Personlighetsstörningar
Mimmie Willebrand
Docent, leg psykolog
Personlighet
”Det inrotade mönstret av tankar, känslor och
beteenden som karaktäriserar en individs unika
livsstil och anpassning, resulterande från
konstitutionella faktorer, utveckling och sociala
erfarenheter”
WHO, 1993
Etiologi
Genetiskt bidrag 30-60 %
Miljöfaktorer 50-60 %
Personlighetsdrag betraktas som stabila från
sena tonåren/ung vuxenålder
Personlighetsmodeller I
Eysenck Personality Questionnaire (H. Eysenck)
Extraversion
Neuroticism
= Social, lättsam, dominant, självsäker, aktiv
= orolig, deprimerad, skuldkänslor, spänd,
blyg, emotionell
Psychoticism
= Aggressiv, antisocial, egocentrisk,
osympatisk, kall, kreativ
= Deltagare som vill framstå på ett visst sätt
Lie-scale
Personlighetsmodeller II
Big Five (P Costa & R McCrae)
Neuroticism
Extraversion
Conscientiusness = Noggrann, pålitlig
Openness
= Fantasi, estetik, nyfikenhet
Agreeableness
= Altruist, godtrogen, samarbetar
Personlighetsmodeller III
Swedish universities Scales of Personality (SSP)
(Gustavsson et al, 2000)
Neuroticism
Extraversion
Aggressiveness
Somatisk
Personlighetsmodeller
III
ångestbenägenhet
Psykisk ångestbenägenhet
Stresskänslighet
Undergivenhet
Bitterhet
SwedishMisstroende
universities
Scales of Personality
(SSP) (Gustavsson et al, 2000)Impulsivitet
Äventyrslystnad
Interpersonell Distans (-)
Neuroticism
Extraversion
Aggressiveness
Social Konformitet (-)
Irritationsbenägenhet
Verbal aggressionsbenägenhet
Fysisk aggressionsbenägenhet
Personlighetsstörning- en
psykiatrisk diagnos
Avser personlighetsdrag som är extrema
och leder till funktionsstörning i vardagen samt
till stort lidande för personen eller för
omgivningen.
Hur fastställs diagnosen?
Genomgång av anamnes, intervjuer,
skattningsskalor, observationer, samtal och
skattning från anhöriga.
Personlighetsstörning
Epidemiologi
Frekvens i befolkningen: 10-13 %
I psykiatriska populationer: 30-70 %
Etiologi
Multifaktoriellt
DSM-IV beskriver
Allmänna kriterier
10 personlighetsstörningar med specifika kriterier
Allmänna kriterier I
A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden
som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas
i personens sociokulturella miljö.
Detta kommer till uttryck inom minst två av följande
områden:
1) kognitioner (uppfatta, tolka, tänka)
2) affektivitet (känslomässig intensitet, labilitet, rimlighet)
3) mellanmänskligt samspel
4) impulskontroll
Allmänna kriterier II
Det varaktiga mönstret
B. … är oflexibelt och framträder i många olika situationer
C. … leder till kliniskt signifikant lidande eller försämrad
funktion i arbete, socialt eller andra viktiga avvseenden
D. … kan spåras tillbaka till adolescensen eller tidig vuxenålder
E. … kan inte bättre förklaras av annan psykisk störning
F. … beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon
substans eller somatisk sjukdom/skada
Personlighetsstörningar
i DSM-IV
Kluster A
Kluster B
Kluster C
Paranoid
Antisocial
Fobisk
Schizoid
Borderline
Osjälvständig
Schizotypal
Histrionisk
Tvångsmässig
Narcissistisk
UNS
Kluster A
Udda, excentriska drag och
kontaktsvårigheter
Paranoid
Schizoid
Schizotypal
Paranoid personlighetsstörning
Misstänksam
Oberättigat tvivel
Anförtror sig inte
Lättkränkt
Ältar och är obenägen att förlåta
Känner sig ofta angripen och går då till motattack
Grundlös svartsjuka
Schizoid personlighetsstörning
Tillbakadragenhet och begränsat emotionellt uttryck
Varken önskar eller uppskattar relationer
Få/inga vänner
Väljer ensamaktiviteter
Lågt sexuellt intresse
Känner nästan ingen glädje med tillvaron
Likgiltig för beröm/kritik
Emotionell kyla, “flack”
Schizotypal personlighetsstörning
Hänsyftningsidéer
Udda föreställningar, magiska tankar
Avvikande perception (t ex kroppsillusioner)
Besynnerligt tal
Misstänksam
Inadekvata affekter
Besynnerligt uppträdande
Få nära vänner
Social ångest
Kluster B
Färgstarka, dramatiska och impulsiva drag
Antisocial
Borderline
Histrionisk
Narcissistisk
Antisocial personlighetsstörning
Överskrider rådande normer
Bedrägligt beteende
Impulsiv
Aggressiv
Nonchalerar egen/andras säkerhet
Ansvarslös
Brist på ångerkänslor
Borderline personlighetsstörning
Vill undvika separationer
Instabila relationer
Identitetsstörning
Impulsivitet
Suicidalt/självdestruktivt beteende
Affektiv instabilitet
Tomhetskänsla
Inadekvat vrede
Tillfällig paranoia, dissociation vid stress
Histrionisk personlighetsstörning
Vill vara i centrum
Gränslös: förförisk och provocerande
Ytliga och skiftande känslouttryck
Använder utseendet för att dra uppmärksamhet till sig
Detaljfattigt/impressionistiskt språk
Dramatiserande, teatralisk
Lättpåverkad
Uppfattar relationer som mer intima än de är
Narcissistisk
personlighetsstörning
Grandios
Fantasier om egen storhet
Unik, speciell
Kräver övermått av beundran
Förväntar sig särbehandling
Utnyttjar andra
Empatistörning
Avundsjuk
Arrogant
Kluster C
Introverta, ängsliga, depressiva drag
Fobisk
Osjälvständig
Tvångsmässig
Fobisk personlighetsstörning
Undviker gruppaktiviteter pga rädsla för kritik
Undviker kontakt om ej säker på att han/hon är omtyckt
Lättväckt skam, hämmad i intima förhållanden
Hämmad i sociala situationer
Ser sig som socialt oduglig
Ovillig att pröva nya situationer pga risk att bli bortgjord
Osjälvständig
personlighetsstörning
Svårt att fatta vardagliga beslut
Behov av att andra bestämmer och tar ansvar
Rädd för att vara oenig
Bristande tilltro till egen förmåga (tar ej initiativ)
Går till ytterligheter för att få stöd
Obekväm, hjälplös när ensam
Klarar ej ett liv i ensamhet – söker relation
Rädsla för att bli övergiven
Tvångsmässig
personlighetsstörning
Upptagen av detaljer
Perfektionism
Överengagerad i arbete/uppgift
Moraliskt stelbent
Samlar på sig ”skrot”
Ovillig att delegera
Snål
Envis
Personlighetsstörning UNS
Uppfyller de allmänna kriterierna
Maladaptiva drag från flera personlighetsstörningar utan att fylla kriterierna för en specifik
störning
Behandling
Samsjuklighet med kliniska syndrom vanligt och
dessa bör behandlas
Det övergripande målet med att behandla
personlighetsstörnings- problematiken är att öka
den adaptiva förmågan, bl a genom att:
• reducera symtom
• förbättra förmåga att hantera symtom
• utveckla sätt att hantera situationsrelaterade problem
• utveckla sätt att hantera/reglera affekter och impulser
• förbättra interpersonella färdigheter
Svenska Psykiatriska Föreningen, 2006
Behandling
Forskning visar att kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi
och psykodynamisk psykoterapi är effektivt. Underlaget
är dock relativt svagt då flera studier har brister i
metodologin.
Framgångsrik behandling förefaller dock ha följande drag:
• strukturerad
• strävar efter hög behandlingsföljsamhet
• har tydligt fokus (t.ex. självskadebeteende, el. relationer)
• teoretiskt enhetlig och sammanhängande
• relativt lång
• väl integrerad med övriga behandlingsåtgärder
• tydlig behandlingsallians mellan terapeut och patient
Svenska Psykiatriska Föreningen, 2006
Behandling
Forskning visar att personlighetsdrag är associerade med
neurokemiska avvikelser, och att personlighetsdrag kan
påverkas av psykofarmaka. Underlaget är dock för litet för
generella rekommendationer, fler och bättre studier
behövs.
Psykofarmaka är ofta del av behandlingen, men anses
vara symtomatisk.
Det finns inget läkemedel som har indikationen
personlighetsstörning.
Svenska Psykiatriska Föreningen, 2006
Behandling
Få patienter blir ”normaliserade”, men antalet kriterier
som uppfylls kan minska och störningen kan ibland
avskrivas alternativt bli ”subklinisk”
Ökad adaptivitet är ett mer realistiskt mål
Kontinuerlig behandlingsutvärdering är nödvändig och blir
en del av strukturen på behandlingen
Global Assessment of Functioning (GAF)
GAF beaktar psykiska symptom samt social och yrkesmässig
funktion
Värdet anges på en skala mellan 1 (ingen funktion) och 100
(maximal funktion)
Svenska Psykiatriska Föreningen, 2006; APA, 1994
