metaller i husmossa 2010

2012:1
METALLER
I
HUSMOSSA
2010
Postadress: Miljöförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32
Tel: 054-540 00 00 E-post: [email protected] Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 5695-7244
Innehållsförteckning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
7.1
7.2
8.
9.
10.
11.
12.
Inledning och syfte
Bakgrund
Metodik
Trend i Sverige
Trend i Karlstad
Val av provpunkter
Resultat från mossundersökningen 2010
Resultat, övriga metaller som analyseras för första gången
Kommentarer till analysresultaten
Referenser
Bilaga 1, analysresultat
Bilaga 2, provplatser
Bilaga 3, medelvärden för Karlstad 2010 och 2005
Bilaga 4 – 13, diagram analysresultat från 1985-2005
sid 2
sid 2
sid 2
sid 3
sid 3
sid 3
sid 3
sid 6
sid 7
sid 8
sid 9
sid 10
sid 12
sid 13
RAPPORT
2012-04-10
Metaller i husmossa 2010
1. Inledning och syfte
Mossor tar upp metaller nästan uteslutande från luften och mossornas innehåll av metaller kan
därför bl.a. användas för att undersöka trender för nedfallet av metaller.
Metallerna arsenik, kadmium, krom, koppar, järn, kvicksilver, nickel, bly, vanadin och zink i
husmossa har analyserats. Liksom 1985, 1990, 1995, 2005 har denna undersökning genomförts
parallellt med den rikstäckande undersökningen bl.a. för att få jämförelsematerial. Provpunkter i
den rikstäckande undersökningen är bakgrundpunkter medan vissa punkter i Karlstad ligger nära
industri, vägar, förbränningsanläggning vilket medför att halterna kan vara högre vid dessa punkter
jämfört med den rikstäckande undersökningen. År 2010 analyserades för första gången aluminium,
cobolt, mangan och molybden.
Syftet med undersökningen är bl.a. att följa upp tidigare undersökningar och följa förändringar över
tiden.
2. Bakgrund
Överallt där metaller utvinns eller bearbetas sprids metaller ut i luften- oftast som stoft. Även vid
korrosion av metallhaltiga produkter fortsätter metallspridningen. När de sedan hamnar på skroteller avfallsupplag eller förbränns fortsätter metaller att frigöras och kommer ut i atmosfären.
Nedfallet av luftburna metallpartiklar är störst vid gruvor, smältverk och större metallindustrier.
Metaller finns även i andra produkter som t ex i föremål av läder, där lädret kromgarvats eller i
tobak. I konstgödsel finns kadmium som förorening. I vissa industriella processer har även metaller
använts som t ex vid framställningen av klor och lut med hjälp av kvicksilver i Skoghall och vid
tråddragning i Blombacka, där bly använts.
Vissa metaller är essentiella d.v.s. behövs i små mängder för det biologiska livet. Men i alltför höga
halter är metaller skadliga för växter, djur och människor. Detta gäller framför allt tungmetaller
som kvicksilver, kadmium och bly. Tidigare svartlistades fisk p.g.a. alltför höga kvicksilverhalter.
Livsmedelsverket utfärdar idag allmänna rekommendationer om begränsad konsumtionen av
rovfisk som lax och gädda från svenska insjövatten. Gravida och ammande kvinnor avråds helt från
att äta sådan fisk.
3. Metodik
Den använda metoden grundar sig på mossornas egenskaper att ta upp metaller nästan uteslutande
från luften och inte från det underlag de växer på. Deras metallinnehåll speglar därigenom
tillförseln från luften. På var och en av provplatserna har prov av husmossa (Hylocomium
splendens) insamlats på så sätt att minst fem delprov uttagits inom en yta av ca 100 m2.
2
Provplatserna ligger i normalt sluten barrskog, där markvegetationen domineras av ris.
Provtagningen utfördes under september månad 2010 av miljöförvaltningens personal som tog ut
minst 2 liter mossa från varje provpunkt.
Proverna skickades till Naturhistoriska Riksmuseet för torkning och rensning så att de senaste tre
årens (2007 t o m 2009) tillväxt tillvaratagits. Analyser av mossproverna har utförts av ALS
Scandinavia AB i Luleå. IVL Svenska miljöinstitutet AB har för den rikstäckande undersökningen
sammanställt analysresultaten och skrivit en rapport B1994 ”Metaller i mossa 2010”.
4. Trend i Sverige
Mossprovtagning i Sverige har skett vart femte år sedan 1975. De metaller som har analyserats sedan 1975
är arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel, vanadin och zink. Under perioden (1975-2010) har
metallhalterna för samtliga metaller minskat. Mest minskade metallhalterna i mossa för bly (nästa 100%)
följt av krom, nickel, kadmium, vanadin, arsenik, koppar och zink med ca 50 % minskning.
Om man ser till hela Sverige har metallhalterna i mossa inte minskat med samma utsträckning den senaste
20-årsperioden (1990-2010). Endast bly och kadmium visar på signifikant* minskning som medelvärde för
hela Sverige.
Vid en jämförelse mellan 2010 och 2005 års undersökning visar det sig att halterna 2010 är högre än 2005
för kvicksilver, koppar och zink (IVL:s rapport B1994, Metaller i mossa 2010).
5. Trend i Karlstad
Första undersökningen av metaller i mossa gjordes 1985, då undersöktes metallerna bly, järn, kadmium,
koppar, krom, nickel, vanadin och zink. Sedan vi började med våra undersökningar 1985 har nedfallet av
flertalet metaller som medelhalt i Karlstad minskat med mellan drygt 40 % till över 80 % - för bly med
drygt 85 %. Undantag är järn och zink där minskningen varit lägre, ca 30 % respektive ca 25 %. Det
minskade blynedfallet kan direkt kopplas till att bly numera tagits bort från bensin.
Mellan 2005 och 2010 har medelvärdet för arsenik, kadmium, krom, nickel bly och vanadin sjunkit
något. För några metaller; kvicksilver, koppar, zink och järn har medelvärdet i stället ökat något.
Analysresultaten för arsenik 2010 visar på att halterna, för första gången, vid flera punkter ligger
under detektionsgränsen.
6. Val av provpunkter
Provpunkterna har valts så att en del av dem sammanfaller med provpunkter i andra
miljöundersökningar som lavinventering och i andra fall för att undersöka påverkan från industriell
verksamhet inklusive avfallsförbränning och trafik inklusive järnväg. Under perioden har
utbyggnad av Välsvikens industriområde skett.
7. Resultat från mossundersökningen 2010
Tabellerna redovisar provpunkterna med de tre högsta halterna och den lägsta halten som
uppmättes vid 2010-års undersökning samt medelvärdet för Karlstad och mellansverige. Observera
att provpunkterna för mellansverige ingår i den rikstäckande undersökningen och innefattar bara
bakgrundspunkter vilket bl.a. medför att medelvärdena från den rikstäckande undersökningen
genomgående är lägre än medelvärdena för Karlstad.
* En signifikant minskning är en minskning som troligen inte beror på slumpen.
3
Arsenik (As)
Provpunkt
Typ av provpunkt
Välsviken, punkt 1B
Välsviken, punkt 1 A
Lamberget
Lägsta halt (vid 19 provpunkter)
Medelvärde, Karlstad
Medelvärde, mellansverige
Nära industri, järnväg
Nära industri, järnväg
Nära industri, gjuteri
Kadmium (Cd)
Provpunkt
Välsviken, punkt 1A
Alstersnäs, väst, punkt 3B
Blombacka, punkt 8
Lägsta halt (Välsviken, Rävberget,
punkt 20 A)
Medelvärde, Karlstad
Medelvärde, mellansverige
Bakgrund
Typ av provpunkt
Nära industri, järnväg
Nära järnvägen, industri
Nära industri
Nära industri
Bakgrund
Analysresultat
(mg/kg torrvikt)
0,246
0,230
0,189
< 0,10
0,11
0,05
Analysresultat
(mg/kg torrvikt)
0,471
0,221
0,220
0,105
0,165
0,150
Krom (Cr)
Provpunkt
Typ av provpunkt
Välsviken, punkt 1B
Välsviken, punkt 1 A
Lamberget
Lägsta halt (Almar, punkt 12)
Medelvärde, karlstad
Medelvärde, mellansverige
Nära industri, järnväg
Nära industri, järnväg
Nära industri, gjuteri
Bakgrund
Bakgrund
Analysresultat
(mg/kg torrvikt)
2,1
1,93
1,29
0,31
0,64
0,35
Koppar (Cu)
Provpunkt
Typ av provpunkt
Välsviken, punkt 1A
Välsviken, punkt 1B
Lamberget
Lägsta halt (Söder Molkomsjön,
punkt 7)
Medelvärde, Karlstad
Medelvärde, mellansverige
Nära industri, järnväg
Nära industri, järnväg
Nära industri, gjuteri
Bakgrund
Bakgrund
Analysresultat
(mg/kg torrvikt)
15,4
13,9
10
3,7
6,0
4,0
4
Järn (Fe)
Provpunkt
Typ av provpunkt
Välsviken, punkt 1A
Välsviken, punkt 1B
Lamberget
Lägsta halt (Väse, punkt 11)
Medelvärde, Karlstad
Medelvärde, mellansverige
Nära industri, järnväg
Nära industri, järnväg
Nära industri, gjuteri
Bakgrund
Bakgrund
Analysresultat
(mg/kg torrvikt)
1 376
1 115
510
140
341
130
Kvicksilver (Hg)
Provpunkt
Typ av provpunkt
Älvenäs
Välsviken, punkt 1 B
Välsviken, punkt 1A
Lägsta halt (Blombacka, punkt 8)
Nära industri
Nära industri, järnväg
Nära industri, järnväg
Nära förorenad mark,
järnväg
Medelvärde, Karlstad
Medelväre, mellansverige
Bakgrund
Analysresultat
(mg/kg torrvikt)
0,080
0,062
0,060
0,021
0,039
0,043
Nickel (Ni)
Provpunkt
Typ av provpunkt
Lamberget
Välsviken, punkt 1 B
Välsviken, punkt 1A
Lägsta halt (Almar, punkt 12)
Medelvärde, Karlstad
Medelvärde, mellansverige
Nära industri, gjuteri
Nära industri, järnväg
Nära industri, järnväg
Bakgrund
Bakgrund
Analysresultat
(mg/kg torrvikt)
3,62
2,60
2,38
0,60
1,26
0,76
Bly (Pb)
Provpunkt
Typ av provpunkt
Välsviken, punkt 1B
Välsviken, punkt 1A
Välsviken, norr järnvägsst, Punkt 3
Lägsta halt (Alstersnäs, väst, punkt
3B)
Medelvärde, Karlstad
Medelvärde, mellansverige
Nära industri, järnväg
Nära industri, järnväg
Nära industri, järnväg
Nära järnväg, industri
Bakgrund
Analysresultat
(mg/kg torrvikt)
5,80
5,63
4,10
1,58
2,77
2,30
5
Vanadin (V)
Provpunkt
Typ av provpunkt
Välsviken, punkt 1A
Välsviken, punkt 1B
Älvenäs, E18
Lägsta halt (Blombacka, punkt 8)
Medelvärde, Karlstad
Medelvärde, mellansverige
Nära industri, järnväg
Nära industri, järnväg
Nära E18
Nära förorenat område
Bakgrund
Analysresultat
(mg/kg torrvikt)
2,49
1,97
1,79
0,58
1,12
0,81
Zink (Zn)
Provpunkt
Typ av provpunkt
Välsviken, punkt 1A
Välsviken, punkt 1B
Lamberget
Lägsta halt (S Molkomsjön, punkt 7)
Medelvärde, Karlstad
Medelvärde, mellansverige
Nära industri, järnväg
Nära industri, järnväg
Nära industri, gjuteri
Bakgrund
Bakgrund
Analysresultat
(mg/kg torrvikt)
100
73,8
82,2
31,7
47,1
36
7.1 Resultat, övriga metaller som analyseras för första gången
Aluminium (Al)
Provpunkt
Dye
Älvenäs, E18
Välsviken, punkt 1A
Lägsta halt (Väse, punkt 11)
Medelvärde för Karlstad
Medelvärde, mellansverige
Kobolt (Co)
Provpunkt
Välsviken, punkt 1B
Välsviken, punkt 1A
Lamberget
Lägsta halt (Sörmon, punkt 16)
Medelvärde för Karlstad
Medelvärde, mellansverige
Typ av provpunkt
Bakgrund
Nära E18
Nära industri, järnväg
Bakgrund
Bakgrund
Typ av provpunkt
Nära industri, järnväg
Nära Järnväg, industri
Nära industri, gjuteri
Bakgrund
Bakgrund
Analysresultat
(mg/kg torrvikt)
669
644
516
133
274
Ca 150
Analysresultat
(mg/kg torrvikt)
1,10
0,96
0,53
0,09
0,28
Ca 0,13
6
Mangan (Mn)
Provpunkt
Alsternäs, öst, punkt 3C
Älvenäs, punkt 18
Alsternäs, väst, punkt 3B
Lägsta halt (Zakrisdal)
Medelvärde, Karlstad
Medelvärde, mellansverige
Molybden (Mo)
Provpunkt
Lamberget
Välsviken, punkt 1B
Välsviken, punkt 1A
Lägsta halt (Blombacka, punkt 8)
Medelvärde, Karlstad
Medelvärde, mellansverige
Typ av provpunkt
Nära järnväg, industri
Nära järnväg, industri
Nära industri
Nära industri
Bakgrund
Typ av provpunkt
Nära industri, gjuteri
Nära industri, järnväg
Nära industri, järnväg
Nära förorenad mark,
järnväg
Bakgrund
Analysresultat
(mg/kg torrvikt)
855
836
829
115
472
Ca 450
Analysresultat
(mg/kg torrvikt)
0,92
0,55
0,55
0,14
0,26
Ca 0,20
7.2 Kommentarer till analysresultaten
Resultaten av mossprovtagningen visar på att provpunkterna vid Välsviken (punkt 1A och 1 B) har
bland de högsta halter för 13 av 14 metaller. Det är framförallt järn-, koppar- och zinkhalterna som
är förhöjda.
SMHI har gjort spridningsberäkningar för utsläpp av rökgaser från Hedenverket under 2011.
Beräkningarna har gjorts för verkets 2 befintliga pannor (en avfallspanna och en fastbränslepanna)
plus en ny fastbränslepanna. Resultatet från beräkningarna visar att miljökvalitetsnormerna för
kvävedioxid och partiklar PM10 klaras med god marginal även i den punkt där Hedenverkets
haltbidrag är som störst, öster om verket på Alstersnäs (SMHI Rapport Nr 2011-39).
Resultatet från spridningsberäkningen visar på att Hedenverket troligtvis inte är orsaken till de
förhöjda halterna vid provpunkterna 1A och 1B eftersom den punkt där Hedenverkets haltbidrag är
som störst ligger öster om verket och provpunkterna 1A och 1B ligger väst om verket. Orsakar till
de förhöjda halterna kan vara närheten till Hedens återvinningscentral, järnvägen och Välsvikens
industriområde. Trots resultatet från spridningsberäkningarna kan ändå diffus spridning av
föroreningar från Hedenverket ha en viss påverkan på halterna vid punkterna 1A och 1B.
Mossundersökningens punkt 3A, Alstersnäs väst ligger närmast den punkt där Hedeverkets
haltbidrag är störst enligt SMHI´s spridningsberäkning. Provresultaten från Alstersnäs väst är
genomgående låga förutom för kadmium som är något förhöjt. Även Alstersnäs öst, punkt 3B,
ligger i närheten och där har mangan uppmätts i något förhöjd halt. Vid provpunkten 3A,
Välsviken, norr järnvägsstationen, som också ligger i närheten av Hedenverket har något förhöjda
halter bly mätts upp. Ovanstående punkter ligger öster och nordöst om Hedeverket. Avfallspannan
på Hedenverket kompletterades 2004 med rökgaskondensering för att utvinna ytterligare energi och
samtidigt öka reningen av rökgaser.
Vid 2010 års undersökning hittades mossa vid Lamberget intill gjuteriets anläggning och förhöjda
halter av arsenik, kobolt, krom, koppar, järn, molybden, nickel och zink uppmättes. Lamberget har
varit och är fortfaranden en av de högst belastade platserna i kommunen.
7
Medelvärdet för vissa metaller i Karlstad har stigit 2010 jämfört med medelvärdet 2005, en av
orsakerna till detta kan vara att mossa hittades vid Lamberget 2010 och inte 2005.
I Molkom har det tidigare uppmätts förhöjda halter av främst krom och koppar som troligen
härstammar från metallbearbetande industri i närheten. Vid 2005 och 2010 års undersökningar har
halterna sjunkit och ligger på samma nivå som övriga provpunkter i Karlstad.
De högsta halterna av metaller i mossa återfinns vid provtagningspunkter som ligger nära industri,
väg eller järnväg utom för en metall, aluminium, där den högsta halten uppmättes i mossa från
provpunkten i Dye. Det är första gången som aluminium analyseras i mossa så kunskapen om
aluminiumhalter i mossa är inte så stor. Miljöförvaltningen är tveksam till resultatet och avvaktar
resultatet från nästa mossprovtagning 2015.
Även om den minskade tungmetallbelastningen visar på en positiv trend finns metallerna, som
tidigare spritts, fortfarande kvar. De finns kvar i mark och vatten. Bly och kvicksilver binds
exempelvis effektivt i markens ytskikt och transporteras endast långsamt därifrån. Andra metaller
som kadmium är rörligare och blir än rörligare om pH- värdet i marken sjunker. Fortsatt
markförsurning innebär bl.a. risk för stigande kadmiumhalter i närliggande vatten.
Referenser
IVL Svenska Miljöinstitutet AB, rapport B1994, Metaller i mossa 2010.
SMHI Rapport NR 2011-39, Spridningsberäkningar för Hedenverket i Karlstad.
Naturvårdsverkets hemsida
8
Bilaga 1
Nr
Ort
1A
Välsviken, norr
Kroppkärrsbäcken 516
Al,
As
Cd
Co
Cr
0,23
0,471 0,956 1,93
Cu
Fe
Hg
Mn Mo
15,4
1376 0,062
657
13,9
1115 0,0625
413
Ni
Pb
V
Zn
0,548 2,38
5,8
2,49
100
401
0,553 2,6
5,63
1,97
73,8
0,0291
524
0,236 1,51
3,42
1,29
58,4
4,1
1,44
44,1
2
Välsviken, söder
Kroppkörrsbäcken 432
Välsviken,
Järnvägen
279
3A
Välsviken, Norr
järnvägsstationen
361
0,104 0,135 0,347 0,765 7,2
368
0,0406
584
0,335 1,31
3B
Alstersnäs, väst
178
<0.1
0,221 0,307 0,385 4,68
184
0,0293
829
0,165 0,851 1,58
0,679 65,3
3C
Alstersnäs, öst
194
<0.1
0,167 0,137 0,48
5,63
209
0,0361
855
0,218 0,988 2,38
0,834 63,7
3D
266
<0.1
0,112 0,092 0,48
4,45
207
0,024
517
0,185 0,703 1,81
0,902 43,2
317
0,114 0,145 0,313 0,633 5,85
501
0,0353
701
0,278 1,11
4,21
1,03
39,9
4B
Alster - Skattkärr
Norr om
Kronoparken,
Ringåker
Norr om
Kronoparken
298
0,12
0,185 0,156 0,637 5,38
334
0,0332
556
0,231 1,05
3,26
1,41
44,1
4C
Gunnerud
227
<0.1
0,197 0,118 0,398 5,53
209
0,0324
554
0,215 0,755 2,09
0,891 35,5
5
Blomsterhult
148
<0.1
0,092 0,112 0,364 4,09
174
0,0569
275
0,199 0,705 2,46
0,868 36,3
6
Södra Gapern
Söder
Molkomsjön,
Böckeljöjden
233
<0.1
0,135 0,1
248
0,0367
476
0,209 0,812 2,3
1,02
46,8
290
<0.1
0,103 0,221 0,458 3,7
311
0,0319
415
0,185 0,903 2,34
1,02
31,7
187
<0.1
0,22
155
0,0219
179
0,138 0,889 2,07
0,579 48,9
9
Blombacka
Norr om
Blombacka,
Sandlyckan
219
0,117 0,176 0,161 0,41
4,88
201
0,0348
761
0,245 1,28
1,23
10
Östra Fågelvik
159
<0.1
0,123 0,119 0,343 4,63
176
0,0522
405
0,219 0,832 2,41
0,819 39,6
11
Väse
133
<0.1
0,133 0,239 0,387 5,13
140
0,0516
256
0,216 2,01
2,01
0,713 42,3
12
Almar
154
<0.1
0,108 0,131 0,309 4,56
164
0,0257
297
0,155 0,6
2,12
0,724 37,2
13A
Dye
669
0,111 0,17
571
0,0233
243
0,205 1,34
1,76
1,59
13B
238
<0.1
0,142 0,097 0,36
5,58
215
0,0311
527
0,172 0,621 2,12
0,824 33,1
14A
Mellerudstorp
Zakrisdal Bellevue
199
<0.1
0,147 0,158 0,47
6,01
269
0,0478
416
0,227 1,12
2,7
0,997 38,9
14B
Zakrisdal
512
0,112 0,457 0,526 0,791 6,99
370
0,0354
115
0,198 1,78
2,79
1,37
15
E18, Sörmon
209
<0.1
0,129 0,144 0,409 4,42
231
0,0376
237
0,226 0,703 2,51
0,847 35,3
16
Sörmon
170
<0.1
0,13
17
Älvenäs, E18
644
0,119 0,143 0,359 1,16
18
Älvenäs
236
19A
Molkom
190
19B
Molkom,upperud
Välsviken,
Rävberget
Välsviken,
Trollkoneberget
Lamberget
1B
4A
7
8
20A
20B
Lamberget
0,246 0,162 1,1
<0.1
2,1
0,178 0,343 0,637 5,66
0,428 5,36
0,439 0,321 4,29
0,369 0,911 4,69
0,091 0,315 4,41
2,75
54,5
33,6
52,7
160
0,0294
241
0,201 0,626 1,89
0,821 32,1
5,33
462
0,0449
750
0,238 1,9
3,47
1,79
55,5
0,11
0,098 0,176 0,569 6,02
238
0,0802
836
0,231 1,59
2,68
1,47
37,2
<0.1
0,122 0,169 0,486 5,41
205
0,0407
539
0,273 1,34
2,09
0,816 38,4
178
0,107 0,109 0,179 0,362 4,17
225
0,0591
471
0,287 1,4
2,72
0,844 39,6
224
<0.1
0,105 0,243 0,572 5,76
344
0,0228
358
0,203 1,02
2,48
1,08
182
<0.1
0,119 0,171 0,576 6,99
239
0,0304
342
0,241 0,843 2,2
0,919 36,2
267
0,189 0,17
570
1,34
0,529 1,29
10
37,8
0,025
343
0,917 3,62
Medel
274 0,110 0,165 0,277 0,637
6,00
341 0,039
473
0,263 1,264 2,769 1,117 47,029
Median
227 0,116 0,142 0,176 0,480
5,38
238, 0,035
471
0,219 1,050 2,460 0,997 39,900
3,7
82,2
* Fetstil markerar de tre högsta halterna för respektive metall
9
Bilaga 2 1(2)
10
Bilaga 2 2(2)
Nr
Provplats
Typ av provpunkt
1A
Välsviken, norr Kroppkärrsbäcken
Nära industri, Hedenverket, järnväg
1B
Välsviken, söder Kroppkärrsbäcken
Nära industri, Hedenverket, järnväg
2
Välsviken, Järnvägen
Nära industri, Hedenverket, järnväg
3A
Välsviken, Norr Järnvägsstationen
Nära industri, Hedenverket, järnväg
3B
Alsternäs, väst
Nära järnväg, Hedenverket
3C
Alsternäs, öst
Nära järnväg, Hedenverket
3D
Alster – Skattkärr
Nära E18
4A
N Kronoparken, Ringåker
Bakgrund
4B
N Kronoparken
Bakgrund
4C
Gunnerud
Bakgrund
5
Blomsterhult
Bakgrund
6
S Gapern
Bakgrund
7
S Molkomsjön, Böckelshöjden
Bakgrund
8
Blombacka
Nära förorenad mark
9
N Blombacka, Sandlyckan
Nära förorenad mark
10
Ö:a Fågelvik
Bakgrund
11
Väse
Bakgrund
12
Almar
Bakgrund
13 A
Dye
Bakgrund
13 B
Mellerudstorp
Nära Karlstads flygplats
14 A
Zakrisdal – Bellevue
Nära industri
14 B
Zakrisdal
Nära industri
15
E18 Sörmon
Nära E18
16
Sörmon
Bakgrund
17
Älvenäs, E18
Nära E18
18
Älvenäs
Nära industri
19 A
Molkom
Bakgrund
19 B
Molkom
Nära järnväg, industri
20 A
Välsviken, Rävberget
Nära industri
20 B
Välsviken, Trollkoneberget
Nära industri
Lamb Lamberget
Nära industri, gjuteri
11
Bilaga 3
Tabellen visar medelvärden för Karlstads Kommun år 2010 och 2005 samt bakgrundshalter i
Sverige. Gulmarkerade värden innebär att medelvärdet för 2010 är högre än 2005 års
medelvärde.
Metall
Medelvärde Medelvärde Bakgrundshalten i relativt
opåverkade områden i
Karlstad
Karlstad
2010 (mg/kg) 2005 (mg/kg) Sverige (mg/kg)
Arsenik (As)
0,11
0,13
< 0,1
Kadmium (Cd)
0,16
0,14
< 0,1
Krom (Cr)
0,63
1,26
<1
Koppar (Cu)
6,0
4,9
<4
Järn (Fe)
341
313
< 200
0,038
0,018
< 0,05
Nickel (Ni)
1,2
1,6
<1
Bly (Pb)
2,7
2,97
<5
Vanadin (V)
1,11
1,43
<2
Zink (Zn)
47,0
36,8
< 40
Kvicksilver (Hg)
Övriga metaller som analyseras för första gången
Metall
Medelvärde
Karlstad 2010
(mg/kg)
274
Bakgrundshalten i relativt
opåverkade områden i Sverige
(mg/kg)
Ca 150
Kobolt (Co)
0,28
Ca 0,13
Mangan (Mn)
472
Ca 450
Molybden (Mo)
0,26
Ca 0,20
Aluminium (Al)
12
Bilaga 4
Diagram, analysresultat från 1985 - 2005
ARSENIK ( As ) mg/kg torrvikt
13
Bilaga 5
KADMIUM (Cd) mg/kg torrvikt
14
Bilaga 6
KROM ( Cr ) mg/kg torrvikt
15
Bilaga 7
KOPPAR ( Cu ) mg/kg torrvikt
16
JÄRN
( Fe ) mg/kg
torrvikt
Bilaga 8
17
Bilaga 9
KVICKSILVER ( Hg ) mg/kg torrvikt
18
Bilaga 10
NICKEL ( Ni ) mg/kg torrvikt
19
Bilaga 11
BLY ( Pb ) mg/kg torrvikt
20
Bilaga 12
VANADIN ( V ) mg/kg torrvikt
21
Bilaga 13
ZINK ( Zn ) mg/kg torrvikt
22
Rapporter utgivna av Miljöförvaltningen, Karlstads kommun
ISSN: 1104-7712
1996:1
Tungmetaller i husmossa 1995
1996:2
Uppföljande kronutglesningsinventering i Karlstads kommun
1997:1
Trafikmiljö, enkät bostad
1997:2
Trafikmiljö, enkät arbete
2000:1
Färghandeln i Karlstad
2000:2
Transportrådgivning
2001:1
Ljudnivåer i offentliga lokaler
2001:2
Uppföljande kronutglesningsinventering i Karlstads kommun
2002:1
Tungmetaller i husmossa 2000
2002:2
Lavinventering i södra Värmland- uppföljning 2002
2003:1
Vattenplan för Karlstads kommun
2004:1
Radon i skolor, förskolor och fritidshem
2006:1
Riktad tillsyn av bygg- och anläggningsbranschen
2006:2
Tungmetaller i husmossa 2005
2007:1
Lavinventering i södra Värmland –uppföljning 2007
2009:1
Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur. Undersökning i Karlstads kommun
2007/2008
2012:1
Metaller i husmossa 2010
Miljöförvaltningen
651 84 Karlstad
054- 540 46 00
[email protected]