SLUTRAPPORT
150423
HANDELSUTREDNING
2015
VÄLSVIKENS
HANDELSOMRÅDE
KARLSTAD
ZÖK
I
APRIL
2015
Inledning
Detaljplan
för
Välsvikens
handelsområde
i
Karlstad
upprättades
2005.
Planen
medger
byggande
av
31
000
kvm
BTA
för
handels‐och
kontorsändamål.
Inom
del
av
området
finns
möjlighet
att
utnyttja
byggrätten
för
en
bensinstation.
Handeln
skulle
främst
utgöras
av
s.k.
volymhandel.
Möjligheten
att
utnyttja
byggrätten
för
livsmedelshandel
maximerades
till
3
000
kvm
BTA.
Skälet
till
detta
var
att
begränsa
konsekvenserna
för
annan
livsmedelshandel
i
närområdet.
ZÖK
ab
har
nu
fått
i
uppdrag
av
Stadsbyggnadskontoret
i
Karlstad
kommun
att
göra
en
konsekvensbedömning
av
en
eventuell
utökning
av
livsmedelshandeln
i
Välsvikens
handelsområde
med
upp
till
11
000
kvm
BTA.
Inom
ZÖK
har
civ
ing
Eli
Zlotnik
(projektansvarig)
samt
ekon
dr
Ove
Krafft
svarat
för
denna
rapport.
Slutsatser
och
rekommendationer
Morgondagens
dagligvarubutiker
kommer
med
stor
sannolikhet
att
vara
mindre
till
ytan
jämfört
med
dagens.
De
stormarknader,
som
öppnas
idag
är
oftast
betydligt
mindre
än
de
som
öppnades
för
några
år
sedan.
Framtidens
livsmedelsbutiker
bör
vara
belägna
nära
där
folk
bor.
Planeringen
bör
ta
hänsyn
till
detta
redan
nu.
Marknadsunderlaget
för
ytterligare
11
000
kvm
BTA
för
livsmedelshandel
finns
inte
i
Karlstadregionen
under
överskådlig
tid.
Ytterligare
tillskott
av
livsmedelshandel
måste
till
mycket
stor
del
hämta
sin
omsättning
från
befintlig
handel
i
Karlstad.
Med
tanke
på
marknadsförutsättningarna
och
framtida
konsumentbeteende
förefaller
det
inte
vara
rimligt
att
utöka
ytorna
för
livsmedelshandel
i
Välsviken
med
11
000
kvm
BTA.
Om
man
skulle
tillåta
ytterligare
livsmedelsyta
i
Välsviken
bör
man
begränsa
denna
avsevärt
jämfört
med
nuvarande
förslag.
Det
skall
dessutom
understrykas
att
nya
ytor
i
Välsviken
till
allra
största
delen
kommer
att
ta
sin
omsättning
från
befintlig
handel
i
Välsviken,
Kronoparken,
Rud
och
Våxnäs
samt
från
de
större
butiker
i
Karlstad,
som
liknar
nytillskottet
mest.
Det
finns
inga
marknadsunderlagsskäl
(försörjningsbehov
hos
konsumenten)
att
utöka
livsmedelshandeln
i
Välsviken
under
överskådlig
tid.
Av
konkurrensskäl
kan
man
eventuellt
tänka
sig
att
tillåta
ytterligare
ett
begränsat
antal
kvadratmeter
för
livsmedelshandel
i
Välsviken.
Denna
etablering
kommer
i
så
fall
att
i
första
hand
hämta
sin
omsättning
från
butiker
i
samma
storleksordning
i
Karlstad
samt
till
viss
liten
del
från
befintlig
handel
i
Kronoparken,
Rud
och
Våxnäs.
Även
om
det
i
de
senare
fallen
handlar
om
liten
påverkan
i
procent
kan
detta
vara
tillräckligt
för
att
stjälpa
någon
eller
några
av
dessa
butiker,
som
idag
inte
har
några
stora
marginaler.
Om
ytterligare
yta
tillåts
för
livsmedelshandel
bör
denna
uppgå
till
3
000
–
4
000
kvm.
‐
1
‐
.
Konsekvensbedömning
av
en
eventuell
utökning
av
livsmedelshandeln
i
Välsvikens
handelsområde,
Karlstad
Bakgrund
I
Karlstad
har
handelsutbudet
ökat
under
det
senaste
åren.
Det
finns
i
dag
tre
områden
som
ska
komplettera
varandra
–
centrum,
Bergvik
i
västra
delen
och
Välsviken
ca
5
km
öster
om
centrum.
Här
etablerade
sig
XXL
under
2013.
Sedan
tidigare
finns
det
en
ICA
Kvantum
och
andra
livsmedelskedjor
visar
stort
intresse
för
att
etablera
sig
i
Välsviken.
Det
finns
även
planer
på
utveckling
av
cityhandeln.
Dessa
planer
kommer
kanske
att
ta
fart
då
tidigare
Steen
&
Ström‐ägda
handelshuset
Mitt
i
City
sålts
till
Olav
Thon.
Löpex,
med
ett
brett
sortiment
av
löparskor,
kläder
och
tillbehör,
har
öppnat
en
butik
i
centrala
Karlstad.
Vidare
har
Never
Denim
etablerats
i
centrala
Karlstad.
I
stadsdelen
Haga
har
flera
mindre
"retrobutiker"
öppnat
under
det
senaste
året.
Team
Sportia
stängde
butiken
i
Mitticity‐gallerian
i
centrala
Karlstad
under
juni
2014.
Butiken
har
legat
där
i
åtta
år,
men
nu
vill
butiksägaren
koncentrera
sig
på
butiken
i
Bergvik.
Bergvik
har
fått
ett
par
tillskott
under
året,
i
form
av
butikerna
Vero
Moda,
Chilli
och
Indiska.
Välsviken
Planläget
Välsvikenområdet
ligger
c:a
5
km
öster
om
Karlstads
centrum
och
är
drygt
350
hektar
stort.
Det
finns
idag
ett
högt
etableringstryck
vid
Välsviken
med
flera
olika
projekt
på
gång.
I
Karlstads
kommuns
översiktsplan
från
2012
pekas
dessutom
Välsvikenområdet
ut
som
nästa
utvecklingsområde
i
Karlstad.
Med
anledning
av
detta
tas
nu
ett
helhetsgrepp
för
området
genom
enfördjupning
av
översiktsplan.
Välsvikens
handelsområde
beläget
vid
E18
öster
om
Karlstad
har
idag
en
omfattning
av
c:a
20
000
kvm
bestående
av
en
ICA
Kvantumbutik
på
drygt
3
000
kvm
samt
ett
antal
större
sällanköpsvarubutiker
av
volymkaraktär
–
Elgiganten,
Jula,
Lager
157,
Stadium
outlet
och
XXL
sport.
Detaljplanen
från
2005
tillåter
upp
till
31
000
kvm
BTA
för
handels‐
och
kontorsändamål.
Möjligheterna
att
utnyttja
byggrätten
för
livsmedelshandel
är
maximerad
till
3
000
kvm
BTA.
Denna
yta
nyttjas
idag
av
Ica
Kvantum.
En
fördjupning
av
översiktsplanen
innebär
planer
på
c:a
2
000
lägenheter
samt
utökade
ytor
för
industri,
handel
och
kontor.
Detta
ger
ett
visst
tillskott
i
marknadsunderlag.
‐
2
‐
Det
finns
ett
önskemål
från
Coop
Forum
om
byggrätt
motsvarande
8
000
kvm
för
livsmedelshandel.
Ica
har
idag
en
butik
på
3
500
kvm
och
en
tomtyta
på
c:a
4
000
kvm.
Dessutom
har
Ica
2
000
kvm
mark
reserverat
för
framtida
behov.
Icas
totala
behov
uppgår
till
6
000
kvm
för
livsmedelshandel.
Totala
önskemålet
om
livsmedelshandel
inom
området
uppgår
alltså
till
14
000
kvm.
3
000
kvm
tillåts
redan.
Frågan
är
nu
vilka
konsekvenser
en
utökning
av
ytan
för
livsmedel
med
11
000
kvm
BTA
skulle
kunna
få.
Vad
genererar
konsumtion?
Konsumtion
av
livsmedel
och
andra
produkter
styrs
av
konsumenternas
beteende.
Antalet
konsumenter,
deras
ekonomiska
och
sociala
situation,
konkurrens,
teknisk
utveckling,
lagstiftning
etc.
påverkar
vilka
volymer,
som
köps
och
var
de
köps.
Konsumtionsökning
kan
uppkomma
genom
ett
ökat
kundunderlag,
dvs.
det
blir
fler
konsumenter,
som
kommer
och
gör
sina
inköp.
Befolkningstillväxt
ger
ett
sådant
ökat
kundunderlag
En
annan
faktor,
som
påverkar
konsumtionen
är
konsumtion
per
capita.
Om
denna
ökar,
ökar
också
försäljningen
av
de
aktuella
varorna.
Den
tekniska
utvecklingen
påverkar
till
stor
del
var
inköpen
görs.
Om
e‐handelstekniken
utvecklas
och
företagen
kan
hantera
kostnadsnivåer,
attraktivitet
etc.
kan
denna
sektor
öka
påtagligt
eftersom
inköpen
kan
göras
när
som
helst
på
dygnet.
Om
leveranserna
av
varor
sker
på
ett
effektivt
sätt
kommer
allt
fler
att
välja
denna
inköpskanal.
Det
kan
vara
ett
effektivt
sätt
att
ta
vara
på
den
knappa
tid,
som
hushållen
har
för
att
göra
inköp.
Lagstiftningen
påverkar
öppettider,
prissättning,
lokalisering
av
butiker
etc.
Konsumenternas
sociala
situation
påverkar
inköpen.
En
allt
större
del
av
hushållen
i
landet
består
av
bara
en
person.
Detta
minskar
intresset
för
storköp
av
framförallt
av
livsmedel.
Som
exempel
kan
nämnas
att
i
Karlstad
kommun
består
59,8%
av
hushållen
av
endast
en
person.
Barnfamiljer
upplever
sig
ha
allt
mindre
tid
att
disponera
för
inköp
i
butiker.
‐
3
‐
Marknadsutveckling
Boende
Tillkommande
marknad
i
Välsvikens
närområde
består
av
c:a
2
000
lägenheter,
vilket
motsvarar
c:a
5
000
personer.
Denna
ökning
av
befolkningsunderlaget
är
mycket
långsiktig.
Stadsbyggnadskontoret
räknar
med
byggstart
år
2020
och
färdigställande
år
2040.
Konsumtionsunderlaget,
som
genereras
av
dessa
personer
är
totalt
c:a
300
miljoner
SEK
varav
hälften
c:a
150
miljoner
avser
dagligvaror
(uttryckt
i
2014
års
penningvärde).
Om
en
dagligvarubutik
skall
ha
en
rimlig
effektivitetsnivå
bör
den
omsätta
minst
70
000
SEK
per
kvadratmeter
och
år.
Detta
innebär
att
den
tillkommande
marknaden
som
skapas
av
de
nya
lägenheterna
kräver
en
butiksyta
på
totalt
c:a
2
000
kvm
för
de
fyra
varukategorierna
som
tillsamman
bildar
kategorin
dagligvaror.
Detta
gäller
år
2040
då
området
är
utbyggt.
Dagligvaror
‐
livsmedel
Dagligvaror
består
av
följande
grupper
av
varor
:
*
Livsmedel
*
Kemiskt
tekniska
produkter
(tvål,
tvättmedel
etc.)
*
Blommor
*
Tobak
o
tidningar
*
Systembolagets
sortiment
I
en
dagligvarubutik
som
exempelvis
Ica
eller
Coop
säljs
de
fyra
första
kategorierna
av
varor.
För
enbart
livsmedel
är
konsumtionen
per
capita
och
år
c:a
22
000
SEK.
Detta
ger
110
miljoner
SEK
i
nytt
konsumtionsunderlag
från
tillkommande
bostäder.
Detta
innebär
ett
ytbehov
i
butik
på
nästan
1
600
kvm.
Livsmedelsvaror
består
av
följande
varuslag:
Bröd,
spannmål
Kött
Fisk,
skaldjur
Mjölk,
ost,
ägg
Oljor,
fetter
‐
4
‐
Frukt
Grönsaker
Konfektyr,
glass,
sylt
Smaksättning,
kryddor,
såser,
salt
Kaffe,
the,
drickchoklad
Läsk,
vatten,
juice,
saft,
socker
Öl
klass
I
och
II
Arbetande
Inom
Välsvikenområdet
finns
och
kommer
att
finnas
ett
stort
antal
arbetstillfällen.
Ett
rimligt
antagande
kan
vara
att
c:a
1
000
personer
kommer
att
arbeta
på
kontor
och
kanske
upp
till
c:a
3
000
personer
arbetar
inom
industrisektorn.
Svenska
konsumenter
gör
de
flesta
av
sina
inköp
med
bostaden
som
utgångspunkt.
10%
eller
ibland
upp
till
20%
av
inköpen
har
en
anknytning
till
arbetsplatsen.
Denna
marknad
genererar
ett
underlag
för
dagligvaror
på
mellan
12
miljoner
SEK
och
24
miljoner
SEK
per
år.
Detta
innebär
ett
ytbehov
för
dagligvaror
på
mellan
200
och
340
kvm.
Vilket
motsvarar
mellan
160
och
270
kvm
för
enbart
livsmedel.
Befolkningsutveckling
Karlstad
kommun
hade
vid
årsskiftet
2013
–
2014
en
befolkning
på
87
786.
Tillväxten
under
de
senaste
åren
har
varit
c:a
1%
per
år.
De
flesta
övriga
kommunerna
i
länet
har
däremot
en
befolkningsminskning
under
samma
period
exempelvis
gäller
detta
för
Kil,
Torsby,
Storfors,
Munkfors,
Grums,
Sunne,
Filipstad,
Hagfors,
Säffle
och
Arvika.
Befolkningsprognoserna
pekar
på
en
liknande
utveckling
även
under
de
kommande
åren.
Man
bedömer
befolkningstillväxten
i
Karlstad
kommun
till
att
bli
c:a
9%
under
den
kommande
tioårsperioden.
År
2023
beräknas
befolkningen
uppgå
till
95
945
personer.
Enligt
prognoserna
skall
Karlstads
befolkning
uppgå
till
100
000
personer
år
2028.
Den
kraftigaste
ökningen
finner
man
i
åldersgrupperna
över
65
år.
Gruppen
65
–
79
år
bedöms
öka
med
18%
och
gruppen
över
80
år
med
16%.
Gruppen
19
–
24
år
bedöms
minska
med
5%
medan
gruppen
gymnasieungdomar
16
–
18
år
beräknas
öka
endast
med
5%.
Befolkningsutveckling
stadsdelar
i
närheten
av
Välsviken
Välsvikens
handelsområde
har
som
närmaste
grannar
i
Karlstad
stadsdelarna
Kronoparken,
Rud
och
Våxnäs.
Eftersom
man
oftast
väljer
att
handla
dagligvaror
så
nära
sin
bostad
som
‐
5
‐
möjligt,
är
det
dessa
områden,
som
i
första
hand
påverkas
av
utvecklingen
av
dagligvaruhandeln
i
Välsviken.
Befolkningssituationen
i
dessa
stadsdelar
kan
sammanfattas
på
följande
sätt:
Kronoparken
Antalet
invånare
i
Kronoparken
var
2013
totalt
8
198,
vilket
innebar
en
ökning
med
50
personer
jämfört
med
år
2012.
Konsumtionsunderlaget
för
dagligvaruhandel
i
Kronoparken
uppgår
till
c:a
245
miljoner
SEK.
Rud
Antalet
invånare
i
Rud
var
2013
totalt
4
389
vilket
innebar
en
ökning
med
55
personer
jämfört
med
år
2012.
Konsumtionsunderlaget
för
dagligvaruhandel
i
Rud
uppgår
till
c:a
130
miljoner
SEK.
Våxnäs
Antalet
invånare
i
Våxnäs
‐
Sandbäcken
var
2013
totalt
3
722,
vilket
innebar
en
minskning
med
7
personer
jämfört
med
år
2012.
Konsumtionsunderlaget
för
dagligvaruhandel
i
Våxnäs
uppgår
till
c:a
112
miljoner
SEK.
Sammanfattning
befolkningsutveckling
Karlstads
befolkning
har
ökat
under
senaste
tioårsperioden
och
bedöms
göra
så
även
under
kommande
tioårsperiod.
Det
är
värt
att
notera
att
de
grupper
som
bedöms
öka
mest
är
de
äldre,
som
konsumerar
minst
samtidigt
som
ungdomsgrupperna
minskar
eller
ökar
långsamt.
Bostadsområdena
nära
Välsviken
har
en
stabil
befolkning.
Våxnäs
minskar
något
medan
Kronoparken
och
Rud
ökar
något.
Befolkningsökningen
i
konsumtionsstarka
grupper
i
Karlstad
kommun
samt
i
områdena
nära
Välsviken
är
begränsad.
Det
är
också
viktigt
att
påpeka
att
inkomstindex
för
Karlstad
ligger
på
94,
vilket
innebär
att
man
har
en
lägre
köpkraft
än
riksgenomsnittet.
Det
innebär
alltså
att
konsumtions‐
och
ytberäkningarna
ovan
är
tilltagna
något
i
överkant.
Vad
innebär
11
000
kvm
livsmedelshandel
?
För
att
få
en
livsmedelshandel
av
denna
omfattning
att
fungera
på
ett
ekonomiskt
rimligt
sätt
krävs
en
omsättning
på
minst
c:a
770
miljoner
SEK.
Vi
räknar
då
med
en
yteffektivitet
på
70
000
SEK
per
kvadratmeter
butiksyta.
Är
detta
sannolikt
att
uppnå
och
vilka
blir
i
så
fall
konsekvenserna
på
övrig
livsmedelshandel?
‐
6
‐
I
dag
omsätter
dagligvaruhandeln
i
Karlstad
nästan
2,9
miljarder
SEK.
Nettoinflödet
av
köpkraft
från
andra
kommuner
är
138
miljoner
SEK.
Dagligvaror
är
produkter,
som
man
vanligen
köper
nära
där
man
bor.
Det
är
därför
svårt
att
komma
upp
i
en
högre
siffra
på
försörjningsandel
än
den
Karlstad
har
på
105%.
Som
jämförelse
kan
nämnas
att
Trollhättan
har
104%
och
Göteborg
har
100%.
Undantag
från
detta
finns
i
de
kommuner,
som
har
en
omfattande
gränshandel.
Exempelvis
Strömstad,
Eda,
Årjäng
och
Dals‐Ed
har
betydligt
högre
siffror
på
grund
av
gränshandeln.
Karlstads
påverkan
från
gränshandel
är
begränsad.
Om
man
åker
från
Norge
för
att
handla
livsmedel
i
Sverige
gör
man
detta
så
nära
gränsen
som
möjligt.
Ett
exempel
som
illustrerar
detta
är
Uddevalla,
som
i
sitt
stora
handelsområde
Torp
har
en
andel
kunder
från
Norge
på
c:a
1%.
Det
är
inte
sannolikt
att
inflödet
av
köpkraft
för
dagligvaror
från
grannkommunerna
kommer
att
öka.
I
synnerhet
som
de
flesta
av
dessa
kommuner
har
befolkningsminskningar.
Det
finns
redan
ett
antal
större
dagligvarubutiker
i
Karlstad
och
det
är
inte
troligt
att
ytterligare
stora
livsmedelsbutiker
skulle
få
stor
effekt
på
grannkommunerna.
Den
stora
påverkan
har
redan
skett.
För
att
omsätta
drygt
770
miljoner
SEK
i
ny
dagligvaruhandel
krävs
en
omfattande
folkökning,
ökad
konsumtion
per
capita
och
att
man
tar
omsättning
från
befintlig
handel
i
Karlstad
kommun.
Befolkningsökning
Om
vi
antar
att
prognosen
9%
tillväxt
av
Karlstads
befolkning
stämmer
innebär
detta
ett
ökat
konsumtionsunderlag
för
dagligvaror
per
år
på
c:a
23
miljoner
SEK
(c:a
18
miljoner
SEK
för
livsmedel).
Konsumtionsökning
per
capita
Ett
ökat
konsumtionsunderlag
till
följd
av
ökad
per
capitakonsumtion
av
dagligvaror
skulle
kunna
uppgå
till
c:a
30
‐
50
miljoner
SEK
per
år
(mellan
24
och
40
miljoner
SEK
för
livsmedel).
Konsumtionsunderlagets
tillväxt
Om
all
ökad
dagligvarukonsumtion
i
Karlstad
från
befolkningsökning
och
ökad
konsumtion
per
capita
läggs
samman
tar
det
drygt
10
år
att
komma
upp
till
ett
ökat
underlag
för
dagligvaror
på
c:a
770
miljoner
SEK
(c:a
615
miljoner
SEK
för
livsmedel).
Eftersom
all
ökad
konsumtion
knappast
kommer
att
förläggas
till
Välsviken
utan
fördelas
också
bl.a.
på
Bergvik,
lokal
handel
och
e‐handel
kan
inte
ett
ökat
konsumtionsunderlag
motivera
en
utbyggnad
i
Välsviken
med
11
000
kvm
livsmedelshandel.
‐
7
‐
Den
totala
utbyggnaden
av
bostäder
i
anslutning
till
Välsviken
genererar
att
ytbehov
för
dagligvaruhandel
på
c:a
2
000
kvm
på
25
års
sikt.
Det
bör
också
observeras
att
den
diskuterade
tillväxten
omfattar
inte
bara
livsmedel
utan
även
andra
dagligvaror
såsom
blommor,
tidningar,
tobak,
kemiskt‐
tekniska
produkter
samt
Systembolagets
sortiment.
Som
ett
räkneexempel
kan
vi
anta
att
20%
av
det
ökade
konsumtionsunderlaget
hamnar
i
Välsviken,
vilket
i
så
fall
skulle
innebära
ett
ökat
ytbehov
per
år
på
c:a
185
kvm.
Om
hälften
av
det
ökade
konsumtionsunderlaget
för
dagligvaror
skulle
hamna
i
Välsviken
blir
yttillskottsbehovet
c:a
450
kvm
per
år.
Dessa
siffor
gör
inte
anspråk
på
att
vara
exakta,
men
de
illustrerar
storleksordningar,
som
är
värda
att
notera.
Det
förutsätter
också
att
all
tillkommande
handel
tillfaller
traditionella
butiker,
vilket
inte
är
sannolikt.
E‐handeln
kan
förväntas
växa
på
ett
påtagligt
sätt
även
för
dagligvaror,
vilket
i
så
fall
snarare
innebär
krav
på
mindre
butiksytor.
Slutsatsen
är
alltså
att
en
kraftig
utbyggnad
av
Välsvikens
livsmedelhandel
till
stor
del
kommer
att
förutsätta
att
man
tar
omsättning
från
befintlig
handel
i
första
hand
i
Karlstads
kommun.
Butikskoncept
I
den
svenska
dagligvarumarknaden
förekommer
ett
antal
dominerande
företag,
som
har
olika
butikstyper
(koncept).
Axfood
De
två
stora
koncepten
Axfood
har
är
Hemköp
och
Willys,
där
den
senare
kedjan
representerar
lägre
priser.
Båda
kategorierna
varierar
starkt
i
storlek
från
c:a
400
kvm
upp
till
4
000
–
5
000
kvm.
Bergendahls
Citygross
är
en
stor
butik
(upp
till
c:a
8
000
kvm)
med
tyngdpunkt
på
dagligvaror
men
med
ett
visst
sällanköpsvarusortiment.
Man
äger
även
EKO
Stormarknad.
Coop
Stormarknadsbutikerna
Coop
Forum
har
en
yta
på
upp
till
15
000
–
20
000
kvm
med
en
ganska
jämn
ytfördelning
på
dagligvaror
och
sällanköpsvaror.
Coop
Extra
med
i
huvudsak
dagligvaror
på
en
yta
mellan
4
000
och
5
000
kvm
Coop
Konsum
med
i
huvudsak
dagligvaror
på
en
yta
mellan
1
500
och
2
500
kvm
Coop
Nära
med
i
huvudsak
dagligvaror
på
en
yta
mellan
400
och
1
500
kvm
‐
8
‐
ICA
Stormarknadsbutikerna
Ica
Maxi
stormarknad
c:a
6
000
–
c:a
15
000
kvm
med
hälften
dagligvaror
och
hälften
sällanköpsvaror
Ica
Kvantum
med
i
huvudsak
dagligvaror
på
en
yta
mellan
3
500
och
5
000
kvm
Ica
Supermarket
med
i
huvudsak
dagligvaror
på
en
yta
mellan
1
500
och
2
500
kvm
Ica
Nära
med
i
huvudsak
dagligvaror
på
en
yta
mellan
400
och
1
500
kvm
Ica
to
go
är
en
liten
butik
med
färskvarusortiment
i
första
hand
i
storstadsmiljö
där
man
snabbt
kan
köpa
något
att
äta
eller
ta
med
sig.
Lidl
Är
ett
tyskt
lågprisinriktat
butikskoncept
på
c:a
1
000
–
1
500
kvm.
Netto
Har
ett
lågprisinriktat
butikskoncept
på
c:a
600
–
1
500
kvm.
De
stora
butikerna
För
att
ytterligare
illustrera
storleksordningar
för
stora
butiker
visar
vi
omsättningen
i
de
största
butikerna
i
Sverige.
Den
högsta
omsättningen
av
dagligvaror
i
landet
hade
Maximat
Nordby
i
Strömstad
med
957
miljoner
SEK.
Detta
är
en
butik
med
extrem
yteffektivitet
och
har
sin
omsättning
på
en
säljyta
av
c:a
4
000
kvm.
Det
motsvara
en
total
butiksyta
på
5
000
–
6
000
kvm.
Yteffektiviteten
blir
då
c:a
175
000
SEK
per
kvadratmeter
butiksyta.
På
andra
plats
finner
vi
Nordby
Supermarket
i
Strömstad
med
en
dagligvaruomsättning
på
802
miljoner
SEK.
På
tredje
plats
kommer
första
icke
gränshandelsbutiken
Ica
Maxi
Haninge
med
en
dagligvaruomsättning
på
780
miljoner
SEK.
Marknaderna
för
de
riktigt
stora
butikerna
i
landet
är
väldigt
annorlunda
jämfört
med
marknaden
i
Karlstad.
Antingen
har
de
en
mycket
stor
marknad
i
Norge
eller
också
finns
de
i
en
region
med
betydligt
större
befolkningsunderlag
än
i
Karlstadregionen.
På
plats
67
finner
vi
den
största
butiken
i
Karlstad
–
Ica
Maxi
–
med
en
dagligvaruomsättning
på
368
miljoner
SEK.
Detta
innebär
en
yteffektivitet
för
dagligvaror
på
knappt
110
000
SEK
per
kvadratmeter.
Detta
är
avsevärt
högre
omsättning
per
ytenhet
än
vad
tidigare
‐
9
‐
räkneexempel
för
Välsviken
utgår
ifrån.
Ju
större
omsättning
per
kvadratmeter
desto
mindre
ytbehov.
Framtida
konsumtionsbeteende
Enligt
många
framtidsbedömare
är
det
inte
pengarna
som
är
den
faktor,
som
begränsar
svenskarnas
inköpssituation
i
framtiden.
Det
är
tiden,
som
är
den
knappa
resursen.
Detta
gäller
speciellt
för
barnfamiljer.
I
en
utredning
från
HUI,
som
presenterade
2012,
visades
att
barnfamiljerna
överger
stormarknaderna
och
handlar
allt
mera
i
närbutikerna
och
en
del
på
nätet.
Coop
Forum
tappade
7,6%
av
barnfamiljskunderna
medan
Ica
Maxi
tappade
2,7%
och
Citygross
tappade
13,9%.
Samtidigt
växte
andelen
barnfamiljskunder
med
49%
på
Ica
Nära
och
45,8%
på
Coop
Nära.
Samma
utredning
visar
att
även
Netto
växte
med
12,5%.
E‐handeln
utgör
idag
drygt
5%
av
den
svenska
detaljhandeln.
Den
växer
kraftigt
och
det
senaste
kvartalet
ökade
den
med
17%.
Dagligvaruförsäljningen
via
e‐handel
omfattar
idag
endast
c:a
1%
av
den
totala
dagligvaruhandeln.
Den
växer
emellertid
mycket
kraftigt.
Tillväxttakten
är
enligt
senaste
uppgifter
c:a
40%
per
år.
Även
om
dagligvaruandelen
ännu
är
liten
kommer
vi
i
framtiden
att
se
ett
ökat
intresse
för
e‐
handel
även
av
mat.
Som
en
illustration
till
detta
kan
nämnas
att
den
stora
brittiska
dagligvarukedjan
Tesco
arbetar
med
att
göra
handeln
på
nätet
mera
lustfylld,
genom
att
skapa
den
virtuella
butiken,
som
skall
ge
kunderna
samma
shoppinguppplevelse,
som
den
traditionella
butiken.
De
stora
dagligvarukedjorna
i
England:
Tesco
och
Sainsbury´s
tvekar
idag
inför
öppnandet
av
stora
dagligvarubutiker.
De
har
byggt
stora
enheter,
men
är
mycket
tveksamma
till
att
öppna
dem.
Detta
ger
en
illustration
till
den
framtida
situationen
för
stora
dagligvarubutiker.
Olika
perspektiv
Olika
intressenter
har
olika
utgångspunkter
då
de
betraktar
en
utveckling
av
handeln.
Konsumenterna
vill
ha
bekväm
tillgång
till
prisvärda
varor.
De
vill
spendera
så
lite
tid
som
möjligt
på
inköp
av
bassortimentet
inom
dagligvaror.
Att
spara
tid
är
ofta
viktigare
än
att
köpa
billigt.
Detta
gäller
speciellt
barnfamiljer.
Närheten
styr
till
stor
del
valet
av
inköpsställe.
Handeln
vill
ofta
bygga
ut
och
etablera
nytt
och
större
av
konkurrensskäl.
Dagligvarubranschen
i
Sverige
är
i
stort
sett
en
oligopolmarknad
där
de
konkurrerande
företagen
bevakar
sina
marknadsandelar.
Om
konkurrenten
bygger
ut
eller
bygger
nytt
vill
‐
10
‐
man
själv
göra
samma
sak.
Detta
genererar
många
gånger
önskemål
om
större
butiksytor
än
vad
marknaden
egentligen
ger
förutsättningar
för.
Fastighetsägarna
kan
vara
i
huvudsak
av
två
kategorier:
Långsiktiga
investerare
Företag
som
vill
bygga
och
tjäna
pengar
på
att
sälja
snabbt
Den
senare
kategorin
bidrar
starkt
till
att
driva
på
tillkomsten
av
nya
ytor
för
handel
eftersom
det
hittills
i
Sverige
ofta
har
varit
en
god
kortsiktig
affär
att
bygga
och
sälja.
Kommunerna
vill
skapa
förutsättningar
för
invånarnas
goda
vardag
med
tillgång
till
de
varor
och
tjänster
som
behövs.
Man
vill
också
bidra
till
att
skapa
tillväxt
och
fler
arbetstillfällen.
Kommunerna
har
också
ansvar
för
att
transporter
av
varor
och
personer
sker
på
ett
tillfredsställande
sätt.
Verksamheter
i
anslutning
till
där
människorna
bor
kan
bidra
till
en
positiv
samhällsutveckling.
Hållbarhetsperspektiv.
De
flesta
är
idag
medvetna
om
betydelsen
av
en
hållbar
utveckling.
Det
innebär
krav
på
miljömässig,
social
och
ekonomisk
hållbarhet.
Den
viktiga
frågan
är
då:
Vilken
handelsstruktur
bör
man
ha
för
att
långsiktigt
få
en
hållbar
utveckling?
Att
minimera
transporterna,
att
minimera
utsläpp
av
farliga
ämnen
och
partiklar,
att
skapa
verksamheter
där
människorna
finns,
att
ge
förutsättningar
för
verksamheter
att
fungera
på
ett
ekonomiskt
godtagbart
sätt,
att
skapa
trygghet
är
några
viktiga
faktorer
ur
hållbarhets‐
synpunkt.
Slutsatser
och
rekommendationer
Morgondagens
dagligvarubutiker
kommer
med
stor
sannolikhet
att
vara
mindre
till
ytan
jämfört
med
dagens.
De
stormarknader,
som
öppnas
idag
är
oftast
betydligt
mindre
än
de
som
öppnades
för
några
år
sedan.
Framtidens
livsmedelsbutiker
bör
vara
belägna
nära
där
folk
bor.
Planeringen
bör
ta
hänsyn
till
detta
redan
nu.
Marknadsunderlaget
för
ytterligare
11
000
kvm
BTA
för
livsmedelshandel
finns
inte
i
Karlstadregionen
under
överskådlig
tid.
Ytterligare
tillskott
av
livsmedelshandel
måste
till
mycket
stor
del
hämta
sin
omsättning
från
befintlig
handel
i
Karlstad.
Med
tanke
på
marknadsförutsättningarna
och
framtida
konsumentbeteende
förefaller
det
inte
vara
rimligt
att
utöka
ytorna
för
livsmedelshandel
i
Välsviken
med
11
000
kvm
BTA.
Om
man
skulle
tillåta
ytterligare
livsmedelsyta
i
Välsviken
bör
man
begränsa
denna
avsevärt
jämfört
med
nuvarande
förslag.
Det
skall
dessutom
understrykas
att
nya
ytor
i
Välsviken
till
‐
11
‐
allra
största
delen
kommer
att
ta
sin
omsättning
frän
befintlig
handel
i
Välsviken,
Kronoparken,
Rud
och
Våxnäs
samt
från
de
större
butiker
i
Karlstad,
som
liknar
nytillskottet
mest.
Om
ytterligare
yta
tillåts
för
livsmedelshandel
bör
denna
uppgå
till
3
000
–
4
000
kvm.
Det
är
en
rimlig
storlek
på
en
dagligvaruenhet
,
som
skall
kunna
fungera
tillfredsställande
i
ett
läge
som
Välsviken.
Det
finns
inga
marknadsunderlagsskäl
att
utöka
livsmedelshandeln
i
Välsviken,
under
överskådlig
tid.
Av
konkurrensskäl
kan
man
eventuellt
tänka
sig
att
tillåta
ytterligare
ett
antal
kvadratmeter
för
livsmedelshandel
i
Välsviken.
Denna
etablering
kommer
i
så
fall
att
i
första
hand
hämta
sin
omsättning
från
butiker
i
samma
storleksordning
i
Karlstad
samt
till
viss
liten
del
från
befintlig
handel
i
Kronoparken,
Rud
och
Våxnäs.
Även
om
det
i
de
senare
fallen
handlar
om
liten
påverkan
i
procent
kan
detta
vara
tillräckligt
för
att
stjälpa
någon
eller
några
av
dessa
butiker,
som
idag
inte
har
några
stora
marginaler.
‐
12
‐
