Granskning av betalning av e-faktura för

PM
Datum
Dnr
2017-06-14
2017/233
Rudina Muliqi
Sara Wahlberg
Rättsenhet 2
Granskning av betalning av e-faktura för
kreditkort i internetbanken
Inledning
Konsumenter som handlar på kreditkort får en faktura utställd varje månad
med månadens inköp och eventuell kvarvarande skuld från en tidigare period1.
Ofta kan konsumenten välja mellan olika betalningsalternativ, från ett s.k.
lägsta belopp att betala till att betala av hela resterande skuld. I fall där
konsumenten har valt e-faktura skickas fakturan till konsumentens
internetbank och i internetbanken ifylls automatiskt nödvändiga uppgifter för
att kunna betala fakturan, såsom betalningsmottagarens bank- eller
plusgironummer och fakturans OCR-nummer.
Konsumentverket har genom anmälningar till verket och information om
klagomål till Konsumenternas Bank- och finansbyrå uppmärksammats på att
det i rutan i internetbanken där beloppet att betala ska fyllas i ofta finns ett
förifyllt belopp trots att konsumenten ofta kan välja mellan olika belopp att
betala vid en kreditkortsfaktura.
Flera konsumenter uppger att de av misstag har betalat det förifyllda beloppet i
tron att det var fakturans totalbelopp. Det har senare visat sig att det förifyllda
beloppet som betalades endast var det lägsta beloppet som krävdes till
betalning vilket medfört att konsumenten fått betala ränta för resterande skuld.
Konsumentverket valde därför att granska tillvägagångssättet, villkor och
information för betalning av e-faktura för kreditkort i internetbanken.
Metod och avgränsning
Den 24 februari 2016 skickades ett brev till fyra banker som erbjuder
kreditkort. I brevet ombads bankerna skicka in ett komplett exemplar av
gällande villkor för kreditkortet, exempel på en kreditkortsfaktura samt om
Summan av månadens inköp och eventuell kvarvarande skuld från tidigare period utgör
fakturans totalbelopp
1
Postadress
Fakturaadress
Besöksadress
Telefon/Fax
E-post/webbadress
Bankgiro
Org.nr
Box 48
651 02 Karlstad
FE 64
838 73 Frösön
Tage Erlandergatan 8A
0771-42 33 00
054-19 41 95
[email protected]
www.konsumentverket.se
5050-2806
202100-2064
Datum
Dnr
2017-06-14
2017/233
möjligt en skärmbild eller liknande som visar hur det ser ut i internetbanken
när en konsument ska betala fakturan. Dessutom ombads bankerna svara på
följande fråga:
1.
Står det något förifyllt belopp i internetbanken och vilket belopp är i så
fall det förifyllda? Med vilket belopp avses om det t.ex. är beloppet för
hela skulden, beloppet som är lägst att betala för fakturan eller något
annat betalningsalternativ.
Följande banker och produkter ingår i granskningen:
 Nordea Bank AB, produkt Nordea Credit
 EnterCard Sverige AB, produkt Betal- och kreditkort Mastercard

OKQ8 Bank AB, produkt OKQ8 Betalkort

Bank Norwegian AS, produkt Norwegian-kortet
Villkoren som har granskats är endast sådana villkor som rör betalning av
kreditkortsfakturan samt ränteberäkning och återbetalning av själva krediten.
Information som lämnas på bankernas webbplatser gällande betalning av efaktura i internetbanken har också granskats. Det gäller framförallt
informationen om hur det i allmänhet fungerar att betala en e-faktura, oavsett
vilken vara eller tjänst som fakturerats. Eftersom fakturan kan betalas via en
annan bank än den konsumenten har kreditkortet hos har även andra
webbplatser hos andra aktörer på marknaden granskats.
Resultatet redogörs för på en översiktlig nivå och granskningen är inte
uttömmande. Konsumentverket kan därför i framtiden komma att ha
ytterligare synpunkter utöver de som redogörs för i denna promemoria.
Sammanställning av svar, villkor samt information på
webbplatser
Villkor
I tre av de tillfrågade bankernas villkor tillhörande deras kreditkort finner
konsumenten information om ränteberäkning samt återbetalning av krediten.
Dessa villkor innehåller flera utförliga punkter som rör betalning av
kreditkortsfakturan och där lämnas även information om hur räntan beräknas
och hur den ska betalas till banken. Det finns även punkter med information
om dröjsmålsränta som debiteras om kontohavarens skuld inte infrias i rätt tid.
En av bankerna lämnar i princip ingen information om betalning av
kreditkortsfakturan utan hänvisar i sina villkor till att betalning av utnyttjad
kredit sker i enlighet med närmare avtal mellan kortutgivare och korthavare. I
2
(10)
Datum
Dnr
2017-06-14
2017/233
praktiken finns den informationen på e-fakturan och i SEKKI-blanketten2.
Nedan följer en sammanställning av svaren som erhållits från bankerna
gällande ovan ställda fråga.
Sammanställning av svar gällande e-faktura
Det förifyllda beloppet
Samtliga tillfrågade banker uppger att det står ett förifyllt belopp i
internetbanken och att det avser det lägsta beloppet att betala för fakturan. En
av bankerna uppger att de är under process att genomföra en förändring så att
det inom kort istället kommer vara den totala kreditkortskulden som är
förifylld. En bank anger att det finns information i internetbanken om hur
konsumenten kan se sin totala skuld och hur belopp att betala kan ändras.
Samtliga banker hänvisar till att e-fakturan innehåller information om olika
betalningsalternativ och att konsumenten där kan se den totala
kreditkortsskulden.
Informationen på e-fakturorna
Samtliga e-fakturor innehåller information om den totala kreditkortsskulden.
På två e-fakturor framgår informationen tydligt men på resterande e-fakturor
är det inte lika tydligt presenterat vilket belopp som ska betalas för att infria
den totala kreditkortsskulden då beloppet enbart benämns som saldo eller
kontoställning. Fakturorna innehåller även information om vilket belopp som
är det lägsta att betala. Bara en e-faktura anger information om att
konsumenten alltid kan välja ett högre belopp än det lägsta utan att behöva
infria den totala kreditkortsskulden.
Alla e-fakturor har information om kreditkortets räntesats. Av tre e-fakturor
som Konsumentverket har tagit del av framgår det dock inte tydligt att krediten
blir räntebärande vid betalning av lägre belopp än det belopp som motsvarar
den totala kreditkortsskulden. Det förtydligas däremot på en av de fyra
fakturorna genom en extra skrivning i tillägg till räntesatsen.
Information på bankers webbplatser om betalning av e-faktura
När banker i allmänhet3 informerar om hur det fungerar att betala fakturor i
internetbanken och hur det fungerar att betala en e-faktura lämnas ofta
information såsom alla uppgifter som OCR-nummer, betalningsdag och
belopp är ifyllda i förväg och kan inte bli fel eller alla uppgifter är ifyllda i
förväg så du behöver bara godkänna e-fakturan för att pengarna ska komma
fram.
Formuläret ”Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation” (SEKKI) innehåller
lagstadgad information som kreditgivaren ska lämna till konsumenten innan ett kreditavtal
ingås.
3 Med i allmänhet menas inte uteslutande de banker som ingår i granskningen utan
uppfattningen av hur branschen i allmänhet informerar om e-faktura.
2
3
(10)
Datum
Dnr
2017-06-14
2017/233
Rättslig reglering
Marknadsföringslagen
God marknadsföringssed
Enligt generalklausulen i marknadsföringslagen (2008:486), MFL, ska
marknadsföring stämma överens med god marknadsföringssed, se 5 § MFL.
God marknadsföringssed definieras som god affärssed och andra vedertagna
normer4 som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid
marknadsföring, se 3 § MFL. Till grund för en bedömning avseende huruvida
god marknadsföringssed har överträtts kan läggas en rad faktorer, såsom
speciallagstiftning, Marknadsdomstolens avgöranden samt Konsumentverkets
föreskrifter och allmänna råd, se prop. 2007/08:115 s. 68 och 144.
Marknadsföring i strid med god marknadsföringssed är att anse som otillbörlig
om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga
att fatta ett välgrundat affärsbeslut, se 6 § MFL.
Enligt 3 § MFL definieras affärsbeslut som ett beslut som fattas av en
konsument eller en näringsidkare om huruvida, hur och under vilka
förutsättningar en produkt ska köpas, om hela eller delar av köpesumman ska
betalas, om produkten ska behållas eller överlåtas, eller om en avtalsenlig
rättighet i samband med produkten ska utnyttjas, oavsett om konsumenten
eller näringsidkaren beslutar att handla eller att avstå från att handla. Enligt
Marknadsdomstolen är det även ett affärsbeslut om konsumenten bestämmer
sig för att vidta en ytterligare åtgärd med anledning av ett reklammeddelande,
t.ex. besöka en butik eller en webbplats för att inhämta mer information, se MD
2010:8.
Vilseledande påståenden
En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda sig av felaktiga
påståenden eller andra framställningar som är vilseledande ifråga om
näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet, se 10 § 1 st. MFL.
Detta gäller särskilt påståenden som rör produktens pris och grunderna för
prisberäkning, särskilda prisfördelar och betalningsvillkoren, se 10 § 2 st. 4 p.
MFL.
Marknadsföring som är vilseledande enligt 10 § MFL är att anse som otillbörlig
om den påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett
välgrundat affärsbeslut, se 8 § 1 st. MFL.
4
Till exempel ICC:s Regler för Reklam och Marknadskommunikation. Se vidare sid. 5.
4
(10)
Datum
Dnr
2017-06-14
2017/233
Vilseledande utelämnande
Enligt 10 § st. 3 MFL får näringsidkaren inte heller utelämna väsentlig
information i marknadsföringen. Det avser även fall när den väsentliga
informationen ges på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt.
Marknadsföring som är vilseledande enligt 10 § MFL är att anse som otillbörlig
om den påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett
välgrundat affärsbeslut, se 8 § 1 st. MFL.
Praxis på området
Vid bedömningen av hur en genomsnittskonsument får antas uppfatta ett
meddelande gäller att reklam i allmänhet läses flyktigt och att konsumenten i
första hand påverkas av helhetsintrycket, se Marknadsdomstolens bedömning i
MD 2010:8. Konsumenten kan förmodas gå mer noggrant tillväga när det
gäller att inhämta och värdera information om t.ex. dyrare och mer
komplicerade sällanköpsvaror än enklare produkter som handlas rutinmässigt.
ICC:s5 Regler för Reklam och Marknadskommunikation
Artikel C12
Oavsett om erbjudandet avser kontantbetalning eller kreditköp ska priset och
betalningsvillkoren anges tydligt. Vidare ska uppges vilka slags avgifter som
tillkommer (bl.a. porto, expeditionsavgift, skatter) och, när så är möjligt, vad
dessa uppgår till.
Vid avbetalningsköp ska villkoren anges tydligt i erbjudandet, med uppgift om
kontantinsats eller delbetalning, antal, belopp och betalningsperioder för
sådana delbetalningar samt det totala priset jämfört med kontantpris.
Alla uppgifter som konsumenten behöver för att förstå kostnaden, räntan och
villkoren för andra former av kredit ska lämnas antingen i erbjudandet eller när
krediten erbjuds.
Om inte någon tidsgräns för erbjudandet och priset tydligt har angetts i
erbjudandet ska priset tillämpas under en rimligt lång period.
Artikel C13
Rutinerna för betalning och inkasso ska vara sådana att konsumenten inte
orsakas onödiga olägenheter samt ta rimlig hänsyn till dröjsmål som ligger
utanför konsumentens kontroll.
Gäldenären får inte kontaktas på otillbörligt sätt. Kravbrev som kan förväxlas
med officiella handlingar får inte användas.
5
International Chamber of Commerce.
5
(10)
Datum
Dnr
2017-06-14
2017/233
Konsumentkreditlagen
Kreditavtal
Av 2 § konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL, framgår att med kreditavtal
avses i lagen ett avtal om lån, kontokredit, betalningsanstånd eller liknande.
God kreditgivningssed
Enligt 6 § KkrL ska näringsidkaren i sitt förhållande till konsumenten iaktta
god kreditgivningssed.
Kravet på god kreditgivningssed markerar särskilt de ramar inom vilka en
näringsidkare bör hålla sig vid marknadsföring av krediter. Kravet på god
kreditgivningssed får här anses innefatta att näringsidkaren är skyldig att iaktta
viss återhållsamhet och måttfullhet i sin marknadsföring. Häri ligger bland
annat att en kredit inte får framställas på ett sätt som är ägnat att missleda
konsumenten i fråga om de ekonomiska konsekvenserna av krediten, se prop.
1991/92:83 s. 107.
Av förarbetena till konsumentkreditlagen framgår att marknadsföring i strid
med god kreditgivningssed samtidigt torde innefatta otillbörlig marknadsföring
i strid med marknadsföringslagens krav på god marknadsföringssed, se prop.
1991/92:83 s. 107.
Förbudsföreläggande
En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får förbjudas att fortsätta
med denna eller liknande åtgärd, se 23 § MFL. I fall som inte är av större vikt
får ett föreläggande om förbud meddelas av Konsumentombudsmannen (KO).
Ett sådant föreläggande ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är
obehövligt. KO får bestämma att ett föreläggande ska gälla omedelbart, se 28 §
MFL.
Informationsföreläggande
En näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna väsentlig
information får åläggas att lämna sådan information, se 24 § MFL. I fall som
inte är av större vikt får föreläggande om åläggande meddelas av
Konsumentombudsmannen (KO). Ett sådant föreläggande ska förenas med
vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. KO får bestämma att ett
föreläggande ska gälla omedelbart, se 28 § MFL.
6
(10)
Datum
Dnr
2017-06-14
2017/233
Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter, KOVFS
2011:1
Återhållsamhet och måttfullhet
Kravet på god kreditgivningssed i 6 § KkrL innefattar att näringsidkaren i sin
marknadsföring bör visa återhållsamhet och måttfullhet. Det innebär bland
annat att krediten inte får framställas på ett sätt som kan missleda
konsumenten om de ekonomiska följderna, eller ge intryck av att den erbjudna
krediten inte innebär någon, eller endast ringa, belastning på ekonomin. Se p.
2.2.2 i KOVFS 2011:1.
Arbetet i Norge
Norges motsvarighet till Finansinspektionen, Finanstilsynet, har genomfört ett
arbete om fakturering av kreditkortsskulder. Deras arbete började med att
Finanstilsynet hösten 2012 genomförde en undersökning6 av 24 banker och
finansieringsföretag i syfte att få en bättre bild av hur företagen gör vid
utfärdande av kreditkort och vid fakturering av kreditkortsskuld.
Undersökningen visade att företag bör informera tydligare om vad det kostar
att använda kreditkort och att det är viktigt att konsumenten på ett enkelt sätt
kan förstå konsekvenserna av olika återbetalningsalternativ och vad som är den
totala kostnaden av en kreditkortsskuld.
Till följd av resultatet av undersökningen skapade Finanstilsynet riktlinjer7 för
banker och finansieringsföretag när de fakturerar kreditkortsskuld. I
riktlinjerna angavs bland annat följande:

Informationen på kontoutdraget såsom anges i Norges motsvarighet till
20 § i svenska KkrL8 ska anges på fakturan eller i ett tillägg till
fakturan. Informationen ska lämnas varje månad och vara väl tydlig.

På alla fakturasystem ska beloppsfältet till fakturan antingen vara tomt
eller så ska det visa sammanlagt återstående belopp att betala.
Det ska framgå av fakturan att konsumenten själv kan välja ett annat
och ett större belopp än minimumbeloppet.
Konsumenten ska alltid få lov att avtala om fakturering av totalt
kvarstående kredit och att få ändra det valda faktureringsbeloppet
under hela avtalsperioden.


”Oppsummering av temaundersokelse om utstedelse og fakturering av kredittkort”undersokelse hos 24 utstedere av kreditkort. Rapport publicerad av Finanstilsynet i maj
2013.
http://www.finanstilsynet.no/Global/Venstremeny/Aktuelt_vedlegg/2013/2_kvartal/Rapp
ort_kredittkort_05-2013.pdf
7 Rundskriv 6/2013 Retningslinjer for å fakturere kreditkort. Finanstilsynet 03.06.2013.
http://www.finanstilsynet.no/Global/Venstremeny/Rundskriv_vedlegg/2013/2_kvartal/Ru
ndskriv_6_2013.pdf
8 Enligt bestämmelsen ska kontoutdraget innehålla uppgift om vilken period det avser,
föregående kontoutdrags utgående datum och saldo, uttag och datum för uttagen,
betalningar och datum för betalningarna, det nya saldot, den kreditränta och de avgifter som
tillämpats för perioden och det belopp som konsumenten är skyldig att betala.
6
7
(10)
Datum
Dnr
2017-06-14
2017/233
Riktlinjerna uppdaterades under våren 2016 med att den totalt kvarstående
kreditkortsskulden ska framgå i betalningsfältet på alla fakturor istället för att
företagen ska kunna välja mellan tomt fält eller total kvarstående skuld.
Efter flera undersökningar visade det sig att många företag inte följde
riktlinjerna. I september 2016 bad Norges Finansdepartement att
Finanstilsynet skulle utarbeta förslag till en föreskrift9 som kräver att
fakturering sker i enlighet med de skärpa riktlinjerna.
Den föreslagna förskriften skickades ut på remiss och efter några förändringar
antogs föreskriften i april 201710. Företagen ska ha genomfört förändringar för
att rätta sig efter föreskriften senast den 15 juni 2017.
Den nu antagna föreskriften anger följande:

Att storleken på den totalt utestående skulden ska anges som förifyllt
belopp vid fakturering.

Konsumenten ska informeras om att beloppet kan ändras till ett annat
belopp som är samma som eller högre än det minsta beloppet som
konsumenten är skyldig att betala.
Det ska framgå hur stor del av beloppet som förfaller till betalning och
vilket förfallodatum som gäller.


Först genom ett aktivt och informerat val av konsumenten kan
företaget ange ett annat belopp som förifyllt i beloppsrutan för
transaktionen. Ett sådant aktivt val kan dock först göras efter det att
den första fakturan har förfallit till betalning.

Företaget ska sedan årligen föreslå för konsumenten att byta tillbaka
till att hela beloppet ska vara förifyllt i beloppsfältet.
Företaget ska se till att konsumenten är informerad om de kostnader
som påförs konsumenten vid betalning av ett annat belopp än den
totala skulden.
På fakturan ska det finnas en tabell som visar kostnaderna för olika
betalningsalternativ. Tabellen ska utgå från den enskilde konsumentens
kredit eller andra relevanta kostnadsexempel.


Konsumentverkets bedömning
Nedan redogörs för Konsumentverkets bedömning av förfarandet att ange
lägsta belopp att betala som det förifyllda alternativet i internetbanken samt
utformningen av de e-fakturor som skickats in.
Fakturering av kredittkortgjeld – forslag till forskrift. Finanstilsynet 28.11.2016.
https://www.regjeringen.no/contentassets/102abff52d32444fba9091431ca26e90/fakturer.p
df
10 https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/forskrift-om-fakturering-avkredittkortgjeld-mv/id2547982/
9
8
(10)
Datum
Dnr
2017-06-14
2017/233
Internetbankens beloppsfält
Marknadsföringslagen ställer höga krav på att marknadsföring inte får
innehålla påståenden som är vilseledande, särskilt inte påståenden rörande
betalningsvillkor. Marknadsföringsbegreppet omfattar även situationer efter
avtalsingåendet. Vilseledande marknadsföring är att anse som otillbörlig om
den påverkar eller sannolikt påverkar konsumentens förmåga att fatta ett
välgrundat affärsbeslut.
Den allmänna uppfattningen av det förifyllda beloppet i internetbanken får
anses vara att det avser fakturans totala belopp. Med faktura menas alla typer
av fakturor för köp oavsett typ av vara eller tjänst. Därmed anser
Konsumentverket att konsumenter också förväntar sig att det är det totala
beloppet som anges i beloppsrutan för kreditkortsfakturor. Detta påstående
förstärks av att detta även är bilden som ges av konsumenter i anmälningar till
Konsumentverket och i klagomål till Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
Det är även den information som lämnas på bankers webbplatser om hur det i
allmänhet fungerar att betala en e-faktura.
Kravet på god marknadsföringssed i marknadsföringslagen innefattar även
kravet på god affärssed och ICC:s regler för Reklam och
Marknadskommunikation.
Förfarandet att enbart godkänna fakturan är enklare jämfört med att klicka
upp fakturan, titta efter det totala beloppet och sedan gå tillbaka och ändra. Att
använda ett förifyllt belopp kan anses vara ett sätt att styra konsumentens
beteende och på så sätt lyfta fram ett visst belopp som dessutom är det mest
kostsamma alternativet för konsumenten och därmed det minst fördelaktiga,
ekonomiskt sett.
Det går även att ifrågasätta huruvida förfarandet är i linje med god
kreditgivningssed och näringsidkarens skyldighet att iaktta viss återhållsamhet
och måttfullhet. I kravet ligger att krediten inte får framställas på ett sätt som
är ägnat att missleda konsumenten i fråga om de ekonomiska konsekvenserna
av krediten. I och med att det vedertagna sättet vid fakturering genom efaktura till internetbanken är att fakturans totala belopp är förifyllt går det att
ifrågasätta huruvida angivelse av lägsta belopp missleder konsumenter i fråga
om de ekonomiska konsekvenserna av krediten. Det lägsta beloppet får till följd
att ränta påförs resterande skuld och medför att konsumenten hamnar i mer
skuld. Krediten får heller inte framställas på ett sätt som är ägnat att vilseleda
konsumenten om kreditens kostnader.
E-fakturornas utformning
Marknadsföring bedöms med utgångspunkt i hur den uppfattas av en
genomsnittlig konsument i målgruppen vid en översiktlig läsning. Information
om vad de olika betalningsalternativen innebär och vilka kreditkostnader de
medför krävs enligt Konsumentverket för att konsumenten ska kunna fatta ett
9
(10)
Datum
Dnr
2017-06-14
2017/233
välgrundat affärsbeslut i fråga om de betalningsalternativ som presenteras på
fakturan.
Informationen om kostnader, inbegripet både ränta och eventuella andra
kostnader, bör således lämnas på ett så tydligt sätt att det kan beaktas
tillsammans med de betalningsalternativ som presenteras. Vid en översiktlig
läsning är detta dock inte fallet.
På fakturan anges inte heller alltid helt tydligt vilka konsekvenserna är av att
betala olika belopp. Då detta får anses vara väsentlig information om
betalningen anser Konsumentverket att det är viktigt att fakturorna förtydligas
så att det är enkelt för konsumenten att se vilka olika betalningsalternativ som
finns och vilka konsekvenser de olika betalningsalternativen medför.
Fakturorna får heller inte utformas så att konsumenten på något sätt lockas att
betala det lägsta beloppet att betala. Det lägsta beloppet får inte vara i större
textstorlek eller på annat sätt framhävas mer än den totala kreditkortsskulden.
Konsumentverket anser att en sådan utformning på fakturor strider mot
måttfullhets- och återhållsamhetskravet som ingår i god kreditgivningssed
eftersom det kan anses locka konsumenten att ytterligare skuldsätta sig.
Sammanfattande synpunkter
Sammantaget anser Konsumentverket att den förifyllda beloppsrutan sannolikt
påverkar konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. I och med
att det får anses vara vedertaget att det förifyllda beloppet i internetbanken är
fakturans totala belopp anser Konsumentverket att förfarandet att ange lägsta
belopp att betala som det förifyllda alternativet är att anse som vilseledande
marknadsföring.
Det förifyllda alternativet anser Konsumentverket bör vara den totalt
utestående skulden. I andra hand anser verket att beloppsrutan bör lämnas
tom för att låta konsumenten aktivt välja vilket belopp som ska betalas in. Det
senare alternativet ställer dock än högre krav på tydligt utformade e-fakturor.
Slutligen anser Konsumentverket att e-fakturorna för kreditkort bör förtydligas
så att konsumenten tydligt uppmärksammas på möjligheten att betala
fakturans totalbelopp, innebörden av betalningsalternativen och därmed kan
fatta ett välgrundat affärsbeslut rörande betalningen.
Denna promemoria kommer att skickas till bankerna som deltog i
granskningen. Resultatet kommer även att offentliggöras i andra sammanhang
och på andra sätt komma övriga berörda aktörer tillhanda. Konsumentverket
hoppas att aktörer tar till sig Konsumentverkets synpunkter och genomför
förändringar. Konsumentverket kan komma att följa upp granskningen med
tillsynsärenden.
10
(10)