Aten och Sparta
●
●
●
De två största stadsstaterna i antikens
Grekland.
Städerna hade fullständigt olika syn på
rättigheter, kvinnans ställning, demokrati,
filosofi, försvar, handel, ekonomi och
krigsföring.
Gemensamt hade de religion och en rädsla/hat
gentemot perserriket.
Statsskick
●
●
●
●
Aten
Fria män väljer
gemensamt landets
representanter.
●
Sparta
●
Två kungar
●
Demokrati!
Kvinnor, Barn, Slavar
och män från andra
städer har ingen röst.
●
Den egentliga makten
hålls av ”de gamla” alla
fria spartanska män
över 60år.
Kvinnor, barn, slavar,
män under 60 har inget
inflytande.
Kvinnans ställning
●
Aten
●
Väldigt stränga utseendeideal.
●
Skulle synas (om vacker) men
inte höras.
●
Inget inflytande.
●
Äktenskap ingicks av fadern.
●
●
●
●
●
●
●
Inte tillträde till politik,
sportevenemang, filosofi mm.
Om mannen dog eller skilde
sig så blev kvinnan utstött.
●
Sparta
Skolning i matematik, ekonomi,
retorik och krigskonst.
Ansvarade för hushållets ekonomi.
Främsta uppgiften var att föda barn
(helst pojkar) och att inspirera sina
söner/man att strida väl.
”Kom hem med din sköld eller
ovanpå den”
Om en kvinnas man dog på
slagsfältet fick hon gifta om sig (om
ung) annors tog staden hand om
henne.
Uppfostran
●
●
●
●
●
Aten
Väldigt olika beroende på
föräldrarnas
position/ekonomi.
Pojkar: fick gå i skola och
lärde sig retorik, matematik
och filosofi.
Barnen bodde hemma tills de
grundade eget hushåll.
Föräldrarna var ansvariga för
uppfostran.
●
Sparta
●
Veklingar dödades vid födseln.
●
●
●
●
Pojkar togs av sin mor vid 6-7 års
ålder och sattes i skola (agoge).
Flickor vid 8 års ålder.
Pojkarnas utbildning till 20 års
ålder (bara krigskonst).
Mandomsprovet var att mannen
skulle döda minst en helot (slav).
Flickorna utbildades i 2 år och
sedan fick de återvända hem.
Staten var ansvarig för uppfostran.
Ekonomi
●
●
●
●
●
Aten
Handelsbaserad
ekonomi.
●
Sparta
●
Slavekonomi.
●
Sjöfarare.
Staten var beroende
av importerad mat.
Var och en var sin
egen lyckas smed.
●
●
Männen jobbade inte,
slavarna såg till att jorden
bearbetades.
Handeln sköttes av fria
män från andra städer.
Staten såg till att alla
spartaner hade mat och
husrum.
Perserna anfaller!
Började med att Aten understödde en revolt
bland grekiska stadsstater i Turkiet och därmed
i perserriket.
●
●
Perserna kuvar revolten ganska lätt och vänder
sig mot Aten!
Atenarna får panik:
Första anfallet
●
●
●
Perserna kräver underkastelse av samtliga
grekiska stadsstater på grund av Atens del i
revolten.
De flesta staterna accepterar men bland annat
Sparta och Aten vägrar.
Kungen Dareios Skickar en massiv armé (500
000 man) mot Grekland. Till en början går det
bra men Aten besegrar Perserna vid Marathon.
Andra invasionen
●
Dareios son Xerxes invaderar Grekland på nytt tio år senare.
●
Aten och Sparta har förberet sig på detta och sammarbetar.
●
●
●
●
Den persiska armén är den största världen sett (siffrorna varjerar
mellan 800 000 och 2 600 000 soldater).
Grekernas samlade styrkor är ca 120 000.
Berömda slag är Slaget vid Thermopylae (persisk seger), Slaget
vid Salamis (grekisk seger) och slaget vid Plateia (grekisk seger).
Slutresultat: Aten bräns ner men folket flyr till Sparta, den
persiska hären tvingas ut ur Grekland. Grekerna vinner kriget och
perserna tar en annan strategi mot grekerna.
Mot inbördeskrig
●
●
●
Efter segern mot persien borde grekerna vara
trevliga mot varanda som helst.
Det goda humöret räcker inte länge → båda
nationerna återgår till att vara mycket skeptiska
mot den andra.
Båda staterna börjar samla mindre stater kring
sig. Sparta med våld (peloponnesiska förbundet)
och Aten med ekonomi (det attiska
sjöförbundet).
