Artikeln publicerad i SLFF:s medlemstidkrift Manus nr 1, 2012, utgiven 15 mars.
Konferens med
dubbelt värde
frågor och energidiskussioner.
Genom enkäter, intervjuer,
inlämningsuppgifter och tentamensfrågor har jag analyserat
hur studenter förklarar entalpi
och dess förändring i relation
till andra begrepp, exempelvis värme. Resultaten visar att
studenternas förklaringar ofta
avviker från hur entalpi och
dess förändring förklaras i litteraturen.
Konferensens värde
Foto: privat
I höstas deltog Tor Nilsson i en konferens i
Frankrike, dels för att
presentera sin forskning
om entalpi men också
för att få möjlighet att
kommunicera med utländska kollegor, skapa
nätverk och utveckla
sin kompetens. SLFF:s
forskningsråd gav bidrag
till resan. Här berättar
Tor om sin forskning och
konferensen.
Avhandling om entalpi
Med en månad kvar på forskarutbildningen knöt jag äntligen ihop säcken i mars 2011.
Efter fem och ett halvt års
doktorand­anställning kombinerad med adjunktstjänst var
det hög tid att lägga fram min
ämnesdidaktiska avhandling
Kemistudenters föreställningar
om entalpi och relaterade begrepp.
Om jag backar bandet lite,
entalpi läste ni kanske frågande? Entalpi är relaterat till
energi som frigörs eller upptas
exempelvis i samband med att
en kemisk reaktion äger rum.
Entalpi ersätts ofta med energi
i vardagsspråket. Ämnen som
reagerar har en viss entalpi
och ämnen som bildas en annan. Dessvärre saknar kemistudenter som läser grundläggande kemikurser inom högre
utbildning de teoretiska verktyg som krävs för att bestämma värdet på entalpin. Värdet
före och efter en reaktion är
obekant.
Frågan man kan ställa sig är:
Om det inte går att bestämma
värdet på entalpi varför ska
elever och studenter lära sig
det? Hur ska det tas upp i läromedel? Att entalpi behövs
beror på att kemiska reaktioner ofta äger rum vid konstant
tryck. Om trycket är konstant
och volymen tillåts variera
motsvarar "värmet" som överförs under en kemisk reaktion
förändringen i entalpi. Oavsett
värdet före och efter en reaktion kan förändringens storlek
bestämmas genom att undersöka temperaturförändringen.
Förändringen är det intressanta.
I ett större perspektiv kan
entalpi relateras till samhälls-
En avhandling är alltid i första
hand skriven för målgruppen forskare men eftersom
lärare ofta utgår från de läromedel som finns tillgängliga
har jag också sett lärare och
läromedelsförfattare som en
målgrupp för min forskning.
Däremot har jag inte analyserat läromedel inom ramen
för mitt forskningsprojekt. En
möjlighet att nå målgrupperna
och det vetenskapliga samhället med sin forskning är att
presentera projektet vid en
konferens.
I september 2011 hade jag
förmånen att få presentera
delar av min forskning vid
en konferens organiserad av
European Science Education
Research Association i Lyon,
Frankrike (ESERA2011). Min
medverkan finansierades
bland annat med ett bidrag
från SLFF:s forskningsråd.
Konferensen var också en
möjlighet att kommunicera
med utländska kollegor och
sätta in min forskning i ett
större sammanhang. Den sociala dimensionen av en konferens stödjer också skapandet
av internationella nätverk.
Samtidigt var det intressant
att en internationell konferens
i Frankrike bidrog till att öka
min medvetenhet om naturvetenskaplig ämnesdidaktisk
forskning vid olika svenska
lärosäten.
Som alltid under en konferens krockade många intressanta programpunkter.
Eftersom högre utbildning
och kemi var ett relativt litet
område i förhållande till andra
blev jag extra glad över en presentation av en läromedelsanalys rörande entalpi. Alla mina
frågor skulle besvaras! Men
min slutsats är att analyser av
läromedel om entalpi och relaterade begrepp fortfarande
behövs.
Eftersom jag undervisar
blivande lärare såg jag även
konferensen som en möjlighet till kompetensutveckling.
Exempelvis tog jag del av presentationer om kemididaktisk forskning utförd på olika
utbildningsnivåer, dialogen i
klassrummet samt naturvetenskap och religion. Att dessutom
få njuta av god fransk mat och
dryck samt se Lyons gamla stad
som är upptagen på UNESCO:s
världsarvslista är icke att förglömma.
Tor Nilsson
Fakta: Nilsson
Tor Nilsson är född 1980
och tog examen som gymnasielärare i matematik och
kemi vid Karlstads universitet 2005. Därefter vidtog
forskarutbildning i Naturvetenskapernas och teknikens
didaktik vid Mälardalens
Högskola inom ramen för
Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas, teknikens
och matematikens didaktik
(FontD) vid Linköpings universitet. Sedan december
2011 arbetar Tor som universitetslektor vid Mälardalens
Högskola.
