Resultatet från prioriteringar av behov och

 Resultatet från prioriteringar av behov och utmaningar för en bättre psykisk hälsa i Västmanland. Arbetsmöte fredagen den 26 augusti 2016 Sammanställningen är en direkt avskrivning av arbetsmötets resultat och har ännu inte bearbetats. Vi tar tacksamt emot synpunkter på materialet så snart som möjligt. [email protected] Vid arbetsmötet deltog 27 personer med kunskaper och erfarenheter från kommuner, landstinget och brukare/patienter/anhöriga inom området psykisk hälsa/ohälsa. Siffrorna står för de prioriteringspoäng, som deltagarna tillsammans har angivit för respektive behov/utmaningar. Deltagarna kunde prioritera 1 till 3 områden med sina 3 egna poäng. De kunskapsunderlag , som prioriteringarna bygger på, är följande: 



De samlade kunskaperna och erfarenheterna, inom området psykisk hälsa, som deltagarna vid arbetsmötet har. En beskrivning om behov och utmaningar från brukare med flera. Ett underlag om psykisk hälsa och ohälsa för samtal om läget och villkoren i länet, Kompetenscentrum för hälsa. Länsarbetsgruppens förslag på behov och utmaningar 1 Barn 
3 27 






Område: 
Ökad kunskap om psykisk (O)hälsa i skolan – hälsa som ämne. Utveckla elevhälsan. Ökad kunskap till personal och tidiga stödinsatser från MVC till grundskolan. Kompetensutveckla skola, förskola, barnmorskor, BVC, anhöriga etc. Förstärka elevhälsan. Fånga upp elever som inte kommer till skolan. Uppmärksamma psykosomatik framför allt hos flickor. 2 








2 
Implementera SIP för att stärka samverka i vårdkedjor Varje barn med uppmärksammad psykisk ohälsa ska få en Samordnande kontaktperson Tydliggöra vårdkedjan SIP/Familje‐SIP 
2 






Område: 1 


Uppmärksamma HBTQ Mobilt team inom BUP AIH för bättre vård till flyktingbarn 1 

Område: Område: Metoder för ökad delaktighet Större samverkan med brukarorganisationerna och skola, kommun och landsting Självmordsprevention genom YAM (Youth Aware of Mental Health) Självmordsprevention 1 
Samverkansdokument BUP – Primärvården ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ Område: Utveckla förebyggande team i skolan, förskolan och fritidsverksamheten Socialpsykiatriska team Område: Översyn av lärandemiljö. Säkerställa god arbetsmiljö i skolan för våra elever. Beroendeproblematik 1 
En väg in till BUP Ifrågasätta barnpsykiatrisk diagnostik Värdet av diagnoser? Samsjuklighet/unga vuxna Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD Tidigt anpassat stöd Fånga upp/identifiera och erbjuda stöd tidigt (MVC/BVC – mer resurser ”Fånga upp” barn och unga med problem Föräldrautbildningar Barn till förälder med psykisk sjukdom bör uppmärksammas 
1 Område: 13 Säkerställa goda nätverk för alla barn och unga (även när inte föräldrarna kan stå för det) Område: 1 Område: 15 Barn till förälder/‐rar med psykisk ohälsa – ta fram gemensamma rutiner. 2 4 Vuxna 
23 








Område: Samverkande rehabiliterande insatser. Meningsfull vardag till alla. Ansvarsfull samordning. Flera alternativ till individuell utveckling. Individuell Personligt ombud/vårdkontakt/kontaktperson/coach. ”Hela människan”, organisatoriska team. Anpassad sysselsättning utifrån behov till alla. Sysselsättning – motivationsarbete – gemensamt LTV/kommun. Förstärka utebliven utbildning t ex ”Ung resurs”. 





3 

3 
Område: 
1 Område: 
Självmordsprevention. Kunskap om suicidprevention – folkhälsoproblem. 0 Område: 
Ökad kunskap och information om AS och ADHD till allmänheten och personal för att minska väntetider för hjälp inom psykiatrin. Öka samhällets kunskap om psykisk sjukdom/ohälsa. Område: Utbildning och implementering av SIP. Tydlig samverkan mellan landsting, socialtjänst, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra nödvändiga aktörer. Samma rättigheter och skyldigheter för alla aktörer. Uppföljning obligatoriskt efter en slutenvårdskontakt. Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD 0 
Uppmärksamma HBTQ Samsjuklighet ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ Område: Självinläggningsplatser. Självinläggning. Kunskapsbrist om psykisk hälsa. 2 



2 2 Beroendeproblematik. Utveckla arbetet med unga vuxna missbrukare. Minska läkemedelsberoende. Arbetsmiljön för kvinnor och män i den offentliga sektorn. 0 

Område: 



Personer med svår psykisk sjukdom, bristande sjukdomsinsikt och därmed bristande följsamhet i läkemedels‐ och annan behandling. Saknar sjukdomsinsikt, gemensamma insatser (sluten vård, öppen vård tex CM, ACT) Metoder för ökad delaktighet. Öka kommunikationen mellan brukare/patienter och vårdapparaen för att komma framåt. Utveckla samverkan mellan psykiatri – kommun – brukare. Brukarinflytande. Transparens av olika verksamheter. 11 2 15 Område: 3 8 Vuxna äldre 

24 






Område: Behov av mötesplatser. Ensamproblematik – livssorg och ökad suicidrisk –avsaknad av sammanhang. Trygg miljö. Förebyggande insatser om oönskad ensamhet Flexibel samtalsmottagning för äldre utan ”sjukdomskrav”. Forum för personer med ”förlusterfarenhet” att mötas och dela erfarenhet. Otrygghet och ensamhet. 8 


2 17 




Område: Kunskaper 2 Samsjuklighet Samma komplexa behov som hos yngre. Kunskap om åldrandet, depression och suicid. Utveckla arbetsmetoder kring de äldre. Öka kunskap om psykisk ohälsa hos de äldre och hos personal inom äldreomsorgen samt utöka resurser till stödinsatser vid behov. Ökad kunskap hos familjeläkarmottagningarna om geriatrisk psykiatri. Ge behandling efter behov och inte efter ålder. Uppmärksamma äldres psykiska hälsa. Bort med läkemedelsfixering. Uppmärksamma HBTQ. 

Självmordsprevention. Utbildning och implementering av SIP. ‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐ Äldre med utländsk härkomst – motverka utanförskap – språk. Självinläggningsplatser. 2 
Hur gör vi för att göra arbetsmarknaden attraktiv inom äldrevården? 1 

Område: Beroendeproblematik. Äldreboende för personer med beroendeproblematik 1 

0 
Stöd till anhöriga. Metoder för ökad delaktighet. Samverkan mellan psykiatrin och PRO, SPF m fl organisationer Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD 0 Område: 


Måltidens betydelse (Hur, situationen) Vidmakthålla friskfaktorer: Måltiden, aktiviteter, kultur och fritid, sociala relationer, delaktighet, KASAM. 



Område: Område: Grund till hälsa? – Svårighet att diagnostisera. Noggrann diagnostik 4