunen) är det egentligen inte dessa som sätter begränsningen för
försörjningssituationen.
9.5 Obrukade arealer
För varje kommun finns det jordbruksmark som klassas som obrukad (jämför ej med mark i träda).
Kan denna areal förändra situationen för främst Tjörn, Bengtsfors och Lilla Edet?
Om jordbruksmarken som är obrukad används till odling av höstvete fås följande resultat
(se tab.19). Värden i tabellen representerar ett medelvärde för perioden 1993-1995 (Tjörn 19911993).
Tab. 19 Obrukad jordbruksmark för produktion av höstvete
Tab. 19 Uncultivated agricultural land used for production of wheat
Tjörn
Bengtsfors
Lilla Edet
Obrukad areal (ha)
45
88
334
Normskörd höstvete (kg/ha)
5000
6050
6050
Total Produktion (ton)
225
532
2021
Energi/pers./dag (kcal)
133
392
1296
Nytt energiintag/pers/dag (kcal)
670
1436
3541
Försörjningsgrad
0,2
0,5
1,2
källa: SCB:s lantbruksregister, SCB:s Objektiva skördeuppskattningar
Tibro
249
6100
1519
1154
5231
1,8
Götene
970
6100
5917
3649
24167
8,3
Som synes blir effekten för Tjörn och Bengtsfors marginell. Tjörn är kvar på samma försörjningsgrad
och Bengtsfors ökar från 0,4 till 0,5. Den viktigaste förändringen sker i fallet Lilla Edet som nu
befinner sig klart över ett dagligt energitillskott av 2900 kcal/person. För de två resterande
kommunerna är resultatet inte lika intressant men försörjningsgraden ökar.
9.6 Hur stor åkerareal krävs?
Hur stor åkerareal krävs ytterligare för att kompensera det energiunderskott som finns i Tjörns,
Bengtsfors och Lilla Edets kommun? Antag att höstvete odlas på en teoretisk areal för att fylla
dagsbehovet av energi. Resultatet kan ses i tab. 20. För Tjörn och Bengtsfors är det relativt stora
arealer som krävs och motsvarar för Tjörn ungefär 39% och för Bengtsfors 12% av dagens
jordbruksmark. I Lilla Edet finns denna mark idag i kategorin obrukad åker. Finns det potentiell
åkermark i denna storleksordningen på Tjörn och i Bengtsfors? I Tjörns fall låter det tämligen orimligt
vilket även visades i (Kaarle 1995) då en undersökning gjordes om just potentiell jordbruksmark.
För Bengtsfors behövs ytterligare ungefär 400 ha odlad åker. Av detta behov finns 88 ha redan i
kategorin obrukad åker. Lösningen för de båda kommunerna Tjörn och Bengtsfors skulle kunna vara
19
en strukturomvandling av jordbruket med en större inriktning mot vegetabiliska produkter och
brödsädsodling. Effekten av detta är i denna uppsats inte närmare undersökt men väcker intressanta
funderingar. Kan försörjningsgraden öka med en tillräckligt varierad kost trots en oförändrad
jordbruksareal om djurhållningen minskar och jordbruket riktar in sig på en vegetabilisk produktion?
Faktum är att människan tillgodogör sig mer kcal/ha åker vid direktkonsumtion av spannmål än att
djuren först föds upp på spannmål som i nästa led konsumeras av människan. Av den anledningen
torde försörjningssituationen kunna förändras genom ett annorlunda brukande av marken.
Tab. 20 Teoretisk åkerareal
Tab. 20 Theoretical area of arable land
Tjörn
Bengtsfors
Energiunderskott/pers/dag (kcal)
2363
1856
Mängd vete som krävs (ton)
3984
2523
Normskörd (kg/ha)
5000
6050
Areal åker som krävs (ha)
797
417
källa: SCB:s lantbruksregister, SCB:s Objektiva skördeuppskattningar
Lilla Edet
655
1022
6050
169
9.7 Det besvärliga fisket
Få fram tillförlitliga uppgifter vad gäller fiske såväl för Tjörn som för de andra kommunerna har visat
sig vara en svår och komplicerad uppgift. Det finns inte samma möjligheter med information som för
jordbrukssektorn där all tänkbar statistik finns tillgängligt. Vad gäller fångst av fisk får uppgifter
hämtas från enskilda fiskare som inte har någon skyldighet att lämna information. Att ta direkt kontakt
med fiskarna på Tjörn faller på sin orimlighet och lokalombudens intresse att lämna uppgifter
varierade. En del ansåg att det inte fanns någon anledning att lämna uppgifter överhuvudtaget. Andra
tyckte säkert att det var besvärande att fråga sina fiskekamrater om fångstmängder som trots allt är
sekretessbelagda uppgifter. Trots en garanti om total anonymitet och att inga personnamn etc skulle
förekomma i uppsatsen var det bara två av sex lokalombud som lämnade uppgifter. Uppgifterna om
fångstmängder baseras på uppskattningsvis 10% av det aktuella båtbeståndet och är från 1995 (tab.
21). Förmodligen förekommer stora årliga fluktuationer i fångstmängd men de värden som föreligger
får representera ett diskussionsunderlag.
Tab. 21 Fångstupptag fisk, Tjörn 1995
Tab. 21 Catch of fish on the island of Tjörn 1995
Upptag
Energiinnehåll /
Energi/pers./dag
(ton)
100 gram (kcal)
(kcal)
Ål
40
351
21
Hummer
15
88
1
Rödspätta
65
93
6
Skarpsill
100
231
30
Torsk
400
75
37
Bleka
60
75
5
Kolja
100
80
7
Makrill
30
213
7
Kräfta
70
110
4
Räka
100
84
6
Summa
980
124
källa: Västkustfiskarnas Centralorganisations lokalombud på Tjörn, Statens Livsmedelsverk Livsmedelstabell
Det lokala kustnära fisket skulle uppskattningsvis ge ytterligare 124 kcal per person och dag. Tjörns
genomsnittliga energitillskott var under perioden 1991-1993 537 kcal. Fisket har således bara en
marginell betydelse för försörjningssituationen sett till dagens produktionsnivå och försörjningsgraden
20
är i stort sett oförändrad. Materialet säger dock ingenting om hur mycket ett fiske skulle kunna ge
(jämför avkastningspotentialer för sötvattensfisket i övriga kommuner) och hur försörjningssituationen
då skulle kunna se ut.
9.8 Lokal produktion i framtiden?
I vilka sammanhang skall uppsatsen sättas in i och vilka utgångspunkter känns viktiga inför framtiden?
För att nå det kretsloppsbaserade samhälle som skall vara uthålligt krävs ett resursutnyttjande som
skiljer sig från dagens. Kan då ett lokalt perspektiv vara ett verktyg för att nå detta uthålliga samhälle?
Kan lokal utveckling vara en av flera vägar att gå? Behövs en omställning av jordbrukssektorn där
mindre konstgödsel används, mer vegetabilier produceras, ett långsiktigt utnyttjande av marken sker?
Hur löses stadens roll i ett framtida samhälle? Stadens försörjning kan aldrig lösas på en lokal grund
och står det i konflikt med vad tidigare har diskuterats i uppsatsen? Frågorna är många men ett lokalt
perspektiv och intresse ser ut att bli allt viktigare i framtiden.
21
10. Slutsatser
Det är stora skillnader i försörjningsgrad mellan de kommuner som undersökts och orsakerna till
detta kan i grund och botten härledas tillbaka till de naturgeografiska förutsättningar som råder i de
olika områdena. Bengtsfors och Tjörn (till viss del också Lilla Edet) har en jordbrukssektor som är
inriktad på djurhållning. Den geologi och topografi som finns i dessa områden skapar bra
förutsättningar för betesvallar men sämre för stråsädesodling. För Götene och även Tibro i viss
utsträckning gäller ett omvänt förhållande där områdena karakteriseras av stora sammanhängande
slätter där ett storskaligt jordbruk lämpar sig väl. Götene har också den ojämförligt största
jordbruksarealen följt av Tibro, Lilla Edet, Bengtsfors och Tjörn, även då hänsyn tas till
befolkningsstorlek. Dessa stora skillnader i areal jordbruksmark och hur jordbrukets struktur är
uppbyggd ger utslag i den försörjningsmodell uppsatsen bygger på.
Av de undersökta råvarorna visar det sig att odlad areal brödsäd får en stor betydelse för
försörjningsgraden. Hos kommunerna varierar brödsädsproduktionen från Bengtsfors med 15% till
Götene med 76 % av energitillskottet. Den stora skillnad det finns i odlad areal av brödsäd får alltså
en avgörande betydelse. Kött, ägg och fisk svarar procentuellt för en mindre del av energitillskottet.
För Bengtsfors är det dock en betydande del som kommer från denna råvarugrupp.
Mjölkproduktionen varierar mellan kommunerna men svarar genomgående för ett högt tillskott.
Jordbruket står utan tvekan för det största tillskottet av energi och i kommuner med en stor
jordbruksareal blir jakt och fiske än mindre betydelsefullt. Kött från älg och rådjur svarar för en
obetydlig del av den totala försörjningen. Kaloriinnehållet i den mängd kött uppgår från 0 till 14 kcal
per person och dag.
De fem kommuner som är undersökta spänner över ett brett spektra ur försörjningssynpunkt. Tjörn
och Bengtsfors har en försörjning där befolkningens energibehov kan tillgodoses med 20 respektive
40 procent. Ungefär 80 procent är försörjningsgraden i Lilla Edet. För Tibro varierar värdena under
perioden 1993-1995 men försörjningsgraden är klart över 1,0 och med ett medelvärde på 1,4.
Götene som har den i särklass största jordbruksmarken har en försörjningsgrad på 7,1 under
perioden.
Genom att titta på fördelningen av energigivande ämnen fås ett mått på hur varierad kosten är.
Intressantast är det för de kommuner som täcker sitt energibehov. Om Lilla Edet räknas in i den
gruppen står det klart att den energimängd som ges av protein är fullt tillräckligt och är i till och med
något för högt för de kommunerna. Andelen fett är genomgående för litet och det beror sannolikt på
att matfett (en grupp i kostcirkeln) inte är undersökt. Kolhydrater bör stå för 50-60% av
energitillskottet vilket det gör.
22
11. Referenser
Alexandersson Hans (1991): Temperaturen och Nederbörden i Sverige 1961-1990. Norrköping
SMHI 87 s.
Bengtsfors kommun (1994): Översiktsplan.
Boverket (1994): Sverige 2009- En skiss till nationell vision. Just Nu Karlskrona. 94s.
Fiskeriverket (1996): Register för Fartygstillstånd för Göteborg och Bohus län.
Fiskeriverket (1997): Konferens om fisketurism- en naturlig näring. Rapport 1/ 04- 97.
Fridén Kurt (1979): Jordartskarta 7B Göteborg NO. 1:50 000. Beskrivningar till jordartskarta 7B
Göteborg NO. Serie Ah nr. 40.
Fridén Kurt (1982): Jordartskarta 8B Vänersborg SO. 1:50 000. Beskrivningar till jordartskarta 8B
Vänersborg SO. Serie Ah nr. 48.
Götene kommun (1990): Översiktsplan.
Hermansson Arne (1995): Scan, Farmek. Udevalla. Muntlig källa.
Johansson Alf (1997): Älvsborgs läns jaktvårdsförening. Muntlig källa.
Kaarle Per (1995): ”Tjörns livsmedelsförsörjning utifrån naturgeografiska förutsättningar och
råvaruproduktion”. Göteborgs Universitet. Naturgeografiska Institutionen. 42s.
Lilla Edets kommun (1993): Översiktsplan.
Nationalencyklopedin. Band 2, 12, 18, 20. Bokförlaget Bra Böcker.
Nordström Kurt.(1997): Skaraborgs Läns Jaktvårdsförening. Muntlig källa.
Samuelsson Lennart et al. (1986): Berggrunden i Älvsborgs län. Berggrundskarta 1:250 000.
Beskrivningar till berggrundskarta över Älvsborgs län. Serie Ah nr.13.
Samuelsson Lennart et. al. (1989): SGU: Berggrundskarta över Skaraborgs län 1:250 000.
Beskrivningar till berggrundskarta över Skaraborgs län. Serie Ah nr. 9.
SCB: Befolkningsstatistik 1995 del 1.
SCB: Jordbruksstatistisk årsbok 1995.
SCB: Lantbruksregistret 1993-1995.
SCB: När mat kommer på tal. Tabeller om livsmedel 1996.
23
SCB: Objektiva skördeuppskattningar 1993-1995.
SCB: Svensk Husdjursskötsel. Mjölk och boskapskontrollen för Älvsborgs län och
Skaraborgs län. 1993-1995.
SOU 1997:91 Jaktens villkor. Fritzes Förlag.
SOU 1997:102 Mat och miljö- Svensk strategi för EU:s jordbruk i framtiden.
Fritzes förlag. 158 s.
SOU 1997:167 En livsmedelsstrategi för Sverige. Fritzes förlag. 356 s.
Statens Livsmedelsverk (1993): Livsmedelstabell Energi och Näringsämnen.
Norstedts tryckeri. 213 s.
Statens Livsmedelsverk (1989:5): Svenska Näringsrekommendationer. Uppsala 15 s.
Statens Lantmäteriverk (1998): Register för land och sjöareal.
Sveriges National Atlas (1991): Band Befolkningen. Bokförlaget Bra Böcker.
Tibro kommun (1990): Översiktsplan.
Ulmestrand Mats (1997). Havsfiskelaboratoriet i Lysekil. Muntlig källa.
Wackernagel M, Rees W (1996): Our Ecological Footprint- reducing human impact on earth.
New Society Publishers. 160 s.
Västkustfiskarnas Centralorganisations lokalombud på Tjörn
24
