Måldokument kemi åk9, metaller
Undervisande lärare: Emma-Maria Lundequist
[email protected]
Enligt läroplanen ska kemiundervisningen beröra bland annat följande centrala innehåll:
”Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
Människans användning av energi-och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar
utveckling.
Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några
vanliga produkter.
Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.
Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle
och människors levnadsvillkor.
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner
med koppling till kemi.”
Vad vi ska göra under kursen
Vi arbetar med kapitel 13 i boken. Sidorna 267-285. Avsnittet bedöms den här gången med ett
läxförhör OBS BARA E-nivå (eftersom vi kommer att arbeta så kort tid med metaller.)
Vi kommer att laborera men ingen laborationsrapport.
Det här förväntas du kunna en del om när du läst om metaller:
Metallers egenskaper: leder värme och ström, glans, formbara, höga smältpunkter, hårda/tunga.
Vad metallbindning är (elektronmoln) och hur denna särskilda bindning ger metaller deras
egenskaper.
Hur vi människor får tag i metaller. Gruvdrift.
Vilken miljöpåverkan vår metallutvinning/användning kan få.
Några olika metaller och hur de känns igen och vad de används till. (järn, koppar, aluminium, guld,
zink)
Vad legering är för något och varför de är bra (blandningar ger önskade egenskaper)
Korrosion – vad korrosion är och hur vi skyddar metaller mot korrosion.
Lektionsplanering
1, Metallers egenskaper. Metallbindning och hur de ger olika egenskaper.
Internet sök om gruvdrift – miljöproblem som detta medför + källkritiksövning
I boken 13.1 – 13.2
2, Laboration – framställ järn ur järnoxid
Fundera på hur laborationen passar ihop med hur järn framställs vid gruvdrift.
Olika sorters metaller och deras användning. Legeringar och vad de är bra för. När
laborationen är klar så läser ni i boken och besvarar ”testa dig själv” frågorna.
I boken 13.3-13.4
3, Korrosion. Varför metaller korroderar(rostar) och vad man kan göra för att stoppa
korrosionen. Joner.
I boken 13.5
4, Repetition metaller. Tid att läsa i kemiboken 13.1-13.5 och svara på testa dig själv frågor.
Läxförhör metaller – sista 25 minuterna – ska inte ta lång tid. OBS E-NIVÅ!!! INTE svårt.
Se i listan tidigare i måldokumentet vad du förväntas kunna och läs på det. Har du varit med
på kemilektionerna och förstått så bör du klara förhöret utan problem.
Jag som vill plugga hemma för att satsa på nationella provet.
På skolverkets hemsida finns gamla nationella prov i alla ämnen. Där finns också
bedömningsanvisningar och exempel på elevsvar och hur de svaren bedömdes. Om du vill
satsa extra på just det här provet så kan du använda skolverkets sida för att se om det är
något du kanske behöver repetera.
http://www.edusci.umu.se/np/nap/tidigare-givna-prov/
På länken ovan finns nationella prov för alla NO ämnena. De här proven är inte hemliga och
du får gärna läsa dem. Vi kommer att ha lite tid för på lektioner titta på äldre prov men inte
så mycket.
Bedömning nationella provet – hur påverkar det betyget?
Jag kommer i slutbetyget att lägga följande vikt vid nationella provet. Om en elev skriver ett
högre resultat än vad hen hade i betyg tidigare får hen det högre betyget. Om man på
nationella provet (om det är i kemi) har två betygssteg (eller mer) lägre än vad man hade i
betyg tidigare så får man förvänta sig en betygssänkning. Ett betygssteg nedåt så kommer
jag inte att låta nationella provet sänka ert betyg. (Tex en elev som alltid varit godkänd med
E i betyg och som aktivt deltagit i undervisningen under vårterminen behöver inte vara orolig
för att få ett F i slutbetyg även om det skulle gå dåligt på nationella provet.)
I övrigt ser jag nationella provet som en del av underlaget för ert slutbetyg. Andra resultat är
också viktiga.
Om nationella provet är i ett annat ämne än kemi (alltså biologi eller fysik) så ser jag det
laborativa momentet som en ren chans att höja betyget. Dvs om ni på det laborativa
momentet visar en högre nivå än vad ni gjort på kemilektionerna så kan det påverka ert
betyg till det bättre. Däremot kommer jag aldrig att sänka någons betyg utifrån vad man
presterat på ett nationellt prov i något annat ämne än kemi. Anledningen till att jag kan göra
så här är att alla NO ämnena har precis samma förmågor som ska bedömas på laboration,
det spelar alltså inte så stor roll vilket NO ämne som provet handlar om.
