nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt i

Nyanlända
elever
NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE
ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN
Nyanländas skolgång
•
Nya bestämmelser om utbildning för nyanlända
elever 2016
•
Det finns stora variationer gällande organisation
i olika kommuner och från skola till skola…
o
Central mottagning
Lokal mottagning
o
Förberedelseklass
Direktinkludering
Läs mer här:
https://en.wikipedia.org/wiki/World_Values_Survey
Röster från ensamkommande barn…
I början tänkte jag bara på
mamma… De berättade mycket
men jag kunde inte lyssna…
Jag vill få
börja i skolan
på riktigt
snart…
Jag vet inte vad som
kommer hända, och varför
jag inte får byta grupp, vad
ska man kunna?
Svenskarna är blyga
tror jag, de tittar
konstigt när man
säger hej…
Jag har historia med
svenskar, det är bra…
Man skulle ha fler
lektioner med svenskar
tycker jag…
Jag visste vad jag ville bli
när jag kom till Sverige,
men nu vet jag inte längre,
det verkar liksom omöjligt…
Studie- och yrkesvägledarens roll
•
Återkommande information om det svenska
skolsystemet och ”vägen framåt” – tydlighet och
upprepning ofta nödvändigt – tidskrävande…
•
•
Validering
Skola – Föreningsliv – Arbetsliv
o
Praktik och studiebesök - Språkinlärning i ett meningsfullt sammanhang
Framgångsfaktorer
•
•
•
•
Flexibel organisation
Rektor är engagerad och har kunskap inom området
Nyanlända elever är allas ansvar – SAMVERKAN
Status och synsätt
UTBYGGNAD
Kunskapsrelaterat språk
Utvecklas i snabb takt under skolåren
Tar oftast ca 4-8 år att behärska på L2
BAS
Vardagsrelaterat språk
Modersmålet vid skolstart
Tar oftast ca 1-2 år att behärska på L2
Fritt efter Viberg m.fl 1993
UTBYGGNAD
Kunskapsrelaterat språk
Utvecklas i snabb takt under skolåren
Tar oftast ca 4-8 år att behärska på L2
BAS
Vardagsrelaterat språk
Modersmålet vid skolstart
Tar oftast ca 1-2 år att behärska på L2
Den nedåtgående spiralen
• Förklarar svåra ord, men minskar också
antalet svåra ord.
• Förenklar och förkortar texter.
• Fokuserar på lösryckta fakta.
• Låter inte eleverna producera egna texter.
• Undviker elevernas bristande formuleringar
i tal och skrift.
• Interaktionen minskar.
•Läraren tar över och nivån sjunker.
Hajer & Meestringa, 2004
Scaffolding - Stöttning
(J. Bruner)
Hög kognitiv svårighetsgrad
Frustrationszon
B
C
Kontextbundet
Kontextreducerat
Uttråkningszon
A
D
Låg kognitiv svårighetsgrad
Jim Cummins fyrfältare
Fritt efter Gibbons 2002
Från A till C utan att landa i B…
A.
Eleverna utför en praktisk uppgift i små grupper med en magnet och ett
antal objekt:
Den här… nej, den går inte… den rör sig inte…ja det går…lite grann…de här
är bäst
C.
Läraren ger eleverna i uppgift att läsa om magnetism:
En magnet kan attrahera ett stycke järn eller stål eftersom det magnetiska
fältet strömmar in i järnet/stålet och förvandlar det till en tillfällig magnet.
Magnetisk attraktion finns endast mellan ämnen som innehåller järn.
Från tal till skrift genom fyrfältaren
A.
Utföra en praktisk uppgift i små grupper
Den här… nej, den går inte… den rör sig inte…ja det går…lite grann…de här är bäst
B.
Introducera nyckelord
Läraren introducerar viktiga nyckelord som attrahera och stöta bort
B.
Eleverna får flera tillfällen att använda de nya orden muntligt, till
exempel genom lekar och muntliga redovisningar
Vi prövade med en nål…magneten attraherade inte nålen…
B.
Eleverna och läraren skriver gemensamt om experimentet
Vår uppgift var att ta reda på vad en magnet attraherar. Vi kom fram till att en magnet attraherar vissa sorters metaller. Den
attraherade järnfilspånen men inte nålen.
C.
Eleverna läser en text om magnetism
En magnet kan attrahera ett stycke järn eller stål eftersom det magnetiska fältet strömmar in i järnet/stålet och förvandlar det
till en tillfällig magnet. Magnetisk attraktion finns endast mellan ämnen som innehåller järn.
Från A till C utan att landa i B…
A.
Klassen gör studiebesök hos Räddningstjänsten i samband med ett temaarbete om olika
arbetsplatser. En brandman visar runt och berättar om det dagliga arbetet. Eleverna får titta in i
en brandbil och prova på att släcka en eld och gå in i ett rökfullt rum.
C.
Läraren ger eleverna i uppgift att skriva en beskrivande text om vad en brandman arbetar med.
Att arbeta som brandman innebär att ha många olika arbetsuppgifter. Brandmän rycker ut när olyckor sker och
släcker bränder, tar hand om kemiska utsläpp och hjälper till vid trafikolyckor eller drunkningsolyckor. Men att vara
brandman innebär också ett att man försöker förhindra olyckor överallt i samhället genom information om vad man
själv kan göra för att öka sin och andras säkerhet.
Brandmän arbetar tillsammans så det är viktigt att de är bra på samarbete. Det är också viktigt för brandmän att
hålla sin kropp i bra form eftersom man måste ha god kondition och styrka för att klara av arbetet…
På stationen tar brandmännen hand om all sin utrustning för att allt ska fungera när det väl gäller. Man övar också
mycket och tränar styrketräning på jobbet. Varje år genomförs fystester som brandmännen måste klara för att få
arbeta som rökdykare.
Från tal till skrift genom fyrfältaren
A.
Studiebesöket förbereds språkligt och innehållsmässigt
A.
Studiebesök på brandkåren
B.
Läraren återkopplar till studiebesöket genom att visa bilder som
togs på plats och samtidigt bygga upp en begreppskarta
B.
Eleverna får flera tillfällen att använda de nya orden muntligt, till
exempel genom lekar och muntliga redovisningar
B.
Läraren går igenom hur man skriver en beskrivande text och visar
på goda exempel som analyseras i klassen
C.
Eleverna skriver en beskrivande text om yrket brandman,
nyanlända elever har stöd av en stöttande matris
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Sammanfattning
•
•
•
•
•
Nödvändigt för nyanlända elever men bra för ALLA
Språk lärs bäst in i ett meningsfullt sammanhang - hela
skolan, hela dagen
Synliggör ämnesspråket och planera för språkutveckling
från början, i kombination med kunskapsutveckling
Höga förväntningar på eleverna i kombination med
STÖTTNING
Rik interaktion – många tillfällen att använda språket i
tal och skrift
Boktips om du vill veta mer om språkutvecklande
arbetssätt i alla ämnen:
•
•
•
•
•
•
Stärk språket, stärk lärandet – Pauline Gibbons
Lyft språket, lyft tänkandet – Pauline Gibbons
Språkinriktad undervisning - Maaike Hajer, Theun Meestringa
Språkarbete i alla ämnen - Gun Hägerfelth
Framgång genom språket - Löthagen, Lundenmark och Modigh
Språkutvecklande SO-undervisning - Bjerregaard och Kindenberg
Tack för visat intresse!
Kontaktuppgifter:
[email protected]
073-426 89 06
[email protected]
021-39 79 52
Intressanta länkar:
•
•
•
•
Avhandling - SYV-samtal med unga i migration
Film – Lärlabbet – Mottagandet
Kartläggning Södermanland
Kartläggning Västmanland