Seminarieuppgift - Den första globaliseringsvågen
Frida Mårtensson
1. Den senare hälften av 1800-talet var en tidsperiod med stor tillväxt i de länder som idag kallas för
OECD länderna. En viktig faktor som karaktäriserar den internationella ekonomin under tidsperioden
är att stora mängder kapital och arbetskraft flyttades över de nationella gränserna och handeln
ökade som en följd av att transportkostnaderna minskade (Williamson, 1996).
En orsak till den ökade handeln kan vara det som beskrivs i Heckscher-Ohlin teoremet. Enligt denna
teori kommer länder att exportera varor som fordrar de produktionsfaktorer som de har gott om,
t.ex. arbetskraft, medan de kommer att importera varor som kräver de produktionsfaktorer som de
inte har lika gott om, t.ex. kapital. Om transportkostnaderna sedan faller, vilket tenderar att utjämna
priserna på handelsvarorna uppmuntrar det till mer handel. Detta leder till att länder exporterar
ännu mer av det de har gott om och efterfrågan på billiga varor ökar medan den minskar för de dyra
varorna (Williamson, 1996).
En annan orsak till att den ekonomiska integrationen ökade kan vara att befolkningen i Europa ökade
under 1800-talet vilket ledde till att utbudet på arbetskraft ökade. Detta ökade konkurrensen om att
få jobb vilket även sänke lönenivån, vilket i sin tur kan vara en anledning till att stora mängder
arbetskraft flyttades och att migrationen ökade under slutet av 1800-talet (Greenwood, 2008).
Denna ekonomiska integration fick ett avbrott mellan 1914 och 1950 p.g.a. världskrigen som
medförde restriktioner vad gäller emigration och handel (Williamson, 1996).
2. En viktig förutsättning för den ökade internationella integrationen var transportens utveckling. Låg
transportkostnad och regelbundna schemalagda resor var betydande för den tilltagande
emigrationen (Greenwood) men även för den tilltagande handeln (Williamson, 1996). Även
guldmyntfotens spridning i slutet av 1800-talet (Kenwood & Lougheed, 1996) tror jag var en
betydande faktor för internationaliseringen eftersom handel mellan länder förenklas om de har
samma valuta.
Som ovan nämnts, är krig förödande för en internationalisering då den medför emigrations- och
handelsrestriktioner (Williamson, 1996). En förutsättning för internationalisering är således fred.
Politiken spelar här en viktig roll för att bibehålla goda relationer mellan länder och för att kunna
minska bl.a. handelshinder. En sådan minskning av handelshinder skedde i England under andra
halvan av 1800-talet då frihandel förespråkades (Kenwood & Lougheed, 1996). Detta förenklade
handel mellan länder och bör således vara en grundläggande faktor för ökad ekonomisk integration.
3. En amerikansk rapport gjord 1911 hävdar att massimmigration var dålig för den amerikanska
arbetskraften då immigranter med låg utbildning ersatte både amerikanskfödda och tidigare
immigranter vilket ledde till att levnadsstandarden för de ersatta arbetarna minskade. Det fanns olika
åsikter om huruvida detta var sant. Vissa hävdade att det inte stämde och att lönerna i Amerika hade
stigit efter 1880 vilket de såg som ett bevis på att immigrationen inte hade hämmat
löneökningstakten (Williamson, 1996).
Även de länder som människorna emigrerade ifrån påverkades, detta inkluderar europeiska
invånare. Massemigrationen gav även här upphov till en debatt om effekterna. Vissa var rädda för att
emigration ledde till att hemlandet förlorade den mest utbildade och kompetenta arbetskraften.
Vissa irländare trodde att orsaken till emigrationen var Irlands misslyckande med att industrialiseras
och att de därmed inte kunde skapa tillräckligt med jobb (Williamson, 1996).
Seminarieuppgift - Den första globaliseringsvågen
Frida Mårtensson
Resultatet av emigrationen blev i många fall att lönen höjdes i de fattiga länder som människor
emigrerade ifrån, t.ex. Irland och Sverige (Williamson skriver att emigrationen från Sverige mellan
1870 och 1910 medförde att lönerna ökade med 12 procent över vad de hade gjort utan
emigrationen). Detta ökade levnadsstandarden och i vissa fall var den till och med högre än i de
länder som tog emot immigranter och som fick mer och mer arbetskraft. Detta beror på att en större
tillgång av arbetskraft ger lägre löner medan en mindre tillgång på arbetskraft ökar lönenivån, alltså
ökar levnadsstandarden i de länder som människor emigrerade ifrån (Williamson, 1996).
4. Det fanns olika typer av emigranter, exempelvis hela familjer som flyttade i förhoppning om att
Amerika hade bättre framtidsutsikter; de som emigrerade som en del av en familjestrategi med en
intention att endera återvända hem eller att möjligtvis ta dit resten av familjen vid ett senare tillfälle;
ensamstående migranter som flyttade i hopp om att starta ett nytt liv i Amerika eller med avsikten
att återvända hem senare (Greenwood, 2008).
Anledningar till varför vissa emigrerade men inte andra var förknippat med om de ekonomiska
möjligheterna var bättre i landet dit folk emigrerade samt vad kostnaderna av att emigrera var.
Kostnader som är förknippade med emigration är exempelvis avstånd; familjestorlek (ju större familj
som emigrerar desto dyrare); språkkunskaper (amerikanska immigranter från engelsktalande länder
tenderar att ha en större andel emigranter då kostnaden att anpassa sig i det nya landet blir mindre)
(Greenwood, 2008).
En större andel män än kvinnor tenderar att vilja emigrera p.g.a. ekonomiska skäl med
förhoppningen om att t.ex. kunna hitta ett jobb med högre lön. Detta kan bero på att kvinnor i större
grad flyttar för att bilda eller återförenas med sin familj och majoriteten av kvinnliga emigranter
flyttar tillsammans med deras män. Som en konsekvens av detta tenderar en mindre andel kvinnliga
immigranter att arbeta och deras inkomster är lägre än männens. Även en större andel män än
kvinnor som emigrerade arbetade i ursprungslandet, men fler kvinnor började arbeta när de kom till
Amerika då arbetsutsikterna var bättre där än i deras hemland. Detta var fallet för många irländska
kvinnor, många unga kompetenta kvinnor flyttade till Amerika då de hade möjligheter att få jobb
inom tjänstesektorn när de redan kunde språket. Det bör dock påpekas att oavsett vilket land i
Europa som immigranterna i Amerika kom ifrån, tjänade männen generellt sett mer än kvinnorna i
Amerika (Greenwood, 2008).
Bland ensamstående emigranter tenderade dock både män och kvinnor att ha ekonomiska skäl till
flytten eftersom det var billigare för dem att emigrera då de inte hade stora familjer. De flesta
emigranter från Irland och Skandinavien var unga och ensamstående. I länder med höga födelsetal
tenderade emigrationen bland kvinnor att vara mindre, detta kan alltså bero på att kostnaderna för
att emigrera då blev större. Detta betyder att andelen manliga migranter från dessa länder ökade
(Greenwood, 2008).
