Forskningsinventering Estetiska ämnen
Övergripande reflektioner:
Skoldebatten i Sverige och internationellt fokuserar på selektiva mätbara resultat och
beaktar inte bredden i innehållet av de olika skolämnena. Genom institutionens
forskning i estetiska ämnen synliggörs värdegrunds- och demokratifrågor samt andra
arenor än de statistiskt mätbara, faktorer som är centrala för skolans utveckling och
därmed samhällsutvecklingen. Vår forskning som helhet är därför av samhällelig vikt
och bidrar till att belysa undanskymda delar av ett bredare skoluppdrag än vad som är
synligt i t.ex. Pisaundersökningarna och i den s.k. Pisadebatten i de svenska
mainstreammedierna. Ett stort antal internationella forskare och skolaktörer påpekar i
The Guardian (Andrews m.fl. 2014) att den selektiva synen på mätbara resultat i
Pisaundersökningarna får problematiska konsekvenser, bland annat för elevernas
utveckling på det estetiska området. De skriver:
By emphasising a narrow range of measurable aspects of education, Pisa
takes attention away from the less measurable or immeasurable
educational objectives like physical, moral, civic and artistic development,
thereby dangerously narrowing our collective imagination regarding what
education is and ought to be about (Andrews m.fl. 2014).
Den forskning som har bedrivits och bedrivs vid institutionen inom estetiska ämnen
utvecklar och aktualiserar även teoretiska ramverk som stöd vid ämnesdidaktisk
forskning.
Bild:
Nationella utvärderingar i Bild (Anders Marner & Hans Örtegren)
Forskningen belyser bilddidaktik via nationella utvärderingar framtagna genom
kvantitativa metoder och analys av elevers, lärares och rektorers enkätsvar samt av
kvalitativa undersökningar vid ett 10-tal skolor. Två nationella utvärderingar har
genomförts, 2003 och 2013, båda av professor Anders Marner och docent Hans
Örtegren. Utvärderingarna berör bl.a. genusfrågor i ämnet och ämnets digitalisering,
vilket medför att de väl relaterar till samtidens aktuella frågor och har betydelse för
utvecklingen inom skolan.
Resultaten av 2013 års utvärdering visar bl.a. att hälften av eleverna i åk 6 inte
undervisas i en bildsal utan i vanligt klassrum, vilket kan medföra att kunskapsmålen
inte uppnås. Kursplanen Lgr 11 är ännu inte helt genomförd i ämnet och digital
bildundervisning förekommer inte så ofta. Lärarna vill ha fortbildning i digitalt
skapande och bedömning i enlighet med kunskapskraven i Lgr 11. Synen på ämnet är
splittrad mellan pojkar och flickor, mellan elever i åk 6 och åk 9, mellan lärare och
rektorer, och mellan elever och föräldrar. Bild är det ämne i grundskolan där
betygsskillnaden är störst till flickornas fördel.
I utvärderingarna berörs bl.a. genusfrågor i ämnet och ämnets digitalisering, vilket
medför att de har stor relevans till samtidens aktuella frågor. Två genomförda nationella
utvärderingar gör Marner och Örtegren till de forskare i landet som bäst känner till
ämnet bild i grundskolan.
Skolämnesparadigm och undervisningspraktiker i skärmkulturen och vidare
forskning (Anders Marner & Hans Örtegren)
Delprojektet har studerat hur digitala medier fungerar inom ramen för skolämnet bild
och undersöker spänningen mellan skolans ämneskultur och samhällets och mediernas
digitalisering, där skolans ämnen idag utmanas av den digitala medievärlden och
skolans kunskapsmonopol hotas.
Studierna visar hur digitala medier implementeras i skolor och att relationen mellan
ämnet bild och digitala medier kan anta någon av följande fyra former: motstånd–
medier är irrelevanta för ämnet; adderas – digitala medier kan infogas i ämnet som
ytterligare ett verktyg; inbäddning – digitala medier används dagligen i de flesta faser av
bildundervisningen; dominans – digitala medier dominerar undervisningen.
Resultaten visar att varje ämne har en kultur som förhåller sig på olika sätt till
digitaliseringen. Det innebär att forskningsansatsen är unik. Den ligger väl i fas med
tanken på digital humaniora och berör spänningen mellan skolans ämneskulturer och
samhällets och mediernas digitalisering.
Genus och emotioner i utbildning (Eva Skåreus)
Undersökningen har studerat hur studenter med inriktning mot skolämnet Bild, har
upplevt en verksamhetsförlagd utbildningsperiod (VFU) och då framförallt hur
emotioner och genus samverkar i deras berättelser från skolundervisningen.
Lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning (VFU) utgör en praktiknära period
av lärarstudenternas utbildning där studerade teorier och ämnesdidaktiska frågor kan
praktiseras. I lärarblivandet ses därmed VFU som ett viktigt moment inom utbildningen.
Resultaten visar på att antingen framhåller studenterna att de lyckas i sin lärargärning,
något de tillskriver sig själva (agens och framgång) eller så motarbetas de av LLU, vilket
framförallt upplevts av kvinnorna, dvs. motgång tillskrivs andra aktörer. Resultaten kan
även knytas till den lokala skolans genusregim.
Forskningsresultaten har relevans inom lärarutbildningen och i fortbildning för
handledare som t.ex. i genuskunskap och i ansvarsfördelning av lektioner, planering och
vid feedback/feedforward kring VFU-perioder. (forskningen är avslutad)
Bildundervisning och kön (Stina Wikberg)
Avhandlingsprojektet Bland själporträtt och parafraser – om kön och skolans
bildundervisning handlar om hur elever gör kön i bild och hur ämnet bild gör kön hos
elever. Resultaten visar att föreställningar om kön och föreställningar om bildämnet
samverkar i både talet om ämnet och i bildundervisningens praktik, på sätt som gör att
ämnet framstår som feminint för eleverna. Detta skapar i förlängningen olika
förutsättningar för pojkars och flickors deltagande.
Resultaten är viktiga för samhällsutvecklingen på framför allt två olika sätt: 1) för vår
förståelse av hur föreställningar om kön genomsyrar all pedagogisk verksamhet och
skapar olika förutsättningar för pojkars och flickors deltagande i utbildning generellt,
och 2) för vår förståelse av bildundervisningens specifika villkor beträffande kön.
I vårt allt mer globala och visuella samhälle är det viktigt att bevaka elevernas rätt till
kompetens i bild. Kunskaper i att både framställa, använda och tolka bilder är viktiga för
att till fullo kunna delta i ett demokratiskt samhälle och utöva sin visuella yttrandefrihet.
Av den anledningen är all forskning som kan öka våra kunskaper om bildundervisningen
för att på sikt förbättra den, för alla elevers fulla deltagande, viktig för att stärka
demokratin.
Narrativ. En studie om diskurser och berättande bild i bildämnet (Frida Marklund)
Denna studie bedrivs inom ramen för pedagogiskt arbete med inriktning mot digital
humaniora och estetiska lärprocesser i ämnet bild. Studien syftar till att undersöka och
kritiskt granska arbetet med berättande bilder i bildämnet som en kulturell och
diskursiv praktik.
Berättande bilder utgör en stor del av vår gemensamma kultur och har fått en mer
framträdande roll i kursplanen för bildämnet. I Lgr 11 står det följande under centrala
delar för bildframställning för årskurs 7-9: ”framställning av berättande, informativa
och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser” (Lgr
11:22). Som ett centralt innehåll i läroplanen är det därför av vikt att studera hur det
implementeras, vilka normer och värderingar som gestaltas eller traderas i
bildundervisningen via berättande bilder och vilka berättande bilder som uppmuntras
eller utestängs. Bildämnet lider av forskningsunderskott och det saknas i dagsläget
studier som belyser arbetet med berättande bild.
Att möta samtiden - Bildlärares didaktiska strategier och metodutveckling (Anna
Jonsson)
Forskningen syftar till att skapa förståelse för hur kunskap som produceras inom
samtidskonstfältet lyfts in och transformeras till bildundervisning i olika skolkontexter.
Genom fallstudier som koncentreras kring vidareutbildning för bildlärare, studeras
lärares strategier i ämnes- och kompetensutveckling.
Resultaten utav studien kan utgöra en resurs inom forskningsområdet pedagogiskt
arbete, genom att exemplifiera, beskriva och analysera utvecklingen inom det
bilddidaktiska området, som ett stöd för framtida formande av lärarutbildning och
mediespecifik vidareutbildning för bildlärare inom området.
Relationell kreativitet (Sol Morén)
"Relational Creativity" is an educational thesis that aims is to investigate the concept of
Creativity from a human relational perspective. The thesis is arts-based with a focus on
design for learning in digital environments. Further, the thesis aims to look at how
theory informs the development of novel methodology, and vice versa. "Relational
Creativity" is concept constructed by the researcher, derived from a combination of the
art theory concept of Relational Aesthetics; contemporary relational theories within the
field of psychology and neuroscience; and deconstructed, classical theories of Creativity.
Methodologically the thesis will be placed within the field of digital humanities, making
use of digital archives to show how research processes could be reflected and visualized,
using arts-based methods.
Dans:
Dans som uttrycksform i förskolan och skolan utifrån ett genusperspektiv (Anna
Lindqvist)
Området rör frågor om dans och lärande som genuskodad och kroppslig praktik. Här
finns ett särskilt intresse att undersöka beviljade medel för dans inom regeringens
satsning Skapande skola.
Det finns flera faktorer som pekar på att dans som kunskapsområde stärks i
grundskolan trots att dans saknar nationellt garanterad tid (Skapande skola utgör ett
exempel). Dans som uttryck i skolan är relativt obeforskat både nationellt och
internationellt. Den genusforskning som bedrivs har bland annat ett fokus
på ”pojkproblemet” d v s pojkars avståndstagande till dans. Mot bakgrund av senare
forskning finns anledning att ifrågasätta/nyansera tidigare forskningsrön. Med
hänvisning till formuleringarna i Vision 2020 menar jag att forskningen framförallt
är ”viktig för samhällsutvecklingen” då det handlar om att belysa dans, ex hur dans
praktiseras i olika lärandesammanhang, i relation till skolans verksamhet och uppdrag.
Dans, undervisning och ämnesdidaktik (Britt-Marie Styrke)
Forskningen omfattar olika lärarkategorier och elevers uppfattningar om dans som
estetiskt ämne i relation till styrdokument och kunskapsområde och hur lärande sker
inom utbildning. Dessutom studeras idéer om kroppens bildning, kommunikation
och disciplinerna.
Resultaten problematiserar utbildningshistoria/idéhistoria frågor kring
professionalisering, legitimitet, och tolkningsföreträde inom dansen som
utbildningsområde och konstart. Den har relevans för nydanande perspektiv på dans,
undervisning och lärande och behandlar begreppsliggörande av tyst kunskap liksom av
kontextuella och allmändidaktiska förutsättningar för dans som konstart och skolämne.
Särskild relevans har den för institutionens huvudområde Estetiska ämnen som frågor
kring hälsa genom dans som icke tävlingsinriktad kroppslig kunskap (embodied
knowledge), dvs en global angelägenhet.
Musik:
Användande av digitala verktyg i musikämnet (Mannfred Scheid)
Användandet av digitala medier och verktyg, hård- och mjukvaror, applikationer,
påverkar musikämnet till innehåll och form. Bland annat har tillgången till musik, såväl
klingande som visuellt, samt möjligheter att skapa, editera och distribuera förändrats.
Att integrera digitala verktyg med traditionella instrument är den utmaning som såväl
musiklärare som utbildning av musiklärare står framför.
Musik expanderar såväl kvantitativt, tillgången till olika former av musik, som kvalitativt,
exempelvis musik- och instruktionsvideor. Detta leder till en ökad privatisering, då såväl
elever som lärare väljer utifrån personliga preferenser, som en ökad professionalisering,
att elever och lärare relaterar till professionella förebilder. En effekt är att lärare väljer
från ett globalt utbud för att skapa ett lokalt anknutet undervisningsmaterial. Ytterligare
en effekt är att såväl elever som lärare (skolor) marknadsför sig på internet. Aktuell är
inte bara forska på effekter av denna inverkan av digitala verktyg utan även på vilka
kunskaper som behövs och hur dessa kunskaper ska bedömas. Sammantaget men jag att
musikpedagogik står inför ett paradigmskifte.
Forskningen ger förutsättningar att belysa förändringar som skolans verksamhet står
inför och anknyter till effekter av globaliseringen. Tidigare forskning visar att tillgången
till och kvalitén av digitala verktyg kan vara bättre hemma än i skolan. Tidigare var
skolan den plats där kunskap och läromaterial ofta var bättre än i hemmen. Den digitala
förändringen utmanar detta genom tillgången till olika former av information, vilket
leder till att skolan måste finns strategier att bearbeta informationen till kunskap.
VOICES OF UMEÅ (Anders Lind)
Ett Konstnärligt Forsknings/Utvecklingsprojekt av Tonsättaren Anders Lind vid
Institutionen för Estetiska ämnen, Umeå Universitet, där experimentell musik
komponerats genom att den mänskliga rösten integrerades med elektronik som
uttrycksmedel. VOICES OF UMEÅ var en del av kulturhuvudstadsåret 2014 och
genomförandet har inneburit samarbete med bland annat Norrlandsoperan, Interactive
Institute, Västerbottens museum, Mimerskolan och Umeå2014 samt presentationer
internationellt vid bland annat Felleshus/ Berlin jun-Sep 2014, Ircam/ Paris Nov 2014
och som en del av Umeå Universitets deltagande i Caught by Umeå turnén.
De pedagogiska verktygen som skapats inom ramen för projektet möjliggör
komponerande/ framförande av experimentell musik för människor med inga/
alternativt ringa musikaliska förkunskaper, där huvudmålgruppen är barn/ ungdomar i
skolmiljö. De pedagogiska verktygen är samtidigt skapade för målgruppen
professionella tonsättare/ musiker, med syfte att möjliggöra nya konstnärliga uttryck
vid komposition/ framförande av ny experimentell musik.
Interaktiva innovationer i form av ett animerat notationssystem och ett antal interaktiva
musikinstrument skapas inom ramen för projektet och används för att nå nyskapande
konstnärliga mål, samtidigt som de fungerar som pedagogiska verktyg för att möjliggöra
deltagande vid framförande och ge förståelse för komplex experimentell musik för
huvudmålgruppen: barn/ ungdomar i skolmiljö
Studie av skolscenen (Lorentz Edberg)
Det övergripande syftet med min studie är att med utgångspunkt ifrån fyra
skolmusikalprojekt i grundskolans årskurs nio förstå verksamheten som en del av
Elevens val på läroplanen i grundskolans årskurs nio och hur verksamheten kan
generera moterfarenheter hos eleverna. Till mitt syfte knyts forskningsfrågorna vad ett
skolmusikalprojekt är, vilken typ av verksamhet som bedrivs, vilken relationen mellan
elever och lärare är, hur kön konstrueras och vilka relationer ett skolmusikalprojekt har
till den övriga skolverksamheten, fritidshemmet, populärkulturen och en marknad.
Studien baseras på observationer, analyser av texter som ingår i skolmusikalerna samt
individuella intervjuer och fokusgruppintervjuer med deltagande elever och lärare. Mina
teoretiska utgångspunkter är Basil Bernsteins teoribygge; till exempel begrepp som
klassifikation, inramning och rekontextualisering, Erwin Goffmans dramaturgiska
perspektiv; till exempel begrepp som teamframträdande och social rutin, Thomas Ziehes
teorier om skolans rutiniserade handlingsförlopp och utvecklingen av moterfarenheter,
Pierre Bourdieus teoribygge; till exempel begrepp som socialt kapital och fält samt
Connells och Butlers genusteorier. Min studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv på
kunskap där samverkan, dialog och interaktion står i centrum.
Sångsituationen (Linn Hentschel)
Min avhandling bygger på en studie som syftar till att beskriva och analysera fenomenet
sång i musikundervisningen vid en svensk grundskola årskurs 7-9 genom ett situerat
kroppsperspektiv, där kön ingår såväl som del av kroppen som av den sociala kontext
kroppen befinner sig i. Fenomenet studeras ur hur det visar sig hos elever och
musiklärare vid en 7-9 skola under två års fältbesök, där en del av eleverna går i
musikklass. Avhandlingen kan bidra med perspektiv på hur kön görs i ett estetiskt ämne
i årskurs 7-9, något som gjorts inom det musikpedagogiska fältet, men inte specifikt
fokus på sång inom musikämnet i årskurs 7-9 i den svenska grundskolan.
Musik som socialt verktyg – musikpedagogisk diskurs i förändring? (Anna-Karin
Kuuse)
Forskningen undersöker och problematiserar hur förskolans och grundskolans
musikundervisning står i relation till musikpedagogisk verksamhet med sociala teorier.
Det musikpedagogiska projektet inom kör och orkesterskolan El Sistema omfattar
konstruktioner av sociala mål och social utveckling jämte musikalisk utveckling samt vill
verka demokratiskt och fostrande. Studiet av detta projekt avser att undersöka hur
sådana mål legitimeras inom musikaliskt lärande och huruvida musikämnet,
konstnärligt lärande i stort, hanterar krav på instrumentell validitet angående kognitiv
och social utveckling för sitt berättigande inom skoldiskurs samt om ökad divergent
design inom musikämnet gagnar ett rikt musikaliskt lärande. Med hjälp av fyra artiklar
inom fältet musikundervisning med sociala mål kommer studien bidra till utveckling och
diskussion om undervisning i musikämnet.
Slöjd:
Slöjdens lärmiljöer genom en genusvetenskaplig lins (Erik Sigurdson)
Forskningen har studerat den formella fostran som sker genom trä- och metallslöjdens
lärmiljö. De föreställningar om maskulinitet som en gång låg till grund för trä- och
metallslöjdsalen, kan ses som ett historiskt dokument i tre dimensioner, eller en
sociomateriell struktur som ger samma essentiella erfarenheter idag som då, för den
som möter den. Här har den sociomateriella trögheten i lärmiljön varit en utgångspunkt
i syfte att utreda och förstå dessa erfarenheter, problematisera dem och generalisera
dem, framförallt genom feministisk kroppsfenomenologisk epistemologi. Slöjdens
sociomateriella strukturer betraktas som kroppsliga situationer – som kroppar.
"Kroppen utanför huden" (trä- och metallslöjdsalen) är en empirisk resurs väl lämpad
för problematiseringar av "kropp", "kön", "identitet" och andra objektifierande begrepp i
dagens skola och samhälle.
Den här typen av slöjdforskning svarar mot flera av de angivna formuleringarna i Vision
2020. Den är nyskapande, genom dess relativisering av kroppsbegreppet. Den är också
viktig för samhällsutvecklingen genom dess ifrågasättande av kön och genus såsom
något essentiellt kroppsligt, i slöjden och skolan likväl som i samhället i stort.
Lust och olust – elevers erfarenheter i textilslöjd (Stina Westerlund)
Slöjd är ett skolämne som på olika sätt omgärdas av föreställningar om att ämnet är
roligt och förknippas med positiva emotioner. Tidigare didaktisk slöjdforskning betonar
ämnets emotionella dimension och forskning om estetiska ämnen i skolan visar hur
diskursiva föreställningar om estetiska ämnen som lustfyllda bidrar till att
ämnesspecifika aspekter och elevers lärande hamnar i skymundan.
I studien undersöks grundskoleelevers erfarenheter av lust och olust (positiva och
negativa emotioner) samt hur dessa tar sig uttryck i arbetsprocesser i textilslöjdens
särskilda praktik. Elevers emotionella erfarenheter relateras till lärande i slöjd.
Forskningen lyfter fram betydelsen av elevers förmåga till emotionellt engagemang och
positiva likväl som negativa emotioners funktion i arbetsprocesser i slöjd. Forskningen
visar också på konsekvenser för lärandet vid ett känslomässigt distanserat
förhållningssätt kontra ett emotionellt och relationellt förhållningssätt hos den enskilda
eleven.
Forskningen bidrar med ett elev- och praxisnära perspektiv på ett estetiskt ämne i
skolan. Forskningen bidrar också till ökad kunskap om hur emotionella förlopp inverkar
i elevers arbete och lärande, ett hittills relativt outvecklat fält inom
utbildningsvetenskapen. Socialitet och emotionalitet är stadd i förändring i det
postmoderna samhället, vilket kan tänkas komma att påverka elevers emotionella
engagemang i uppgifter i slöjd och också kan tänkas få konsekvenser för deras lärande i
ämnet.
Slöjdämnets didaktik - Textillärares erfarenheter och uppfattningar om innehåll och
undervisning i relation till kursplanen (Åsa Jeansson)
Med den nya läroplan som kom 2011, Lgr11, har slöjdämnet i svensk grundskola
förändrats, främst med avseende på bedömningens betydelse för ämnets innehåll och
undervisning. Ämnet har starka traditioner i praktiska hantverkskunskaper, vilket nu
utmanas av kunskapskriterierna i kursplanen för slöjd. I studien undersöks hur
textillärare utifrån egna erfarenheter och uppfattningar om innehåll och undervisning,
hanterar didaktiska val i relation till Lgr11.
Forskningen lyfter fram betydelsen av lärarnas egna erfarenheter och kunskaper för
genomförande av undervisning i skolämnet slöjd. Även slöjdämnets plats i skolan
kommer att diskuteras utifrån innehåll och undervisning, i avsikt att förstå ämnets
status i skola och samhälle.
Studien avser vara ett bidrag till att förstå slöjdämnets kunskapsform i kontexten svensk
grundskola.
