2 dec -2013
Studiehandledning för AOP-A, delkurs 2: 15 hp
Arbete och organisation
Den här kursen introducerar frågor om arbetsliv, arbetsmarknad och organisation. Kursen är
indelad i två block. Det första blocket ger en överblick över och förståelse för arbetslivets
omvandling under 1900-talet. Det andra blocket går igenom hur organisationer utvecklats och
förändrats under samma tid, samt deras konsekvenser för människor som arbetar för dem.
Gemensamt för båda blocken är alltså att de förklarar villkoren i dagens arbetsliv utifrån
deras historiska utveckling.
Block I: Arbetslivets modernisering
Under det första blocket kommer Ni att få exempel på hur grundläggande institutioner/maktordningar i det svenska arbetslivet konstruerats för att balansera näringsfrihets- och
förmögenhetsbildningsintresset med befolkningens behov av skydd mot arbetshälsorisker,
inkomsttrygghet samt en dräglig levnadsstandard. Dessa institutioner har tillskapats på
politisk-rättslig väg, i avsikt att förebygga motsättningar och skapa förutsättningar för en
stabil ekonomisk och social utveckling för lång tid framåt. Vissa av dessa institutioner
konstruerades redan i början eller vid mitten av 1900-talet och har sedan reformerats i takt
med att genomgripande teknologiska, organisatoriska och ekonomiska förändringar skapat ett
omvandlingstryck och politiska förändringskrav.
Litteratur
I blocket ingår fyra böcker:
1. Schön, L. (2012). En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxt och omvandling under
två sekler. Stockholm: SNS Förlag.
Boken ger en inblick i att den ekonomiska tillväxten och arbetslivets omvandling under de
senaste två hundra åren uppvisat ett cykliskt utvecklingsmönster. Under hela perioden
ökar arbetets produktivitet, befolkningstillväxten och levnadsstandarden. Men det
ekonomiska utvecklingsförloppet framstår som en serie långa vågor, 40- till 50-åriga
strukturcykler som avgränsas av djupgående strukturkriser. Dessa framtvingar teknisk
omvandling, ny arbetsorganisation och nya institutioner. Då strukturkriserna ofta leder till
massarbetslöshet och finanskriser som kan påverka såväl förmögna som mindre
bemedlade medborgares privatekonomi uppkommer ofta politisk turbulens, misstro och
ansvarsutkrävande från den regim som regerat landet. Med strukturkriserna följer ofta
politiska regimskiften och ekonomisk-politiska doktrinskiften. Utvecklingen under de
senaste två strukturcyklerna – från 1930-talskriser fram till krisen i slutet av 1970-talet
samt från ingången av 1980-talet fram till den strukturkris som råder idag – står i fokus
under kursen. Det finns tre upplagor av boken från 2000, 2007 och 2012. Även de tidigare
upplagorna fungerar som kurslitteratur.
2. Lundh, C. (2010). Spelets regler: Institutioner och lönebildning på den svenska
arbetsmarknaden 1850-2010 (2:a uppl.). Stockholm: SNS förlag.
Boken ger en översikt över utformningen och utvecklingen av arbetsmarknadens
institutioner under perioden 1850 till 2010. Perspektivet är strukturanalytiskt (baserat på
2
Lennart Schöns periodisering av det ekonomiska utvecklingsförloppet). Lundh påvisar att
det under den studerade perioden finns ett påtagligt samband mellan de olika
”arbetsmarknadsregimerna” som avlöst varandra och den ekonomiska
strukturomvandlingen. Boken finns även i en tidigare upplaga som går bra att använda på
kursen.
3. Åmark, K. (2005). Hundra år av välfärdspolitik: Välfärdsstatens framväxt i Norge och
Sverige. Umeå: Boréa.
Boken analyserar den socialpolitiska utvecklingen. Från 1890 till 1930-talet skapades
socialförsäkringar som syftade till fattigdomsbekämpning snarare än inkomsttrygghet för
dem som på grund av arbetslöshet, sjukdom eller nedsatt arbetsförmåga inte kunde
försörja sig genom avlönat arbete. Under strukturcykeln 1930/35-1975/80 - en period med
ett långt socialdemokratiskt regeringsinnehav som präglades av efterkrigstidens långa
stabila ekonomiska tillväxt (”guldåren”), genombrottet för en storskalig Fordistisk
industriell massproduktion för masskonsumtion samt en kraftig utbyggnad av den
offentliga välfärdstjänstesektorn – genomfördes ett reformprogram (1950-1980) som bl.a.
resulterade i markant höjda ersättningar inom socialförsäkringarna (en betydande
inkomsttrygghet för pensionärer, äldre och sjuka med sviktande arbetsförmåga samt
arbetslösa). Under strukturcykeln 1975/80 – 2010/15 – en period med olika politiska
blockbildningar i regeringsställning men en genomgående nyliberal tendens i den förda
ekonomiska politiken - genomfördes kraftiga statsfinansiella saneringsprogram,
rationaliseringar inom kommun och landstingssektorn, avreglering av förbud för privata
företag inom utbildnings-, vård- och omsorgstjänstesektorn samt inskränkningar i 1950talets inkomsttrygghetsåtagande för arbetslösa, sjuka och anställda med sviktande
arbetsförmåga.
4. Castells, M. (2009). The Rise of the Network Society: The Information Age: Economy,
Society, and Culture: Volume I. Wiley-Blackwell.
Finns även på svenska i en tidigare upplaga: (2001) Informationsåldern. Ekonomi,
samhälle och kultur: Band 1. Nätverkssamhällets framväxt. Göteborg: Daidalos.
Manuel Castells trilogi om Nätverkssamhället är en modern klassiker och ett givet
referensverk när det gäller såväl globalisering som utvecklingen av det sen- eller postmoderna samhället. Boken vi läser är det första bandet i trilogin, och den behandlar den
nya informationstekniken, den nya ekonomin, de nya nätverksföretagen och de förändrade
villkoren för arbetet och arbetsmarknaden. Boken är egentligen inte svår att läsa. Den är
dock mycket informationstät och därför svår att få grepp om. Samtidigt är det just
helheten som är bokens poäng och viktiga bidrag. Den engelska utgåvan har kommit ut i
en ny upplaga och är därför att föredra. Innehållet är visserligen bara marginellt
omarbetat, men författaren har skrivit ett omfattande förord där utvecklingen sedan den
första utgåvan diskuteras. Tidigare upplagor och svenska upplagor går dock bra att
använda på kursen.
Vi läser inte hela boken lika ordentligt. Fokus ligger på kapitel 1 och 2 - som handlar om
informationsteknologins framväxt samt den nya ekonomin – samt på kapitel 4 som
handlar om den nya arbetsmarknaden och anställningsvillkoren på den avreglerade
transnationella arbetsmarknaden. Kapitel 5-7 handlar om det nya virtuella
medielandskapet, ”flödesrummet” och den ”tidlösa tiden”. Dessa ligger utanför kursen
och läses efter eget intresse.
3
Huvudböckerna – Schön, Lundh och Åmark - läses i sin helhet. Under kursens inledning läser
vi Schöns och Lundhs böcker. Det är viktigt att Ni lånat eller köpt dessa böcker inför
kursstarten! Schön och Lundh läses i sin helhet. Fokus ligger dock på utvecklingen från
1930-talet och framåt. När Ni kommit igenom dessa böcker läser Ni Åmarks bok i sin helhet,
men med fokus på den svenska utvecklingen (Åmark jämför socialförsäkringarna i Sverige
och Norge). Böckerna beskriver relativt ingående det historiska utvecklingsförloppet. Inom
ramen för föreläsningarna diskuteras böckernas teoretiska referensramar. Med stöd av de
begrepp författarna presenterar inledningsvis i böckerna skall Ni identifiera de viktigaste
utvecklingsfaktorerna och institutionella förändringarna. Inom ramen för grupparbete inför de
två seminarierna får Ni öva Er på att lyfta fram dessa väsentliga utvecklingsmoment. Det
första seminariet behandlar Schöns och Lundhs böcker och det andra behandlar Åmarks bok.
Examination
Examinationen består av två delar:
1. Muntlig redovisning av seminarieuppgifter (i arbetsgrupp på respektive seminarium)
2. En skriftlig tentamen (individuellt).
1. Seminarieuppgifter
På kursen arbetar ni i arbetsgrupper inför och på seminarierna. Varje arbetsgrupp består av ca
4 studenter. Ni är redan indelade i olika arbetsgrupper och därmed också uppdelade på
seminarietillfällena. Gruppindelningen finns på Studentportalen. Ni är kvar i samma
arbetsgrupp genom hela kursen. Om ni måste byta arbetsgrupp, p.g.a. att t.ex. tiderna inte
passar, är det enklast att ni i första hand talar och byter med en kurskamrat i en annan
arbetsgrupp, med ett seminarietillfälle som passar er bättre. Meddela därefter kursansvarig.
Varje arbetsgrupp har en gemensam uppgift till varje seminarietillfälle. I uppgiften ingår att
muntligt redovisa resultatet på respektive seminarium. Arbetsgrupperna arbetar självständigt
inför seminarierna för att utföra sina respektive uppgifter och förbereda redovisningarna.
Grupperna bestämmer själva tid och plats för grupparbetet.
I blocket ingår två seminarier:
Seminarium 1 (Schön och Lundh)
Onsd 13 nov 815-11
Grupp 1
Grupp 2
Grupp 3
Grupp 4
Onsd 13 nov 1315-16
Grupp 5
Grupp 6
Grupp 7
Grupp 8
Torsd 14 nov 815-11
Grupp 9
Grupp 10 Grupp 11 Grupp 12
Torsd 14 nov 1315-16
Grupp 13
Grupp 14 Grupp 15 Grupp 16
Fred 15 nov 1315-16
Grupp 17
Grupp 18 Grupp 19 Grupp 20
4
Seminarium 2 (Åmark)
Torsd 21 nov 815-11
Grupp 1
Grupp 2
Grupp 3
Grupp 4
Torsd 21 nov 1315-16
Grupp 5
Grupp 6
Grupp 7
Grupp 8
Fred 22 nov 815-11
Grupp 9
Grupp 10 Grupp 11 Grupp 12
Fred 22 nov 1315-16
Grupp 13 Grupp 14 Grupp 15 Grupp 16
Månd 25 nov 1415-17
Grupp 17 Grupp 18 Grupp 19 Grupp 20
2. Skriftlig tentamen
Den skriftliga tentamen omfattar de fyra kursböckerna Schön, Lundh, Castells (kap 1,2 och 4)
och Åmark, samt föreläsningarna. Tentamen består av 15 frågor, varav 14 är kort- eller
flervalsfrågor. Till dessa kommer en avslutande och övergripande essäfråga (med förväntat
svar på ungefär 1-2 A4 sida).
De 14 kort- och flervalsfrågorna ger tillsammans max 28 poäng. Den avslutande essäfrågan
ger sex poäng. Sammanlagt kan man alltså få 34 poäng. För att få ”Godkänt” måste man ha
minst 17 poäng. För att få ”Väl Godkänt” måste man ha minst 28 poäng.
Ett tips är att ta vara på föreläsningarna. Även om föreläsningarna inte följer böckerna så ger
de ändå en vägledning till vad som är viktigt att kunna i böckerna samt förståelse för hur
kursböckerna belyser olika aspekter av utvecklingsförloppet i det svenska samhället. Ett
annat tips är att redan första dagen på kursen lägga upp ett studieschema för först Schöns
och Lundhs samt senare även Åmarks bok och de tre kapitlen i Castells. Detta är en
litteraturbaserad ’pluggkurs’, som skapar en historisk förståelse av arbetslivets
strukturomvandling, som grund för kommande kurser. Det är mycket text som skall läsas
inför seminarierna, där vi arbetar med att strukturera bokinnehållet och lyfta fram väsentliga
utvecklingsfaktorer, förändringsmoment, reformprogram etc. Om Ni förbereder Er genom
dagliga individuella läspass får Ni ut mycket mer av grupparbetet och seminarierna och då
kan Ni ägna sista kursveckan åt repetition och förberedelser inför salskrivningen.
5
Block II: Organisationsteori
Organisationer finns överallt omkring oss. I det här blocket kommer vi att tala om större
ekonomiska organisationer. Med ”ekonomiska organisationer” menar vi privata och
offentliga organisationer som i första hand är konstruerade för ett effektivt samarbete i och
kring produktion varor och tjänster. Det är också så som vi träffar på dem i arbetslivet.
I det här blocket kommer vi att diskutera vad en organisation är, varför vi inte kan ”se” dem
och att vi därför behöver begreppsliga modeller (organisationsteorier) för att kunna förhålla
oss till dem. Vi går igenom hur organisationer utvecklats och förändrats, samt deras
konsekvenser för människor som arbetar för dem.
Blockets upplägg
Blocket består av två delar.
Den första delen är uppbyggd kring tre föreläsningar samt ett seminarium, och behandlar
organisationsteorier och organisationers utveckling från den industriella revolutionen till
slutet på 1900-talet. Litteratur här är Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre Organisation och
organisering, samt korta fiktiva fallstudier att arbeta med inför seminariet.
Den andra delen består av fyra föreläsningar samt två seminarier, och behandlar de senaste
20-30 årens förändrade villkor för organisationer och de som arbetar i dem. Litteratur är
Castells The Rise of the Network Society: Volume I, Røvik Managementsamhället: Trender
och idéer på 2000-talet och Allvin, m.fl. Gränslöst arbete, samt fallstudier och transkriberade
intervjuer att arbeta med inför seminarierna.
Observera att föreläsningarna och kurslitteraturen inte följer, utan snarare kompletterar
varandra. Det som sägs på föreläsningarna kan därför också ingå i examinationen av kursen.
Litteratur
1. Eriksson-Zetterquist, U., Kalling, T., & Styhre, A. (2012). Organisation och organisering
(3rd ed.). Malmö: Liber.
Boken är skriven av tre ekonomer men är för den skull inte särskilt ekonomiskt
orienterad. De är en mycket lättläst och informativ kronologisk genomgång av olika
organisationsteorier och teoretiska skolor. Boken finns i flera upplagor och samtliga går
att använda som kurslitteratur. Boken läses i sin helhet.
2. Røvik, K. A. (2008). Managementsamhället: Trender och idéer på 2000-talet. Malmö:
Liber.
Kjell Arne Røviks bok ger från början ett missvisande intryck. Den ser ut som en lättläst
managementbok, men det är egentligen mer av en forskningsrapport. Författaren har
tidigare skrivit böcker om organisationsteorier men har sedan dess uppmärksammat att
organisationerna förändrats en hel del. Som en följd av det har han målmedvetet sökt efter
2000-talets nya organisationstrender. Det har han gjort med hjälp av egna fallstudier och
metastudier av forskningsartiklar. Samtidigt vill han göra lite mer av det hela. Boken
diskuterar därför även organisationsidéer, hur det utvecklas, sprids och vilka som f.n. är
de mest aktuella. Boken består av fyra delar, av vilka den första läses översiktligt (och
alltså inte kommer på tentan).
6
3. Castells, M. (2009). The Rise of the Network Society: The Information Age: Economy,
Society, and Culture: Volume I. Wiley-Blackwell.
Finns även på svenska i en tidigare upplaga: (2001) Informationsåldern. Ekonomi,
samhälle och kultur: Band 1. Nätverkssamhällets framväxt. Göteborg: Daidalos.
Vi läser inte hela boken lika ordentligt. Fokus ligger på kapitel 1-2, som handlar om
informationsteknologins framväxt och den nya ekonomin, samt på kapitel 3, som handlar
om de globala nätverksföretagen. Kapitel 5-7 handlar om det nya virtuella
medielandskapet, ”flödesrummet” och den ”tidlösa tiden”. Dessa ligger utanför kursen
och läses efter eget intresse.
4. Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006). Gränslöst
arbete: Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Stockholm: Liber.
Boken ger en överblick över de begrepp, teorier och kunskapsområden man bör ha
någorlunda koll på när det gäller det nya arbetslivet samt dess psykiska och sociala
konsekvenser. Boken behandlar fyra områden: arbetsorganisation; kunskap och
kompetens; arbete-övrigt liv; samt stress och hälsa. På kursen läser vi boken som ett
komplement till Castells, där han tecknar de globala förutsättningarna medan Allvin, m.fl.
tecknar de lokala och individuella konsekvenserna. Boken läses i sin helhet.
5. Artiklar (tillhandahålls av lärare)
Här avses i första hand de fallstudier ni kommer att arbeta med inför och på respektive
seminarium.
Examination
Examinationen består av två delar
1. Muntlig redovisning av tre seminarieuppgifter (i arbetsgrupp på respektive
seminarium)
2. En skriftlig tentamen (individuellt).
1. Seminarieuppgifter
På block II arbetar ni i samma arbetsgrupper som under block I. Seminarietiderna framgår av
kursschemat.
I block II ingår tre seminarier:
Seminarium 1
Till seminariet hör material i form av fyra fiktiva fallbeskrivningar hämtade från Harvard
Business Review. Fallbeskrivningarna finns att ladda ner från Studentportalen. Alla ska läsa
alla fallbeskrivningar, men varje grupp får ett särskilt ansvar för ett av dem (se tabell nedan).
7
Fall 1
Fall 2
Fall 3
Fall 4
Morgonseminarium 1
Grupp 1
Grupp 2
Grupp 3
Grupp 4
Förmiddagsseminarium 1
Grupp 5
Grupp 6
Grupp 7
Grupp 8
Eftermiddagsseminarium
Grupp 9
Grupp 10
Grupp 11
Grupp 12
Morgonseminarium 2
Grupp 13
Grupp 14
Grupp 15
Grupp 16
Förmiddagsseminarium 2
Grupp 17
Grupp 18
Grupp 19
Grupp 20
Uppgiften till seminariet är att utifrån de olika organisationsteorierna som presenteras i
Eriksson-Zetterquist, m.fl., ge en förklaring till och åtgärdsförslag för problemet i er
fallbeskrivning. Frågorna ni bör ställa er är m.a.o.: (1) Vad är egentligen problemet? (2) Hur
kan man förklara det? (3) Vad kan man göra åt det?
Använd minst tre teorier. Uppgiften redovisas muntligt i grupp på seminariet.
Förslag till arbetssätt:
Inför seminariet
1. Var och en läser boken och försöker ge ett svar på frågorna till den tilldelade
fallbeskrivningen ovan med hjälp av minst tre teorier.
2. Arbetsgruppens deltagare träffas i god tid innan seminariet (gruppen kommer själv
överens om lämplig tid och plats) för att diskutera boken och den gemensamma
fallbeskrivningen. Gruppens uppgift är att utifrån detta förbereda en redovisning
för de övriga arbetsgrupperna på seminariet.
3. Gruppen bestämmer själv hur redovisningen ska gå till (meddela kurs- eller
seminarieledaren om ni vill använda PowerPoint). Gå igenom vad var och en ska
säga och repetera gärna. Låt gärna olika deltagare redovisa vid olika seminarier.
På seminariet
4. De fyra deltagande grupperna redovisar sina respektive fallbeskrivningar för de
övriga tre grupperna. Tiden för redovisning, inklusive frågor och diskussion, får
inte överstiga tjugo minuter per grupp, och gruppen ser själv till att hålla tiden. Se
därför till att strukturera redovisningen. Eftersom alla har läst alla fallbeskrivningar behöver ni inte lägga tid på att gå igenom själva fallbeskrivningen.
8
Seminarium 2
Till seminariet hör material i form av tre verkliga fall i form av transkriberade intervjuer med
personer som drabbats av utmattningssyndrom. Intervjuerna tillhandahålls av läraren. Alla
ska läsa alla intervjuer, men varje grupp får ett särskilt ansvar för ett av dem (se tabell nedan).
Intervju 1
Intervju 2
Intervju 3
Intervju 4
Morgonseminarium 1
Grupp 1
Grupp 2
Grupp 3
Grupp 4
Förmiddagsseminarium 1
Grupp 5
Grupp 6
Grupp 7
Grupp 8
Eftermiddagsseminarium
Grupp 9
Grupp 10
Grupp 11
Grupp 12
Morgonseminarium 2
Grupp 13
Grupp 14
Grupp 15
Grupp 16
Förmiddagsseminarium 2
Grupp 17
Grupp 18
Grupp 19
Grupp 20
Uppgiften till seminariet är följaktligen att utifrån kursen (litteratur och föreläsningar) ge en
trolig bakgrund, med avseende på organisation och ledning, till ert fall samt diskutera möjliga
förebyggande åtgärder. Liksom vid det första seminarietillfället redovisas uppgiften muntligt i
grupp på seminariet. Tänk igenom vad som gick bra respektive mindre bra vid förra
redovisningstillfället och försök förbättra presentationen.
Seminarium 3
Till seminariet hör inget särskilt material. Uppgiften består istället av att besöka ett företag
och utifrån kursen (litteratur och föreläsningar) skaffa er en bild av hur företaget är
organiserat. Syftet med uppgiften är att ni ska träna er att ”se” organisationen genom att
intervjua människor i den. Frågor att tänka på är:
Vad ”gör” organisationen (vilken bransch, marknad eller sektor)?
Hur stor är den (vad gäller anställda, ekonomi, geografisk utbredning, etc.)?
Är den en del av en större koncern eller motsv. (viktiga samarbeten, etc.)?
Hur är den organiserad (ledning, avdelningar och underavdelningar)?
Vilka organisatoriska idéer/tekniker (se t.ex. Røvik, kap. 5-10) används?
Har den genomgått några större organisatoriska förändringar nyligen?
Ni väljer själva vilket företag ni ska undersöka. Försök att få tillträde till ett någorlunda stort
företag, eftersom ni där har störst chans att finna de organisatoriska villkor och trender som vi
talat om på kursen. Ni söker lämpligen rätt på en chef (gärna personalchef) som är tillräckligt
högt upp för att kunna överblicka verksamheten, men inte så högt upp att han eller hon bara
arbetar på koncernnivå och inte har någon koppling till den dagliga verksamheten. Eftersom
9
ni är flera personer i varje grupp kan ni med fördel dela på er och intervjua två olika chefer,
för att sedan jämföra anteckningar. På så sätt får ni en bredare bild av organisationen.
Liksom vid det första seminarietillfället redovisas uppgiften muntligt i grupp på seminariet.
Tänk igenom vad som gick bra respektive mindre bra vid förra redovisningstillfället och
försök förbättra presentationen.
2. Skriftlig tentamen
Den skriftliga tentamen omfattar de fyra kursböckerna Eriksson-Zetterquist, m.fl., Castells
(kap 1–3), Røvik, och Allvin, m.fl., samt föreläsningarna. Tentamen består av 15 frågor,
varav 14 är kort- eller flervalsfrågor. Till dessa kommer en avslutande och övergripande
essäfråga (med förväntat svar på ungefär 1-2 A4 sida).
De 14 kort- och flervalsfrågorna ger tillsammans max 28 poäng. Den avslutande essäfrågan
ger sex poäng. Sammanlagt kan man alltså få 34 poäng. För att få ”Godkänt” måste man ha
minst 17 poäng. För att få ”Väl Godkänt” måste man ha minst 28 poäng.
Ett tips är att ta vara på föreläsningarna. Även om föreläsningarna inte följer böckerna så ger
de ändå en vägledning till vad som är viktigt att kunna i böckerna.
Betygssättning för hela delkurs 2 (Arbete och organisation, 15 hp)
För betyget ”Godkänt” på delkursen i sin helhet krävs ett aktivt deltagande på alla
obligatoriska moment (seminarier) samt godkänt betyg på båda blockens skriftliga tentor.
För betyget ”Väl Godkänt” krävs ett aktivt deltagande på alla obligatoriska moment
(seminarier) samt minst 75% av den sammanlagda maxpoängen på båda de skriftliga tentorna
på Block I och II tillsammans.
