SOCIOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ
POLITIK OCH IDENTITET
Samhällsvetarprogrammet, delkurs 2
föreläsning 2, 2008-10-01
Malinda Andersson, doktorand
[email protected]
VAD ÄR DEMOKRATI?
• Gr. Demokratia = folkstyre
• Omstridd princip:
Vad innebär ’styre’?
Hur långt ska folkstyret sträcka sig?
Vilka utgör ’folket’?
• G. ’Styre’ = direkt demokrati
NATIONALSTATEN SOM POLITIKENS
CENTRUM?
• Politiska processer utgår från staten
• Staten centrum för in- o. utrikespolitik
• Stat samhälle demokrati
• Social och politisk förändring nationell
GLOBALISERINGEN OCH
NATIONALSTATENS FÖRÄNDRING
• Globaliseringen utmanar nationalstaten
• Flera aktörer och internationellt samarbete
• ’Delad suveränitet’ (D. Held)
• Nationalstatens roll i globaliseringen
NY SOCIOLOGI UPPMÄRKSAMMAR…
• Samhällets differentiering
• Ökat inflytande från sociala rörelser
• Demokratin utövas på flera arenor
• Identitetsfrågor
• Sociala aktörers medverkan i samhället
M. CASTELLS: INFORMATIONSÅLDERN
Nätverkssamhället (1996)
Identitetens makt (1997)
Millenniets slut (1998)
• Övergripande teori om globaliseringen
• Produktion, makt och erfarenhet
• ’Svarta hål’,’Fjärde världen’
INFORMATIONTIOELL POLITIK
(M. Castells)
• Elektroniska medier politikens nya rum
• Förändrad form - förändrat innehåll
• Bilder, ljud och symbolmanipulation
• Nya spelregler för politiken
POLITIKENS ESTETISERING
(H. Thörn)
• Medier som politikens nya rum
• Medier som politiska aktörer
• Visualisering av politisk kommunikation
• Medierna påverkar den politiska dagordningen
KONSEKVENSER?
• Personfixering och sensationspolitik
• Kanal för allmänheten och sociala rörelser
• Insyn i det politiska livet
• Alternativa mediekanaler, t. ex. nyhetsbev.
DEMOKRATINS KRIS?
(K. Nash, H. Thörn)
• Disillusion över demokratin
• Missnöje och likgiltighet inför partipolitik
• Lägre valdeltagande, partimedlemsbortfall
• Regeringar för små och för stora?
DEMOKRATINS PARADOX
(D. Held)
Globaliseringens innebörd beror på
geopolitisk position:
• Enande och splittring
• Möjligheter och ojämlikheter
NYA KANALER…
Även om den liberala demokratin
i vissa bemärkelser kan anses utmanad,
behöver inte detta betyda att det saknas
medborgerligt deltagande eller engagemang.
Det är snarare så att engagemanget tar sig
andra former och uttryck än tidigare.
VAD ÄR EN SOCIAL RÖRELSE?
(H. Thörn)
”En form av kollektivt handlande
som verkar för genomgripande
samhällsförändringar” (2001:156)
Sakfrågan, snarare än ideologin i fokus!
ALBERTO MELUCCI
Sociala rörelser och symbolisk utmaning:
• ”Profetian”
• ”Paradoxen”
• Representationen
SOCIALA RÖRELSER GENOM TIDERNA
• Viktig roll i demokratiseringsprocesser
• Kanalisera behov, krav och intressen
• Strategi för missgynnade grupper
EXEMPEL PÅ SOCIALA RÖRELSER
•1700-1900: Rösträttsrörelsen, arbetarrörelsen
•1920-1950: Medborgarrättsrörelsen
•1960-1980: Student-, feminist-, gay-, black
power-, freds- och miljörörelserna
•1990- : Globaliseringsrörelsen, piratrörelsen
Inte en rörelse per tidsperiod, val av fokus!
GLOBALISERINGSRÖRELSEN
• IMF-riots, Seattle ’99, Gbg ’01, Malmö ’08
• Koalition av rörelser
• Ojämlik globalisering – global solidarietet
• Mobilisering på Internet
• Naomi Klein: No Logo (2000)
SOCIALA RÖRELSER OCH DEMOKRATI
• Direkt demokratisyn
• Alla frågor är potentiellt politiska
• Friläggande av vad man anser orättvist
• Okonventionella metoder
CIVIL OLYDNAD
(SOU 1999:101)
• Lagbrott
• Kollektiv angelägenhet
• Påverka samhället
• Öppenhet
• Beredskap att ta sitt straff
• Icke-våldsprincip (Gandhi)
HUR FÖRSTÅ CIVIL OLYDNAD?
• Vitalisering av demokratin?
• Odemokratiskt?
Svaret beroende på demokratisyn!
ONDA ELLER GODA?
(M. Castells)
Det finns inga “onda” eller “goda” sociala
rörelser. Alla symtom på samhället och
påverkar sociala strukturer. De måste ses i
relation till bredare processer, som
globalisering, demokratins kris,
informationaliseringen och mediernas
symbolpolitik.
SOCIALA RÖRELSER I PARTIPOLITIKEN?
• SR kan formaliseras till partier
• Föra in frågor på dagordningen
Risk för kooptering?
Vad betyder det om alla riksdagspartier är
’feministiska’?
LIVSTILS- och LIVSFORMSPOLITIK
(H. Thörn)
• Individualisering av politiskt agerande
• ”Det personliga är politiskt!”
• Livvstilspolitik – alternativ konsumtion
• Livsformspolitik – alternativt leverne
• Synliggöra maktrelationer i vardagen
• Uttryck för identitet – vem man är
SOCIALA RÖRELSER OCH
UTMANINGEN AV SOCIOLOGIN
• Samhället inte bara stratifierat genom klass!
• Synliggörande av andra rörelser
• Pluralistisk förståelse av samhället
”NYA” OCH ”GAMLA” RÖRELSER?
• Sociala rörelser fr.o.m 1960-talet
• Jämförs med arbetarrörelsen
• Uttrycker universella värden, moral
• Fokus på att förändra samhälle och kultur
• Informell organisering och nätverk
• Beroende av massmedier
Nash (och Thörn) problematiserar uppdelningen
SOCIALA RÖRELSER OCH
GLOBALISERING
• SR lyfter ofta globala frågor
• Globalisering möjliggör resor, nätverkande
• Migrationen stimulerar av nya SR
Kritik av globaliseringens ojämnhet –
beroende av globaliseringen
POSTKOLONIAL TEORI
• Teoretisering av Den Andra
• Etnicitet, kultur, ”ras” (kön och sexualitet)
• Fokus på diskurs och språk
• Identitet – kulturella representationer
DIASPORAKULTUR
•’De andras’ närvaro i Väst
• Paul Gilroy, Stuart Hall
• Kulturens politiska dimension
• Motståndsidentiteter, hybrida identiteter
EDWARD SAID
• Orientalism (1978)
• Konstruktionen av Mellanöstern och Islam
• Orienten som ”Den Andra”
• Inspirerad av Foucaults diskursbegrepp
• Orienten – Västvärlden
• Kunskap – Makt
GAYATRI SPIVAK
• ”Can the Subaltern Speak” (1988)
• Föra in kön i postkolonial teori
• Olika villkor för olika kvinnor
• Västerländska representationer av 3VK
• ’Subaltern’
DET POSTKOLONIALA SVERIGE
• Ingen stat utanförstående kolonialismen
• Globalisering och transnationell migration
• ”Det mångkulturella Sverige”
• Koloniala stereotypiseringar
• Svenskheten definieras och avgränsas
SAMHÄLLETS RASIFIERING
• Kategoriseringar baserade på föreställningar
om etnicitet, ras, kultur, religion, utseende
• Skillander görs
• Maktstrukturer – sociala relationer
• Essentiell människoskyn
• Upprätthållande av hierarkier
RASIFIERING OCH ANDRA
MAKTORDNINGAR
• Etnicitet samverkar med kön, klass, sexualitet,
funktionsförmåga etc.
• Etnicitet inte den enda förklarande positionen
INTERSEKTIONALITET
• Multipla identiteter
• Sociala relationer interagerar
• Överlappande maktordningar
• Kontext och situation avgör positon
INTERSEKTIONELLA MÖJLIGHETER
• Hur kategorier skapas och upprätthålls
• Flerdimensionella analyser
• Fokusera på kontext
• Ifrågasätta entydiga representationer
• Lyfta fram motberättelser
HIP HOP SOM EXEMPEL
• Social rörelse (identitet, motstånd)
• Konsumtion (kläder, yttre attribut)
• Kön och ras (intersektionalitet)
• Ove Sernhede: Alienation is my Nation (2002)
