Forskningsområden
Thomas Kazen
Med utgångspunkt i avhandlingen Jesus and Purity Halakhah: Was Jesus Indifferent to
Impurity? (2002) har jag arbetat vidare dels med frågor om den historiske Jesus och samtida
judisk lagtolkning, dels med Jesu förhållningssätt till samtida messiasföreställningar, det
omtvistade människosonsbegreppet, samt framväxten av tidig kristologi. Resultaten har
publicerats i ett antal artiklar i både samlingsvolymer och internationella tidskrifter. Jag har
också intresserat mig för evangelietraditionens framväxt, Paulus eskatologiska grundsyn, samt
hermeneutik och homosexualitet – allt inom ramen för ett övergripande intresse för
förhållandet mellan texttolkning och vår tids västerländska och vetenskapliga världsbild.
Ett av mina projekt har behandlat förhållandet mellan kropp, emotioner, moraluppfattning och
rituella beteenden i tidiga judiska och kristna texter. I detta arbete inkluderas dels fortsatta
studier kring judiska föreställningar om orenhet, reningsriter och offer, dels forskning som
anknyter till kognitionsvetenskapliga metoder. Jag har intresserat mig för grundläggande
emotioner, såsom empati, avsmak, och fruktan, samt den mer komplexa rättvisekänslan. Alla
dessa emotioner har betydelse för framväxt och utformning av vissa mänskliga moraliska
föreställningar och rituella uttryck. Jag har analyserat texter från Moseböckernas lagsamlingar
med hjälp av kognitionsvetenskapliga insikter från evolutionsbiologi, neurovetenskap,
primatologi och utvecklingspsykologi. Detta har resulterat i ett antal delstudier, samt boken
Emotions in Biblical Law: A Cognitive Science Approach (2011). Jag har även gjort analyser
av Jesustraditionen utifrån liknande utgångspunkter och i en fortsättning på detta spår
intresserar jag mig tillsammans med min kollega Rikard Roitto för frågor om förlåtelse,
hämnd och försoning i Nya testamentet och dess omvärld.
I arbetet med sådana frågor är kognitionsvetenskapliga verktyg viktiga. Hösten 2016
beviljades Rikard och jag medel från Vetenskapsrådet för ett projekt om ”Moral repair in
Antiquity”. Mellan 2017 och 2021 upptar detta projekt en stor del av vår forskning. Vi
undersöker ideal, praktiker och riter som har med ”moral repair” (dvs förlåtelse, försoning,
hämnd, kompensation, osv) att göra, och jämför dessa i tidigjudiska, tidigkristna och grekiskromerska texter. Vi använder oss av en uppsättning perspektiv och metoder hämtade från
socialvetenskap och kognitiv religionsvetenskap.
Frågor om den historiske Jesus och hans förhållande till samtida judiska riktningar fortsätter
att intressera mig. I detta sammanhang är den judiska lagtolkningens utveckling under Andra
templets tid ett väsentligt ämne. Min avhandling Jesus and Purity Halakhah kom i nytryck
2010, liksom en ytterligare bok om renhetsföreställningar: Issues of Impurity in Early Judaism
(2010). Jag har försökt att vidga perspektiven i en bok om motiven och argumenten bakom
Jesu konflikter i olika halakiska frågor, Scripture, Interpretation, or Authority? Motives and
Arguments in Jesus’ Halakic Conflicts (2013). En tidigare bild av Jesus i direkt opposition
mot judisk lag, antingen av princip eller i praktiken, är inte längre gångbar. Den tillhör idag
ett förgånget paradigm, föranlett av specifika teologiska positioner som idag förknippas med
en antijudisk hållning. Den historiske Jesus måste förstås inom ramen för sitt sociala, politiska
och religiösa sammanhang, dvs. det andra templets judendom. Detta betyder emellertid inte
att Jesus inte skulle ha haft konflikter med sina samtida beträffande lagarnas tolkning och
tillämpning. Våra utökade kunskaper om det andra templets judendom gör att vi idag känner
till mer om sådana konfliktområden än vi gjorde tidigare. Problemet är att sortera de argument
som användes. Vilka underliggande orsaker till meningsskiljaktigheterna kan vi spåra? Vilka
motiv kan anas eller rekonstrueras bakom de olika ståndpunkterna? Vilka av de motiv och
prioriteringar som återfinns i Jesustraditionen bör snarare tillskrivas den framväxande
tidigkristna teologin snarare än den historiske Jesus? De senaste åren har förståelsen av
utgångspunkter och principer för lagtolkningens utveckling under andra templets tid ökat
betydligt, och jag har tillämpat en del av dessa insikter i tolkningen av Jesustraditionen.
Jag har på senare tid arbetat med ytterligare analyser av renhetslagar och
renhetsföreställningar i tidig judendom. Dels har jag undersökt i vilken utsträckning
utvecklingen av judiska föreställningar påverkats under och efter exilen av persiska
(zoroastriska) föreskrifter, och dels har jag tillämpat teorier om ”conceptual blending” för att
förklara hur föreställningar och regler om orenhet utvidgats med utgångspunkt i emotionell
avsmak.
Intresset för judisk lag och lagtolkning har också resulterat i ett antal encyklopediartiklar, dels
om lagens roll för Moseböckernas tillkomst och kanonbildningen, dels om lagens roll i Nya
testamentets olika skrifter och skriftgrupper, dels om den historiske Jesus förhållningssätt till
lagen och lagtolkning (halaka).
Ett annat intresseområde handlar om föreställningar kring människosonsbegreppet i tidiga
judiska och kristna texter. Tolkningen av ”människosonen”, inte minst Jesu användning av
uttrycket, är en av den nytestamentliga exegetikens längsta och mest segdragna tvister. I ett
antal artiklar har jag föreslagit en vidareutveckling av en ”kollektiv” tolkningsmodell som
länge legat i skymundan. En sådan tolkning tar hänsyn till att människoson är ett semitiskt
uttryck för människa, men också används som symbol för det upprättade riket och dess
företrädare i judisk apokalyptisk litteratur. Jesus kan, i likhet med uttryckets användning i
Danielsboken, ha syftat på gudsriket och dess representanter, dvs. sig själv tillsammans med
sina närmaste anhängare. Uttrycket individualiserades mycket snart, men fungerade under en
tid som rollfigur och identifikationsmöjlighet. Mot bakgrund av detta intresseområde försöker
jag vidga frågan om apokalyptik och eskatologi i Jesustraditionen genom att undersöka det
apokalyptiska språkets betydelse och funktion. Verktygen jag använder mig av är hämtade
dels från religionsfilosofiska teorier om förhållandet mellan myt och språk (Cassirer, Langer),
dels från kognitiva metaforteorier, i synnerhet ”conceptual blending”.
Vid sidan av dessa huvudområden har jag också arbetat med ett mer populärvetenskaplig eller
folkbildande projekt, finansierat av Vetenskapsakademien, med rubriken ”Orenhet, skam och
underordning: om tidig judisk och kristen förståelse av samkönad sexualitet”. De tre
paradigmen, orenhet, skam och underordning, relateras till den konkreta texttolkningen för att
tydliggöra underliggande människosyn. Boken En hiskeligt hierarkisk historia: Om samkönad
sexualitet i bibeln och antiken, avslutades under 2016 och kommer förhoppningsvis ut under
2017.
För detaljerad information om publikationer, se separat publikationslista.
