Sociologi - UU Studentportalen

advertisement
SOCIOLOGI I GLOBALISERINGENS TID
Samhällsvetarprogrammet, delkurs 2
föreläsning I, 2008-09-25
Malinda Andersson, doktorand
[email protected]
SYFTET MED SOCIOLOGIMOMOMENTET
• Vad är ett sociologiskt perspektiv?
• Inblick i aktuella teoretiska diskussioner
• Koppla teori till konkreta exempel
• Simon Lindgren: Sociologi 2.0 (2008)
• Sverige och omvärlden i det internatioaliserade samhället
SOCIOLOGINS FÖDELSE
• 1800-1900-talen
• Modernisering i Västeuropa och Amerika
• Utveckling och förändring
• Individ – kollektiv – samhälle
• A. Comte – ’Sociologi’
• Förklara den sociala världen
VAD VILL SOCIOLOGIN UTFORSKA?
• Individ – samhälle
• Regelbundenheter – förändring
• Vardagsliv – globala maktrelationer
• Att studera det som är taget förgivet
ATT TÄNKA SOCIOLOGISKT
• C. W. Mills: Den sociologiska visionen (1959)
• Förfrämligande av vardagen
• Generella mönster i specifika händelser
SOCIOLOGISKA DILEMMAN
• Struktur – aktör
• Konsensus – Konflikt
• Genus
FEMINISTISK SOCIOLOGISK KRITIK
• Situerad kunskap
• Forskarens sociala position har betydelse
• Sociologin baserad på manligt subjekt
• Synliggöranden och omskrivningar
• ”Mer än bara kvinnor och män!”
Klass, etnicitet, sexualitet, funktionsförmåga
VAD ÄR EN VETENSKAPLIG TEORI?
• Tolkningsram, system av antaganden
• Förklarar fenomen, händelser och handlingar
• Underbyggd genom undersökning
• Positivism vs. Socialkonstruktionism
• Lindgrens ambition: kritisk hybridisering
• Situerad kunskap
ATT LÄSA SAMHÄLLET
• Läsa = analysera, tolka
• Text = livsvillkor, bilder, ljud, beteenden
”Vi ser något. Vi tar hjälp av sociologisk teori.
Vi tar hjälp av den egna erfarenheten.
Vi tänker några varv och förfinar våra resonemang.
Slutligen kan vi presentera en analys av något.”
(Lindgren 2008:37)
OLIKA TYPER AV TEORIER
• Tid: Klassiska – Moderna
• Mål: Deskriptiva – Normativa
• Analysnivå: Mikro (aktör) – Makro (struktur)
• Fokus: Konsensus – Konflikt
• Kritisk teori
EXEMPEL: NORMATIV/KRITISK ANSATS
”Slutligen bör det framhållas att den sociologiska analysen alltid
bör utmärkas av ett kritiskt förhållningssätt. Med detta menas
att det är ett självändamål för forskningen att vara kritisk. Den
ska sträva efter att finna problem, motsägelser, svårigheter,
ojämlikheter, maktförhållanden och – i det ideala fallet – också
blottlägga och visa på vägar runt dessa. Även här menar jag
alltså att engagemang i någon mening ska ha företräde framför
objektivitet i den ändå ouppnåeliga bemärkelsen.”
(Lindgren 2008:33)
SOCIOLOGINS KLASSIKER
• Karl Marx (1818-1883)
1960
• Max Weber (1864-1920)
1930
• Émile Durkheim (1858-1917)
1930
• Georg Simmel (1858-1918)
1990
Hur upprätthålls samhället i en tid av förändring?
PROBLEM MED KLASSIKERNA
• (Döda), vita, europeiska män (DWEMs)
• Ej ”objektivt” urval
• Anpassade för specifikt samhälle –
ej universella, trots universella anspråk!
MARX: ARBETE OCH KAPITAL
• Kapitalismens ursprung och utveckling
• Relationen mellan ekonomi, samhälle,
politik och kultur
• Klassamhällets upprätthållande
• Klassamhällets förändring
WEBER: RATIONALITETENS ERA
• Varför uppstod kapitalismen i västvärlden?
Teori om den protestantiska etiken
• Varför handlar människor som de gör?
Teori om handlingstyper
• Vad kännetecknar moderna organisationer?
Teori om organisationsformer?
DURKHEIM: SAMHÄLLE OCH SOLIDARITET
• Samhällen som existerande i sig själv
• Vad är social sammanhållning?
• Förmodern likhet – mekanisk solidaritet
• Modern olikhet – organisk solidaritet
• Den hotande individualiseringen
• Svagare kollektivt medvetande
SIMMEL: KULTUR OCH SOCIALA FORMER
• Samhället som en händelse
• Fokus på sociala och kulturella uttryck
• Pengalogiken och nya sociala samspel
• Konsumtionssamhällets överflöd
• ”Kulturens tragedi” – Objektiv kultur
• Den blaserade attityden
POSTMODERNITET I SOCIOLOGIN
• Fr. o. m. senare delen av 1900-t
• Lyotard (1979) – The Postmodern Condition
• Skepsis mot ”de stora berättelserna”:
Utveckling, framsteg, rationalitet
• Fokus på kultur och språk
• Makt på alla nivåer och i alla sociala relationer
VAD MENAS MED POST?
• Post = Efter
• Post = Bortom
• Nytt samhälle eller nya sätt att läsa samhället?
SAMHÄLLSTEORI - SAMTIDSKULTUR
• Meningsbärande uttryck och livsformer idag
• Kultur som process och praktik
• Litteratur, film, mat, teater, mode, musik…
• Cultural Studies/Kulturstudier som fält
• Populärkultur, subkultur
ATT FÖRSTÅ MAKT SOCIOLOGISKT
• Centralt samhällsvetenskapligt begrepp
• Vad är makt? Var utövas makt?
• Klassisk definition:
Hur individer och grupper uppnår sina mål i
kamp med andra individer och grupper
• Social makt
MICHEL FOUCAULT (1926-1984)
• Makt och kontroll i det moderna samhället
• Social kategorisering: normalitet/avvikelse
• Totala institutioner, sexualitet etc
• Politisk aktivist
FOUCAULTS MAKTANALYS
•”Makt finns inte, makt utövas”
• Makten är produktiv
• Makten är pluralistisk
• Där makt finns, finns motstånd!
FOUCAULTS DISKURSBEGREPP
• Framställningsordning
Hur framställs ett visst fenomen i ord och bild vid en viss tidpunkt?
• Ramar för vad som ses som sanningar
• Makten att definiera
EXEMPEL 1: ’KLIMATHOTET’
•Vem definierar problemet?
• Hur beskrivs problemet?
• Hur beskrivs orsakerna?
• Vilka åtgärder anses lämpliga?
• Vem bär ansvar?
VAD ÄR GLOBALISERING?
• Sammanlänkning – ’den globala byn’
• Varor, kapital, människor, information,
idéer och risker rör sig över gränser
• Maktperspektiv
EKONOMISK GLOBALISERING
• Integrerad världsmarknad - IT
• Global produktion: MNF och risker
• Staternas makt över ekonomin mindre
Globaliseringen resultat av politiska beslut!
POLITISK GLOBALISERING
• Internationellt samarbete (EU, FN, VB)
• Icke-statliga organisationer, NGO:s (GP)
• Nya politiska gemenskaper (Attack)
EKOLOGISK GLOBALISERING
(David Goldblatt)
• Gränsöverskridande miljöförstöring
• Miljöberoende: orsak + effekt skilda/globala
• Försämring av gemensamma resurser
KULTURELL GLOBALISERING
• Informationsteknologi
• Global kommunikation
• Internationell migration och turism
• Global medvetenhet?
GLOBAL KULTUR
• Inte en global kultur
• Föränderlig, pluralistisk och hybrid
• Kultur som ”föreställda gemenskaper”
• Skapandet av ’Vi’ i relation till ’De andra’
• Migration - Vem är västerländsk?
’GLOBAL SCAPES’
(A. Appadurai)
•’Scapes’ – dimensioner av globaliseringen
•Ethnoscapes: resenärer av olika slag
•Technoscapes: IT, övrig teknologi
•Finanscapes: det globala kapitalet
•Mediascapes: bilder, idéer, nyheter
•Ideoscapes: politiska värden
Den socioekonomiska utvecklingen oförutsägbar!
GLOKALISERING
(R. Robertson)
• Globalt - lokalt
• Globaliseringen är rumslig
• Kulturspecifika tolkningar av fenomen
T.ex Hip Hop
GLOBALISERING SOM MODERNISERING
• Globaliseringen konsekvens av modernitet
Vi lever i en ’reflexiv modernitet’ snarare än en
postmodernitet
ANTHONY GIDDENS: SENMODERNITET
• Åtskiljandet av tid och rum
• Reflexivitet
• Förändrade sociala relationer
• Otrygghet och risk
ULRICH BECK: RISKSAMHÄLLET
• Risk Society (1986)
• Global miljöförstöring – intima relationer
• Samhället måste anpassas till nya hot
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards