36
GÖTEBORGS-POSTEN fREdaG 11 NOvEmBER 2011
namn
11 november
1851
tar Alvin Clark från Cambridge
i Massachusetts patent på teleskopet. Som de flesta vet var
det dock inte Clark som uppfann det. Exakt när är osäkert,
men det var i varje fall Galileo
och Kepler som på 1600-talet
utvecklade teleskopen till dem
vi känner till i dag.
1918
undertecknas vapenstilleståndet för västfronten av de
allierade och centralmakterna
i en järnvägsvagn i Compiègneskogen utanför Paris. Första
världskriget är över.
1930
antar Finlands riksdag de så
kallade Lappolagarna. De innebär att kommunister inte är
valbara till riksdagen!
1942
tillkännages
de amerikanska styrkorna
under befäl av
generalmajor
Dwight Eisenhower efter
bara fyra
dagars strider har tagit kontroll
över franska Nordafrika.
1944
inleder Frank Sinatra sitt samarbete med Columbia Records.
1974
gör statsminister Olof
Palme ett officiellt statsbesök i Algeriet.
Där träffade
han bland
andra PLOledaren Yassir
Arafat.
1987
säljs världens hittills dyraste
tavla på en auktion. Vincent
van Goghs Irisan säljs på en
auktion i New York för 53, 9
miljoner dollar.
Dagens namn
mårten är en svensk form av
Martinus som är vanligast i
sydliga Skåne och nordliga
Norrland. Namnet har samma
betydelse som Martin, det vill
säga, krigisk eller stridbar.
Antalet namnbärare är runt
5700, av dessa har omkring
3 000 Mårten som tilltalsnamn.
Redaktör: Håkan Bjärsdal 031-62 41 40
E-post: [email protected] Adress: Namn, GP, 405 02 Göteborg.
Linnea söker
svaret i hjärnan
Toll-lika receptorer finns i vårt
immunförsvar och kan både
hjälpa och stjälpa. De står i fokus för årets Nobelpristagare i
medicin – men även för hjärnforskaren Linnea Stridh, som
försvarar sin avhandling i dag.
Att hon disputerar inom hjärnforskningen bara några år efter
sin syster förklarar hon som en ren
slump.
Människokroppen och forskning om den har fascinerat Linnea
Stridh sedan hon var liten. Kanske
är det växt- och djurintresset från
mamma och mormor som inspirerat både henne och storasyster
Malin att gå vidare inom biologin.
Det har alltid funnits
en uppmuntran
hemifrån att vara
vetgirig och leta
fram svar
– Men ingen har styrt oss på något sätt, att vi ska bli akademiker.
Fast det har alltid funnits en uppmuntran hemifrån att vara vetgirig
och leta fram svar.
Linneas forskarbana började med
att hon läste till medicinsk biolog
i Linköping.
– Där kom jag in på immunologi
och den del av immunförsvaret som
täcker bakterier. Mitt exjobb gjorde
jag här i Göteborg, det handlade om
nybildning av nervceller i hjärnan
hos barn efter cancerbehandling.
nea, av de två delar hon intresserar
sig mest för: hjärnforskning och
immunologi.
– Immunologin handlar ju om
två områden; dels det medfödda
immunförsvaret som är första linjens försvar, det som upptäcker
när något främmande kommit in i
kroppen och dels den adaptiva delen, med antikroppar som bildas
när vi utsätts för olika infektioner
och lär kroppen att reagera snabbare nästa gång vi råkar på samma
infektion igen.
– Jag är intresserad av det mer
ursprungliga immunförsvaret.
Det har länge ansetts som inte så
specifikt och utvecklat och är inte
heller så utforskat.
DeT är här de toll-lika re ceptorerna kommer in. Precis som årets tre
nobelpristagare i medicin har hon
och hennes kollegor konstaterat
att toll-lika receptorer är involverade i immunförsvaret. Slutsatsen
i Linneas avhandling är att de även
finns i celler i hjärnan och inte bara
i blodet, där man funnit dem tidigare. Hon har också konstaterat att
receptorerna påverkas vid syrebrist
eller infektion.
– Och genom att vi vet det, kan
vi titta vidare på vad som är skademekanismen.
Omkring två av 1 000 barn riskerar att utveckla hjärnskador vid
födseln, på grund av infektion eller
syrebrist som kan orsaka inflammation i hjärnan. De är vanligare
”Vi har tittat på om
receptorerna är farliga om de aktiveras
eller om de är till
nytta”
bland för tidigt födda barn och kan
leda till cp-skador och andra neurologiska handikapp.
Sådana skador, som leder till att
celler dör, kan också upptäckas av
de toll-lika receptorerna, förklarar
Linnea. De kan då starta en inflammation som bidrar till att det
skadade området städas upp. Men
ibland kan inflammationen bli för
stor, vilket kan förvärra skadan.
– En av frågorna vi tittat på är
om receptorerna är farliga om de
aktiveras eller om de är till nytta.
Genom våra försök har vi sett att
åtminstone en av dem ser ut att
vara skadlig vid syrebrist i hjärnan.
LiNNeaS och De andra forskarnas
förhoppning är att hitta någon behandlingsmetod som kan förhindra att skadorna blir så stora.
– Vi hoppas att om vi får reda på
mer om hur de här skadorna upp-
står, vilka olika byggstenar som bidrar till skadan, så kan vi gå in och
påverka processen, förklarar hon
och poängterar att de ägnar sig åt
grundforskning.
Utarbetade behandlingsmetoder
som utgår från de toll-lika receptorerna ligger därmed troligen långt
fram i tiden.
Fram till nästa sommar jobbar Linnea Stridh kvar på sin institution.
– Sedan vet jag inte. Jag är öppen
för förslag!
hoN STaNNar gärNa kvar i Göteborg, så att hon kan stötta sambon
i hans sjukgymnaststudier så som
han stöttat henne under doktorandtiden. Och förhoppningsvis
finns mer tid för fritidsintressena
igen; sömnad, foto och inte minst
lindy hop, dansen som tagit henne
ut i världen på olika dansläger,
bland annat i New York, Barcelona
och Budapest.
– Jag började bugga i 15-årsåldern, hittade lindy hop när jag
flyttade till Linköping och fastnade
snabbt för den i stället. I lindy hop
har du många fler valmöjligheter
och det handlar mer om ett samspel
mellan paret än att bara följa. Men
musiken är väl den stora grejen, det
är så mycket mer liv i swingmusiken, än i dansbandsmusik.
Pia mattzon
031-62 40 00 [email protected]
Linnea Stridh
Ålder: 28 år
familj: Sambon Anton, de gifter sig
nästa sommar
Bor: Göteborg
uppväxt: Orust
Tycker om att: Dansa lindy hop
Drömmer om: Ett hus med glasveranda och gamla fruktträd och
att någon gång ta mig upp på Kilimanjaro.
aktuell: Disputerar med avhandlingen Inflammation in the immature
brain; the role of Toll-like receptors
på Sahlgrenska akademin i dag, fredagen den 11 november
SeDaN föLjDe SLumpeN då, som
ledde henne till samma institution
och forskningsområde som systern.
Linnea hörde talas om ett projekt
vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi som ägnade sig
åt hjärnskador hos nyfödda barn,
orsakade av infektion eller syrebrist. En perfekt match, enligt Lin-
nytt om namn
affärsekonomer
Följande studenter har utexaminerats från
ihm affärsekonom:
Daniel Andell, Fredrik Andersson, Martin Andersson,
David Andom, Emelie Beckman, Nina Boström, Tobias
Corsman, Theres Gebl, Martin Granath, Jonathan Grävare, Lisa Holmqvist, Marie
Johansson, Sara Johansson,
Malin Kjellström, Marija
Kuzmanovska, Robin Lagbäck, Anton Laursen, Elöd
Lazar, Karin Lindqvist, Jens
Ling, Malin Majqvist, Elisabeth Nordstrand, Andrea
Olofsson, Martin Palmqvist,
Jonas Persson, Frederik Pettersson, Marcus Rejmell Er-
iksson, Jakob Ryder, Johanna Samuelsson, Linda Serti,
Andreas Skånberg, Fredrik
Söderberg, Nina Wallman,
Maria Willman.
Till Bästa examensarbete
utsågs arbetet med titeln
Hur kan Semcon rekrytera
fler ingenjörer? som gjordes
för Semcon Caran AB av
gruppen bestående av: David Andom, Tobias Corsman,
Martin Palmqvist, Frederik
Pettersson och Jonas Persson.
GÖTEBORGS-POSTEN fREdaG 11 NOvEmBER 2011
37
Bilder: aNdERS HOfGREN
lärdomsprov. I dag disputerar Linnea Stridh med sin avhandling inom hjärnforskning.
Fokus på landsbygden
marie
stenseke
har utnämnts till
professor
i kulturgeografi
på institutionen
för kulturgeografi
och ekonomisk geografi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Hon doktorerade vid Lunds universitet 1997 med en avhandling om
bondens syn på landskapet under
efterkrigstiden, och utsågs till docent på Handelshögskolan 2003.
Hennes forskning handlar om
skötsel och förvaltning av det fysiska landskapet utanför tätorter
och hur man bevarar och utvecklar
landsbygd och friluftsliv.
För närvarande är Marie Stenseke
biträdande programchef för ett
nationellt friluftslivsforskningsprogram. Hon arbetar samtidigt med
flera internationella projekt om
framtiden för landsbygdens landskap, och samarbetar med forskare
i bland annat Norge, Portugal och
Australien.
Guldmedalj utdelad
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
(IVA) delar
i år ut sin
främsta
utmärkelse,
den Stora
guldmedaljen, till leif Johansson, styrelseordförande för Ericsson och före detta
koncernchef för AB Volvo. Johansson valdes tidigare i år till nästa
preses för IVA, ett uppdrag han
tillträder vid årsskiftet.
I motiveringen heter det bland
annat: ”Leif Johansson får IVA:s
Stora guldmedalj för utomordentliga insatser för att utveckla och
profilera stora svenska koncerner
som Electrolux och Volvo med teknik och marknad som drivkrafter
för affärer på en global spelplan
med mycket stark konkurrens. Leif
Johansson är en av Sveriges mest
framgångsrika företagsledare och
en av svenskt näringslivs största
profiler. Han är dessutom känd för
sitt breda samhällsengagemang.
Under hans ledning globaliserades
Electroluxkoncernen, och Volvokon-
cernen utvecklades till en av världens största tillverkare av tunga
fordon.”
Nya krafter från Borås
Följande studenter har tagit examen
vid Högskolan i Borås:
sima Afsahi, Stockholm, har avlagt
ekonomie magisterexamen med huvudområde företagsekonomi. Ulrika
vallin, Vallda, har avlagt sjuksköterskeexamen. Ida Klamborn, Göteborg,
har avlagt konstnärlig kandidatexamen i modedesign.
