Kluster
och den nya
geografiska ekonomin
Forskningsbyn Ideon i Lund,
shoppingstråket Oxford Street i London
och filmindustrin i Hollywood är alla
platser där konkurrerande företag valt
att placera sig i närheten av varandra.
Varför har de gjort det beslutet och vilka
mervärden skapar det?
I den nya ekonomiska geografin myntas
begreppet kluster som innebär att
företag har ömsesidiga och starka
fördelar av sin geografiska närhet till
varandra. De urbana ekonomierna
spelar huvudrollen för den ekonomiska
tillväxten. Större regioner expanderar
snabbare än mindre och geografiska
koncentrationer av relaterade företag
skapas.
Samtliga fakta i denna artikel bygger på
boken kluster.se, om inget annat anges.
förtätningscentra. Fenomenet kan idag
appliceras på storstadsmiljöer där buller,
trängsel och höga boendekostnader får
människor att flytta ut från centrum.
Koncentrationskrafter leder till en
förtätning av ekonomisk aktivitet som till
exempel storstadsregioner och kluster.
Förtätning beror oftast på externa
skalfördelar, det vill säga fördelar enskilda
företag får av andra företag. Externa
skalfördelar kan vara av två slag; reella
externaliteter och marknadskopplingar.
Reella externaliteter är direkt positiva
kopplingar mellan företag som kompletterar
varandra, som exempelvis äpple och
biodlingar i Kivik Marknadskopplingar är
positiva effekter som företag har av andra
företag. Genom att lokalisera sig nära
varandra skapas en större marknad för det
enskilda företaget.
TVÅ KRAFTER
Lokalisering av ekonomiska verksamheter
bestäms av två krafter; spridnings- och
koncentrationskrafter. Om bara
koncentrationskrafterna existerade skulle all
ekonomisk aktivitet vara samlad till ett och
samma ställe. Att det idag finns flera
delmarknader och regioner beror på att
spridningskrafterna motverkar
koncentrationskrafterna. Krafterna har
funnits med i ekonomisk teori sen lång tid
tillbaka och är inget nytt fenomen.
Grunden till spridningskrafter ligger i att
naturresurser är fördelade slumpvist över
jorden och bara kan utnyttjas lokalt. Först
när naturresurserna sinat sker en flyttning
till nya områden. Bosättnings- och
lokaliseringsmönster ändras vanligtvis
långsamt och hindrar att alla lever i
TRE MÖJLIGA SCENARIER
Enligt Ekonomirådets rapport 2001 leder
den nya ekonomiska geografin till tre
möjliga scenarier; geografisk mångfald,
centralisering och polarisering. Utfallet
beror till stor del på politiska beslut.
Geografisk mångfald innebär att
ekonomisk verksamhet kommer att vara
spridd eftersom människor föredrar att bo
och arbeta på olika platser. På grund av
spridning i den ekonomiska verksamheten
finns inga vinster att hämta i ett förtätat
centra eller kluster. Enligt forskarna
Söderström med flera i boken kluster.se,
kommer starka regionala specialiseringar
uppkomma vilket leder till en utjämning av
levnadsvillkoren.
Centralisering kan ses som motsatsen till
Enligt Pontus Braunerhjelm som
geografisk mångfald. Människor har hög
benägenhet att röra på sig vilket leder till att
vinster av geografisk koncentration uppstår.
Glesbygden avbefolkas eftersom företag
och arbetskraft söker sig till koncentrerade
centra, detta skapar problem då välfärden
för de som stannar kvar försämras.
Polarisering innebär att de flesta
ekonomiska aktiviteter koncentreras i
högproduktiva centra. Konsekvensen blir
hög arbetslöshet och låga inkomster i
periferin. För att polarisering ska uppstå
krävs stora fördelar med en samlokalisering
över branschgränserna och rörlighet hos
företag men statisk arbetskraft. Resultatet
blir att kluster kan erbjuda högre intäkt och
fler arbetstillfällen.
intervjuats för en artikel i Entré nr 1, år
2001, finns det även nackdelar och problem
med kluster. Braunerhjelm menar på att ett
starkt nätverk på hemmaplan kan påverka
utvecklingstakten jämfört med resten av
världen då det lokala tar överhand.
Specialiseringar i kluster har dessutom en
risk att bli alltför ensidiga. Ett tredje
problem är var klustrets gränser går, vilka
företag befinner sig innanför respektive
utanför klustrets gränser?
KLUSTERDYNAMIK
Filmindustrin i Hollywood, IT-företagen i
Silicon Valley, bilindustrin i Detroit och
finanscentrat i New York är alla exempel på
en ett fenomen som brukar benämnas
kluster. Motsvarande för Sverige är
informations- och kommunikationsklustret i
Kista och det nedlagda stålklustret i
Bergslagen. Dessa kluster, eller små
”Hollywoods” som de även kallas, är en
geografiskt avgränsad miljö där relaterade
företag och institutioner konkurrerar och
samtidigt samarbetar och använder sig av
gemensam teknik och kunskap.
Klustermodellen härrör från den
amerikanska forskaren Michael Porter, som
blivit en förgrundsgestalt inom
klusterforskningen. Michael Porter skriver i
sin bok The Competitive Advantage of
Nations att fördelarna med kluster är
många. En förutsättning för att klustret ska
fungera tillfredställande är att det finns ett
ständigt informationsflöde och samverkan
mellan företagen. Detta leder i sin tur till
ökad insyn i andra företag vilket på sikt
ökar flexibiliteten i klustret och även hos
det egna företaget. Konkurrensen inom
klustret ger företagen inspiration att
utvecklas.
Faktorer som påverkar ett klusters tillkomst
är kompetens, närhet till kunder och
möjlighet att bygga nätverk för
produktutveckling. Det som bidrar till
klustrets framväxt är ofta enklast att avgöra
i efterhand. Det kan också vara svårt att
förutspå potentiella platser. Bengt
Johannisson intervjuades för artikeln i
Entré och menade att ett kluster inte skapas
över en natt, utvecklingen tar lång tid och
de är ofta historiskt betingade.
Kluster framstår ofta som väldigt
resultatrika och innovativa. Enligt Porter
finns det flera faktorer som bidrar till att
göra kluster framgångsrika. Konkurrens,
kontinuerlig utveckling, infrastruktur, lokal
avgränsning, relationen mellan företagen
som ingår i klustret och med omvärlden
påverkar alla resultatet.
Jonas Gustafsson som skrivit artikeln
Framgångsrika kluster är regionernas
klister i Entré anser att klustrets betydelse
kommer att öka i framtiden. Den
internationella konkurrensen tvingar fram
specialiseringar hos företag och kräver ett
tätare samarbete mellan dem vilket
simplifieras av kluster.
FASTIGHETSMARKNADEN
I Fastighetsnytt, nr 4 år 2000, gick det att
läsa artikeln Tillväxt och risk i den nya
ekonomiska geografin av Åsa Liljeström.
Liljeström menar att fastighetsmarknader är
lokala eller regionala. I sin studie har hon
delat in Sverige i 100 delmarknader och
studerat hur tillväxten och risken att satsa
på en viss delmarknad varierar. Spridningen
är stor mellan olika områden i Sverige. Låg
risk i kombination med hög tillväxt är
grunden för en attraktiv fastighetsmarknad.
Genom att kombinera olika delmarknader i
en portfölj kan lägre risk uppnås vid en viss
given tillväxtnivå. Hög tillväxt och låg risk
återfinns enligt Liljeström i Umeå,
Karlskrona och Växjö. Låg risk och låg
tillväxt gäller i Köping, Gällivare och
Falun. Den minst attraktiva
fastighetsmarknaden återfinns där tillväxten
är låg och risken är hög.
överges eftersom deras värde blir
obefintligt.
FRAMTIDEN
Utvecklingen i Sverige ser ut att leda emot
polarisering och vi ser idag exempel på
flera framgångsrika kluster. Fler och fler
kluster tenderar att bildas kring lärosäten
där kunskapen finns. Framtiden är dock
oviss och avgörs till stor del av politiska
beslut. Kluster är numera ett välkänt
begrepp som vi kommer att få höra mer om
i framtiden.
Text: Charlotte Bengtsson och Johanna
Brodd, 070927, VFT013
Hur fastighetsmarknaden förändras på
grund av den nya geografiska ekonomin
beror på vilket scenario som inträffar.
Utbudet av fastigheter är relativt konstant
men efterfrågan varierar på grund av givet
utfall. Vid geografisk mångfald borde
fastighetspriserna mellan olika
delmarknader jämnas ut eftersom ingen
föredrar en region framför en annan.
Efterfrågan antas vara ungefär likvärdig
oberoende av geografisk placering.
Polarisering ger flyttningsströmmar till
centralorter och efterfrågan på fastigheter
ökar. Jämviktsläget förflyttas uppåt vilket
innebär att fastighetspriset höjs. I takt med
att efterfrågan sjunker i periferin sänks
priserna där. Fastighetsmarknaden i kluster
och storstadsregioner är attraktiv, många
vill placera sina företag och bo där, vilket
bidrar till höga priser.
Centraliseringsscenarier ger en ännu högre
efterfrågan i centrat och därmed ännu högre
priser. Eftersom alla söker sig till
tätningscentrat sjunker efterfrågan i övriga
delar, avfolkning sker och fastigheter
KÄLLFÖRTECKNING
Entrepreneurship and Small Business
Research Institute.(2001) Framgångsrika
kluster är regionernas klister. Entré nr 1,
2001.
http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=148
Liljeström Åsa (2000), Fastighetsnytt, nr 4
Temaplan, Tillväxt och risk i den nya
ekonomiska geografin.
http://www.temaplan.se/akt_fr.html
Porter, Michael E. (1998a) The competitive
advantage of nations. Macmillan
Press LTD, London.
Porter, M. E. (1998b) Clusters and the new
economics of competition. Harvard
Business Review. Nov-Dec. s. 77-90
Söderström Tson mfl. (2001) kluster.se,
Ekonomirådets rapport 2001.
