Lerjordars smulstruktur
Ett gott kulturtillstånd hos åkerjorden förutsätter att jordens
struktur är bra. På lerjordar handlar en bra jordstruktur om
jordens smulstruktur, som är ett resultat av biologiska, kemiska och fysikaliska fenomen. När jordens struktur är bra
rinner överlopps regnvatten bort från åkerns yta och det
bildas inga skadliga vattenpölar. Å andra sidan förbättras
jordens vattenhållningskapacitet när mullhalten ökar och
den klarar av torka bättre.
En viktig egenskap hos jordkornen är deras vattenbeständighet. Ju lättare kornen faller sönder när förhållandena varierar, desto större är risken för erosion på åkern. Skadliga
ämnen och näringsämnen följer med det jordmaterial som
sköljs ut i vattendrag. Sålunda har jordens struktur också
stor betydelse för vattenskyddet. Exempelvis en stor del
av den fosfor från lerjordar som belastar vattendragen är
bunden i jordmaterial som sköljs bort från åkrarna.
Faktorer som inverkar på smulstrukturen
Organiska substanser och organismer i jorden
De organiska substanser som jorden innehåller spelar en
nyckelroll när smulstrukturen bildas. Dessa substanser
härstammar från samtliga organismers aktivitet i jorden
samt växter och deras rötter. Även organogena jordförbättringsmedel, t.ex. gödsel, bidrar i hög grad till att utöka
åkerjordens organiska substanser. Djur som lever i jorden,
t.ex. daggmaskar, rundmaskar, samt sönderfallande rester
av dem och andra organismer är också viktiga för jordens
struktur.
Mycket viktiga är också mikroberna – särskilt svamparna
med sina myceler – samt bakterierna. När jorden torkar
och blir fuktig förändras även strukturen och jordpartiklarna
grupperar sig i korn och deras struktur stärks. De organiska
substanserna utgör föda för dem som sönderdelar jorden,
håller samman jordkornen, gör att de inte blir fuktiga så
snabbt vid kraftiga regn och förbättrar på så vis kornens
vattenbeständighet. De organiska substanserna förbättrar
Jordens smulstruktur sätts på prov
- av kraftiga regn och regndropparnas slag mot bar
mark
- när jorden länge är vattenmättad
- när torr jord snabbt blir våt
- av tunga maskiner och många körningar på våta
åkrar.
också odlingsjordens vattenhållningskapacitet, vilket gör
att jorden klarar av torka bättre.
Daggmaskarna transporterar sönderfallande växtmaterial
från jordens yta in i jorden och gör samtidigt gångar som
underlättar vattnets rörelse mellan botten- och ytjorden. En
del daggmaskarter har koncentrerat sig på jordens ytskikt
medan och en del gräver gångar ända ner i bottenjorden.
När daggmaskarna färdas luckrar de också upp jorden och
blandar in organiska substanser i jorden. I daggmaskens
mage genomgår jorden en process och daggmaskarnas
torkade avföring är välformade jordkorn.
När gångarna och den förbättrade smulstrukturen gör jorden mer lucker sönderfaller också halm och annat växtavfall bättre genom att syre från luften kommer in i jorden.
Också sprickbildningen till följd av torka är viktig för luftväxlingen i jorden och dess vattengenomsläpplighet.
Växtrötter som genomtränger jorden kan mekaniskt söndra
jordkorn som finns, men viktigare är deras inverkan på
kornbildningen. Växternas rötter torkar ut den omgivande
jorden och binder samman jorden. Dessutom utsöndrar
rötterna ämnen som skapar en gynnsam livsmiljö för mikrober. På så sätt skyddar rötterna jordens smulstruktur,
och främjar dess uppkomst även indirekt genom utökad
mikrobaktivitet. Växternas rötter och den rotzon som omger rötterna inverkar på flera olika sätt på smulstrukturens
uppkomst. Rötterna och svampmycelet utsöndrar lim- och
gelliknande organiska föreningar som fungerar som klister
och håller samman jordpartiklarna. Döda rötters tomma kanaler fungerar också som transportvägar för vatten och luft.
På fotona tät (till vänster) och smulig (till höger) jordstruktur. Foton: Helena Soinne
Jordens pH och kalkning
Kalkning ökar åkerns pH-nivå och har vid sidan av andra
nyttiga egenskaper dessutom en viktig roll för uppkomsten
av jordens smulstruktur. Den pH-ökning som kalkningen
orsakar förbättrar jordens struktur indirekt genom att
växtförhållandena förbättras. Av denna orsak förbättrar
regelbunden kalkning odlingsjorden på flera sätt. Efter
kalkningen mår växtligheten och rotsystemet bättre. Förhållandena är då också bättre för mikrober och djur som
lever i jorden, och det bildas mer organiska substanser i
jorden. Alla dessa ovan nämnda saker påverkar utvecklingen av jordens smulstruktur, och odlingsjorden börjar
därmed må bättre.
Dikning och dränering
Lucker jord som släpper igenom vatten bidrar till att dikena
fungerar. När det regnar på åkern kan regnvattnet sippra
snabbare genom jorden på de ställen där åkerns vattengenomsläpplighet är som störst. Om marken är jämn och
släpper igenom vatten dåligt, rör sig regnvattnet långsamt,
vattnet samlas i jordens ytskikt eller rentav bildar pölar på
markytan. Dikningens inverkan är sämre i tät jord som
släpper igenom vatten dåligt än i jord med god struktur.
Dikningens viktigaste uppgift är att få vattnet på växtunderlaget i rörelse och förhindra att vattnet blir stående. En
fungerande dränering är viktig för att upprätthålla ett gott
kulturtillstånd hos odlingsjorden.
Bearbetning
Bearbetning gör så att åkern kortvarigt blir mer lucker.
På längre sikt försämrar kraftig bearbetning bildandet av
jordkorn. Jordens mullhalt kan utökas genom lättare bearbetning samt genom att man inför vallväxtlighet i växtföljden. Också genom att förlänga växttäcket på hösten med
hjälp av undervegetation och fånggrödor kan du bidra till
att förbättra kvaliteten på dina åkerjordar.
Projektet Näringsurlakningen under kontroll
Projektet Näringsurlakningen under kontroll (RaHa) 20092013 samlar in och delar ut information samt praktiska
erfarenheter beträffade åtgärder som främjar vattenskydd
och hållbart jordbruk i Nyland. Jordbrukare kan delta i
projektet genom att anlägga observationsförsök på sina
marker, där en ny odlingsmetod och den gamla odlingsmetoden jämförs med varandra.
Mer information:
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland
Projektansvarig Kari Koppelmäki
tfn. 0400 363 225
[email protected]
www.ely-keskus.fi
7/2011
