ORDLISTA (MIO071, VT 2008)
Agglomeration, Det är vanligt i ekonomisk geografisk litteratur att man gör en åt åtskillnad mellan
verksamhetsagglomerationer (”localisation economies”) och urbana agglomerationer (”urbanisation
economies”). Verksamhetsagglomerationer skiljer sig från urbana agglomerationer genom att de
genererar företagsspecifika fördelar som uppstår när när företag lokaliserar nära andra företag i
samma bransch. Urbana agglomerationer förknippas med fördelar för det enskilda företaget som
springer ur en lokalisering nära andra företag oavsett sektor. Urbana agglomerationer ses därför ofta
som en funktion av befolkningstäthet, därav termen ”urban”.
Capacities, capabilites, Anlag och kapaciteter som finns på en plats, tex socialt kapital,
produktionsfaktorer
Centrum, centralt beläget geografiskt område eller region; region med ”överordnad betydelse”.
Används som beteckning av den industrialiserade världen i den ”tidigare globala arbetsfördelningen”.
Externa skalfördelar, Samlokaliseringsfördelar som medför att enskilda företags kostnader fallande
beroende på att hela industrins storlek eller likartade och närbesläktade företag växer.
Förädlad vara/produkt, produkt som har bearbetats för att ge värdefullare egenskaper; har
förvandlats från råvara eller ett antal delkomponenter till färdigvara.
Geoekonomin, ekonomisk fördelning i det geografiska rummet, d.v.s. hur ekonomin varierar
globalt. ”Den globala ekonomiska kartan”.
Globalisering, en mer funktionell integration av de ekonomiska aktiviteterna över nationella
gränser. Detta handlar om mer kvalitativa förändringar av hur aktiviteterna är organiserade
geografiskt. (Jmf. ”Internationalisering”).
Hemmaekonomin, landet, eller ekonomin, där det transnationella företaget härstammar ifrån, eller
har sitt huvudkontor.
Icke-tullbaserade handelsbarriärer (icke-tullmässiga hinder), handelsbarriärer som inte baseras på
värdet av importen (vilket tullar gör).
Informell sektor, vanligtvis oregistrerat och ofta illegalt arbete. Står utanför
socialförsäkringsbestämmelser och täcks inte av skyddslagstiftning. Betalar ingen inkomstskatt eller
arbetsgivaravgifter. Ofta egenföretagande eller arbete för ett litet familjeföretag.
Insatsvara, inputs, vara som används i produktion av andra varor och som utgör en del av den
färdiga varan, d.v.s. inte maskiner etc.
Institutioner, en benämning på de normer och regler som strukturerar mänskligt handlande till
bestående eller återkommande beteendemönster. Institution är alltså närmast liktydigt med etablerad
konvention. Institutioner kan vara formellt reglerade i lagen, som t.ex. skolan, men kan också utgöras
av informella sedvänjor, vanor och traditioner.
Interna skalfördelar, fasta kostnader som inte är beroende av produktionens omfattning och antalet
kunder.
Internationalisering, process som leder till att företeelser som tidigare varit inomnationella förflyttas
till en mellan- eller överstatlig nivå.
Jacobs externaliteter, En ansamlingen av individer, sysselsättningsmöjligheter och företag skapar en
potentiell resursarena. Variation och diversifiering hos ett samlokaliserat näringsliv är av större
betydelse för innovativitet än geografisk specialisering. Lokal rivalitet är av godo då det snabbar på
införandet av ny teknologi
Kluster, Kluster av verksamheter med gemensamma nämnare är ett explicit rumsligt beteende av en
samling företag. Relationen mellan företagen är tydlig och förutsägbar. De platsbundna fördelarna
grundas på: sänkta transportkostnader, korta avstånd mellan företag, institutioner och olika typer av
basstrukturer, minskade transaktionskostnader i utvecklingen av en generell arbetsmarknad (billigare
sökkostnad). Fördelar kan också bestå av: Befolkningskoncentrationer, högskolor och universitet.
Kluster är ett system av relationer mellan företag. Närhetsbegreppet och representationer av
agglomerationer ges i litteraturen en rad olika tolkningar. Den klassiska agglomerationsteorin
erbjuder inga distinkta kvalitativa eller kvantitativa avgränsningar av regionala ansamlingar. Exempel
på sådana avgränsningar är antal företag som ska finnas inom ett avgränsat område för att det ska ses
som en agglomeration, inte heller specificeras några krav på homogenitet verksamhetsmässigt eller
det geografiska omfånget. Ibland är den rumsliga utsträckningen stor som en stadsdel (t.ex. Madison
Avenue), andra gånger är det en regional ansamling av företag (t.ex. Öresundsregionen). Men det
finns också exempel på betydligt vidare rumslig utbredning där närhetsfördelar uppnås i
nationalstater medan vissa studier diskuterar makroregioner (såsom EU) som agglomerationer. Den
mest frekvent förekommande varianten är storstadsområden (dvs. urbana agglomerationer).
Dessutom finns det exempel i litteraturen på hur avgränsningar kan variera över tiden. Från att
inledningsvis mest framställts som ett nationellt fenomen beskrivs kluster idag ofta som en regionalt
förankrad företeelse. En ytterligare komplikation i sammanhanget är att företags egen uppfattning
om vad som är nära varierar. Variationer kan finnas inom och mellan branscher. Exempelvis är
företag i bilbranschen mer benägna att se närhetsbegreppet i ett vidare perspektiv än tjänsteföretag.
Kodad och okodad kunskap, När ny kunskap uppstår är den okodad. Den är djupt förankrad i en
individ och kan svårligen göras tillgänglig för andra, inte ens med moderna kommunikationsmedel.
Okodad kunskap har kommit att få en allt viktigare roll i konkurrenskraftsskapande åtgärder,
framkallat av den snabbt föränderliga globala ekonomin. Till skillnad från den okodade kunskapen
kan kodad kunskap kommuniceras genom symboler och språk. På så sätt krävs små investeringar i
relationer mellan den som ”äger” kunskapen och den som ska ta emot den. Kunskapen kan enkelt
och till låg kostnad distribueras mellan aktörer och den är geografiskt rörlig, ofta över stora avstånd.
Länkar (lokala), transnationella företags kontakter med inhemska företag i värdekonomin. Avgör i
vilken grad TNC är integrerade i den lokala ekonomin.
Industriella externaliteter, Industriella externaliteter utvecklas när företag i en enskild sektor eller i
flera närliggande och relaterade sektorer samlas i ett geografiskt avgränsat område. Betonar
utvecklingen av ett industriella klimat på platsen. Företag som utgör skola och utbildar skickliga
yrkesutövare som kan identifiera och lösa problem men även utveckla nya produkter och processer.
Pool av specialiserad arbetskraft skapar fördelar för företagen på platsen genom att sökkostnader och
risker för arbetstagare och arbetsgivare sänks
Periferi, geografiskt område beläget i utkanten, region med ”underordnad betydelse”. Används som
beteckning för 3:e världen i den ”tidigare globala arbetsfördelningen”.
Polycentrism, förekomst av flera (makt)centra
Regionala ekonomiska block, ett antal stater, ofta med en geografisk närhet, som kommer överens
om att ge de andra medlemsländerna prioriterat tillträde till deras marknader. Framför allt gäller
samarbetet reduktion av handelsbarriärer. Handelsblock.
Rumslighet, syftar på ”socialt producerat rum”. Används för att understryka hur rum upplevs och
skapas av människor (och företag), till skillnad från begreppet rum som lätt uppfattas som en
behållare inom vilken det sociala livet utspelar sig.
Rural, landsbygd, lantlig i fråga om kultur eller försörjningssätt.
Skalfördelar, Externa skalfördelar för det individuella företaget bygger på dess speciella rumsliga
förbindelse med andra aktörer i en agglomeration/kluster. Genom att knyta an till Schumpeters syn
på entreprenörers roll i innovationsprocessen kan vi här finna en viktig förklaring till den rumsliga
koncentrationen av innovationer. Entreprenörens roll är att söka exogena uppfinningar för att föra in
dessa i sina företag och därefter exploatera och marknadsföra innovationerna. I regionala
agglomerationer med ett gynnsamt industriellt klimat underlättas entreprenörens sökande efter idéer
och presumtiva innovationer.
Stordriftsfördelar, Fördelar med att produktion i stor skala är mer lönsam än produktion i mindre
skala p.g.a. bättre arbetsfördelning, inlärning samt mekanisering och automatisering. Storskalig
produktion använder mer specialiserade tjänster av olika slag och en mer avancerad
produktionsteknik. Kravet på ökade ökade investeringar i maskiner och anläggningar som kommer
av detta hanteras genom att de fasta kostnaderna slås ut på en större produktionsvolym. Resultatet är
en mer lönsam produktion.
Teknoekonomiskt paradigm. Paradigm är ett system av antaganden och tankemönster som är
allmänt erkända inom ett samhälle. Paradigmskifte är en genomgripande förändring av
grundläggande antaganden och tankemönster. Bygger på ett stort teknologiskt genombrott som
skapar stora investeringsmöjligheter. Detta medför genomgripande konsekvenser för samhället och
dess ekonomiska system. Den nya “bärande” teknologin måste vara socialt, miljömässigt och i
slutändan politiskt acceptabel. Varje paradigm har sin uppsättning insatsfaktorer vilken utgör
nyckelfaktorn för det aktuella paradigmet. I samband med ett paradigmskiftet kommer relativpriset
på denna faktor att falla snabbt, samtidigt som utbudet av den växer snabbt. Efterfrågan stiger också
snabbt då den aktuella nyckelfaktorn har potential att användas i ett mycket stort antal produkter
och processer. Nykelfaktorn i det ”teknoekonomiska” paradigm som bär upp den femte
Kondratievuppgången är mikroelektroniken. Samtidigt med att ett nytt ”teknoekonomiskt”
paradigm ger upphov tll nya produkter resulterar det i radikala förändringar i den relativa
kostnadsstrukturen för insatsfaktorerna i produktionen. Övergången från en nedgångs- till en
uppgångsperiod möjliggörs av förändringar i ”technoeconomic paradigm”, vilka förorsakar så
genomgripande förändringar i teknologiska system att de får effekter på hela ekonomins sätt att
fungera. Dessa förändringar innefattar ”... a combination of interrelated product and process,
technical, organisational and managerial innovations, embodying a quantum jump in potential
productivity for all or most of the economy and opening up an unusually wide range of investment
and profit opportunities. Such a paradigm change implies a unique new combination of decisive
technical and economic advantages” Freeman, C. & Perez, C. (1988); ”Structural crises of adjustment,
business cycles and investment behaviour.” Ingår i Dosi (1988). Dosi, G. et al. (eds.) (1988); Technical
Change and Economic Theory. London, Pinter Publishers.
Transaktionskostnader, inom ekonomisk geografi handlar det om att påverka de geografiska
transaktionskostnaderna, exempelvis innebär höga transaktionskostnader här att man har höga
säljkostnader för att nå kunderna på marknaden
Transnationella företag/multinationella företag och globala företag, Ett
multinationellt/transnationell företag har en hemmabas, ett globalt företag är platslöst. Ett
transnationellt/multinationellt företag har makt att koordinera och kontrollera verksamheter i mer än
ett land, även om det inte äger dessa. En viktig konsekvens av begreppet globalisering vore att
transnationella/multinationella företag utvecklas till de centrala aktörerna i världsekonomin (på
bekostnad av bla nationalstater). Globala företag skulle vara kapital utan hemmabas, kapital som
saknar nationell identitet och som har en internationaliserad företagsledning och är åtminstone
potentiellt villigt att lokalisera och omlokalisera sig var som helst på jorden för att erhålla antingen de
säkraste eller de högsta vinsterna. Ett globalt företag skulle kunna förse sig med råvaror, producera
sina produkter och marknadsföra dem på det globala planet på det sätt som dikterades av strategi och
möjligheter. Företaget skulle inte längre har en övervägande nationell hemmabas (som
transnationella/multinationella företag) utan skulle betjäna globala marknader genom globala
operationer. Sålunda kunde globala företag till skillnad från transnationella/multinationella företag
inte längre kontrolleras eller ens begränsas av enskilda nationalstaters politik. Snarare kunde de undgå
alla utom de gemensamt överenskomna och upprätthållna internationella regleringsprinciperna.
Globala företag skulle manifestera en i egentlig mening globaliserad ekonomi.
Urban, stadsmiljö, (den större) stadens sätt att fungera.
Värdekonomin, landet, eller ekonomin, vari ett utländskt företag satsar genom en utländsk
direktinvestering. Mottagaren av FDI.
