Vad är kunskap

Vad är kunskap
Vetenskapsteori
Vetande skapar mer förståelse
• Faktakunskap. Hur många, vilka osv.
Beskrivningar får större värde om de kan sättas in i ett sammanhang
Andelen kvinnliga parlamentsledamöter i världens parlament är
naturligtvis intressant att veta men blir mer intressant om vi frågar oss
varför det skiljer sig mellan olika länder.
Max Weber ( 1864-1920)
• Erklären och verstehen
• Förklaring: olika fenomen inordnas under orsakssamband och
lagbundenheter. Östeuropas fall berodde på tex. Ekonomisk kris etc
• Förståelse: Försöka förstå individers beslutfattande. Hur tänkte
Gorbatjov
Karl Popper och Relativitetsproblemet
• Enligt Popper kan vi aldrig veta om en hypotes är sann, vi kan inte
verifiera den.
• Däremot kan vi visa om hypotesen är falsk. Vi kan falsifiera den.
• Vi bör formulera så många hypoteser som möjligt.
• Alla teorier måste kunna vara falsifierbara. För att något ska vara sant
måste det också kunna vara falskt. ” Alla svanar är vita!”
• Om vi inte lyckas falsifiera hypotesen är den en provisorisk sanning.
• Semmelweis undersökning är ett mönsterexempel på P:s metod.
Thomas Kuhn och Paradigmbegreppet
• 1. Forskare har redan från början en mängd förutfattade meningar, de har
en förförståelse. En stor del av vår kunskap är tyst kunskap som vi inte kan
uttrycka i ord. Vi lär oss av andras erfarenheter.
• 2. De olika förutfattade meningarna , den tysta kunskapen inom ett
vetenskapligt område hänger samman och bildar en helhet en paradigm.
• 3. När ett paradigm dominerar bedriver forskarna inom området
normalvetenskap. Kan liknas vid att lägga pussel där bitarna passar.
• 4. Allt eftersom tiden går och fler fakta framkommer som inte stämmer
med paradigmet uppstår en paradigmkris och man börjar söka efter en ny
paradigm
• 5. Till slut lyckas någon konstruera ett paradigm som är enklare och
elegantare. Bitarna faller på plats och allt fler forskare övergår till det nya
paradigmet. Vi har fått en vetenskaplig revolution
Paradigmskiften.
• Du har en politisk eller religiös åsikt som du inte ifrågasätter. Så
småningom upptäcker du nya fakta som inte överensstämmer med de
tidigare. När motsägelserna blir fler och fler övergår du till en annan sikt.
Den liberale blir socialist, den religiöse blir ateist.
• Den kopernikanska revolutionen. Kopernikus påstod att jorden inte är
universums medelpunkt. Andra vetenskapsmän kom att stödja hans
forskning.
• En paradigm kan vara mer eller mindre omfattande och dominerande,
gäller framför allt inom samhällsvetenskapen.
• De kan leva sida vid sida tex. Liberalism och marxism.
Sociologi.
• Studerar människan i ett socialt sammanhang.
• Mikrosociologi: familj, vänner, arbetskamrater
• Mesosociologi: skola, sjukvård, fängelser
• Makrosociologi: samhällsstrukturer tex förhållandet mellan staten och
det civila samhället.
Sociologer
• Auguste Comte: Inspirerades av det naturvetenskapliga tänkandet där
allting var lagbundet och orsak-verkan relationer rådde. Han ville skapa en
positiv( säker) kunskap. Han ville att sociologin skulle hjälpa mänskligheten.
• Karl Marx: Klasskampen var drivkraften. Menade att människan kunde
påverka strukturerna trots att hon kastades in i klasstrukturen. Konfliktteori
• Emile Durkheim: Arbetsdelningen och specialiseringen betydelse för att
hålla samman ett samhälle. Samhället formar oss till de individer vi är och
inte tvärt om. Varje enhet har sin funktion.Funktionalism.
• Max Weber: Fokus ska ligga på den sociala handlingen som ligger till grund
för samhällsstrukturen. I och med att samhället blev mer modernt blev
våra handlingar mer rationella. Samhället organiserades på ett mer
förnuftigt sätt. Interaktionism