Internationell Politik: Instruktioner
Detta är en seminariekurs vilket betyder att det är studenterna som ska presentera/analysera de olika
texterna som vi kommer att läsa under kursens gång. Med undantag av de första två tillfällena där det
blir föreläsningar + allmänna gruppdiskussioner, kommer vi att ha seminariepresentationer varje gång
vi träffas från v. 37 till v. 39. Dessa blir gruppresentationer där var och en tar sitt tema från de
uppgifter som finns under varje seminarietillfälle (se nedan) och presenterar under 15-20 min. inför
hela gruppen. Efter varje presentation blir det diskussion och frågor. Detta förutsätter att alla ska läsa
hela kurslitteraturen och inte bara den delen som behövs för den egna frågan. Presentationen är inte
bara en redovisning av kurslitteraturen utan en egen analys av problemet/frågan. Dessutom måste
varje presentation utgå från/kopplas till det allmänna temat för seminariediskussionen vid varje
tillfälle. Det blir 5 seminarietillfällen
.
Betyg för Internationell politikdelen: varje presentation ger en poäng till deltagarna om
presentationen är tillfredställande. Hemtenta (2 frågor i olika varianter som lottas ut den 22/09) ger
också 5 p. max. Missar man 1-2 gruppresentationer måste man komplettera med extra-uppgifter.
Missar man 3 eller fler presentationer måste man svara på fler hemtentamensfrågor.
G: 6-8
VG: 9-10
Seminarieuppgifter
Seminarium1: Hur skapades dagens ekonomiska och politiska strukturer och hur växte en fjärde värld
fram?
Castells vol III kap 1, Abrahamsson kap. 1-2, Castells vol III kap 2, Baylis kap. 26.
-Vilken roll spelade det sovjetiska systemets situation och den teknologiska frågan i den sovjetiska
kollapsen?
-Vilken roll spelade den nationella frågan, demokratin och de externa påtryckningarna i den här
kollapsen?
-Hur växte det ekonomiska och det politiska systemet fram efter andra världskriget, vilken blev
statens roll?
-Varför pratar vi om en polariserad värld? Vilka begrepp används för att beskriva den situationen och
vad betyder de?
-Hur växte biståndstänkande fram i världen? Hur kopplades biståndets tänkande till avkoloniseringen
som fenomen?
-Vad kan fallet Mozambique belysa? Vad kan vi lära oss av det?
-Vad vill Castells komma fram till i sin redovisning av den afrikanska situationen?
-Varför finns det en ”fjärde värld” inom USA?
-Barnens social exkludering och överexploatering är en del av kapitalismens utvecklingskostnader.
Diskutera påståendet.
Seminarium 2: Regionalisering eller splittring I: Europa och Asien.
Baylis kap. 23, Castells kap 4-5, kompend.
-När vi pratar om Asien, kan vi hitta ett regionaliseringsmönster?
-Vad kännetecknar den japanska modellen?
-Varför blev de fyra ”asiatiska tigrarna” en utvecklingsparadigm? Hur kan man göra en jämförelse av
deras erfarenheter? Varför hamnade de i kris?
-Redogör för den kinesiska utvecklingsmodellen både från ett ekonomiskt samt ett politiskt
perspektiv.
-Varför och hur blev Europa en integrerad region?
-Är det möjligt att prata om en europeisk identitet?
-Vart kan den europeiska integrationsmodellen leda när det gäller institutionaliseringens projektet?
Seminarium 3: Regionalisering II. Europa-Amerika/Latinamerika.
Baylis kap. 23, kompendium + frivald artikel om Mercosur
-Vilken jämförelse kan man göra när det gäller förutsättningar för en integration mellan Europa och
Nordamerika?
-Gör en jämförelse mellan NAFTA och Mercosur: ambitioner, förutsättningar/mål, vad de har/kan
åstadkomma.
-Vad hade USA för motiv för att bilda NAFTA? Och Mexico? Och Kanada?
-Finns det en Nordamerikansk modell? Hur kan den beskrivas?
-Ang handelsintegration vad kan utvecklingsländerna vinna/förlora på olika frihandelsavtal?
-Globalism och kontinentalism, finns det vertikala kopplingar mellan dem? Förklara och diskutera.
Seminarium 4: De nya transnationella aktörerna.
Castells, kap. 3, Baylis kap. 17, 27, 28. Abrahamsson kap 4-5, kompendium
-Varför kommer nya internationella aktörer igång och vilka är de? Ge en översikt.
-Vilka transnationella nätverk har skapats inom kvinnorörelserna sen 70-80-talen tills idag? Vad
strävar de efter? Vilka strategier använder de?
-Mänskliga rättighetsnätverk har blivit en symbol för de mest uppmärksammade transnationella
aktörerna. Varför har de lyckats eller misslyckats? Vad kan man lära sig av deras strategier?
-Castells pratar om en kriminell global ekonomi, vilka aktörer deltar i den ekonomin och vilka
metoder/strategier använder de? Hur kan de leva och blomstra vid sidan av den formella ekonomin?
-Vilka andra transnationella rörelser kan vi identifiera i den globala arenan, kan vi prata om det globala
civila samhället?
-Hur kan Göteborgshändelserna analyseras inom ramen av de nya transnationella aktörernas
dynamik?
Seminarium 5: Making sense of our world, vart är vi på väg och vad kan vi göra åt det?
Abrahamsson kap.VIII-IX, Castells: Conclusions.
Frivalda teman som presenteras som tidigare utifrån den markerade kurslitteraturen.
