Mänskliga rättigheter och FN
om FN:s arbete med
mänskliga rättigheter
och ex på FN:s kritik på Sveriges
arbete mot rasism
av Svenska FN-förbundet
Mänskliga rättigheter är
•
•
•
•
•
en del av den internationella folkrätten.
individens rättigheter och statens skyldighet.
reglerade via sedvana, traktaträtt och lagar.
odelbara o samverkande.
universella, gäller alla människor på jorden,
sedan 1948 då den allmänna förklaringen
antogs av FN den 10 december.
Folkrätt
Nationell rätt
Privaträtt
Internationell rätt
Offentlig rätt - folkrätt
Mänskliga rättigheter
Folkrätt i fred
Humanitär rätt
Folkrätt i krig
Läget?
•
•
•
•
•
Ca 40 krig med över 100 000 döda.
> 60 miljoner flyktingar, 42 500 människor / dag
Asylsökande rekord: 2,6 miljoner (162 877 i Sve 2015)
6 miljoner barn under fem års ålder dör varje år.
Kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden, i hushållen
och i beslutsfattandet.
• Klimatförändringar redan här.
• Högerextremism åter på frammarsch?
Det blir bättre
”Mänskligheten har de senaste tvåhundra åren gjort
framsteg som är fullständigt unika i människans
historia. Och det är under de sista årtiondena som
framstegen tagit fart på riktigt. Utvecklingen verkar
dessutom fortsätta att accelerera.”
Källa: Blir Världen bättre? 2016
FN-fakta visar stora framsteg
- Extrem fattigdom minskat med 75 % sedan år 1990.
- Extremt fattiga i utvecklingsländer minskat
från 47 % år 1990 -> 14 % år 2015.
- Barn utan skola 100 milj år 1990 -> 57 milj år 2015.
- Barn som dör före sin 5-årsdag har mer än halverats.
- Mödradödligheten minskat med 45 procent.
- Nya hiv-infektioner minskat med 40 % sedan år 2000.
- Allt färre smittas av malaria och tuberkulos.
- Medellivslängden i världen har stigit till 70 år.
Källa: The Millennium Development Goals Report 2015, UN.
På väg mot mänskliga rättigheter
• Mänskliga rättigheter rötter i alla tiders filosofi, religion och politik.
• 1700-t: Upplysningsideer reagerar mot överhetens makt.
• Amerikanska och franska revolutionen.
• 1800-t: Slavhandeloch livegenskap förbjuds
• Arbetarklass organiserar sig.
• Internationell humanitär rätt. Krigets lagar formuleras. Röda Korset.
•
•
•
•
•
•
•
1900-t: kamp för kvinnlig rösträtt och demokrati.
1914-18 Första vk, > 10 milj döda – Nationernas Förbund
ILO bildas 1919.
1939-1945 Andra vk, 60 milj döda – FN bildas 1945
1948 den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna
Regionala MR-konventioner i Amerika, Afrika, Europa, Asien,
Universella juridiskt bindande konventioner tas fram i FN
Den allmänna förklaringen om de
mänskliga rättigheterna
9 kärnkonventioner
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Avskaffa alla former av rasdiskriminering 1965
Medborgerliga och politiska rättigheter 1966
Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 1966
Kvinnokonventionen 1979
Mot tortyr 1984
Barnkonventionen 1989
Migrantarbetares rättigheter 1990 (ej Sve)
Funktionshindrades rättigheter 2006
Mot ofrivilliga försvinnanden 2006 (ej Sve)
Deklaration - Konvention
• Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, art 3
• Ingen ska godtyckligt berövas sitt liv.
I stater som ej har avskaffat dödsstraffet, må
dödsdom avkunnas endast för de allvarligaste
brotten.
Konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna, art 6
FN-systemet för MR
FN:s generalförsamling 1945
FN-kommittéer som granskar
efterlevnaden av konventioner:
Medborgerliga och politiska rättigheter
FN:s råd för mänskliga
rättigheter 2006
Ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter
Rasdiskriminering
Kvinnor
FN:s högkommissarie
för mänskliga rättigheter
1993
Barn
Tortyr
Migrantarbetare
Personer med funktionsnedsättning
Försvinnanden
Sverige och ICERD
• International Convention on
the Elimination of Racial Discrimination
• Antogs 1969
• Sverige rapporterar till FN om:
Åtgärder mot rasism
Situationen för särskilt utsatta grupper
Förbud mot segregation
Förbud mot rasistisk propaganda och rasistiska organisationer
Lika rättigheter
Upprättelse
Utbildning om konventionen
FN:s kritik mot Sverige
• Oberoende MR-myndighet saknas.
• Växande antal hatbrott.
• Nationella minoriteter diskrimineras (judar, samer,
romer, tornedalingar, sverigefinnar)
• Allt fler drabbas av islamofobi och afrofobi.
• Socioekonomisk marginalisering och ökade klyftor.
• Etnisk diskriminering utbredd på bostads- och
arbetsmarknad och i rättsväsende.
• Rasistiska organisationer ej förbjudna.
• Mer utbildning och information behövs.
Aktuella exempel i Sverige
• Underlätta tolkning och implementering av
Sveriges internationella MR-åtaganden
• Stärka kunskapen om MR bland lokala
beslutsfattare
• Fokusera på aktuella MR-frågor i Sverige,
exempelvis hantering av hatbrott
Romer i Sverige
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
80-90 % saknar arbete, majoritet ej gått ut grundskolan
Diskriminering på bostadsmarknaden, vården.
Ej fritt besöka affärer och restauranger.
Diskrimineras av svenskt rättsväsende (BRÅ)
Anmälningar leder ej till åtal.
Polisregister över romer (polisen fälldes 2016)
Mobbning, trakasserier i skolan.(Skolverket)
Romsk kultur saknas i skolan.
Modersmålsundervisning och vuxenutbildning brister
Negativ media
Hassan har anmält 37 hatbrott
– ingen blir åtalad
Samer kräver ny minerallag
Islamofobi ökar
Rasistiska organisationer tillåtna
