Sammanfattning av dokumentation från idéseminarium fö r Skånsk
livsmedelsstrategi, 17 mars 2016, IKDC, Lund.
Framtidens konsumenter
Vilka är de? Vad äter de? Var ligger makten över maten?
Detta dokument är en sammanfattning av de arbetsrapporter som skrevs under dagens 15
dialogpass. Nedan finns även en punktlista med de inspel deltagare lyfte på målbildsplanscherna som
satt uppe i lokalen under seminariet. Idéerna och åsikterna som kom upp under dagen ska ligga till
grund för det fortsatta arbetet med framtagandet av en regional livsmedelsstrategi.
Inspel målbildsplanscher
Livsmedel i Skåne 2030 - Vad är viktigt för dig att ha med i målbilden?
Förpackningens roll för att säkra hållbara & livsmedel
Skapa intressanta förpackningar
Knowledge Base
Minska ”klassklyftan” bland konsumenterna
Stadsodling i bred mening för att forma ny livsmedelsproduktion för ett hållbart samhälle
Matambassadör vid större event och möten i Skåne säkerställa kvalitét på mat och att
skånsk mat och dryck prioriteras
Den offentliga måltidens roll för hälsa och hållbarhet
Kretslopp av växtnäring
o Avfall- och avloppsansvariga ska ge konsumenter möjlighet att göra rätt
o Slutna system för mat- och toaavfall
o Biogas och biogödsel markens bördighet
Livsmedel och förpackningsindustri behöver produktutveckla tillsammans och inte var för sig
Återkommande fokus i arbetsrapporterna
Kompetenshöjning: i stort och smått, allt från odlare till dagispersonal, i områden inom allt mellan
marknadsföring och hälsa.
Fakta baserad på vetenskap
Information: genvägar för konsumenten till ”rätt” information
Märkning/certifiering: t.ex. skånsk ursprungsmärkning
Kretslopp: matavfall - växtnäring, bioekonomi, cirkulär ekonomi, ta tillvara på råvarorna
Sammanfattning av rapporter
Rapporternas numrering är baserad på resultatet efter deltagarnas prioriteringsövning.
1. Vad krävs för att försörja framtidens konsumenter med tillräckligt med livsmedel?
”Mat är en förutsättning för liv – primärproduktion är basen för överlevnad”. Identifierade
viktiga aspekter för att trygga en säker självförsörjning: teknikutveckling, utnyttja
platsbundna förutsättningar bättre, öka produktionen, att mat som bioenergi kommer in i
kretsloppet, ökad hummushalt i marken, minskad markpackning, flera spår med både
närodlat och produktion av volym på ett hållbart sätt, utveckla biologiskt bekämpning,
utnyttja våra biologiska system, och fördjupad kunskap om hållbara produktionssystem.
Vidare behövs vikten av att inte ha en självförsörjningsplan kommuniceras samt en sådan tas
fram. Framtidens produktionssystem måste kunna hantera störningar, behov av säkrade
elektroniska system och beredskap även inom energiproduktion. Flexibilitet i energi- och
livsmedelsproduktionssystemen behövs, t.ex. coservation agriculture och perenna ätliga
skogsträdgårdar.
2. Matsvinn
Var sker matsvinnet? Varför köper vi för mycket? Transportsvinn och detaljhandelns roll med
bulktänket, där behövs optimering för minimering av matavfall. Det finns synsätt som hindrar
arbetet t.ex. ”bäst före-datum”. Matsvinn är också en budgetfråga. Ett kostchefsnätverk är
obefintligt. VA syd vidareutvecklar ett nätverk inom ”matavfallskedjan” dit kostchefer
kommer bli inbjudna. Region Huvudstaden vill öka andelen ekologiskt från 30 till 60 %, och
att minska matsvinnet är en viktig del. Kompetensutvecklingen hos personal är jätteviktig på
sjukhuskök, förskolor, skolor. Matsvinnet är ett hett ämne och kopplat till hållbar konsumtion
och cirkulär ekonomi. Återinföra växtnäring från matsvinn höjer markkvaliteten, och
bindandet av koldioxid samt minskar behovet av handelsfosfor.
Vision/mål: Stopp till matsvinn i Skåne!
Finns även en bild i dokumentationsrapporten.
3. Vad är rätt fakta för konsumenten för att göra medvetna val?
Idag bombarderas konsumenten med allt som kallas fakta. Konsumenten vill göra rätt val,
men vad är det? Information och fakta ägs idag inte av konsumenten eller producenten, utan
leden emellan styr vad som är rätt. Rätt fakta kan vara baserad på vetenskap. Konsumenten
behöver se vad som ligger bakom maten: miljö, hållbarhet, hälsa, helhetstänkt.
Mål: Konsumenten 2030 har förståelse för hur mat produceras, förädlas och vad maten
betyder för hälsa och miljö för att göra medvetna val.
Nästa steg: Matkunskap där helhet vävs in med hälsa, miljö, hållbarhet. Skapa genvägar i
informationsflödet för att underlätta för konsumenterna. Skapa tillit till organisationer som
kommer med fakta. Utmaning: ingen tar ansvar för en fantastisk råvara, måste skapa
stolthet.
4. Mat som upplevelse inom besöksnäringen
Det finns en stor potential att skapa tillväxt och arbetstillfällen inom den skånska
besöksnäringen/livsmedelssektorn, t.ex. genom att underlätta för utveckling av
gårdsförsäljning/butik och BoB, värva stora matevent, matkongress, matambassadörer vid
alla större event även idrottssamanhang. Bättre sammarbete med naturturism och
småentreprenörer, potential med digitalisering. Matvandringar/Spännande matupplevelser –
hur hittar turisten dem? Få bättre koll på vad den Skånska matupplevelsen är för en turist,
värna om vår mattradition, utveckla och marknadsför den med twist. Utveckla sammarbete
med Köpenhamn och Stockholm.
5. Hur får vi många små jordbruk att fortsätta utvecklas?
Vad underlättar/hindrar/försvårar för småskalig/nära odling och produktion av mat?
Utveckla dialog mellan myndigheter. Stödjande dialog mellan producenter, lyssna,
sammanfatta och för uppåt. Utveckla myndighetspersoners förmåga att ifrågasätta regler
och föreskrifter från högre nivåer. Rim och reson. Stimulera samverkan mellan producenter.
Utveckla skånsk ursprungsmärkning. Erbjud kompetensutveckling för producenter:
småskaliga odlare/producenter, mathantverkare, lokala och ekologiska producenter.
Kompetensutveckling kring: kommunikation av matens mervärden, varumärkning, kvalitet,
samverkan, smart logistik, kunddialog, digitalisering. Stimulera fortsatt utveckling av
marknadsplatser, mötesplatser.
Nästa steg: tillsätt regelgranskningskommission, upprätta faktabank för småskaliga odlingar,
varumärken, producentsamverkan, utbildningsöversyn på vad som behövs göras, vad som
finns och hur stödja.
6. Hur involverar vi konsumenterna i företagens innovationsprocesser?
Konsumenten är en heterogen grupp: lär känna målgruppen och dess behov, analysera
beteenden. Innovation är mer än produktutveckling: Livsmedel som tjänsteindustri, skapa
värde i dialog med konsumenterna. Jobba agilt (lättrörligt och anpassningsbart): testa
respons tidigt, co-create, förbättra. Transparenta livsmedelsföretag: Bjud in konsument till
verksamheten. Skolan som testarena (framtidens konsument).
7. Den ”ofrivillige” konsumenten – Hur välja åt andra?
Den som väljer behöver kunskap: upphandlare, beställare, kock,
serveringspersonal/servicevärd. Läromedel behöver kvalitetsäkras. Större valfrihet ökar krav
på konsumenten – utbildning behöver därför centraliseras. Syftet med den offentliga
måltiden behöver definieras. Måltiden består av både service och kunskap om mat och
näring.
Nästa steg: Kartlägga kunskap och behov, agera.
Konkreta åtgärder: Kartläggning, utbildning
Vem ska göra det: Region Skåne
8. Konsumentens förtroende till maten
Hur bygger vi förtroendet? Vilka möjligheter ger odlarens/uppfödarens nyckelroll?
En del förtroende idag finns och ökar, d.v.s. där odlaren/uppfödaren lyfts fram mot
konsument t.ex. skånemejeriers eller kronfågels förpackningar, samt diverse märkningar.
Åtgärdsförslag: stödja och stimulera marknads- och produktutveckling i små företag, här
finns stor potential. Utveckla innovationsinfrastrukturen: mer FoU och kunskapssystemet
kring marknads- och produktutveckling. Se utrikesfödda som en resurs i innan nämnda.
Gemensamma kampanjer som lyfts av flera aktörer t.ex. klimatsmart kött, lokalproducerat,
minska matsvinnet. ”Framtidsätarna” – TV och sociala medier. Kurser om livsmedelssystemet
i andra utbildningar.
Vem ska göra det: Skånes livsmedelsstrategis arbetsgrupp utgör en samverkansstruktur för
att skapa projekt utifrån detta.
9. ”Klassklyftan” bland konsumenter
Okunnig ----- de som tror att de vet ----- kunnig/nördig
Statusfråga, men ställningskrig, bland olika grupper av kunniga. Ovärdera läroplanen:
helhetsämne. Förebilder borde vara förebilder, inte bra med skidlandslaget och McDonald’s.
Godis och kakor tydligt, men hur ha koll på det dolda sockret (kvarg, yoghurt o.s.v.)?
Nästa steg: Hitta genvägar i matdjungeln. Förebilder! Humor, rätt tilltal, bred, oväntad
person.
10. Morgondagens livsmedelsförpackning
Mer fokus på förpackningsmaterial, hur ska det sorteras. Migrering – livsmedelssäkerhet.
Ursprung – biobaserat, förnyelsebart.
Kommunikation: ID, märkning, kvalitet och säkerhet, info om sortering. Lära goda vanor
tidigt, fånga barn och unga. Rätt storlek, anpassa till konsumtionstakt.
Konkreta åtgärder: fraktionerade offentliga och evenmangspapperskorgar.
11. Maten genom livet
Idag: mycket tro och lite vetande. Den som möter den ätande har ofta låg kunskap om mat
(dagispersonal, butiksbiträde, sjuksköterskor). Ingen kontinuitet genom livet, glapp mellan
hemmet – skola – utbildning – vuxenliv – äldrevård, sjukvård – hem. Ingen politisk styrning
över matkunskap. Mat betraktas som livsstilsfaktor.
Imorgon: Professionalisering: utbildning på olika nivåer. Mat som friskvård, läkemedel,
förebyggande och läkande. Styr genom policies om mat. Alla måste kunna något om mat:
från skola till äldre. Viktigt att väcka intresse och ge kunskap och medvetenhet.
Nästa steg: skapa medvetenhet
Konkret: Mer utbildning i olika stadier/åldrar. Forskning och helhet.
Vem: Alla ska med! Koordinerade insatser från samhälle och politiskt. Mat måste finnas på
agendan.
12. Var skapar vi framtidens konsument?
Lägga in kunskap om livsmedel och primärproduktion tidigt i läroplanen. Koppla till samtliga
ämnen. Måltiden i centrum. Mer teknik, appar kring mat.
Nästa steg: Ändra och för in livsmedelskunskap i grundskolans läroplan samt i mer
högskoleutbildningar inom hälsovården, läkarutbildning mm. Kommunicera om ny läroplan
mellan landsbyggds- och utbildningsdepartement.
13. Direktiv eller kunskap?
Konsumenten är ansvarig för kosvalet baserat på grundforskning. Grundforskning = kunskap,
måste göras tillgänglig. Skola, reklam, information, uppfostran, dialog, sociala medier, dietist
i butik. Regler om hälsopåståenden måste anpassas. Forskning måste stödjas av stat och
företag. Overifierade hälsopåståenden måste sanktioneras. Mat om än ”onyttig” måste få bli
en upplevelse – minska stressen.
14. Säker mat. ”Vagga till vagga” princip (kretslopp av näring).
Vem har ansvar? Producenter: odlare, låta bli farliga ämnen. Avfall och avloppsansvariga:
”kretslopp” av växtnäring, bioekonomi och cirkulär ekonomi. Konsumenter: vill göra rätt när
de får möjlighet.
Nästa steg: upplysningskampanj för alla
Konkreta åtgärder: påverka
Vem ska göra det: Länsstyrelse, Region Skåne, SLU, mfl.
15. Vilka krav kommer framtidens konsument att ställa?
Krav – konsekvenser. Mycket högre krav på mycket. Ökat krav på teknologi.
