Diabetesfoten
Epidemiologi
5-9 % av diabetiker i västvärlden har fotsår
10-15 % har tidigare haft diabetesrelaterade
sår, amputation eller fotdeformitet
35-50 % av diabetikerna bedöms ha ökad risk
>85 % av diabetesrelaterade amputationer
föregås av fotsår.
40-50 % av alla amputationer görs på diab.
Diabetesrelaterade fotproblem:
Neuropati – sensorisk, motorisk, autonom
Angiopati – makroangiopati, mikroangiopati
Sår – ischemiska (distalt på tår eller hälar),
neuropatiska (belastningsytor)
Osteoartropati
Ödem
Infektion – ytlig (S. aureus, betahemolyserande streptokocker), djup (S.
aureus, betahemolyserande streptokocker,
gramnegativer, anaerober)
Speciella faktorer vid diabetesrelaterade
fotproblem:
1. Oftast varm fot trots nedsatt cirkulation
pga. autonom neuropati.
2. Osteoartropati – bild som vid infektion med
rodnad, svullnad, värmeökning, ev. smärta,
ev. feber, ev. CRP-stegring.
3. Ofta falskt höga ankeltryck pga.
mediaskleros.
Speciella faktorer vdi diabetesrelaterade
fotproblem – forts:
4. Sällan claudicatio eller smärtsamma sår pga.
neuropatin.
5. Sämre lokalt immunförsvar pga. angiopati,
höga p-glukosvärden m.m.
6. Frånvaro av feber och CRP motsäger inte att
en allvarlig infektion är under utveckling.
Screening och diagnostik av riskfot:
Personer med diabetes bör få sina fötter undersökta
minst en gång per år.
- Nervfunktion
sensorisk
stämgaffel (128 Hz)
monofilament (5,07/10g)
biotesiometer eller vibrameter
motorisk
muskelatrofi, felställningar,
gångmönster
autonom
nedsatt svettning, saknad av behåring
Screening och diagnostik av riskfot – forts:
◦ Kärlstatus
Fotpulsar, ankeltryck, ev. tåtrycksmätning
◦ Hud
Temperatur, ödem, nageldeformiteter, förhårdnader,
sår, svampförändring, vårtor, tryckmärken
◦ Skelett
Fotdeformiteter, begränsad ledrörlighet, tidigare
amputation
◦ Övrigt
fettkuddar
Utredning av fotsår:
Skelettrtg med osteitfrågeställning
Sårodling samt ev. blododling inför
antibiotikainsättning
Perifer cirkulationsutredning
Sårindelning:
◦ Utmattningssår – neuropatiska, oftast under
framfoten
◦ Trycksår – ofta på hälar, tårnas ovansidor
◦ Arteriella/ischemiska sår – angiopatiska, oftast på
tår, laterala fotranden, hälar
◦ Venösa – oftast på malleoler, underben (ej stort
diabetesproblem)
Riskgruppsgradering:
◦ Nivå 1. Inga tecken på distal neuropati, perifer
kärlsjukdom eller andra fotproblem.
◦ Nivå 2. Det finns tecken på distal neuropati eller
perifer kärlsjukdom.
◦ Nivå 3. Det finns tecken på distal neuropati eller
perifer krälsjukdom, har tidigare förekommit fotsår,
amputation, fotdeformitet eller annan hudpatologi
som förhårdnader och hudsprickor.
◦ Nivå 4. Det föreligger pågående fotsår, oavsett
neuropati eller kärlsjukdom; eller grav osteopati
eller smärtsyndrom.
Riskgrupp
Fotvård - vårdnivå
Fotvårdande
behandling
Fotundersökning
Ortopedteknik
1
Egenvård samt
utbildning av
fotterapeut
2
Medicinsk fotvård i
primärvården
Cirka 2 gånger
per år
Årligen eller
oftare beroende
på grad av
fotproblem
Eventuellt
anpassade skor
och/eller
fotbäddar
3
Medicinsk fotvård i
primärvården eller vid
sjukhusmottagning
Cirka 6 gånger
per år
Årligen eller
oftare beroende
på grad av
fotproblem
Individuella
fotbäddar och
skor alternativ
ortos
4
Medicinsk fotvård i
primärvården eller vid
sjukhusmottagning;
kontakt med
multidisciplinärt fotteam
Cirka 12 gånger
per år
Vid varje besök;
sårkontroller i
samordning med
multidisciplinärt
fotteam
Individuella
fotbäddar och
skor alternativt
ortos eller gips
Årligen
Förebyggande behandling:
◦
◦
◦
◦
◦
◦
God metabol kontroll
Adekvat blodtrycksbehandling
Adekvat blodfettsbehandling
Ev. ASA
Nikotinstopp
Förebyggande fotvård/egenvård
Behandling av medicinska tillstånd:
Neuropati – symptomatisk behandling
Angiopati – kärlkirurgi om möjligt, ASA/Plavix
Osteoartropati – avlastning med gips/ortos
Ödem – stöd- eller kompressionsstrumpor, optimal
behandling av bakomliggande sjukdomar
◦ Infektion – Heracillin vid ytlig infektion, vid djup
infektion: Piperacillin/Tazobactam alt. Meronem
vid allvarlig infektion. Kirurgisk sårrevision (alt.
debridering med fluglarver)
◦ PICO/VAC – undertrycksbehandling (vätskande sår)
◦ Tryckkammarbehandling – hyperbar syrgas
◦
◦
◦
◦
Behandling av fotsår:
◦ Sjukhusvård skall övervägas vid tecken på djup infektion
eller hotande gangrän.
◦ Bedöm och behandla:
Risknivå
Behov av avlastning
Ödem
Infektion
Cirkulation
Nutrition
Metabol kontroll
Smärta
Omläggning
Uppföljning
Amputation:
◦ Observera att det endast finns två absoluta
amputationsindikationer:
Livshotande gangrän
Behandlingsresistent smärta
Svårläkta långdragna sår utgör ingen
amputationsindikation.
Amputation får aldrig göras (om ej på vitalindikation)
utan föregående kärlkirurgisk bedömning.
Medicinsk fotvård
◦ Remissen bör innehålla följande information:
Diagnos
År för diabetesdebut
Metabol kontroll
Behandling
Fotstatus
Frågeställning eller efterfrågad åtgärd
Uppgift om patienten är ordinerad ortopedtekniska
hjälpmedel/skor
Uppgift om andra relevanta tillstånd och behandlingar
(tex. Waran eller kortison)
Förekomst av blodsmitta eller MRSA
Ortopedtekniska hjälpmedel
◦ Remiss till OTA skall innehålla:
Diagnos
Risknivå
Beskrivning av skada och funktionshinder
Syfte
Varaktigt behov eller tillfällig behandling
Ortopedtekniska begrepp
◦ Fotortos –
Fotbäddar/inlägg
Ankel/fotortos
◦ Ortopediska skor –
Individuellt tillverkade för varaktigt bruk
Avsedda för deformerade fötter
◦ Ortopediskt anpassade skor –
Skor utformade efter särskild kravspecifikation
◦ Behandlingsskor –
Specialsko för tillfälligt bruk
◦ Anpassningar på skor –
Ortopedtekniska åtgärder som utförs på skor i syfte att
förbättra komfort och funktion
◦ Protes –
Ersätter förlorad kroppsdel
Ha stor respekt för fotproblem hos diabetiker
då de är högriskpatienter och dessutom ofta
uppvisar en atypisk bild!
