Desirée Arman
Uppsala Universitet
Globalisering - ett historiskt perspektiv
2012-04-16
Den första globaliseringsvågen
Orsaker till den ökade ekonomiska integrationen under slutet av 1800-talet och fram till
första världskrigets utbrott 1914
Från 1800-talet och fram till första världskriget ökade det ekonomiska utbytet av
marknadstransaktioner. Jeffrey G. Williamsson skriver att denna period kännetecknades av
snabb globalisering. Han skriver att arbete och kapital flödade på ett sätt man tidigare inte
skådat. Råvaror flödade i stora kvantiteter mellan olika stater då frakt-och
transportkostnaderna inom sjöfarten sjunkit avsevärt. Denna utveckling berodde inte på att
skett någon teknisk utveckling utan snarare på liberalisering av ekonomin i många stater.
Detta innebar en ökad frihet i att flytta kapital och människor mellan länder. En av orsakerna
till den ökade ekonomiska integrationen var även de fredligare förhållandena som rådde till
havs jämfört med tidigare sjöröveri. En annan viktig faktor i den ökade internationalisering
var England som var ledande inom industrin. Många stater ville åt Englands
industriproducerade varor i utbyte mot exempelvis råvaror och livsmedel. Under denna period
börjande även andra stater utveckla sin egen industri inom landet. Ett av dessa länder var
USA. Det är viktigt att bejaka det faktum att många länder hade skillnader i
produktionskostnader beroende på var landet var beläget, det vill säga de geografiska
förhållandena. Detta ledde då till att länder importerade varor från andra länder i utbyte mot
den inhemska produktionen. Det Jeffrey G. Williamsson lyfter fram i sin artikel är den
avgörande roll globaliseringen hade i att bidra till konvergens.
Den blomstrade internationella handel avtog i takt med ökad protektionism, vilket gick ut på
att länderna ville skydda sin industri och sina inhemska varor i det egna landet från
konkurrens från andra länder. Detta åtgärdade bland annat USA och Europa genom att införa
tullar och andra handelshinder.
De tekniska och institutionella förutsättningarna för internationaliseringen
De institutionella förändringar som hade störst inverkan på internationaliseringen var
genombrottet av frihandel om skedde under 1850-1880-talet. Detta skedde först i England.
Den ökade globalisering bidrog till att England som var ledande inom industrin började
släppa på sitt exportförbud av maskiner. Både kapital och arbetskraft började flöda över
haven. Den liberala handelspolitiken med frihandel bidrog på längre sikt till välstånd i många
länder. En viktig förutsättning för att skapa gynnsammare förutsättningar för
marknadsintegrationen var att det fanns en välfungerande kapitalmarknad och ett gemensamt
betalningsmedel (guldmyntfoten).
Englands export till Europa och Nordamerika ökade. Frihandeln öppnade vägarna mellan
olika länder och vilket bidrog till en framträdande ökning i handeln mellan olika länder. Från
Desirée Arman
Uppsala Universitet
Globalisering - ett historiskt perspektiv
2012-04-16
mitten av 1800-talet utvecklades infrastrukturen med järnvägar mellan de olika staterna. Även
detta gynnade de marknadsintegrationen i hög grad.
Det sena 1800-talet genomgick en imponerande konvergens av levnadsstandarden inom
länderna som är medlemmar i “OECD club”. Jeffrey G. Williamson studerade i vilken
utsträckning globaliseringen och konvergens går att länka samman. Enligt honom berodde
konvergensen mellan 1850 och 1914 främst på den öppna ekonomins handelskrafter och
massimmigration. Williamson skriver dock att konvergensen stannar upp mellan 1914 och
1950 på grund utav att globaliseringen bland annat avtog. För att studera vad de
bakomliggande orsakerna till den ökade konvergensen och globaliseringen studerade
Williamson löneserier för outbildade arbetare. Detta berodde främst på att merparten av
emigranterna var outbildade och lönekonvergensen kan förväntas få ett bra utfall på denna
grupp.
Vilken inställning, och varför, hade olika länder till utvecklingen samt vilka vann
respektive förlorade på denna process?
Williamsson skriver i sin artikel att Nord Amerika hade en spektakulär industriell utveckling
under tidigt 1890-talet. Detta gav dem ett ordentligt försprång. År 1890 var reallönerna i USA
72 procent högre än vad dem varit i England år 1870.
England som tidigare varit ledande inom industrin kom att förlora sin industriella ledning till
följd av den hårdnade konkurrensen. Efter år 1870 kom Europeiska länder såsom Danmark,
Irland, Sverige och Norge att dramatiskt öka sina reallöner i förhållande till Storbritannien.
Även Italien vann på denna process medan länder såsom Portugal och Spanien förlorade på
det. Men sammantaget dominerade Europa världsimporten- och exporten.
Emigranter som lämnade Europa för Amerika
M.J Greenwoods studier av emigranter som lämnade Europa för Amerika under 1870-1910
visar att de ekonomiska möjligheterna som fanns i Amerika främst lockade manliga migration
i högre utsträckning än kvinnlig migration. Vidare skriver han att en viktig variabel för att
beskriva könssammansättningen bland emigranterna är att se på födelsetalen i
ursprungsländerna. Greenwoods menar på höga födelsetal förmodligen visar på att unga
kvinnor som befann sig i deras fertila år förmodligen hölls kvar på den arbetsmarknaden i
ursprungslandet. Jag tolkar Greenwoods resonemang om höga födelsetal, som att dessa unga
kvinnor förmodligen hade lämnat sitt ursprungsland för Amerika om det inte vore för att det
hade barn att ta hand om. En annan orsak som tyder på att fler manliga emigranter invandrade
till Amerika är att arbetsmarknaden i ursprungslandet inte var lika gynnsam som den
Amerikanska arbetsmarknaden. Greenwoods skriver även att industrin spelat en viktig roll i
utformningen av köns sammansättning bland emigranterna. Tillverkningsindustrin och arbete
inom jordbruket uppmuntrade till kvinnlig migration. En viktig orsak till att familjer lämnade
sina hem länder för Amerika var att de erhöll en högre inkomst och att det även fanns arbete
för kvinnan.
