Grekland

Grekland
 Antik
betyder gammal.
 Antiken kallas den äldsta perioden i Europas
historia – det gamla Grekland och
Romarriket.
 Antiken inleddes ungefär 800 f.Kr. och
slutade kring 500 e.Kr.
 Grekerna och romarna lämnade efter sig
skriven historia vilket gör att vi vet mycket
om deras tid.
 Grekerna berättade mycket sagor, som än
idag är omtyckta, däribland sagan om Kung
Minos på Kreta.
 Kungen
av Fenicien (dagens länder i
Mellanöstern) hade en vacker dotter som
hette Europa. En dag fick guden Zeus se
prinsessan och blev förälskad. Zeus
förvandlade sig till en tjur och prinsessan
klättrade upp på tjurens rygg. Tjuren
kastade sig i vattnet och förde prinsessan till
Kreta. Där blev hon mamma till öns förste
kung, Minos. Zeus var hans pappa.
 Minos levde i ett labyrintliknande palats på
Kreta i staden Knossos.
 Drottningen
på Kreta fick en tjurson
tillsammans med havsguden Poseidon monstret kallades Minotaurus.
 Kung Minos spärrade in drottningens tjurson –
och Minos matade monstret med med
ungdomar från staden Aten (som hämnd för
att en av kung Minos söner blivit mördade i
Athen).
 Tredje gången monstret skulle matas med
ungdomar från Aten blev han stucken av
Teseus med ett svärd och sjönk ner död – och
Aten behövde aldrig sända några flera
ungdomar som offer till Kreta.
 Den
minoiska kulturen
började blomstra
omkring 2000 f.Kr.
 Stora
städer och
palats byggdes på
Kreta.
 Knossos
är det mest
berömda palatset 
 Kretas
kultur utvecklades genom de
kontakter man hade med områdena i öster
där Fenicien låg.
 •Handelsmän från Kreta seglade ofta dit och
mötte handelsmän från Mesopotamien
(området mellan floderna Eufrat och Tigris i
Irak) och Egypten.
 Omkring år 1400 f.Kr. var Kretas storhetstid
slut. Kanske berodde det på jordbävningar,
kanske på angripare som kom från
fastlandet.
 Mykene
var en av de städer på det grekiska
fastlandet som började växa kring 1500 f.Kr.
 Handelsskepp från Mykene blev allt vanligare
på Medelhavet.
 Mykene blev ett stort handelscentrum
 Mykene förstördes kring 1200 f.Kr. – kanske
på grund av angripare norrifrån eller
jordbävningar.
 Perseus (huvudrollsinnehavaren i
filmen vi såg) sägs ha grundat staden
Mykene.
 Omkring
1100 f.Kr. började fenicierna
(nuvarande Libanon) bli det stora
handelsfolket.
 Fenicierna använde båtar med köl vilket
gjorde att de klarade stormar bra – och de
kunde segla rakt över havet istället för längs
med kusten.
 Fenicierna grundade handelsstationer som
senare blev städer längs med Medelhavets
kust.
 Fenicierna
köpte slavar, hästar och järn från
områdena norr om Medelhavet, söderifrån
köpte de kryddor och glas.
 Fenicierna tillverkade själva smycken av
guld, silver och elfenben och de vävde tyger.
 Fenicierna utvecklade ett nytt skriftspråk,
med tecken för varje ljud – alltså ett alfabet
med ca 25 tecken.
 Grekerna utvecklade detta skriftspråk med
att också innehålla vokaler – då feniciernas
alfabet endast innehöll konsonanter.
 För
ca 3000 år sedan kom människor
norrifrån och bosatte sig i vad som idag är
Grekland.
 Erövrarna bosatte sig i enkla byar och de
flesta byar låg vid en klippa – för att man
skulle kunna ta skydd uppe på klippan vid
ett eventuellt angrepp.
 Byarna växte sig större och började likna
städer - varje stad kom att bli som ett eget
land som var självstyrande stadsstater.
 Den kanske mest kända stadsstaten är Aten
med klippan Akropolis – som också var den
rikaste.
 På
700-talet f.Kr. hade de grekiska
stadsstaterna växt sig så stora att maten inte
räckte till alla människor som bodde där.
 Grekerna började därför söka sig till andra
platser kring Medelhavet för att kunna odla
och försörja sig.
 Först gav sig unga män iväg för att leta upp
platser och när en bra plats hittats begav de
sig hemåt för att berätta om den.
 Därefter gav sig 150-200 män av till platsen
för att bygga upp en koloni. När kolonin
byggts upp flyttade även kvinnor dit.
 En
del kolonier blev med tiden större än
stadsstaten hemma i Grekland – t.ex.
Syrakusa på Sicilien, Malaga i nuvarande
Spanien och Marseille i Frankrike.
 Området där alla grekiska stadsstater låg
kallades för Hellas och grekerna själva
kallade sig för hellener.
 Även om stadsstaterna var självständiga,
både i Grekland och i kolonierna, hade
människorna mycket gemensamt – alla talade
grekiska, de trodde på samma gudar och
berättade samma sagor – detta gjorde att de
kände att de hörde ihop och var ett folk.
 Perserna
erövrade område efter området och
i mitten av 500-talet f.Kr. sträckte sig
Perserriket från Egypten i sydväst till Indien i
öster. Perserna var dock inte nöjda, de ville
ha mer…
 Perserriket
490 f.Kr. 
Perserna gav sig av mot det grekiska fastlandet
med sin flotta och 490 f.Kr. landsatte perserna
sina trupper vid byn Marathon.
 Tanken var att perserna skulle tåga mot Aten och
där förhandla med grekerna.
 Grekerna tänkte dock inte förhandla med
perserna utan gick till väpnat anfall – perserna
överraskades och drevs tillbaka till sina skepp –
som de sedan seglade mot Aten.
 Samtidigt som perserna seglade mot Aten begav
sig även grekerna dit till fots – ca 40 km – för att
vara redo för strid när perserna kom. När
perserna väl kom till Aten och såg atenarna
stridsklara gav de sig och seglade bort från Aten.

 Perserna
gav inte upp efter slaget vid
Maraton, år 480 f.Kr. anföll de staden
Thermopyle.
 Spartas kung Leonidas ledde försvaret. Han
försökte stoppa perserna mellan bergen och
havet vid Thermopyle. I tre dagar kunde
grekerna stå emot innan kungen gav order
om att alla grekiska soldater förutom 300
spartanska soldarer skulle dra sig tillbaka.
 De 300 spartanska soldaterna kunde dock
inte stå emot utan alla stupade till slut – och
perserna kunde då se Thermopyle som
besegrat och de tågade mot Aten…
 När
perserna kom fram till Aten hade alla
stadens invånare flytt och perserna förstörde
staden Aten totalt.
 Grekiska soldater kunde från sina skepp se
hur landsbygden brann och branden nådde
till slut Aten.
 Slaget vid Salamis skedde på havet och trots
att perserna hade fler fartyg kunde grekerna
till slut vinna slaget.
 Den persiska flottan flydde hemåt och de
persiska soldaterna som var kvar på land
besegrades också  kriget var slut och
Grekland blev inte en del av det persiska
riket.
 Efter
framgångarna i krigen mot Perserriket
började en ny storhetstid för Aten – atenarna
utformade ett nytt sätt att styra sin
stadsstat.
 Atenarna kallades sitt nya sätt att styra
staten för demokrati
 Demos betyder folk och kratein betyder styra
 demokrati betyder alltså ungefär
folkstyre, att ”folket härskar”.
 Aten kom nu att styras av folket – inte av en
kung.
 Atenarna
– medborgarna - samlades 40
gånger per år till folkförsamling.
 Tillsammans diskuterade man olika frågor
och beslutade tillsammans genom
omröstning.
 Alla fick dock inte rösta…
 Det var endast medborgare som fick rösta –
och för att vara medborgare var man tvungen
att tillhöra armén…
 För att få tillhöra armén var man tvungen att
vara man och född i staden Aten.
 Alltså…
 Kvinnor,
invandrare och slavar räknades inte
som medborgare – vilket gjorde att de inte
hade rösträtt.
 Rösträtt hade endast en av tio i Aten när
tanken om demokrati föddes.
 Även
om vi idag inte anser att atenarnas sätt
att styra var särskilt demokratiskt lever
tankarna om att folket ska styra sig själva –
inte en diktator - och att människor ska ha
rätt att föra fram sina åsikter kvar än idag.
 Rika
män hade mycket fritid – och denna
fritid ägnades åt att diskutera politik, gå på
teater eller titta på idrott.
 Meningen med idrott var att pojkarna skulle
tränas till att bli duktiga krigare.
 På kvällarna träffades de rika männen på
symposium – där drack de vin och
diskuterade olika ämnen.
 Pojkar från rika familjer fick också gå i
skolan, för att lära sig att läsa, skriva och
idrotta.
 Fattiga män och slavar hade det inte lika bra
– de fick arbeta hårt med sina jordbruk.
 Kvinnor
fick inte vara med och diskutera
politiska frågor.
 Kvinnor fick inte se de olympiska spelen som
hölls var fjärde år – dödsstraff.
 Kvinnan var mannens ägodel .
 När en flicka var 15 år gammal skulle hon
giftas bort till en man som hennes far valt
ut. Hennes plikt var sedan att föda söner åt
sin man.
 Sparta
var på 400-talet f.Kr. Greklands näst
största stadsstat.
 Sparta styrdes av två kungar samtidigt – de
hjälpte varandra men kontrollerade
samtidigt varandra. Deras viktigaste uppgift
vara att leda de spartanska arméerna i krig.
 I Sparta fanns också de äldstes råd – det
bestod av 28 spartanska män över 60 år.
 I Spartas folkförsamling fick män över 30 år
vara med. Folkförsamlingen röstade ja eller
nej till förslag som kungarna och rådet lade
fram – men förslagen fick inte diskuteras.
Spartanerna hade från början erövrat området
där de bodde av ett folkslag som kallades
heloter.
 De spartanska medborgarna behövde inte arbeta
– allt arbete sköttes av heloterna som blivit
spartanernas slavar.
 Trots att spartanerna inte behövde arbeta levde
de inte något bekvämt liv – alla män var tvungna
att bli soldater, redo att ge sig ut i krig.
 När de spartanska pojkarna fyllde sju år var de
tvungna att flytta till träningsläger där de fick
lära sig att bli bra krigare.
 Pojkarna skulle lära sig att tåla kyla, hunger och
smärta. På vintern fick de inte ha varma kläder
och i perioder inte äta sig mätta.

 Spartas
kvinnor styrde över slavarna som
arbeta hemma på gården och även
ekonomin.
 Flickorna fick gå i skolan och lära sig att läsa
och skriva, spela lyra (instrument) och
idrotta.
 Kvinnorna fick även äta lika bra mat som
pojkarna – detta för att kunna hålla sig friska
och starka för att kunna föda många barn.
 Kvinnorna fick också delta i fester, ärva sina
föräldrars gårdar och skilja sig om hon inte
födde några barn. Kvinnorna fick även ha
andra män vid sidan om – så länge hon födde
barn som kunde vara med i armén.
 Tiden
mellan 500 f.Kr till 300 f.Kr. kallas för
Atens guldålder – eller den klassiska tiden.
 Många skådespel och böcker om filosofi och
vetenskap skrevs under den här tiden.
 Körsång var sedan tidigare vanligt i Grekland
men under den här tiden började även
körledaren sjunga vissa stycken själv –
skådespelaren var född.
 Dramerna spelades upp till gudarnas ära – till
guden Dionysos ära samlades man i fem
dagar för dramaföreställningar, fest och
offer.
 Tidigare
i Grekland hade man förklarat
världens uppbyggnad med hjälp av mysterier
och myter – under den klassiska tiden
började filosofer förklara världens
uppbyggnad med hjälp av det egna förnuftet
och vad de själva kunde se.
 Sokrates, Platon och Aristoteles var tre av
den klassiska tidens filosofer.
 Ca
år 400 f.Kr. tar Makedonien makten över
Grekland. Makedonien styrdes av kung
Alexander.
 Anledningen till att kung Alexander och hans
Makedonien kunde ta makten över Grekland
berodde på att Aten och Sparta krigat mot
varandra, och i detta krig var även många
andra grekiska stadsstater inblandade. I och
med att det grekiska riket var försvagat
kunde Alexander lägga riket under sitt välde.
 Alexander
nöjde sig inte bara med att lägga
under sig det grekiska riket utan angrep även
det stora Perserriket i Mellanöstern som han
tog kontroll över.
 När Alexander den store dog delades hans
gigantiska rike upp i tre delar mellan olika
makedonska kungar.
 Grekland och den hellenistiska kulturen
påverkade de tre olika delarna på många sätt
– det grekiska språket var det språk som
överklassen talade och skrev, teatrar,
bibliotek och skolor byggdes, vetenskapen
och litteraturen togs tillvara.