grunderna i etik - UU Studentportalen

GRUNDERNA I ETIK
Grundläggande termer och teorier
i relation till religion och
livsåskådningar
Syftet med föreläsningen
Ge er grundläggande kunskaper i:

Vad etik är

Kopplingen mellan religion/livsåskådning och etik
genom några aktuella värdekonflikter

Etiska teorier
”Religioner och andra
livsåskådningar”

Alla människor har en livsåskådning, mer
eller mindre genomtänkt och
genomarbetad

Viktig utgångspunkt för undervisningen
Livsåskådningen och etiken
Centralt
värdesysten etik
En livsåskådning
Uppfattningar
om världen,
människan
Grundhållning
En gammal vetenskap






Sokrates (400 fKr)
Filosof och lärare
Platon hans lärjunge
Sökte efter svar på
hur vi bör leva våra liv
Dygden hjälper oss
Utmanade makten
och dömdes till döden
Olika delar av etiken

Deskriptiv etik – vad tycker
människor är rätt?

Normativ etik – vad är rätt?

Metaetik – vad menar vi när vi
säger att något är rätt? Finns
det något rätt?

Metaetik (teoretisk)
Deskriptiv etik
Tillämpad etik – medicinsk
etik, affärsetik
Tillämpad
Normativ
etik
etik
Renässans för etiken?

Snabb utveckling

Industrisamhället

Informationssamhället

Sekularisering

Pluralism

Mångkulturalism
Etikens grundfrågor?

Vad är rätt och fel?

Vad är ont och gott?

Hur är ett gott liv, en god människa och ett gott
samhälle?

Handlar såväl om enskilda frågor och
handlingar som livet i stort
Etik och moral

Moral (lat.moralis = som rör sederna) –
etiken i vardagen. Hur folk och grupper
faktiskt lever

Etik (grek. éthos = sed) – systematiskt
tänkande och reflekterande över
moralfrågor och moraliska problem
Varför etik?

Sätter igång vår reflektionsförmåga

Ger oss tillåten tid till reflektion

Ger oss beredskap att hantera moraliska
problem
Värden att försvara!
Vad är solidaritet for dig?

Frihet (autonomi)

Ansvar

Tolerans

Schyssthet (godhet)

Solidaritet (rättvisa)

Människovärdet

Nytta/lycka
Värdekonflikt/moraliskt dilemma

Ett problem som uppstår när olika värden
kommer i konflikt med varandra

Mellan nationer, personer eller inom en själv

Har ingen självklart enkel lösning – hur man än
väljer att handla så blir det inte riktigt bra

Måste prioritera!
Barnarbete i Ericssons fabriker






Värdekonflikt
Rik värld – fattig värld
Kapitalistiska värden
kontra människosrättsliga
värden
Vinstmaximering kontra
barnens rättighet till ett
utbildning osv
Vem ska prioriteras? Vilka
värden ska gå först?
Hitta goda argument!
Miljön och flygresorna…
Jag vill ju så gärna
unna mig den här
resan…





Värdekonflikt
Globala miljön kontra
individuella
njutningsvärden
Rika världens värden –
kontra den fattiga
världens värden
Vem ska prioriteras?/Vilka
värden ska prioriteras
Hitta goda argument!
Rondellhundarna






Värdekonflikt
Sekulariserad
värld/religiös värld
Sekulariserade
värden/religiösa värden
Yttrandefrihet –
tryckfrihet kontra respekt
och helighet
Vad ska prioriteras? Vilka
värden ska gå först?
Hitta goda argument!
Burqa – heltäckande slöja




Värdekonflikt
Sekulariserat
Sverige/strikt muslimska
familjer
Föreställning om tjejers
ofrihet/tvång kontra frihet
Föreställning om
konservativa könsroller –
svaga, kuvad kvinnor
Att lösa värdekonflikter

Vad är det bästa handlandet i valet mellan
pest eller kolera?

Maggropskänsla eller resonemang?

Normativ etik – verktyg som hjälper oss
komma närmare en lösning
Konsekvensetiska teorier

Etisk egoism – endast jag!

Etisk partikularism – min grupp!

Etisk universalism (utilitarism) – alla!
Nyttoetik - utilitarismen




Den idag dominerande
etiska teorin
Fokus på resultatet av
handlingen
Största möjliga nytta till
störst antal människor –
(godhet, rättvisa)
Torbjörn Tännsjö, Peter
Singer
Invändningar utilitarismen

Svåröverblickbart – svårtillämpbart?

Hotar nära relationer?

Vad ska maximeras?

Kräver mycket av människan –
människosyn?
Deontologisk etik

Immanuel Kant –
kategoriska imperativet

Vi har plikter som bör
följas. Exempel på plikter:
att inte döda, att inte
ljuga (människovärde)

Kontraktsteorier – Rawls
(rättvisa)

Rättighetsteorier – Nozick
(autonomi)
Invändningar pliktetiken

Finns det verkligen absoluta plikter – och
vem ska avgöra vilka dessa är?
(Universella plikter/regler)

Risk för godtycke?

Absoluta regler leder till bästa
konsekvenserna?
Dygdetik
Aristoteles
 Fokus på människan
och hennes karaktär
 En god människa gör
goda handlingar
 Människan blir dygdig
genom träning

Vad är en dygd?

Karaktärsegenskap

Förvärvad

Diposition av leda till ett gott handlande

Skapar livskicklighet

Önskvärd
Invändningar mot dygdetik

Räcker inte som grund för normativ etik? Säger
för lite om hur vi faktiskt bör handla

Relativ (inte minst i MacIntyres version)
och kan leda till godtycke och värdekonflikter?

För optimistisk människosyn?
Hur gå tillväga?






Formulera problemet – vad står på spel, vilka
värden?
Informationsinventering – vad vet vi?
Handlingsalternativ och handlingsbedömning –
vilka möjliga utgångar finns?
Värdering – jämför och försök att bedöma
alternativen!
Beslut – vilket alternativ är bäst, minst dåligt?
Utvärdering – vad har vi lärt oss av fallet?
Religionens funktion för etiken

Budord/etiska plikter – direkt betydelse

Tolkningsram – ger en indirekt betydelse

Inspirera – genom berättelser och
förebilder (Muhammed, Buddha, Jesus)
Samvete, empati och
engagemang
”Att människan kan känna för någon har
sin grund i att hon kan känna att hon
lever kroppsligen i världen. Etiken
förutsätter känslan av att vara
närvarande”
Yrkesetik

En del av den tillämpade etiken

Tillkommit på grund av etiska problem
som uppkommit och uppmärksammats
inom arbetslivet
Yrkesetiska koder
En del av yrkesetiken
 En varudeklaration utåt – vi har en
professionell beredskap för problem i yrket
 Skapa en ökad yrkesidentitet
 En vägledning för hur faktiska problem ska
hanteras – dock inga svar, mer stöd för
resonemang!

Varför yrkesetik?

Stöd för att hantera de problem som uppstår inom yrket

Garantera och skydd för klienter

Skapa förtroende för den egna yrkesutövningen

Skilja det privata från det yrkesmässiga (professionalitet)
Privat/offentligt

Öka professionaliteten
Lärares yrkesetiska kod

Formulerades 2001 av LR

Formulerade utifrån konkret verklighet

http://www.lararesyrkesetik.se/
Många lojaliteter/intressen
Uppdragsgivare
Kollegium
?
Elever
Jaget