Familjen, familjepolitiken och
välfärdssamhället
Lennart Nygren, Umeå universitet
Föredrag vid konferensen Att välja framtid. Familjecentralen som unik
arena för jämlikhälsa och social hållbarhet, Göteborg 19-20 maj 2015
Teman:
• Förändrade familjemönster
• Familjepolitiska trender i Europa och Sverige
Vad menas med familj?
Vad menas med familjepolitik?
Hur förändras dessa?
Hur förhåller de sig till varandra?
Exempel på definitioner av
familj
• Ett socialt delsystem som bidrar till den totala
effektiviteten i samhället: gemensam bostad,
äktenskap, uppfostran av legitima barn, en enda
(manlig) försörjarroll, och delade inkomster (Parsons
1956).
• ”Familjen är den grundläggande och naturliga
enheten i samhället och äger rätt till samhällets och
statens skydd”. (Artikel 16(3) i FN:s deklaration om
de mänskliga rättigheterna).
• En enhet med individer som delar resurser och tar
hand om varandra (Beaujot 2002)
3
Förändrade familjedefinitioner
• Kärnfamiljen ifrågasätts som norm.
• Den feministiska kritiken:
- ifrågasättande av maktrelationer och patriarkatet
- kritiserar ojämlikheter
- för in idéer om intersektionalitet
- inkludering av alternativa relationer.
Är ”familj” den adekvata benämningen?
4
Förändrade familjemönster
• Allt svårare att ge en enda definition av familj
• LAT allt vanligare; men kan ha olika orsaker
• ”Den andra demografiska transitionen” har lett till
fertilitet under reproduktionsnivån
• Fler men mindre hushåll
• Fler äldre men också fler barnlösa par. Behovet av
intima relationer tillfredsställs utanför familjen
• Kan fertiliteten stiga? Effekter av ökad instabilitet i
parrelationer? Två-parsrelationer?
Källa: Hushåll och familjer i förändring. Befolkningsprognos 20122021. LST/MRT Stockholms läns landsting. Demografisk rapport
2012:5.
5
Många sätt att kategorisera de
“nya” familjerna:
• Kärnfamiljen
• Den utvidgade familjen (extended)
• Multi-generationsfamiljen
• Sammanboende ogifta
• Ensamföräldrar; delad vårdnad
• Blandfamiljer/ombildade familjer
• LGBTQ-familjer, regnbågsfamiljer
• Enpersonshushåll
• Living Apart Together (LAT), särbo
• Transnationella familjer
• Pendlarfamiljer
Och hur ska de räknas?
6
”Hushåll” i det offentliga språket
• Ska vi tala om familjer eller hushåll?
• Problem vid folkräkningar.
Vilka ska ingå i underlaget? SCB:
Bostadshushåll – kyrkobokförda
Kosthushåll - gemensam bostad och
”hushållning”
Familjeenhet - alla sambo eller ensamst
över 18 år
RTB-hushåll – max två generationer,
registrerad relation, gem. boende
7
Långsamma
förskjutningar
Källa: SCB
Andra viktiga förhållanden
•
•
•
•
•
Ökade ekonomiska klyftor
Bostadssegregation
Ett växande prekariat
Ökad psykisk ohälsa
En ökad migration till följd av krig och
konflikter
Även i andra länder:
Stora skillnader mellan länder
•
•
•
•
Giftermål
Skilsmässor
Omgiften
Kvinnans ålder vid första giftermål och vid första
barnets födsel
• Förekomsten av sambo/särboförhållanden
Men också vissa gemensamma drag:
• Sjunkande fertilitet
• Fler skilsmässor
• Senarelagda äktenskap
Andelar av familjetyper i EU27 (2007)
Kuronen, M. (Ed. 2010) Research on families and family policies in Europe: State of the art.
Jyväskylä:Family Research Center, Jyväskylä University.
Skilsmässofrekvenser (2008), Eurostat
Källa: Kuronen,ibid.
Genomsnittlig ålder vid första giftermålet,
kvinnor 1970-2004
Källa: Kuronen, ibid.
Andel skilda som gifter om sig i förhållande till alla
äktenskap i europeiska länder (1960 & 2006)
Källa: Kuronen, ibid.
Vilken roll kan staten ha?
• Institutionell (bevara/kontrollera familjen)
• Demografisk (påverka reproduktion)
• Economisk (humankapital, arbetskraft via
barnomsorg etc.)
• Socialpolitisk (omsorg, fattigdom)
• Främja jämställdhet (minska orättvisor,
främja rättigheter)
• Främja barnens välfärd (stöd, skydd,
fostran)
Källa: Kaufmann (2000) Politics and policies towards the family in Europe, se även
Thévenon (2011) Family policies in OECD countries: A comparative analysis
15
Familjepolitiska hörnstenar
Reglerande: lagar om adoption, skilsmässa, barnavård
etc.
Rättigheter kopplade till arbete
Jämställdhet
Ge information om familjestöd, statistik, och t.ex.
hälsofrämjande kampanjer
Finansiella: beskattning, subventioner, försäkringar
och bidrag.
16
Olika familjepolitiska riktningar
De europeiska länderna har utvecklat 4-5 distinkta
familjepolitiska modeller. Kan t.ex. uttryckas i termer
av defamilisering. Vad är det?
I den utsträckning hushållens välfärds- och
omsorgsansvar reduceras antingen via välfärdsstatliga
insatser eller via marknaden
Se t.ex. MacLaughlin & Glendinning (1994), Esping-Andersen (1999) Lister
(1994). Se även Kröger (2011).
17
Source: Hantrais, L. (2004) Family policy matters, p. 200.
18
Den svenska familjepolitiken
Tre faser i svensk
familjepolitik?
• Tron på vetenskapen och
den sociala ingenjörskonsten
• Den kritiska vetenskapen, främst feministisk kritik
• 2015: tillbaka till ingenjörskonsten?
- granskningssamhället
- evidensbaserat familjestöd
- sociala investeringar
Har familjepolitiken
tappat kraften?
Källa: Salonen, T. (2011) Välfärd inte för
alla. Den ekonomiska familjepolitikens
betydelse för barnfattigdomen i Sverige.
Rädda Barnen.
Socialtjänsten som familjepolitisk aktör –
pågående forskning
(Gümüscü, Khoo & Nygren, 2015)
Some Key Findings
Till slut:
Familjepolitiken påverkar familjen:
•Ökat (kvinnligt) arbetskraftsutbud och en i stort sett
feminiserad omsorgsarbetsmarknad
•Möjligheten att arbeta och ha tillgång till barnomsorg
har troligen hållit fertiliteten uppe i Sverige
•Ökad jämställdhet jämfört med länder som inte har
samma nivåer och ambitionsgrad.
•Familjepolitikens utjämnande effekter kan ifrågasättas
24
Omvänt: förändringar i familjeförhållandena ställer nya krav
• Den ökade variationen av familjetyper provocerar
religiösa/traditionella värderingar som är inbyggda i
familjepolitiken i många länder. Mindre så i Sverige.
• Familjepolitiken anpassas för att hantera rättigheter
för alternativa familjeförhållanden: samkönade par,
LAT-förhållanden, transnationella familjer, ombildade
familjer etc.
• Utanförskap, migration, ökade klyftor, segregation
och även psykisk ohälsa skapar ändrade villkor för
familjepolitiken
25
Tack!
