Det sitter i väggarna

Malmö Högskola
Historiska studier
”Det sitter i väggarna”
Hur den medeltida människans mentalitet kan ta sig för uttryck i
kalkmålningar i stads- respektive landsortskyrkor i Skåne
Minna Andersson
Historia med kulturanalys III, 30 högskolepoäng
Delkurs 3: Uppsats 15 högskolpoäng
Handledare: Thomas Småberg
Examinator: Fredrik Nilsson
Vt 2008
2
Abstract
Titel; ”Det sitter i väggarna” - Hur den medeltida människans mentalitet kan ta sig för uttryck
i kalkmålningar i stads- respektive landsortskyrkor i Skåne.
Syftet med den här uppsatsen är att jag vill se hur den medeltida människans mentalitet kan ta
sig för uttryck i kalkmålningar i stadskyrkor respektive landsortskyrkor i Skåne. Jämförelsen i
sig kan innebära många olika inriktningar och jag har valt att ta ett klassperspektiv, då jag vill
ta reda på hur hierarkiska relationer kan ta sig för uttryck utifrån stånds- och klasstänkandet.
Min teori består av två utgångspunkter; Klassperspektivet och den medeltida
kroppsuppfattningen. Den historiska utvecklingen av tre- och fyraståndsläran stärker
Thompsons teori om att klass skapas i samspel mellan människor. På så sätt är det även
viktigt att problematisera hur samspel kan tolkas i det här sammanhanget. Peter Burke talar
inte om klass, men har en liknande uppfattning som Thompson, då han menar att kultur
skapas utifrån sitt sammanhang.1 Båda resonerar alltså om att det är i mötet mellan människor
som fenomen uppstår. Burke menar att alla människor har oavsett tidsepok besuttit flera olika
roller beroende på vilket sammanhang de befinner sig. Samtidigt fanns det olika
kroppsmedvetande under medeltiden, som fungerade som ett uttryckssätt för olika frågor.
Undersökningen genomfördes med en bildanalys i form av att delade in kroppen i ett
övergripande område, det vill säga; den maktfyllda kroppen. Därefter kom två andra områden;
den avklädda -, och den påklädda kroppen, att fungera som förgreningar, då jag analyserade
sex kyrkor i Skåne. Resultatet visar att kalkmålningar uttrycker stånds- och klasstänkande.
Samtliga kyrkor gör detta genom bibliska berättelser, vilket visar på den teologiska starka
närvaron. De olika ständerna finns närvarande i målningarna. Den avklädda kroppen visar på
den moraliska problematiken som rådde att bland annat avbilda Jesus naken eller inte. Dock
visar undersökningen att den teologiska debatten för normen på detta avspeglas i
framställandet, vilket visar på att dessa krafter var större än till exempel olika
målningsinfluenser. Den påklädda kroppen skapar en kommunikation genom kläderna, då
dessa var en strak markör för att visa social tillhörighet och även politisk och religiös
tillhörighet.
Nyckelord: Kalkmålningar, Klass, Kroppen, Medeltiden, Ständer
1
Burke, Peter, What is Cultural History?, 2004, Polity; Oxford, sid. 29/sid.56-60),
3
Innehållsförteckning
1 Inledning……………………………………………………………….………………….6
1.1 Syfte och frågeställningar……………………………………………………….…….6
2 Bakgrund…………………………………………………………………….……………6
2.1 Skånes medeltida historia……………………………………………………….……...7
2.2 Städer och landsbygd………………………………………………………….……….8
2.3 Den medeltida människan……………………………………………….……………..9
2.4 Livsåskådning……………………………………………..…………………………..13
3 Teori…………………………………………………………………..…………………..15
3.1 Klassperspektivet……………………………………………………………………...16
3.2 Den medeltida kroppsuppfattningen…………………………….………………….....21
4 Metod……………………………………………………………………………….…….23
4.1 Urval av källor samt källkritisk diskussion…………………………………………...26
5 Forskningsläge…………………………………………………………………………...27
5.1 Den tidiga danska kyrkans historia och roll i samhället………………………………28
5.2 Medeltida bildvärldens historia……………………………………………………….30
5.3 Kalkmålningarnas historia…………………………………………………………….31
6 Mina utvalda kyrkors historik samt de aktuella städerna och landsorternas
historik……………………………………………………………………………...............35
7 I de medeltida kalkmålningarnas värld………………………………………………..40
7.1 Den maktfyllda kroppen; kroppsspråk, utseende, kläder, attribut och symboler……..40
7.2 Den avklädda kroppen; kroppsspråk, utseende, kläder, attribut och symboler……….46
7.3 Den påklädda kroppen; kroppsspråk, utseende, kläder, attribut och symboler……….49
7.4 Stad och land………………………………………………………………………….54
8 Slutdiskussion…………………………………………………………………………….57
9 Bilaga och käll- och litteraturförteckning……………………………………………...58
4
5
1 Inledning
Oavsett om man är troende eller inte, är det något speciellt med att gå in i gamla medeltida
kyrkor. Då jag stiger in i dessa kyrkor känns det nästan som om jag lämnar år 2008 och går in
i en tidlös värld. Allting är så tyst och man kan till och med höra sina egna fotsteg då man går
omkring bland dessa vackra interiörer från olika tidsepoker. Inte minst väggarna och fönstren
är oftast väldigt vackert utsmyckade. Även om det känns tidlöst att gå där inne, så är det
nästan som man kan förnimma alla dessa människor som har varit här. Jag tittar på skulpturer
och målningar och tanken slår mig hur många människor genom århundraden som måste ha
tittat på dessa vackra föremål innan mig. Man undrar nästan vad föremålen hade sagt om de
hade kunnat tala, så mycket som de måste ha varit med om.
Jag har alltid varit intresserad av medeltida målningar, skulpturer och andra utsmyckningar.
Det känns som om det är det närmaste man kan komma den tiden, eftersom jag bara på några
meters avstånd kan följa penseldragen eller titta på utformningen av bilderna eller
skulpturerna. Det känns som att medeltiden väcks till liv igen. Det tar inte lång tid förrän man
kan föreställa sig så mycket annat kring denna tidsepok och de människor som levde då.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här uppsatsen är att jag vill se hur den medeltida människans mentalitet kan ta
sig för uttryck i kalkmålningar i stadskyrkor respektive landsortskyrkor i Skåne. Jämförelsen i
sig kan innebära många olika inriktningar och jag har valt att ta ett klassperspektiv, då jag vill
ta reda på hur hierarkiska relationer kan ta sig för uttryck utifrån stånds- och klasstänkandet.
Utifrån syftet vill jag därför undersöka och besvara frågeställningarna; Hur uttrycks de
hierarkiska relationerna stånd respektive klass? Representeras både tre- och fyraståndsläran i
målningarna, och i så fall hur skiljs dessa åt?
2 Bakgrund
Det här kapitlet har som funktion att ge läsaren en överblick kring den tid som min
undersökning omfattar, det vill säga sent 1400-tal och tidigt 1500-tal. Målningarna som jag
ska analysera, omfattas av en kontext där de blev framställda och fick sin placering. Avsnittet
6
har jag därför disponerat på så sätt att jag kommer att börja väldigt övergripande om Skånes
medeltida historia. Därefter kommer jag som en tratt, smalna av och beskriva om de skånska
städerna och landsbygden, vilket sen följs av den medeltida människan och slutar med den
medeltida livsåskådningen som rådde under den tiden. Samtidigt vill jag poängtera att
huvudsyftet med det här kapitlet är att definiera medeltid utifrån mentalitet, eftersom det är
det som jag är ute efter i min undersökning, men jag börjar med att beskriva det politiska
styret och samhällets uppbyggnad i form av att berätta om de skånska städerna och
landsbygden.
2.1 Skånes medeltida historia
Titeln på den här underrubriken kan innefatta en hel del, och därför har jag lagt fokus på att
beskriva delar av Skåne och Danmark och dess historiska utveckling. De delar jag väljer ut
kommer att sammanfatta Danmarks politiska betydelse i form av hur landet styrdes och fick
för konsekvenser så väl inom landet som utanför. Själva uppbyggandet av samhällsstrukturen
kommer jag att resonera kring i teoridelen. Då man talar om medeltiden som tidsperiod i
Skåne innebär detta åren 1060 – 1536. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att en sådan här
indelning, är endast en historisk konstruktion som skapad, då de medeltida människorna inte
visste att de levde just på medeltiden. Men för att människan ska få en struktur på det som har
varit, har vi valt att sammanhängande århundraden ska slås ihop till en tidsmässig helhet.2
Det politiska styrandet i Danmark under den här tiden kom att alltmer likna kyrkans
administrativa organisation, då det blev en modell för kungadömet. På så sätt började parterna
ingå ett allt närmre samarbete. Bland annat är det Knut den heliges gåvobrev till lundakyrkan
1085 som vittnar om detta. Genom detta brev gav han kyrkan utökade privilegier och
jordegendom, vilket innebar ett avgörande ekonomisk underlag för det kommande ärkesätets
verksamhet. 3 Kyrkans och kungadömets nära kontakt, kom att bli ett lyckat samarbete, då de
legitimerade varandras verksamheter. Gåvobrevet innebar ett snävt administrativt grepp om
Skåne då denna region delades i härader. Detta var mindre indelningar av landområden som
hade som syfte att kontrollera befolkningen i form av en rättslig natur, att hålla ordning och
reda.4
2
Carelli, Peter, Det medeltida Skåne – en arkeologisk guidebok, 2007, Historiska media, Lund, sid. 9-10
Skansjö, Sten, Skånes Historia, 1997, Historiska media, Lund, sid. 82
4
Orrling, Carin, Medeltidens ABC, 2001, Prisma, Stockholm, sid. 178
3
7
I samband med jordereformen blev det ett överskott av människor på landsbygden. Detta
medförde att många valde att flytta in till städerna. Men samtidigt hade landsbygden
fortfarande en betydelsefull roll, då kungen genom jordereformen började ställa krav på
bönderna gällande produktionsaspekten. Dock bröt pesten ut 1350 och skövlade enorma
mängder liv. Återhämtningen av befolkningsantalet efter pesten tog tid eftersom nya
pestvågor utbröt även under 1400-talet. Därefter stabiliserades folkmängden, och det var
hantverkare, torpare, jordbrukare, köpmän, fria bönder, tiggare, tjänstefolk, präster, munkar,
nunnor, biskopar, adelsmän som ingick i den sociala kartan.5
2.2 Städerna och landsbygden
Ser man till en allmän bild av de skånska städerna och landsbygden, vill jag börja med att
kortfattat beskriva dess framväxt. De nordiska städerna är ett rätt så ungt fenomen i Norden,
då man jämför med Europa och övriga världen. För att visa på tidsskillnaden i detta, har man
bland annat fastställt att Jeriko, en storby som hade stadsliknande drag, fanns redan omkring
8000– talet f. Kr., medan de första stadsliknande städerna som uppkom norr om de gamla
romerska gränserna först anlades på 700-talet. Det var vid den här tiden som de första
handelsplatserna uppkom i Norden, som till exempel Birka eller Hedeby. 6
Vad som är kriterierna för att en storby som utvecklas och så småningom kan kallas stad, är
att de ska bland annat ha tät bebyggelse, kvarter, torg, administrativ verksamhet, monument
av olika slag, kommersiella platser och en arbetsfördelning bland befolkningen. Just de här
kriterierna är drag som återkommer i samtliga Europeiska städer under medeltiden. Det var
nämligen i Europa och vid Medelhavet som stadsbyggandet och den kommersiella aspekten
började få ett stort uppsving, vilket senare spred sig, och på så sätt var det inte förrän äldre
medeltid, som Norden började se ett mer varaktigt stadsväsende. 7
Förutsättningarna för framväxten av städer var störst i Danmark om man jämför med de
övriga nordiska länderna. Bland annat så saknade Island helt städer som hade en karaktär av
de städer som växte fram nere i Europa. Sverige och Finland som räknades som ett, hade ca
50 städer, Norge 10 och Danmark ca 90. Bara Skåne i sig stod för ca 16 städer. Dessa
5
Lindahl, Jan, Bakvända världen – folk och fest på medeltiden, 1996, Hägglunds Förlag, Sthlm, sid. 31-32
Skansjö, 1997, sid. 96
7
Skansjö, 1997, sid. 96 - 97
6
8
varierade i storlek och varaktighet, eftersom stadsbildande fortfarande var under utveckling,
men tydligt framkommer det att utifrån ett nordiskt perspektiv, var Skåne städernas region
under medeltiden. 8 De äldsta städerna i Skåne uppkom under tidig medeltid, då till exempel
Lund anlades ca 990. Då städer ursprungligen hade som funktion att fungera som
administrativa och religiösa knutpunkter, kom bland annat Lund att ha detta. 9
Om man då tittar på hur dessa nordiska länder kunde variera i antalet städer, så beror det på
flera olika faktorer. Bland annat handlar det om klimatförutsättningar, befolkningstäthet och
förmågan till att skapa en överskottsproduktion av livsmedel. Det har även visat sig att det
beror på kungamakten och att de städer som fick fäste, framförallt skiljde sig genom fem olika
aspekter från övriga landsbygden. Det skulle finnas ett tydligt gatunät, kvartersindelning,
stadsvall, torgplats samt kyrkor som utmärkte sig genom att vara betydligt större i storleken.
Då jag inte kommer in på kyrkans betydelse ännu, vill jag bara nämna att kyrkans roll i det
här sammanhanget, var att ha en administrativ funktion och kontroll på befolkningen.
Städerna hade dessutom inget häradsting som jag tidigare har berättat om, utan styrdes av
borgmästare och råd. 10
Den skånska landsbygden har än idag mycket kvar av det utseende eller struktur som
grundlades på medeltiden. Byarna upphörde att ”vandra” och blev stationära vid medeltidens
början. Byarnas framväxt på landsbygden berodde främst på de faktorer som jag har nämnt,
det vill säga teknikens utveckling och befolkningsökningen. Detta gynnade bönderna som i
sin tur gav dem möjlighet att till exempel sälja överskottsproduktionen på marknader. De fick
på så sätt bättre levnadsvillkor.11
2.3 Den medeltida människan
Det kan vara svårt att beskriva den medeltida människan som någon vedertagen sanning, då
jag bara kan föreställa mig hur svårt det måste bli för personer i framtiden att beskriva oss
som har levt på 1900- och 2000-talet. För finns det verkligen en sammanfattande bild av
människan under en viss tidsepok? Jag har svårt att tro det, och därför vill jag tydliggöra
8
Skansjö, 1997, sid. 97
Skansjö, 1997, sid. 99
10
Skansjö 1007, sid. 97- 98
11
Skansjö, 1997, sid. 50-52
9
9
syftet med att ha med en form av beskrivning av den medeltida människan här i
bakgrundskapitlet.
Medeltidsarkeologen Kristina Josefson ställer sig frågan om det är möjligt att utgå från en
enskild person för att hitta uttryck för den medeltida tidsandan.12 Som jag kommer att
problematisera i min teoridel, handlar sökandet efter den medeltida människan och dess
mentalitet eller tidsanda, om att finna och definiera föreställningar om kulturer, traditioner
eller förhållningssätt. Josefson beskriver att hon inte är ute efter att skriva en biografi, utan
försöka finna de stora dragen för att skapa sig en uppfattning. Det jag inte tycker hon lyfter
fram är att den person hon väljer att finna de stora dragen genom, är en man som tillhörde en
av Danmarks absoluta inflytelserika familjer. Hur ser resten av befolkningen ut i frågan kring
att finna de stora dragen för den medeltida tidsandan? Tittar man i alla fall på den man hon
har valt att lyfta fram, en person som hette Absalon, skapar sig Josefson en bild av den krets
av människor som han rörde sig bland. Utifrån detta menar Josefson att vid den här tiden,
1146 – 1155, då Absalon studerar i Paris, pågick en debatt bland människorna om vad
kunskap är för något. Debatten hade två sidor. Den ena som ansåg att förnuftet var något
människan kunde komma långt med, medan den andra sidan menade att förnuftet var
begränsat och inte var samma sak som kunskap.
Vilka personer det var som diskuterade detta framgår inte, men bara genom en inblick i deras
resonemang, anser jag att bilden av den medeltida människan avdramatiseras en hel del. För
än idag diskuterar vi vad kunskap är för något, och därför behöver man inte se
medeltidsmänniskan som personer som bara sökte efter allt det som vi idag har svaret på.
Oavsett tidsepok tror jag inte vi når alla sanningar, om dessa ens finns, men formen för hur vi
gör det är intressant. För övrigt beskriver Josefson att den övergripande mentaliteten för
denna krets av människor som hon studerade, var att människans uppgift är att be och arbeta.
Dessa tankesätt fick utslag på bland annat arkitektur och litteratur. För att ge ett exempel på
detta, menade munken Bernhard att fattiga människor inte var hjälpta av dyrt utsmyckade
kyrkor, eftersom han menade att förnuftet inte skulle fördelas av dyrbarheterna och att ett
enkelt sinne skulle få övriga människor att känna motivation för sin plats i samhällshierarkin.
12
Josefson, Kristina, ”Sökandet efter en personlighet” i Carelli, Peter, Hermanson, Lars & Sanders, Hanne (red),
Ett annat 1100-tal – individ, kollektiv och kulturella mönster i medeltidens Danmark, 2004, Makadam Förlag,
Lund, sid. 230 - 232
10
Detta höll inte abboten Suger med, som valde att smycka ut sina kyrkor med både silver och
guld.13
Med detta exempel vill jag visa och poängtera på den individuella synen och vad det kan få
för konsekvenser för det kollektiva uttrycket, vilket även jag måste ta hänsyn till vid analysen
för mina målningar. Genom detta exempel får vi även en mycket begränsad inblick och
beskrivning av den medeltida människan, som endast berör en liten krets människors syn på
vad kunskap är för något. Detta visar hur svårt det är att sätt fingret på att beskriva den
medeltida människan.
Men jag ställer mig fortfarande frågan hur man kan nå de personer som inte tillhörde det
översta skiktet i samhället och nå deras sätt att vara och tänka. Då menar Jan Lindahl att hans
sätt att nå den allmänna folkmassan och folklivsskildring är genom att fördjupa sig i fester och
traditioner under medeltiden.14 Han menar att festen börjar med samhället och speglar den
sociala samvaro som rådde. Dock gäller det att i det här sammanhanget vara försiktigt när
man talar om hur den sociala samvaron speglades, eftersom vid framförallt karnevaler var det
sport i att vända uppochner på den rådande samhällshierarkin. På så sätt kunde den allmänna
allmogen för en kväll klä ut sig till kungar eller präster och till och med göra narr av dem
offentligt. Samtidigt är detta också ett sätt i sig att se hur den medeltida människan resonerade
kring den rådande samhällsstrukturen och vad de eventuellt var missnöjda med.
Ser man då på den mer vardagliga aspekten i den medeltida människans liv, vill jag skilja på
livet på landet och i städerna, eftersom dessa olikheter (eller eventuella likheter?) kanske
kommer att skildras i kalkmålningarna. Om man tittat på böndernas situation så kan man inte
se dem som en enhetlig grupp. 15 Det fanns en stor variation i böndernas levnadsvillkor, vilket
bland annat berodde på att de som vara ny i trakten, de så kallade nyodlarna, förfogade över
mindre mark än de andra. Det är svårt att säga hur hushållen var sammansatta på medeltiden,
men man tror att de var organiserade på så sätt att de bestod av kärnfamiljer. Att inte
familjerna var så stora berodde på att människor på den tiden inte blev så gamla. Osteologiska
undersökningar har visat att endast en eller två procent av befolkningen som blev över 60 år.16
13
Josefson, Kristina, i ”Sökandet efter en personlighet” i Carelli, Hermanson och Sanders, 2004, sid. 231 -232
Lindahl, 1996, sid. 6
15
Söderberg, Johan, Sveriges ekonomiska och sociala historia under medeltiden, 1996, Liber-Hermods AB,
Malmö 1996, sid. 3
16
Söderberg, 1996, sid. 40
14
11
Som jag beskrev innan levde den medeltida människan utifrån en strikt kalendermässig
livscykel och detta gällde även bönderna och hur deras arbetsliv såg ut. För att ge exempel på
detta, så var vintern en bra årstid för landtransport, då de oftast var snö som kunde vara ett bra
underlag att använda sig av. Vägarna var nämligen inte de bästa på den tiden. På senvintern
var kvinnorna sysselsatta med fylla på förråden genom att baka eller brygga. Våren var sedan
en hektisk tid, då man plöjde och sådde. Sedan i maj släpptes djuren ut på bete. På sommaren
ägna man mycket av sin tid till slåttern. Det handlade om att man skulle lassa hö som först
måste slås, räfsas, torkas och så ställas in i ladan. Därefter under hösten var det dags för
höstsådden och att samla in mat till djuren under vintern. 17
Tittar man då på hur det var i städerna, så var det mest borgare i form av köpmän som bodde
där. Det var även en hel del hantverkare som valde att bo i städerna. Detta berodde på att den
organiserade handeln var ett dominerande inslag i städerna. De stora danska städerna hade
redan under 1100-talet köpmän som bodde där permanent. Hantverkarna i städerna bestod
mest av smeder, skräddare, bagare och skomakare. Hantverkarna betraktades som en
mellangrupp i den sociala strukturen i städerna. Denna rangordning blev tydligare under
1200-talet, då köpmännen kom att klättra ett steg över hantverkarna på samhällsstegen. Men
samtidigt såg hantverkarna till att hålla en klar distans till de människor som sedan kom efter
dem i rangordningen. Hantverkarna såg därför till att deras gillen utvecklades till skrå, som
var mer fackligt organiserat. Detta gjordes för att begränsa antalet invalda hantverkare och på
så sätt reglera konkurrensen. 18
Dock utgjorde både köpmännen och hantverkarna en minoritet, men det var ändå den här
gruppen som satte sin prägel på städerna. För övrigt ingick det tjänstefolk, lärlingar, kuskar
eller andra biträden. Dessutom fanns det väldigt många fattiga människor i städerna som var
helt utstötta av samhället. Dessa kallades generellt för tiggare. Om den här gruppens villkor
finns det inte mycket bevarat. De har lämnat mycket få spår efter sig och finns inte bevarade i
någon slags skrift. Därför är det svårt att uttala sig om den här gruppen. Det enda som man
med säkerhet kan säga, det är att det medeltida livet präglades av att alltid någon var herre
över någon annan, som en form av patron - klient förhållande. Den ena stod i tjänst till den
andre, med utbyte av beskydd. 19
17
Söderberg, 1996, sid. 40
Blom & Moen, Städer och stadsbor, 1990, Studentlitteratur, Lund, sid. 145
19
Blom & Moen, 1990, sid. 150
18
12
2.4 Livsåskådning
Den här underrubriken är en form av fortsättning på att definiera den medeltida människan.
Det är intressant att försöka urskilja deras livsåskådning i form av tanke och tro, eftersom det
talar mycket för hur deras världsbild såg ut och kan på så sätt bli ett försök till att urskilja vem
den medeltida människan var. Jag vill försöka inom livsåskådning att se hur trosuppfattningen
fick för olika uttryck genom att ge en kortfattad kronologisk utveckling på detta.
Jag väljer att lyfta fram mentalitetsforskaren Jacques Le Goffs teori om att ideologi och kultur
inte är separata fenomen, utan att det skapas en kultur inom ideologin.20 Jag ser Le Goffs
tolkning av kultur som att den uppstår utifrån olika händelser. Då jag följer hans resonemang
om hur kultur uppstår, tycks jag även tolka hans syn på kultur som något som går att medvetet
forma. Bland annat beskriver han kyrkans utveckling i Europa på 1100-talet och hur de
genom kristendomen skapade normer för vad som var legitimt att tillbe. Dessutom la kyrkan
värderingar på olika traditioner och bruk som sin tur kom att genom befolkningen tolkas som
antingen var ”normen” eller det som var hedniskt. Genom kristendomen skapades kulturer för
olika traditioner, seder eller bruk.21 Att kristendomen, det vill säga religionen, var en form av
ideologi, säger inte Le Goff rakt ut, men han visar tydligt på kristendomens dominans och hur
olika kulturer kom att utvecklas genom detta. Alltså handlar det om ett sökande efter den
medeltida människan genom att finna och definiera föreställningar, kulturer, traditioner eller
förhållningssätt.
Då jag tittar närmre på trosuppfattningen gör jag detta på ett övergripande sätt, eftersom det är
omöjligt att nå detta på ett individuellt plan. Europa och Norden var präglad av flera rådande
ideologier, men den mest dominerande var religionen i form av kristendomen. För övrigt
fanns även till exempel vetenskapen där den monastiska kulturen och universitetskulturen
växte sig stark.22 Men om man ser till religionen, började kyrkan på 1100-talet få ett stort
uppsving på grund av samarbete med kungadömet. Samtidigt som jag tidigare beskrivit,
expanderade befolkningen i både Europa och Norden under 1100-talet och fram till 1350 då
digerdöden tog fart samt att den tekniska utvecklingen gjorde framsteg. Alla dessa faktorer
20
Le Goff, Jacques, The Birth of Europe, 2007, Blackwell publishing, England, sid. 60-63
Le Goff, 2007, sid. 62
22
Piltz, Anders i ”Vetenskap och världsbild” i Uppsatser av Estham, Härdelin, Johansson, Lindgren, Nilsson och
Piltz i Tanke och Tro – aspekter på medeltidens tankevärld och fromhetsliv, 1987, Centraltryckeriet AB, Borås,
sid. 22 - 24
21
13
skapade en form av välfärd, men samtidigt en mer tydlig struktur av samhället som gjorde att
det ställdes ett helt annat krav på befolkningen. Ståndstänkandet, som jag kommer att fördjupa
mig i teoridelen, skapade en indelning av befolkningen i vad deras rättigheter och
skyldigheter låg.
Digerdöden som jag har nämnt är nästa punkt för den kronologiska utvecklingen som jag vill
lyfta fram. Böldpestsepidemin rådde under 1300-talet och ansågs vara, utifrån kristen
ideologi, Guds straff.23 Anledningen till att Gud hade utdelat ett sådant kollektivt straff, som
dödade människor utifrån samtliga samhällsgrupper, berodde enligt prästerna på att
mänskligheten hade syndat för mycket. Predikningarna började fyllas med uppmaningar att
öva på sina dygder. Man menade även att genom bön kunde pesten botas. Eftersom detta inte
hjälpte och att pesten skövlade så många liv uppstod två skiljevägar inom den medeltida
människans livsåskådning. Den första var att de som stod fast vid tron, kände en stor tröst i att
de dödads anhöriga kom till himmeln, och att de själva antagligen hamnade där också eller att
Gud hade valt ut dem att vara kvar på jorden. En annan del av befolkningen började misstro
kyrkan och menade att inget straff kan vara så hårt. De var bittra på att nära och kära hade
dött en sådan fruktansvärd död. På så sätt började människor ställa frågor och ett missnöje
växte fram mot kyrkan. Därför menar man att här kan det ha varit början på något nytt och att
en form av individualism började uppstå och få sitt fäste framförallt under renässansen.24
Samtidigt är det viktigt att påpeka att denna form av individualismens utveckling gick mycket
sakta och det är en lång tidsperiod från mitten av 1300-talet till renässansen. Detta resulterade
bland annat i att den kultur som växte fram bestod huvudsakligen av en teologisk syn på
världen. Dess innehåll kom senare under 1400-talet och framåt bestå av två kraftiga motpoler
som ständigt debatterades genom olika uttryckssätt, det vill säga himmeln och helvetet.25 Att
dessa motpoler fick fäste, beror på att kyrkan legitimerade denna tro som växte sig starkare.
Kulturen i sig innehöll därför i eventuellt våra ögon, mycket vidskeplighet. Detta skulle få ett
sådant markant inslag i vardagen så att det ledde till att enskilda människor pekades ut att vara
i slang med djävulen. Häxprocesserna som bland annat kom till Danmark under 1500-talets
mitt, är välkända händelser, som jag inte kommer att fördjupa mig i, men som kan vara värt
23
Tamm, Maare, Tanke och tro – historiska nedslag i hälsa, sjukdom, liv och död, 2004, Studentlitteratur Lund,
sid. 128
24
Tamm, 2004, sid.129
25
Le Goff, 2007, sid. 62
14
att nämna, då jag anser att nästan en form av angivarmentalitet spred sig bland
befolkningen.26
3 Teori
Teorin som jag utgår från i min undersökning, då jag vill undersöka hur hierarkiska relationer
i form av ständer och klass uttrycks i kalkmålningarna i städerna respektive på landsorten,
kommer att ha två utgångspunkter; klassperspektivet och den medeltida kroppsuppfattningen.
Då det gäller klassperspektivet kommer jag att föra ett resonemang kring den medeltida treoch fyraståndsläran och problematisera detta till E. P. Thompsons teori om klass samt till
klasstänkandet idag.27 Dock är klass av en sentida konstruktion, men kan ha många olika
utseende och utifrån den tidsperiod som min undersökning har fokus, var ständer ett
närvarande begrepp. Därav att jag även använder mig av ordet klass. På så sätt vill jag
undersöka hur den medeltida människans mentalitet kan ha tagigt sig för uttryck i
kalkmålningarna utifrån ståndstänkandet. Mentalitet är ett ord som kan tolkas på flera sätt,
och för mig handlar det om tänkandet och reflekterandet som rådde bland människorna på den
tiden. Då mentalitet kommer att problematiseras, kommer jag huvudsakligen att luta mig mot
mentalitetsforskaren Jacques Le Goff.
Samtidigt får man inte glömma att dessa målningar fanns och finns än idag i kyrkor, vilka
under medeltiden var en av samhällets maktcentrum. Samtidigt är det då viktigt att
problematisera vad makt är för något. Min egen tolkning av begreppet makt i det här
sammanhanget, är ett stort inflytande på befolkningen i form av att använda sig av religionen,
och genom denna ge uttryck för olika frågor.
Kroppsuppfattningen är min andra ingång, vilket jag anser har en nära koppling till
klassperspektivet. Kroppen kan användas som ett verktyg för metaforer. Under medeltiden
liknade man många gånger samhället med en kropp, då ständer representerade de olika
delarna.28 Vikten låg vid att kroppsdelarna, det vill säga ständerna i samhället, skulle
komplettera varandra för helheten. Men samtidigt fanns det en hierarki mellan de olika
ständerna och på så sätt blev kroppen i sig också ett uttrycksmedel för makt. Därför anser jag
att den här ingången är viktig för min teori, då jag kommer att titta på kalkmålningarna som
26
http://www.ts.skane.se/fakta/haxprocesser, publicerad 071019, online 080507
Thompson, E. P. The Making of the English Working Class, 1991, Penguin Books, sid. 8
28
Stadin, Kekke, Stånd och Genus i stormaktstidens Sverige, 2004, Nordic Academic Press, Lund, sid. 22
27
15
många gånger innehåller människor som uttrycker olika saker i varierande sammanhang.
Litteratur som jag här kan ta till hjälp är bland annat; Den medeltida kroppen av Lena Liepe,
Kläderna och människan i medeltidens Sverige och Norge av Eva Andersson samt Könets
uppkomst: hur kroppen blev kvinnlig och manlig av Thomas Laqueur.
3.1 Klassperspektivet
Det skånska samhället var under den tidsperiod av medeltiden som jag studerar, 1400- 1500tal, uppbyggt på fyraståndsläran som resten av Danmark vid den här tiden. Även de övriga
nordiska länderna använde sig av den här läran som bestod av bönderna, borgarna, adeln och
prästerna. Läran användes på så sätt att den var en tankemodell. De fyra ständerna var en
representation av de existerande riksdagsstånden. På så sätt blev makten bland annat på det
här sättet legitimerad genom en funktionell samhällsindelning. Trots denna struktur ska inte
fyraståndsläran kopplas samman med en socioekonomisk klassindelning. Men tydligt är det
att tankemodellen skapade en indelning hos befolkningen och trots fyra ständer, var det
många som kom att stå utanför .29 Denna samhällsstruktur har debatterats av forskare och
bland annat menar Gottfrid Carlsson och Erik Lönnroth, att det är först då man talar om 1400talets mitt, som man kan godta att Sverige hade ett fungerande riksdagsmöte i form av
ständermöte.30 De menade på att bönderna innan dess inte hade haft någon egentlig talan.
Samtidigt menar Schück att det inte går att se till enskilda möten och på så sätt avgöra när
ständerna hade bildat en riksdag. Han menar att termen ”ständer” inte uppkom förrän på
1540-talet och att begreppet riksdag först kom på 1560-talet. 31
Thompson menar att klass är ett historiskt fenomen på så sätt att det uppstår hela tiden genom
samspelet människor emellan.32 Han ser inte begreppet som en struktur eller en kategori,
vilket annars fyraståndsläran kan tolkas som. Varje stånd hade sina privilegier, rättigheter och
skyldigheter, men tyngdpunkten låg vid att ständerna hade sin plats men att de var beroende
av varandra för att samhället skulle fungera. Så på ett sätt skedde ett samspel, även om det var
ett samspel mellan ständerna. Därefter under sent 1500-tal och hela 1600-talet, tiden som
benämns tidig modern tid, kom ståndstänkandet att bli högaktuellt, samtidig som
29
Stadin, Kekke, 2003, sid. 22
Schück, Herman, Riksdagen genom tiderna, 1985, Riksbankens Jubileumsfond, Stockholm, sid. 7
31
Schück, 1985, sid. 7
32
Thompson, E. P. The Making Of The English Working Class, 1991, Penguin Books, sid. 8
30
16
”gradskillnaderna” mellan ständerna började växa. Bland annat började adeln att få alltmer
privilegier. 33
Den historiska utvecklingen av fyraståndsläran stärker Thompsons teori om att klass skapas i
samspel mellan människor. På så sätt är det även viktigt att problematisera hur samspel kan
tolkas i det här sammanhanget. Peter Burke talar inte om klass, men har en liknande
uppfattning som Thompson, då han menar att kultur skapas utifrån sitt sammanhang.34 Båda
resonerar alltså om att det är i mötet mellan människor som fenomen uppstår. Burke menar att
alla människor har oavsett tidsepok besuttit flera olika roller beroende på vilket sammanhang
de befinner sig. Betraktat utifrån min studie, kommer kyrkans rumsliga aspekt att vara en
form av kultur som har skapats utifrån samspelet mellan människor och deras ideologi.
Religionen som ideologin bestod av, är inte statisk, utan hade flera olika uttryckssätt, vilket
bland annat kalkmålningarna kommer att ge exempel på. Jag tror att det skapas ett möte
mellan målningarna och betraktarna. På så sätt ger detta ett teoretiskt underlag för mig i min
analys, då jag ställer mig frågan om jag kan se hur hierarkiska relationer i form av ständer och
klass uttrycks i målningarna.
Om jag fortsätter att fördjupa mig i tre- och fyraståndsläran och jämför Danmark och Europa
finns det skillnader i samhällsuppbyggandet, trots att Danmark och dess statsförvaltning och
administration expanderade under den här tiden och kom att stå Europa närmre såväl
ekonomiskt som kulturellt.35 Det är inte min mening att visa en kategorisk syn på tre- och
fyraståndsläran, men samtidigt vill jag lyfta fram dess olika karaktärer. I Europa använde man
sig huvudsakligen av treståndsläran, vilket byggde på andra principer än i Danmark. Där var
samhället uppbyggt utifrån att dela in människor i form av kategorier såsom prästeståndet, det
politiska ståndet och hushållsståndet. På så sätt fungerade treståndsläran mer som en kulturell
indelning av befolkningen med fokus på relationen mellan ständerna.36 Samtidigt är det inte
så att fyraståndsläran inte existerade i Europa, men tyngdpunkten i strukturen låg vid det
ideologiska. Den franske medeltidsforskaren Georges Duby menar att detta ideologiska
system inte var konkret uppfunnet, men att det fanns där, format utifrån långsamma
processer.37 Han beskriver hantverkare under tidig medeltid, 1000-talet, som människor som
33
Stadin, 2003, sid. 17
Burke, Peter, What is Cultural History?, 2004, Polity; Oxford, sid. 29/sid.56-60),
35
Ingesman, Kjär, Madsen & Vellev (red.), Middelalderns Danmark, 1999, Gads Forlag, Köpenhamn, sid. 40
36
Duby, Georges, The three orders, 1978, The University of Chicago Press, Chicago and London, sid. 56-60
37
Duby, 1978, sid. 63
34
17
aktivt skapar genom deras kreativitet. Men de skapar inte materialet som de använder sig av,
utan detta finns redan till deras förfogande. På så sätt menar Duby att detta är en metaforisk
förklaring till samhällsstrukturens utveckling.38
Fyraståndsläran som Danmark och resten av de nordiska länderna använde sig av, hade som
huvudsakligt syfte att fungera som ett sätt att visa och legitimera befolkningens
samhällsfunktioner mot staten och samhället. På så sätt konstruerades befolkningens roller,
privilegier, skyldigheter och rättigheter utifrån en maktstruktur som legitimerades genom
staten men indirekt genom religionen.39 På så sätt handlade Nordens samhällsstruktur om en
mer konkret maktlegitimering, vilket inte på samma sätt tog sig uttryck i Europa. Mer om
kyrkan och dess sätt att legitimera makten kommer jag att resonera i forskningsläget. Men kan
man då se en framväxt av den rådande samhällsstrukturen som jag har beskrivit? Carelli
beskriver i sin avhandling En kapitalistisk anda – kulturella förändringar i 1100- talets
Danmark om en ny politisk och ideologisk ordning som började växa fram.40 Som jag tidigare
nämnde legitimerades makten på 1400- och 1500- talet utifrån en fastställd samhällsstruktur
som hade såväl politiskt som religiöst stöd. Framväxten till detta började utifrån samma
principer, nämligen utifrån politiska intressen som fick religiöst stöd. Carelli fortsätter och
beskriver att framförallt kungamakten hade vid 1100-talet ett såväl komplicerad som lös
struktur som byggde på det vikingatida hövdingssystemet som utgick från ätten och
blodsband gällande vem som stod i tur till att bli kung. Eftersom det fanns ett antal ätter vid
den här tiden som ansåg sig ha rättighet till tronen, utspelade sig många strider kring detta.
Dock fastställdes vem som skulle bli kung genom val i de olika landskapen, men striderna i
sig underminerade kungamakten. Därför behövdes en förändring och framförallt var det kung
Niels på 1100-talet som såg till att det blev en tydligare och ökad maktkoncentration. Han var
den tidigare danske kungen Eriks bror. Erik hade ett nära samarbete med biskop Acser och
påven Urban II, som bland annat resulterar i att Eriks bror Knut, som mördades i Odense
kyrka, blev helgonförklarad. Detta var ett viktigt steg för Danmark, då detta land nu skulle bli
ärkestift för Norden.41
38
Duby, 1978, sid. 63
Stadin, 2004, sid.17
40
Carelli, Peter, En kapitalistisk anda – kulturella förändringar i 1100- talets Danmark, 2001, Almqvist och
Wiksell, sid. 211 -212 och 235
41
http://www.foteviken.se/skane/Art_lex/history/foteviken/f1.htm, publicerad/senast ändrad; 080428, online;
080520
39
18
Utifrån dessa händelser ville han skapa ett snävare nät inom familjen, istället för utspridda
ätter.42 Men det viktigaste som han gjorde, var att utse sig till kung av Guds nåde. På så sätt
resulterade detta i en betydelsefull politisk och ideologisk förändring, då kungamakten
numera var en gåva av Gud och inte genom valen i de olika landskapen. Carelli själv
beskriver detta som en ”helig allians” mellan politik och ideologi, eftersom denna
konstruktion tillät kungen och kyrkan att legitimera makten. Tittar man på den nya
ideologiska ordningen som då växte fram, hade denna enorm sjus av att kungamakten numera
var ett Guds val. På 1000-talet var den kristna kyrkan en liten och begränsad organisation i
Danmark, men på grund av den nya ideologin växte den till att fram till den tid jag fokuserar
på i min undersökning, 1400- och 1500-tal, att vara en av de mest betydelsefulla
maktfaktorerna i samhället.43
De som använde sig av fyrastånsläran och utformade den, var de som ville legitimera makten.
Som jag nämnde tidigare, blev tankemodellen en form av representation av riksdagsstånden
som i sin tur legitimerades av den rådande ideologin, det vill säga religionen. Kungen var
Guds val och därmed hade denna en obestridd rätt till sin maktposition. Men trots av
samhällsindelningens utformning skedde av makthavarna, var det viktigt att sprida läran till
folket. Här är det intressant att se hur detta gjordes, eftersom det gällde att göra det på ett sätt
så att budskapet kunde förmedlas där folket befann sig och på ett sätt så att det förstods. Detta
kunde ske på olika sätt, men framförallt spreds läran genom predikningar, målningar,
illustrationer, psalmer, sånger eller kortare texter. Det finns framförallt två saker att ha i
åtanke här. Fyraståndsläran som blev samhällets grundstruktur, spreds på många olika sätt,
men alla kunde inte ta del av samtliga uttryckssätt. Precis som det fanns en
befolkningsindelning, fanns det varierande sätt att uttrycka läran beroende på ”tillhörighet”.
De som befann sig utanför ständerna eller längst ner, var många gånger analfabeter och då var
det sinnesintryck som att höra och se som var de viktigaste aspekterna kring förmedling.
Samtidigt får man också ha i åtanke var man kunde nå folket och spridda budskapet. Eftersom
det var makthavarna som utformade modellen som hade en ideologisk legitimering, spreds
42
Släktskap är en komplicerad konstruktion som jag inte kommer att fördjupa mig i här, men se Småberg,
Thomas i ”Äktenskap, vänskap och trohet: teoretiska infallsvinklar på studiet av kontaktnät i svensk
senmedeltid” i Abelius, Hans, Småberg, Thomas & Åkerman, Sune i Kors och tvärs bland teorierna: ett
undervisningsexperiment vid Göteborgs och Karlstads Universitet, 2002, Serie: Skrifter från Historiska
Institutionen i Göteborg
43
Carelli, 2001, sid. 212
19
läran många gånger i kyrkorna genom prästerna.44 Då min undersökning bland annat ska ta
upp aspekten kring kalkmålningarnas projicering, kommer jag att gå in närmre på
målningarnas visuella predikan och dess betydelse.
Den här nya politiska och ideologiska framväxten kan sammanfattas med att det finns tydliga
drag av att makt behöver legitimeras. Det medeltida samhället gjorde det genom ideologi i
form av religion. Hur kan jag problematisera detta till vårt klasstänkande idag? Som jag
nämnt tidigare användes inte ordet klass på medeltiden, men utvecklingen av att samhället
och dess befolkning skulle delas in i olika kategorier fanns där och hade dess syften. På så sätt
rådde en from av klassificering som tog sig olika uttryck. I dagens samhälle existerar ordet
klass och diskuteras i många olika sammanhang. Skillnaden mellan medeltiden och idag är,
om man tittar rent praktiskt, anser jag vara dess definition. Då var det ett sätt att legitimera
och endast den absoluta makten styrdes dess sätt att användas. Idag är klass närvarande, men
har samtidigt fritt spelrum att tolkas på olika sätt. Då jag inte kommer att gå in på hur sedan
klasstänkandet hat tagigt sig uttryck i vår tid, stannar jag vid hur det har tolkats rent
tankemässigt.
Idag har samhället givetvis en struktur, och klass i sig är omdiskuterat, i form av att varje
enskild människa har sin definition av dess betydelse.45 Vissa vill inte tala om klasser, och
tycker att det är förlegat att tala om befolkningsindelning, medan andra som tycker det är
rimligt att använda sig av klass, kan vara oense om dess definition och var gränserna går
mellan dem. Trots dess omstridda definition idag, går det inte att undvika det om man tittar på
samhällsutvecklingen utifrån om man vill analysera samhälleliga händelser och människors
tankesätt eller handlingar.46 Alltså kan jag finna en gemensam nämnare för medeltidens och
vårt klasstänkande idag, det vill säga att det styrs utifrån ideologi. Men samtidigt kan man inte
stanna där. Som jag tidigare beskrivit, går ideologi oftast hand i hand med något annat, vilka
faktorer styrs många gånger utifrån politik och ekonomi. Alltså kan man säga att som våra
olika resonemang kring klasstänkande tar sig uttryck idag, måste de ha gjort då, frågan är på
vilket sätt de tar sig uttryck i kalkmålningarna.
44
Pernler, Sven-Erik, ”En mässa för folket?” i Helander Sven, Pernler Sven-Erik, Piltz Anders & Stolt Bengt i
Mässa i medeltidens socken, 1993, Artos Förlag, sid. 102-104
45
Ahrne,Göran. Ekerwald, Hedvig & Leiulfsrud, Håkan, Klassamhällets förändring, 1995, Arkiv förlag, Lund,
sid. 11
46
Ahrne, Göran Ekerwald, Hedvig & Leiulfsrud, Håkan, 1995, sid. 12-13
20
3.2 Den medeltida kroppsuppfattningen
Som jag nämnde tidigare, liknade man många gånger samhället med en kropp under
medeltiden, då ständerna representerade de olika delarna. På så sätt blev kroppen ett verktyg
eller en metafor för att uttrycka olika frågor, vilket i sin tur ledde till att kroppen i sig blev
värdeladdad utifrån många olika aspekter. För många gånger så talar inte bilden om precis det
som vi ser, vilket också beror på tolkningen, men för övrigt kan målningen säga något annat
än vad som verkligen illustreras. För de människor, föremål eller andra attribut som jag ska
titta på, kommer att ha en innebörd i sig utifrån sitt sammanhang. Då har även kläderna som
är på kroppen en mycket viktig betydelse. Dessa upprättar nämligen en kommunikation som
både under medeltiden och idag är viktig i samspelet med andra människor. Om jag håller
mig till klädernas betydelse mellan människor på medeltiden, var detta en kanal för att
uttrycka många olika aspekter. Det var bland annat viktigt att genom kläderna tala om ens
religiösa och politiska tillhörighet.47
Men då Lena Liepe tar upp kroppens metaforiska betydelse i kalkmålningar och menar på att
detta är viktigt att problematisera. Hon menar att det fanns olika kroppsmedvetande under
medeltiden, som fungerade som ett uttryckssätt för olika frågor.48 Men samtidigt är det viktigt
att påpeka att kyrkornas kalkmålningar inte speglade verkligheten. Liepe fortsätter och menar
att det idésystem som målningarna och kropparna är formade utifrån har en teologisk
förankring. Det är därför kyrkans definition samt värdering av kroppen lyfts fram. Detta är
intressant för min undersökning, då jag vill se hur hierarkiska relationer som stånd respektive
klass kunde ta sig för uttryck i målningarna. För frågan som automatiskt dyker upp i detta
sammanhang är, om inte målningarna speglar kyrkan och därmed ett av det medeltida
samhällets centrala maktsystem. Representerar kalkmålningarna en övergripande bild av hur
den medeltida människans mentalitet kunde ta sig för uttryck? Eventuellt både och, eftersom
målningarna antagligen speglar både kyrkans och den teologiska representationen, men även
inslag som har en mer folklig prägel.
47
Andersson, Eva, Kläderna och människan i medeltidens Sverige och Norge, 2006, Intellecta Docusys,
Göteborg, sid. 22
48
Liepe, Lena Den Medeltida Kroppen – kroppen och könets ikonografi i nordisk medeltid, 2003, Nordic
Academic Press, Lund, sid. 17
21
Precis som Liepe poängterar, vill även jag förtydliga att det som intressant för min
undersökning är gestaltandet av kroppen i bildform.49 På något vis måste det finnas en
koppling här. Liepe menar då hon refererar till Norbert Elias antologi Feminist Approaches to
the Body in Medieval Literature (1993), att kroppen var ett kulturellt, fysiskt och socialt
faktum då hon citerar Elias så här; ”everyday life in the Middle Ages was what we in the late
twentieth century might see as supremely, if not unrelievedly, ‘Bodily”. 50 På så vis menar
Liepe att människor fram till 1500-talets slut var mindre fördomsfulla inför det kroppsliga och
själva kroppen. Hon fortsätter och menar att detta är ingen vedertagen sanning, utan ett ämne
som har diskuterats i många olika sammanhang. Bland annat kritiserar Hans Peter Duerr
antologin som Norbert Elias har skrivit. Duerr menar i Myten om civilisationsprocessen
(1994) att människans alltid har varit fördomsfull inför det kroppsliga och att själva kroppen i
sig alltid har förknippats med någon sorts skam.51 Duerr fortsätter och menar att dessa känslor
ligger i vårt väsen. Oavsett hur det uppfattas i de kalkmålningar som är aktuella för min
undersökning, kan jag konstatera att de har framställts utifrån en kulturell kontext. Som jag
nämnde tidigare menar Peter Burke att kultur skapas utifrån samspelet mellan människor och
den tid som är aktuell för min undersökning, hade en övergripande starkt ideologisk präglad
kultur, om man ser det generellt, vilket i sin tur kan ha påverkat kroppsuppfattningen.
Lena Liepe resonerar även kring den nutida kroppsdiskursen och menar att teorierna kring
detta är grunden för att tolka den medeltida kroppsuppfattningen. Uppfattningar som råder
idag om kroppen kan mycket väl prägla mitt sätt att tolka målningarna. För att ge ett exempel
kan jag lyfta fram Thomas Laqueur här och hans teori om könens uppkomst. Han beskriver
den historiska utvecklingen att urskilja framförallt kvinnor från män. Han menar att så långt
tillbaka som på 300-talet hävdade man att kvinnor hade samma könsorgan som män.52
Detta var en teori som höll sig kvar länge och visar på hur svårt det är att ändra uppfattning
om dessa har fått tillräckligt fäste. Dock har vi inte idag som exemplet ovan rena anatomiska
missuppfattningar kring kroppen, men det visar på hur uppfattningar sätter sin prägel på vårt
sätt att tolka kroppen.
49
Liepe, 2003, sid. 19
Liepe, 2003, sid. 18
51
Duerr, Hans Peter, Myten om civilisationsprocessen, 1994, B. Östlings bokförlag Symposion, Stockholm;
Stehag, sid. 17
52
Laqueur, Thomas, Om könens uppkomst, 1994, Brutus Östling Bokförlag Symposion, Sthlm, sid. 16-17
50
22
Pratar man om identitet menar Liepe att detta är något mer flytande som skapas i samspel med
den aktuella omgivningen. Hur man upplever sin kropp beror på vilken situation man befinner
sig i, till exempel om man är mår bra eller dåligt eller utifrån olika sinnestämningar. Kopplar
jag detta till den medeltida kroppsdiskursen, stärker det min teori om att även människorna på
medeltiden uppfattade kroppen utifrån ett kulturellt sammanhang. Det är här som det då blir
intressant hur man väljer att skapa bilden av kroppen som en del av ett offentligt resonemang
kring kroppens roll som metaforisk symbol och katalysator.53 Liepe menar att i dagens
samhälle finns det många titlar som handlar om kroppsdiskurser och som berör ämnen som
teori, filosofi, sociologi, historia, teologi eller litteraturteori, vilket visar på hur många
diskurser man kan tillskriva kroppen. På så sätt blir det återigen viktigt att poängtera den
rumsliga eller kulturella aspekten gällande den medeltida kroppsuppfattningen.
4 Metod
Den metod som jag kommer att använda mig av är bildanalys. Anledningen till att jag har valt
den här metoden kan motiveras med att min tolkning av kalkmålningarna står i centrum för
undersökningen. Bildanalys kan innehålla mycket och därför kommer jag att senare i avsnittet
presentera den analysmodell som kommer att användas då jag tolkar kalkmålningarna. Men
först vill jag ändå ge en översikt av vad bildanalys innebär, utifrån det område som är aktuellt
för min studie, det vill säga att tolka kalkmålningar.
Bildanalys kan innehålla mycket och det som intresserar mig mest är bildens språk eller språk
i bild som Carina Åberg skriver om54. Hon menar att det finns en modell för
kommunikationen mellan en målning och betraktaren, och den ser ut som följande; sändare –
meddelande – mottagare. Åberg menar att den här modellen har diskuterats många gånger och
även kallats för ”transportmodellen”. Använder man den här modellen koncentrerar man sig
på kommunikationen med fokus på sändaren och mottagaren eller enbart på själva
kommunikationen i sig. Modellens koncept har visat sig bli kritiserad. Carina Åberg menar att
det är viktigt att vi lägger en definition i vad kommunikation är för något, vilket enligt henne
inte alltid har gjorts vid de tillfällen hon har sett att metoden har använts. För precis som
modellen har kallats för transportmodell, säger detta en del om hur man kan se på
53
Liepe, 2003, sid. 16-17
Åberg, Carina i ” Bildens språk eller språk i bild” i Sverrison Patrik, Fuehrer Paul och Aspers Árni, Bild och
samhälle – visuell analys som vetenskaplig metod, 2004, Studentlitteratur, Lund, sid. 44 - 46
54
23
kommunikation. Är det bara en budbärare eller finns det något mer hos själva
kommunikationen? Jag vill därför resonera kring hur jag i min undersökning definierar
kommunikation mellan målning och betraktare.
Först och främst anser jag att modellen i alla fall erkänner att där finns en kommunikation
mellan målningen och mottagaren. Därefter anser jag att det är den som tolkar bilderna som
skapar kommunikationen. Så på så sätt uppstår ett samspel mellan målning och betraktare.
Därför kan modellen ses som en transport, genom att målningen levererar något som vi sedan
tolkar. Dock har upphovsmannen säkert en och annan mening med målningarna, men det är
viktigt att komma ihåg att detta inte är statiskt. En målning eller bild är gjord utifrån en
kontext och kanske till och med befinner sig i den rumsliga kontexten, som till exempel i min
undersökning, där målningarna finns i kyrkorna och där de har varit tänkta att vara också.
Men själva tolkningen anser jag kan variera utifrån flera olika aspekter; tidsepoker,
samhällsförändringar, ideologier, värderingar eller sinnesstämningar.
Även Lena Liepe resonerar kring bilden som transportör. 55 Hon menar att målningar kan
avläsas på flera olika sätt och därför även få betydelser på flera olika nivåer. Liepe går till och
med så lång att hon menar att inte all visuell framställning kan översättas till ord eller text.
Men då jag inte söker någon specifik verbal översättning på målningarna, utan ska se hur
klass uttrycks i målningarna, skapar jag istället mig en föreställning inriktat på hur ständer
hierarki och rang kunde ta sig uttryck. Myrdal menar att den symboliska framställningen av
medeltidsmålningar har andra kvaliteter än själva ordet.56 Som jag har varit inne på tidigare,
behöver inte en målning tala om precis det som framställs. Så det viktiga ligger i tolkningen
och Myrdal frågar sig hur bildens realistiska respektive symboliska innehåll ska förstås. På så
sätt är han inne på att det finns en sändare och mottagare, men att själva meddelandet –
kommunikationen – bygger på ett samspel med tolkningen.
Även om genus inte är ett perspektiv som jag kommer att använda mig av, kan jag inte undgå
att området kommer att beröras. Det är viktigt att inte isolera ett perspektiv bara för att det är
den ingången som man har valt, eftersom jag tror att klass går hand i hand med till exempel
genus. Som jag tidigare har nämnt, beskriver Thomas Laqueur en historisk utveckling Om
könens uppkomst, vilket även är titeln på boken. Därav hans titel på boken då han genom en
55
56
Liepe, 2004, sid. 88- 89
Myrdal Janken, Den predikande Räven, 2006, Signum AB, Lund sid. 15
24
historisk utveckling beskriver den sakta process att urskilja framförallt kvinnor från män.57
Det går inte nog att betona den långsamma utvecklingen han beskriver, då Laqueur ger
exempel på 1800-tals poesi som talar om den anatomiska likhet mannen och kvinnan ansågs
ha, trots att tesen hade förkastats av bland annat läkare. Detta tycker jag visar på att
uppfattning eller mentalitet tar längre tid att ändra på än fakta. Men samtidigt kan man då
börja problematisera vad som är fakta. Men om jag återkommer till den utveckling som
Laqueur beskriver, så är det särskiljandet av kvinnan från mannen som problematiseras och
inte tvärtom. Kvinnan beskrivs, genom olika referenser av Laqueur, som något mycket
problematiskt att beskriva och förstå sig på. Jag tycker Laqueur gör det här bra, eftersom han
varken isolerar kvinnan eller mannen då han talar om genus, men samtidigt visas så tydligt
hur kvinnan hamnat i en egen kategori. Frågan är om jag kommer att se detta i målningarna.
Kommer jag att kunna urskilja man och kvinna? Hur kommer jag att urskilja dem? Frågorna
är intressanta och kan inte uteslutas i min undersökning, eftersom dessa markeringar inte
enbart talar om genus, utan om klass i form av hierarki eller rang.
Då jag ska använda mig av bildanalys som metod, kommer jag att utifrån den skapa och
använda mig av en egen analysmodell. Denna kommer i sin tur att utgå från kriterier som
behövs för att få svar på frågeställningarna med tyngdpunkten på hur klass uttrycks genom
målningarna. På så sätt kommer den att fungera som ett verktyg i min tolkning av
kalkmålningarna. Modellen baseras på Lena Liepes resonemang och tankar kring vad man bör
tänka på vid en bildanalys. Bland annat skriver hon om hur hon delar in kroppen i olika
kategorier.58 Bara genom att göra detta, bekräftar hon sin teori, att kroppen kan avläsas utifrån
flera olika nivåer. Jag håller med om detta och tror även att detta har betydelse i min
undersökning, då Liepe menar att kroppen hade en mycket central plats i medeltidens
bildvärld.59 Samtidigt vill jag påpeka att i min undersökning är det inte enbart människorna i
målningarna som jag kommer att titta på, utan även detaljerna och attributen runtomkring.
Säkerligen har de också en betydelse i sitt sammanhang och kan inte enbart tolkas utifrån vad
de vid första anblicken föreställer. Många gånger har dessa attribut en metaforisk funktion.
Jag kommer att titta på ett övergripande område när det gäller kroppen för att ta reda på hur
hierarkiska relationer som stånd respektive klass kunde ta sig för uttryck, vilket kommer att
vara; den maktfyllda kroppen. Utifrån denna kategori kommer två områden som den avklädda
57
Laqueur, 1994, sid. 16-17
Liepe, 2003, sid. 36
59
Liepe, 2003, sid. 9
58
25
kroppen och den påklädda kroppen att vara förgreningar till den maktfyllda kroppen. Det sista
området stad och land kommer att fungera som en sammanfattning för undersökningen. Jag
kommer att analysera varje kyrka för sig utifrån dessa områden, men då jag presenterar
resultatet i senare avsnitt, kommer områdena att behandlas i tur och ordning oavsett kyrka.
Den jämförelse som jag vill lyfta fram kommer att bestå av vilka likheter eller skillnader jag
kan finna i stads- respektive landsortskyrkorna.
Följande områden kommer alltså analysmodellen att bestå av; Den maktfyllda kroppen;
ständer respektive klass, Den nakna kroppen; kroppsspråk, utseende, kläder, attribut och
symboler, Den påklädda kroppen; kroppsspråk, utseende, kläder, attribut och symboler. Detta
avslutas med stad och land; likheter och skillnader mellan de olika kategorierna av kropparna.
4.1 Urval av källor samt källkritisk diskussion
Mina huvudkällor är kalkmålningarna i de olika kyrkorna. Valet av kalkmålningarna skedde
utifrån följande kriterier; de skulle alla vara gjorda kring 1400-talets slut och 1500-talets
tidiga början och kyrkorna skulle finnas i samma region, vilket för mig blev den västra delen
av Skåne. Jag ville att kyrkorna skulle befinna sig inom samma region eller del av Skåne,
eftersom detta eventuellt kan bli en aspekt att räkna med då jag analyserar kalkmålningarna i
ett senare skede. Givetvis hade det säkert också varit intressant att titta på skillnaden mellan
olika delar av Skåne, men jag valde västra Skåne, eftersom jag är intresserad av framförallt
kuststäderna. Utifrån dessa kriterier hittade jag sex kyrkor – tre stadskyrkor och tre
landsortskyrkor.60 Dessa är; S:t Petri kyrka i Malmö, Sankta Mariakyrkan i Helsingborg,
Mariakyrkan i Båstad, Stora Harrie kyrka i Stora Harrie, Konga kyrka i Konga och Skarhults
kyrka i Skarhult. Kriterier gällande kalkmålningarna finns inte, då jag hade fokus i första hand
på valet av städerna och landsorterna samt att tidsepoken skulle stämma, eftersom då dessa
kriterier är uppfyllda, är jag intresserad av allt innehåll i kalkmålningarna. Samtidigt kommer
även litteratur att bestå som ett komplement till undersökningen.
Tittar man med kritiska ögon på de utvalda städerna, landsorterna och kyrkorna, vill jag först
peka på att det kunde ha varit ett större antal städer respektive landsorter med i undersökning.
På så sätt kommer resultatet fram ur ett bredare urval och eventuellt också blir mer trovärdigt.
60
http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/default.asp, publicerad 2003 Historiska museet, online 080511
(obs; då denna adress inte alltid fungerar, hänvisar jag till att skriva in ”Medeltidens Bildvärld” via en sökportal.)
26
Men samtidigt får man titta på uppsatsen nivå och istället tänka att detta är ett något som går
att bygga vidare på i eventuellt kommande uppsatser. Om jag fortsätter på den linje med
antalet städer respektive landsorter, kan man även föra en diskussion kring vilka av de kyrkor
jag valde som är bäst lämpade för undersökningen. Där finns kanske andra kyrkor som
uppfyller mina kriterier som likaväl hade kunnat vara med istället för de jag valde. Men här
väljer jag att resonera på så sätt, att jag har detta i åtanke, men att man måste någon gång göra
ett slutgiltigt val och detta föll på de ovannämnda utvalda.
När det gäller kalkmålningarna i sig tror jag även att det är viktigt att ha i åtanke att man inte
till hundra procent kan vara helt säker på aspekter som att informationen kring dateringar eller
upphovsmän stämmer. Självklart tror jag att kunniga arkeologer har gjort ett noggrant arbete
då kalkmålningarna kartlagdes, men samtidigt omnämns att de hittar ”lager på lager” med
innehåll från olika tidsepoker i väggarna. Bland annat beskrivs detta gällande S:t Petri kyrka i
Malmö, där kalkmålningarna först hittades i början av 1900-talet. Innan dess hade de varit
övermålade.61 Även andra interiörer i kyrkorna kan i vissa fall ha osäkra dateringar, eftersom
kyrkor många gånger byggs om eller byggs ut.
Slutligen vill jag även resonera kring aspekten att analysera kalkmålningarna. Hittills har jag
beskrivit mina frågeställningar, mitt syfte och hur jag ska gå tillväga då jag analyserar
målningarna. Men som jag har resonerat i teoridelen, är det väldigt personligt hur man
uppfattar målningarna, om man uppfattar att det finns en kommunikation mellan bilderna och
betraktaren, hur man uppfattar kommunikationen och hur man sedan väljer att beskriva detta.
Då jag kommer att följa mitt syfte med undersökningen och även hålla fast vid mitt valda
perspektiv, är mitt mål att detta uppfylls. Men därefter är det väldigt personligt på vilket sätt
detta framställs, vilket då är viktigt att ha i åtanke. På så sätt kommer jag vara noga med att
arbeta fram ett referensmaterial där målningarna ingår, så att läsaren kan följa med mig i min
tolkning och eventuellt finna sin egen.
5 Forskningsläge
Det forskningsläge som jag har valt att lyfta fram kan motiveras utifrån att jag anser att det
täcker min undersökning och vad denna består av. Jag har valt tre områden som ingår i
61
Molander, Mait, Guide till S:t Petri kyrka i Malmö, 2001, Elanders Skogs Grafiska, Malmö, sid. 1
27
forskningsläget; den tidiga kyrkans historik och roll i samhället, den medeltida bildvärldens
historia och kalkmålningarnas historia. Övriga aspekter som till exempel den medeltida
kroppsuppfattningen har redan behandlats i teoridelen, eftersom jag anser att den hade nära
koppling till den teori som jag har arbetat fram.
5.1 Den tidiga danska kyrkans historia och roll i samhället
Under senmedeltiden hade kyrkan i Danmark lyckats bli både en rik och mäktig institution.
Den var synlig över hela Danmark, inte bara i städerna, utan i stort sett varje socken hade en
kyrka. På så sätt var kyrkan under den här tiden en institution som hade inflytelse inom flera
områden som bland annat det politiska, sociala, ekonomiska, kulturella och konstnärliga. För
att ge ett tydligare exempel på detta kopplat till samhällsstrukturen, ser man att dessa områden
inte var isolerade för varandra, utan flöt mer in i varandra. Samtliga biskopar och abbotar
tillhörde den översta delen av samhällsskiktet. De tre rikaste kyrkorna i Danmark styrdes av
ärkebiskopen och förmannen som alla var med i riksrådet och ansågs vara de viktigaste
männen efter kungen. Kyrkan ägde även en mycket stor andel jord, hela 40 procent av den
odlade marken. Kronan ägde endast 5-10 procent. Förutom jorden ägde även kyrkan ett stort
antal bondgårdar eller större gods. Kyrkan dominerade även helt inom utbildningsväsendet,
aktiva inom den kungliga administrationen, arbetsgivare för konstnärer och hantverkare, samt
fullständig monopol på kristendomen i människornas liv. 62 Denna blid talar för vilken
inflytelse kyrkan hade fått under senmedeltiden. Därför vill jag även försöka tydligare
kyrkans utveckling till att nå denna samhällsställning.
Av all den inflytelse som kyrkan lyckats få, inser man att utvecklingen dit måste ha varit både
lång och fylld med omvägar. Då kyrkan under senmedeltiden hade nått sin starka ställning,
hade det tagigt 700 år från att ha varit en liten begränsad missionskyrka till att under 1400och mycket tidigt 1500-tal vara en maktfaktor att räkna med. Omkring år 700 besökte kristna
missionärer Danmark, men detta anser inte ha varit landets första kontakt med kristendomen,
då utländska handelsmän kom i kontakt med danskar och som på så sätt spred religionen. Den
kristna kyrkan befästes i Danmark först på 800-talet av en ärkebiskopen Ansgar som hade
ansvar för missionen i de nordiska länderna från Hamburg. Hans arbete blev lyckosamt då han
850 fick lov av den danske kungen Haarik I att bygga en kyrka i Hedeby och senare i Ribe.
62
Ingesman, Per i ”Kirken i samfundet” i Ingesman, Kjär, Madsen & Vellev (red.), 1999, sid. 100
28
Ansgars arbetet var så effektivt så innan han dog, hade Hamburg tillsammans med Bremen
bildat ett stort ärkesäte som hade full insyn i missionsutvecklingen i Norden.63
Kyrkorna växte sig allt fler under 900-talet och det var nu som den danske kungen, Harald
Blåtand, uppmana sitt folk att konvertera till kristendomen. Den hedniska tiden var över och i
med Harald Blåtands övergång till kristendomen var det Danmark och dess kungadöme som
gick i spetsen för religionens utveckling och kyrkornas fortsatta etablering. Ett av motiven till
att Harald Blåtand gick in i kristendomen hade politiska skäl. Det var ett sätt att stoppa tyska
kejsare att försöka överta styret i Danmark, eftersom de redan från Hamburg och Bremen
hade lyckats styra missionsverksamheten i Norden. På så sätt var det den danska
kungamakten som tog initiativet till att skapa en kyrkoorganisation som inte var kopplad till
Hamburg-Bremen. Detta var så pass lyckat, att Danmark kom att kunna upprätta ett
ärkebiskopssäte själv och bli helt oberoende från Hamburg-Bremen. 64
Men för att Danmark skulle kunna upprätta ett eget ärkebiskopssäte behövdes ett
godkännande från påven i Rom. Och den första kungen som med säkerhet har haft kontakt
med påven var Knud den Store under år 1027. Danmark var nära att lyckas få ett
godkännande, vilket berodde mycket på att England styrdes under samma krona som
Danmark, och detta land hade stark inflytelse i Rom under den här tiden. Men HamburgBremen sa nej till detta. Men det danska riket fortsatte att expandera och först under början av
1100-talet lyckades Kung Erik, som jag tidigare berättat om, få Lund till att bli landets första
ärkebiskopssäte. 65
Under 1400-talet gick prästernas betydelse för städerna och socken genom kyrkan och dess
organisation. Dock var det församlingen som valde prästen, men han skulle alltid först
godkännas av biskopen. Genom kyrkan skapade prästen ofta en dialog mellan honom och
sockenborna. Vid gudstjänsterna var det framförallt prästen som styrde utformningen av
denna, men vid andra arrangemang som hade med kyrkan och göra, kunde många gånger
befolkningen vara delaktiga. Till exempel hjälpte många gånger bönderna till vid kyrkbygget
och kyrkan köpte då i gengäld in livsmedel. Bönderna hjälpte även till att bygga ett hem till
prästen som han sen fick sköta själv. Stads- och sockenborna tog många gånger emot gåvor
63
Ingesman, Per i ”Kirken i samfundet” i Ingesman, Kjär, Madsen & Vellev (red.), 1999, sid. 101
Ingesman, 1999, sid. 103
65
Ingesman, 1999, sid. 103
64
29
från kyrkan, vilket resulterade att det tvingades att engagera sig i den ekonomiska
verksamheten för kyrkan.66 Kyrkan var alltså en mycket stor del av befolkningens liv och
därför utvecklades beteendemönster vid till exempel mässor, då ritualerna vid dessa tillfällen
var regelbundna. Ofta hade de bestämda platser och kände på så sätt kyrkans interiörer väl. På
så sätt hade de med stor säkerhet inblick i de målningar och andra utsmyckningar som fanns
där. Kyrkan var alltså inte alls främmande för dem, vilket idag kan vara betydligt vanligare. 67
5.2 Den medeltida bildvärldens historia
Även om kanske både Danmark och Sverige anses ha bestått av mer eller mindre samma
kulturhistoriska utveckling, har den skånska konstutvecklingen fått en mer självständig linje.
Detta beror bland annat på som tidigare nämnts, Lunds starka inflytelse eftersom denna stad
var ett ärkebiskopssäte. 68 I den medeltida bildkonsten var det framför allt den mänskliga
kroppen som utgjorde grunden. Detta var en tradition som har rötter ner till antikens dagar.
Anledningen till att kroppen var det så kallade grundtemat, beror på att den i stort sett alla
sammanhang var meningsbärande. Detta byggde på en idé om att den mänskliga kroppen var
en nyckel till ett universellt system. Människan var något som ingick i en harmonisk
uppbyggd helhet och därför en form av bricka i spelet. På så sätt var kroppen idealiserad i sin
framställning, och att det framför allt handlade om den manliga kroppen. Att det var mannen
som stod som modell, var även det en tradition från antiken, då den arkaiska konsten från
grekland på 500-talet f.Kr. var aktuellt och spreds vidare. Mannen var på så sätt
representationen av skönheten. 69
Det dröjde flera hundra år innan kvinna kom att hittas avbildad. Trots att kvinnan avbildades
senare än mannen, menar Liepe genom att citera Lynda Nead, att kvinnofiguren har kommit
att bli mest igenkänd i den västerländska kulturen, då man talar om bildkonst; ”The framed
image of a female body, hung on a wall of an art gallery, is shorthand for art more generally;
it is an icon of western culture”. 70 Men samtidigt är detta en sen tolkning, eftersom kvinnan
var sällsynt i den medeltida bildkonsten, men det är viktigt att hon fanns, och även hon hade
spelade en roll som olika meningsbärande. Oavsett om man talar om den avbildade påklädda
66
Söderberg, 1996, sid. 171-175
Pernler, Sven-Erik, ”En mässa för folket?” i Helander Sven, Pernler Sven-Erik, Piltz Anders & Stolt Bengt i
Mässa i medeltidens socken, 1993, Artos Förlag, sid.105-106
68
Rydbeck, Otto, Valvslagning och kalkmålningar i skånska kyrkor, 1943, C.W. K. Gleerup, Lund, sid. 7
69
Liepe, 2004, sid. 12
70
Liepe, 2004, sid. 12
67
30
eller avklädda kroppen, skildrades människorna under medeltiden under andra normer än vad
både tidigare och senare tidsepoker gjorde. Framförallt är kroppens avbildning väldigt
censurerad då den nakna kroppen skildras, både när det gällde män eller kvinnor.71
När det gäller Skåne möjligheter under medeltiden att framstå som en självständig region i
konstutvecklingen, berodde detta bland annat på det geografiska läget, med tillgänglighet till
kalksten och sandsten. Den romanska stilen kom att bli populär inom bildkonsten på kalksten,
och det var ett svårt arbete och många gånger togs det dit utländska hantverkare som hade
större kunskaper om bildkonstens tekniska aspekt i framställandet. 72 Från 1000-talet och
framtill 1250-talet reste många stenkyrkor i Danmark, framförallt var det på landsbygden som
många kyrkor kom att byggas av sten.
På så sätt är medeltidens Danmark fylld av bilder. Givetvis var det inte bara på kalksten som
målningar framträdde, utan det var även populärt att måla på till exempel glas, textilier eller
trä. Men samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att bildkonstens historia hade en lång väg till
sin under senmedeltiden, självklara plats. Medvetandet om konsten och dess betydelse fick ett
uppsving redan under 700- och 800-talet, och det berodde framför allt på den så kallade
”Ikonografiska striden” som utkämpades, då man var missnöjd med det fjärde av tio budord
som rådde då. Detta fjärde budord menade att en människa inte fick avbilda något som fanns
på jorden eller himmeln. Med detta ville man understryka Guds suveränitet och att människan
inte skulle börja tvivla på Guds skapelse genom att själv börja framställa verk. 73 Men de som
var hängivna att uttrycka sig i bild vann och menade att Jesus visst hade menat att det
gudomliga kunde ta jordisk synlig form.
5.3 Kalkmålningarnas historia
Som jag nämnde tidigare hade Danmark och framför allt Skåne, geografiska aspekter som
gjorde det lätt tillgängligt med kalksten och sandsten. Men när det gäller kalkmålningarnas
historia kommer jag att utgå från den typ eller stil av målning som förekommer i de kyrkor
som jag har valt ut till min undersökning. Då det inte har varit helt självklart att finna vilken
stil kalkmålningarna tillhör, har jag gjort mycket forskning runtomkring målningarna för att
försöka få ihop pusselbitarna. Det som gör att det är svårt att fastställa exakt målningsstil,
71
Liepe, 2004, sid. 14
Rydbeck, 1943, sid. 8/10
73
Kjär, Ulla i ”Kunst og kunsthåndverk” i Ingesman, Kjär, Madsen och Vellev (red), 1999, sid. 296
72
31
beror på olika faktorer. Exempel på detta kan vara att kyrkorna har varit utsatta för brand och
har helt enkelt förstörts, en annan orsak kan vara att det faktiskt inte var så länge sedan
målningarna upptäcktes, då det varit helt övermålade. En annan anledning är att de inte har
varit i den bästa konditionen och därför ha senare tillägg gjorts för att snygga till
helhetsbilden.
Den kyrka som ingår i studien som har en romansk stil är Storra Harrie. Den är med i gruppen
för mina landsortskyrkor. Att använda sig av en romansk stil i framställandet av
kalkmålningar var som mest aktuellt under åren 1120-1275, vilket stämmer på kyrkan i min
undersökning, då den är byggd på slutet av 1100-talet.74 Jag tror att den tillhör den romanska
stilen eftersom målningarna hittades i vapenhuset, vilket var den ursprungliga kyrkan. Den
romanska stilen uppkom i samband med då Danmark började bygga sina första stenkyrkor,
vilket var på 1100-talet till 1250- talet precis som då den romanska stilen hade sitt uppsving.
Vad som kännetecknar den romanska stilen är att det var en väldigt praktfull, kostsam och har
en högtstående framställning. Färgerna är rätt så tunga och mörka till sitt uttryckssätt. 75 Som
jag nämnde tidigare, var det ett krävande arbete att måla i romansk stil, rent tekniskt, vilket
gjorde att det krävdes stor skicklighet att forma färgen till de heliga bilderna. Ofta var det
utländska hantverkare som utförde detta, eftersom kalkmålningar hade förekommit tidigare
nere i Europa.76
Konga kyrka, verkar ha interiörer från blandade tidsepoker, men själva kyrkan i sig är byggd
på slutet av 1100-talet. Bland annat finns det ett gammalt fönster byggt i romanskstil.77 Men
när det gäller själva kalkmålningarna krävs det att själv försöka hitta ungerfärlig målningsstil.
Då valven i kyrkan byggdes på 1400-talet har man daterat målningarna till samma tid. Då kan
man titta på vem som har gjort målningarna. I det här fallet är det gjorda av Kongamästaren.78
Denna målare verkar ha tillhört Lilla Harries målarskola, men fick ett eget namn, det vill säga
Kongamästaren, eftersom han skiljde sig betydligt i sättet att måla än vad Lilla Harries skola
gjorde. Kongamästaren fokuserade enbart på färgerna. Då han målade till exempel ansikten
eller kroppar, var dessa skickligt uppbyggda genom färgnyanser, och på så sätt prioriterade
74
Haastrup, Ulla i ”Kirkernas billeder” i Ingesman, Kjär, Madsen och Vellev (red), 1999, sid. 275
Rydbeck, 1943, sid. 40
76
Haastrup, Ulla i ”Kirkernas billeder” i Ingesman, Kjär, Madsen och Vellev (red), 1999, sid. 275
77
Selander, Sven, Konga kyrka – kort historik, utgiven i form av broschyr av Konga kyrka i mars 2008.
78
http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?objektid=900512M1, publicerad 2003
Historiska museet, online 080511
75
32
han inte att arbeta med konturer. Dessa kom i andrahand. Kongamästaren utmärkte sig också
genom sina vackra blad ornament. 79
Skarhult kyrkas kalkmålningar är väldigt många och tillhör den gotiska stilen. Utmärkande för
den här stilen var ett intresse för naturalism och realism, alltså en vilja att skildra det
vardagliga. Men samtidigt var de också idealiserande.80 En annan form av den gotiska stilen
kom att prägla några av mina stadskyrkor. Då man inte alltid vet vem upphovsmannen är till
kalkmålningarna har man genom tiderna istället försökt kategorisera stilen och målningssättet
i så kallade grupper eller skolor.81 Till exempel är Lilla Harries skola, som jag har nämnt
tidigare, ett exempel på detta. Och då jag nu kommer till min stadsgrupp, är kalkmålningarna i
S:t Petri kyrka i Malmö gjorda av en helt okänd upphovsman. Dock tror man att det har tyskt
ursprung. Bland annat kopplas kalkmålningarna till tyska mästare och framför allt till en man
som hette Albrecht Dürer.82 Att man inte exakt kan säga vem det var, kan bero på att det inte
var så länge sedan som målningarna upptäcktes, nämligen vid 1900-talets början, då de år
1555 hade blivit övermålade som i ett resultat av att reformationen hade nått Malmö då.83
Målningarna består av scener ur bibliska sammanhang, helgon och andra mindre motiv.
Frågan är vilken stil de kännetecknas av. Kyrkan i sig är byggd på 1300-talet och målningarna
kan dateras till tidigt 1500-tal. När kyrkan byggdes, blev detta i den fransk-baltiska
tegelgotikens stil. Förebilden var Mariakyrkan i Lübeck. Tittar man då om det eventuellt finns
någon koppling mellan kyrkans stil och målningarnas, eftersom de båda har haft tysk
inspirationskälla, kan jag finna att gotiken var både en epok och stil som uppkom under 1100talet, men hade en fast representation först på 1500-talet i hela Europa. Influenserna spred sig
upp i Norden. Denna form av gotiska stils huvudidé var att skapa en kosmisk atmosfär i
kyrkorna som skulle återspegla Guds ära och visa på människans litenhet. Stilen har oftast
kalkmålningar med avbildningar från Nya och Gamla Testamentet. Som jag tidigare nämnt,
präglades den gotiska stilen av en blandning mellan realism och naturalism samt att de ändå
ofta var idealiserande.84
79
Banning, Knud, A Catalogue of wall-paintings in the churches of medieval Denmark 1100-1600 – Art –
historical survey, 1982, Akademisk Förlag, Köpenhamn, sid. 78
80
Elandsson, Eva, Skarhult Kyrka, Skånes hembygdsförbunds Årsbok 1997, Lund, sid. 6
81
Banning, 1943, 324-325
82
Liepe, 2004, sid. 36
83
Molander, Mait, Guide till S:t Petri kyrka i Malmö, 2001, Elanders Skogs Grafiska, Malmö, sid. 1
84
Orrling, 2001, se 143-144
33
Sankta Maria Kyrkan i Helsingborg är också byggd utifrån en baltisk tegelgotik i slutet av
1300-talet och var färdig ca 1450. Även om majoriteten av kyrkan är byggd i tegel, finns det
delar som består av återanvända sandstensblock från en äldre romansk sandstenskyrka från
1100-talet. 85 Att stilen kallas baltisk tegelgotik, beror på att Östersjön kallades för Mare
Balticum, och det var många kyrkor i länder runt Östersjön som var besläktad med denna stil.
Framförallt kan man hitta dessa kyrkor i städer som har tillhört Hansaförbundet. På så sätt var
även Mariakyrkan tyskinspirerad. 86 De kalkmålningarna som vi kan se idag är från 1400talets senare hälft och är gjorda av Helsingborgmästaren. Då kyrkan har haft flera
klakmålningar gjorda under olika tidsperioder och olika upphovsmän, är det endast de
målningar som har bevarats bäst som finns kvar idag. Och dessa är gjorda av
Helsingborgmästaren.87 Om även han var tyskinspirerad eller att målningarna skulle gå i
samma stil som kyrkans konstruktion, framkommer inte, men kalkmålningarna har i alla fall
precis som kyrkan en gotisk stil.
När det gäller Båstad har det krävts ett litet detektivarbete, då det endast framkommer att man
vid namn Niels har gjort målningarna.88 Då jag inte har kunnat identifiera vem Niels är, har
jag i alla fall tagigt reda på att det fanns en person som hette Nils Håkansson som var ledare
för Vittskövlegruppen, som var aktiva i Skåne vid samma period som målningarna i Båstad
kyrka tillkom. Därför kan det mycket möjligt vara han som har gjort målningarna. Båstad
kyrkas målningar uppkom nämligen under 1500-talets tidiga början och Vittskövlegruppen
var aktiv under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet.89 Vad som då kännetecknar
Vittskövlegruppens sätt att måla, så är det enbart en teologisk framställning som de arbetade
med. De arbetade med att göra stora figurer och oftast var det människor som framställdes i
olika bibliska sammanhang. De färger de använde sig av var huvudsakligen rött, gult och
blått.90
Genom att försöka fastställa bildernas målningsstil, kan man även få en uppfattning om
kalkmålningens historia. Som jag har beskrivit, så är det inte helt lätt att fastställa exakt
85
Svenska kyrkan i Helsingborg, Sankta Maria Kyrka, 2004, Tryckaren Engelholm, broschyr utgiven i Mars
2008, sid. 1
86
Eriksson, Torkel, Sankta Maria Kyrka – Historik och vägledning, 2000, AB Boktryck, Helsingborg, sid. 9
87
Banning, Knud, 1982, sid. 186
88
http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?objektid=900505M1, publicerad, 2003
Historiska museet, online; 080511
89
http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?objektid=900505M1, publicerad, 2003
Historiska museet, online 080511
90
Rydbeck, 1943, sid. 85-96
34
målningsstil och hur man tolkar dessa. Denna problematik är jag inte ensam om, då bland
annat Stockholms Universitet arbetar med ett projekt kring den kände målaren Albertus Pictor
som var verksam i Stockholmstrakten ca 1440-1509, och kan på så sätt bekräfta detta. Bland
annat har ett föredrag från ett symposium vid Stockholms Universitet i oktober 2005, fått
namnet Den mångsidiga målaren - vidgade perspektiv på Albertus Pictors bild- och textvärld.
Här menar man att Albertus Pictors konstnärskap aldrig blir sluttolkat, vilket kan bero att
generation efter generation skapar sig nya idéer och perspektiv.91 Vid analysen av Albertus
Pictors målningar är återkommande fråga om han var inspirerad av realismen, i form av att
sträva efter att bilderna skulle bli så verklighetstrogna som möjligt. Precis som de målningar
som är med i min undersökning, visar det sig att Albertus Pictor (och även andra samtida
konstnärer) strävade efter en viss verklighetsförankring, eftersom det var viktigt att
målningarna förmedlade ett budskap. 92 En annan fråga som har diskuterats angående
Albertus Pictor och hans konstnärskap, består i om hans verksamhet mest var förlagd till
landsortskyrkor eller stadskyrkor i Sverige. Genom forskningsarbete verkar det som om
majoriteten av hans arbete var förlagt till landsbygden, men man har hittat målningar från
stadskyrkor också. Därför är en viktig framtida fråga att fördjupa förståelsen till relationen
mellan landskyrka och stadskyrka.93 Min undersökning behandlar dock inte Albertus Pictors
målningar, men i allra högsta grad förhållandet mellan landskyrkor och stadskyrkor. På så sätt
kan jag eventuellt bidra med en liten del av detta forskningsområde.
6 Mina utvalda kyrkors historik samt de aktuella städerna och landsorternas historik
Då jag kommer att beskriva kyrkornas historik samt städerna och landsorternas historik
kommer jag att hålla mig kortfattad, eftersom det annars är lätt att kapitlet blir alltför
omfångsrikt. Jag börjar i alla fall med landsortsgruppen och Stora Harrie. Kyrkan består av ett
långhus med ett torn som är vitmålad. Endast tornets, korsarmarnas och dörr- samt
fönstergavlarna har rött tegel. Kyrkan genomgick en stor restaurering 1851 som nästan
byggde om hela kyrkan. Av den ursprungliga kyrkan från 1100-talet finns bara tornet bevarat.
Därför finns bara de kalkmålningarna som finns i tornet kvar. Därefter 1973 skedde en ny
restaurering som mer bestod utav utgrävningar. Då hittade man under kyrkans golv mycket
91
Hall, Thomas i ”Introduktion” i Öberg, Kilhman & Melin (red.), Den mångsidiga målaren - vidgade
perspektiv på Albertus Pictors bild- och textvärld, 2007, Sällskapet Runica et Mediaevalia Stockholms
Universitet, sid. 7
92
Hall, Thomas, 2007, sid. 9
93
Hall, Thomas, 2007, sid. 9
35
gamla gravar från den romanska tiden på 1100-talet. De analyser som har gjorts på gravarna,
visar att de antagligen har tillhört en äldre träkyrka som stod där innan man började bygga
med sten. 94
Historiken kring Stora Harrie är begränsad och det har varit svårt att hitta information om
orten. På så sätt blir min skildring av Stora Harrie allmän i sin karaktär. Stora Harrie ligger i
Harjagers härad i Skåne och har en hare i häradsvapnet. Namnet Harjager har ett danskt
ursprung från ”hard ager”, vilket betyder att Stora Harrie låg i en omgivning av hård lerjord
och åkrar. Stora Harrie kartlades först vid 1658-talet även om det statliga svenska lantmäteriet
grundades 1628, eftersom Skåne övergick till Sverige vid denna tid. Därefter gjordes ett
noggrant arbete med att kartlägga och beskriva de skånska orterna, därav bland annat Stora
Harrie. Den äldsta lantmäterikartan som finns kvar över Stora Harrie är dock från 1714. I
texten får vi reda på att Stora Harrie bestod av 28 hushåll, så kallade hemman, och flera jordar
i form av åkrar. De hade även en mölla som kallades för Rinnebäcks Mölla. Stora Harrie hade
även många ödehus som stod förfallna efter pestens härjningar.95
Konga kyrka är en medeltida landsbygdskyrka där även här tillkommande har gjorts, sen den
byggdes på slutet av 1100-talet. Kyrkan består av ett långhus och tornet har tillkommit senare.
De ursprungliga fönstren var små och satt högt uppe, och än idag kan man se markeringar
inne i kyrkan var de har suttit. Man tror att man valde att göra fönstren så här för att det skulle
bli lite mörkt och skapa en mystisk stämning i kyrkan. På så sätt var den byggd i romanskstil.
Dock såg man till att ljuset flöt in på altaret. Det fanns två ingångar från den ursprungliga
kyrkan – en i söder och en i norr. Den södra ingången var för männen och den norra var till
för kvinnorna. Därefter var det även sed på att kvinnorna satt på den norra sidan inne i kyrkan
och männen i den södra. Idag är den norra ingången igenmurad. Man vet inte riktigt när detta
skedde, men det omtalas i en text 1822, att ingången inte finns kvar. Ingången ersattes med ett
fönster. Kyrkan hade dessutom inga valv innan 1400-talet och då hade kyrkan prytts av
många målningar. Dessa förstördes när valven slogs in, men efter konserveringsarbeten 1967
finns det en hel del kvar. Precis som i Stora Harrie kyrka, består Konga kyrka av interiörer
från skilda tidsepoker. 96
94
Informationsblad från Stora Harrie kyrka skickad i Mars 2008, av Kjell Elving före detta kyrkovaktmästare i
Stora Harrie kyrka.
95
Olsson, 1985-1986, sid. 34
96
Selander, (broschyr) 2008, sid. 3-5
36
Precis som med Stora Harrie, är det mycket begränsat material som jag har om Kongaby.
Konga är den nordligaste orten i Onsjö Härad i Skåne. Namnet har varit omdiskuterat
gällande vad det betyder och bland annat menar namnforkare att Konga kommer från
begreppet kung. Men själva Konga socken tillhörde under medeltidens slut Allhelgons kloster
och kyrka i Lund. Konga har även haft en pilgrimsväg som gått genom byn. Konga by kom
dock att splittras under reformationen, då stora delar av byns kyrko- och kloster egendomar
kom att delades ut till framförallt adelsmän. 1624 anses Konga ha 32 gårdar och en mölla. 97
Skarhult kyrka är byggd i slutet av 1100-talet av grå- och sandsten. Kyrkan har inspiration
utifrån Lunds Domkyrka som byggdes 1145, eftersom det kom utländska hantverkare som
lärde ut den romanska byggstilen till de lokala murmästarna. Den ursprungliga medeltida
kyrkan hade ett långhus och absid samt kor. Idag är endast långskeppets murar kvar av den
ursprungliga byggnaden. I den här kyrkan var det ursprungligen ett mycket begränsat
ljusflöde in, i likhet med många andra romanska kyrkor. Fönstren var små och högt uppsatta
och kyrkan hade två ingångar i söder och norr precis Konga. Men här har man kunnat se att
kvinnornas ingång i norr var betydligt mer enkel medan männens i söder var rikligt påkostad i
form av utsmyckningar. Många delar av kyrkan är byggda under perioden 1200-1400-talet.
Bland annat delar som tornet, dopfunten, klockorna och vapenhuset. 98
Skarhult var fram till 1865 den enda kyrkby i Frosta härad i Skåne. Skarhult tycks ha
uppkommit vid vikingatidens slut och medeltidens början, det vill säga omkring 1000- 1100talet. En gammal latinsk urkund berättar att Skarhult har haft många skrån och gillen i byn.
För övrigt är Skarhults historia samman kopplat med den danska adelssläkten Rosensparre.
Omkring år 1300 ägde Tornbern Rosensparre större delen av byn. Denna släkt hade stort
inflytande i Skåne från 1200-talet och framåt. Även idag ägs Skarhults slott av en ättling från
denna släkt. 99
I min stadsgrupp börjar jag med att beskriva S:t Petri kyrka i Malmö. Kyrkan byggdes då
Malmö började få sitt uppsving som handelsstad omkring år 1300. Då byggdes kyrkan i
romansk stil, men den nya kyrkan omnämns först 1346. Då är det apostlarna Petrus och
Paulus som kyrkan är helgad åt. Kyrkbyggnaden blev en treskeppig basilika och fick som
97
Sandelin, Agneta, Konga – en sockenbeskrivning, Studieförbundet Vuxenskolan i Svalöv, utgiven till Svalövs
folkbibliotek 1983
98
Elandsson, 1997, sid. 3-5
99
Björklund, Gottfrid, Frosta Härads historia, 1944, Lund, sid. 51
37
tidigare nämnts en fransk-baltisk tegelgotisk stil. 1420 rasade kyrkans torn, men redan 1422
byggdes ett nytt som fortfarande står kvar, men dess nuvarande utseende fick den först 1890
vid en ombyggnad. Då har även kyrkans byggnadskropp fått en rad tillbyggnader. På 1400talet uppfördes bland annat Krämarkapellet där kalkmålningarna finns. Det har även funnits
fler kalkmålningar i kyrkan, men dessa förstördes under reformationen. Golvet i kyrkan hade
innan som funktion att bestå av gravar. Men vid ombyggnaden 1890 bröts detta upp och
ersattes med ett tegelgolv. Det har diskuterats om ombyggnaden 1890 var ett hot mot kyrkans
interiörer, men man har kommit fram till att reformationen gjorde mest skada på kyrkan. Då
förstördes ett antal utsmyckningar, målningar och andra interiörer. Genom forskningsinsatser
har man dock nu kunnat sätta föremål på den plats de stod på från början kring 1500- och
1600-talet. 100
Malmö som stad växte fram under 1300-talet under Christopher II:s styre. Den räknades som
en av Skånes yngre städer, men kom ändå att bli huvudstaden för just Skåne. Detta berodde på
handeln med sillfisket. Då Lund som var ärkestift, valde att förlägga myntverket till Malmö,
fick staden även en administrativ prägel. Tyskarna som hade stort inflytande i Malmö kallade
staden för Elbogen, eftersom den låg i som det såg ut en ”elboge” eller armbåge. Malmö var
vid den här tiden även omsluten av en mur som vid havssidan och mot norr. Malmö var även
känd för en marknad som hölls varje dag. Här såldes och köptes varor som hade importerats
genom den livliga handel som Malmö bedrev.101
Sankta Mariakyrkan i Helsingborg växte fram under 1100-talet i närheten av stranden
nedanför landborgen som redan stod där. Runt kyrkan började det så småningom växa fram en
stad. På så sätt bestod medeltidens Helsingborg under 1200-talet av två städer. Kyrkan på
stranden var föregångaren till Mariakyrkan, men då även reformationen nådde Helsingborg,
försvann staden vid landborgen och endast staden vid stranden fanns kvar. Denna stad
utvecklades och började växa åt både söder och norr. Då kom Mariakyrkan att ersätta denna
strandkyrka och stod senare färdig 1410. Tornet byggdes dock inte förrän på 1500-talet.
Kyrkan kom att byggas ut, bland annat genom en donation från Lunds stift genom kanikern
Kristiern. Annars finansierades kyrkobygget genom tiondet. Som tidigare nämnts är kyrkan
byggd av delar från en äldre sandstenskyrka. Annars består byggnaden av tegel och är byggt i
100
Molander, 2001, sid. 1
Staaf Magnusson & Reisnert i ”Att sätta Malmö på kartan” i Staaf Magnusson, Björn, Reisnert, Anders &
Björklund, Eva (red.) Malmös möte med renässansen, 1999, Malmö Museer och Stadsantikvariska avdelningen,
Tryckeri Teknik AB, Malmö, sid. 8
101
38
en gotisk stil. Tegelgotiken i sig har ett enkelt uttryckssätt och Mariakyrkan är byggd som ett
treskeppigt långhus. En annan byggnadsstil var egentligen med i planerna och då skulle
kyrkan ha blivit som en basilika väldigt lik S:t Petri kyrka i Malmö. 102
Helsingborgs stad var, som jag tidigare nämnt, under 1200-talet uppdelad i två mindre städer.
Det var genom den stad som låg vid stranden som kom att utvecklas till Helsingborg. Då det
innan hade funnits en landborg på 1100-talet, kom det nu att byggas ett runt kärntorn av
sandsten som omgavs av en borgplats. På 1300-talet ersattes kärntornet av kvadratiskt
tegeltorn, vilket är den nuvarande Kärnan. Precis som i Malmö så präglades Helsingborg av
handel och sjöfart. De danska kungarna var benägna att ha militär kontroll över sundet. Det
ville även dra ekonomisk nytta genom stadens läge, och år 1420 bestämde den danska kungen
att alla fartyg som passera Öresund betala tull, den så kallade Öresundstullen. Helsingborgs
slott byggdes också vid den här tiden och hade ett starkt inflytande, då tidvis hela norra Skåne
län lydde under skottets styrande. 103
Båstad kyrka stod klar omkring 1460. Den var byggd som en treskeppig hallkyrka. Senare på
1400-talet kom koret att byggas till och senare även sidoskepp och ett vapenhus. Det slogs in
valv i mittskeppen som var tretton meter höga. I mittskeppen slogs det också in valv, men
dessa blev endast fem meter höga. Fönstren var betydligt mindre i storlek i sitt ursprungliga
skick än vad de är idag. De fönster vi kan se idag på kyrkan byggdes på 1700-talet. Tornet
som tillkom senare byggdes klart på 1500-talet. På väggarna har kyrkorna luckor fungerade
som flyktvägar att ta skydd vid orostider och dessa ledde upp till vinden. Kyrkan är även
märkt av skador, då Sverige var i krig med Ryssland 1788 och då ett ryskt skepp besköt
Båstad. Inne i kyrkan är interiörerna daterade till många olika tidsepoker. 104
Båstad historia är intressant på så sätt att historien visar på att det inte var helt säkert var
gränsen mellan Danmark och Sverige skulle gå. Utifrån den så kallade Danaholms - traktaten,
markerades gränsen under fredliga förhållanden. Efter denna överenskommelse, gjorde
danskarna en indelning av Skåne i härader som jag tidigare beskrivit. Danskarna valde att
häradsgränserna skulle dras vid vattendrag så att alla härader skulle få ta del av fisket. Ibland
kunde en hel by splittras till olika härader och bland annat är Båstad ett sådant exempel.
102
Eriksson, 2000, sid. 5-10
Johannesson, Gösta i ”Staden vid sundet” i Herlin, Tylle & Moberg, Rune (red.) Helsingborg 900 år”, 1985,
Österrike, sid. 12
104
Båstad kyrka, broschyr utgiven i Mars 2008
103
39
Denna stad var från början en by som blev splittrad och fick tillhöra Skåne. Båstad fungerade
vid början precis som namnet säger, som en stad där man hade sina båtar. Men samtidigt
började man inse att det inte fanns någon handelsplats mellan Helsingborg och Halmstad och
på så sätt kom Båstad att bli ännu mer intressant som plats att utveckla. Bland annat var det
många köpmän från Helsingborg och Landskrona som flyttade till Båstad. Precis som både
Malmö och Helsingborg, var fisket rikt här och det fanns många faktorer som resulterade i att
staden etablerade sig. 105
7 I de medeltida kalkmålningarnas värld
I detta kapitel kommer jag att presentera resultatet av min undersökning. Jag kommer att
analysera varje kyrka för sig utifrån min analysmodell, men då jag presenterar resultatet här,
kommer områdena att behandlas i tur och ordning oavsett kyrka. Den jämförelse som jag vill
lyfta fram kommer att bestå av vilka likheter eller skillnader jag kan finna i stads- respektive
landsortskyrkorna. De kalkmålningar som är med i undersökningen är de som finns
presenterade på webbsidan Medeltidens bildvärld. 106 Dock har jag skapat mig en egen bilaga
till de bilder som jag har djupanalyserat. Men då jag talar om målningarna i sin helhet,
hänvisar jag genom not till hemsidan.
Samtidigt vill jag påpeka att jag har analyserat följande antal bilder från respektive kyrka;
Stora Harrie kyrka; 4/4, Skarhults kyrka 8/8 varav djupanalys på två, Konga kyrka 19/19
varav djupanalys på sju, Sankta Mariakyrkan Helsingborg 3/3, Mariakyrkan Båstad 1/4 och
S:t Petri kyrka Malmö 10/12. Vilka dessa är nämns specifikt i resultatet.
7.1 Den maktfyllda kroppen; kroppsspråk, utseende, kläder, attribut och symboler
I det här området ville jag se om det finns ett uppenbart förmedlande för ständer respektive
klass. Med detta menar jag avbildningar av präster, adelsmän, borgare, bönder och även de
som eventuellt stod utanför samhällsindelningen. Kan jag urskilja tre- och fyraståndsläran i
detta och i så fall, på vilket sätt? Därför är det viktigt att titta på hur de har framställts och vad
det är som gör att man kan identifiera dem till vederbörande ståndstillhörighet. Inom konsten
så är det framförallt bibliska berättelser som skildrar om kläder och hur dessa skilde på sociala
105
106
Hassby, Rune Båstads Historia, 1999, Utgiven av Föreningen Gamla Båstad, sid. 26/33
http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild, publicerad 2003 Historiska museet, 2003, online; 080514
40
grupper. Oftast är det samhällets översta skikt som framställs, men många gånger lyfts även
andra grupper fram, som till exempel tjänare. Under den tid av medeltiden som min
undersökning behandlar, 1400-talet och tidigt 1500-tal, sker det en utveckling inom konsten
med inriktning mot realism och en större spridning av olika samhällsgrupper kom att synas i
målningar.107
Om jag börjar med hur de olika ständerna framställdes, så avbildades prästerna i min
undersökning, relativt frekvent i kalkmålningarna. Av de sex kyrkor som finns med min
undersökning, är det tre som har avbildningar av präster. Det som gör att jag identifierar dem
som präster, är att samtliga bär på nycklar. Då jag la märke till att samtliga bar på nycklar
undrade jag vad detta hade för betydelse och om det ens var ett attribut som gick att urskilja
prästerna? Men utifrån historien om Petrus, som avbildas i Skarhults kyrka, som var en
fiskare innan han blev kallad av Jesus att bli ”människofiskare” och ha hand om himmelrikets
nycklar, talar detta mycket för vilken symbolik nycklarna hade. Petrus blev alltså kallat av
Jesus att grunda en församling på berget Petra.108 Tydlig markör är även prästhatten som två
av tre präster har på sig. Samtliga har även en gloria skinande runtomkring sig. En av tre
håller även i en spira. 109 Det är även viktigt att titta på den omgivning som är avbildad
runtomkring prästerna. Bekräftar omgivningen ytterligare prästens ståndstillhörighet? I
Skarhults kyrka ser jag Petrus stå på trappan mitt framför en port till en kyrka. Detta visar,
som jag kommer även kommer att resonera kring senare, att han styr över kyrkan och
församlingen. I S:t Petri kyrka där den andra prästen avbildas, verkar det nästan som att det är
prästen som fungerar som en stärkande markör för bildens helhet, istället för att det är
omgivningen som stärker prästen identitet. Genom en mycket vanlig symbol för Jesus,
Veronicas svetteduk, står prästen bredvid. På så sätt tolkar jag bilden som att prästen bekräftar
den sanna bilden av Jesus som symbolen vill manifestera. Mer om Jesussymbolen kommer
jag att problematisera kring längre fram. Den sista prästen som jag har kunnat identifiera,
finns i Sankta Mariakyrkan i Helsingborg. Då jag ser till bildens helhet kan jag inte finna att
omgivning stärker hans roll som präst, istället är det attributen som talar för detta då han har
såväl en prästhatt, nycklar, bibel och en spira.
107
Andersson, 2006, sid. 227
Orrling, 2001, sid. 296
109
Se Bilaga; Bild 1,2 och 3
108
41
Adelsmän och borgare kan vara svåra att urskilja från varandra. Men den tydligaste markören
som visar på att de är adelsmän är svärdet som antingen hänger längs med deras klädsel eller
som de håller i sin hand. Svärdet var ett centralt attribut och var ett obligatoriskt inslag för den
civila dräkten. Den kom på så sätt att visa på personens samhällsställning och därmed
manifesteras även makt.110 I S:t Petri kyrka i Malmö är två män avbildade som antagligen
tillhör adeln.111 Bilden kallas ”Striden vid livskällan” och föreställer två män med långsvärd.
Den ena har en fin kortjacka på sig i gul färg med ribbade ärmar i grönt. Han har gröna
kortbyxor på sig och knästrumpor samt lågskor. Hans hår är blont och halvlångt och ligger i
en välkammad frisyr. Ansiktet är slätt. Den andra mannen är väldigt lik den som jag precis har
beskrivit, men har en väst istället för en kortjacka. Han har brunribbade ärmar som hänger i
volanger. Han har randiga kortbyxor i svart och vitt. Han har knästrumpor på sig och lågskor.
Håret är vitt och ligger i samma frisyr som den andre mannen. Även här är ansiktet slätt.
Att de är så lika varandra, förutom att mannen med blont hår verkar lite längre och resligare,
samt att bilden heter ”Striden vid livskällan”, får mig att tolka målningen som att det är en och
samma person och att det är den yngre kopian som strider mot den äldre. Eventuellt kan detta
vara ett sätt att uttrycka tankar om ungdom och åldrande. En markör som visar på att männen
(eller en och samma man?) är från en högre samhällsställning, är positionerna som de står i.
De båda ser väldigt lugna och måttfulla ut, trots att de är mitt uppe i en strid. Bland annat
menar Lena Liepe att då människor avbildades med yviga eller klumpiga rörelser, så tillhörde
de samhällets nedre skikt. 112 Dock är det endast i S:t Petri kyrka som jag har kunnat hitta
människor avbildade som verkar tillhöra adelsståndet, då jag även kan urskilja en man som i
bilden ”Kristi vapen” visar upp sin vapensköld. Han är klädd i någon form av kortjacka och så
har han kortbyxor som är vit och svart randiga. Han bär knästrumpor som går i samma
mönster som byxorna och så bär han lågskor. Han håller i en vapensköld snett under Kristi
vapen. Själva vapenskölden i sig är en tydlig markör för adeln, då de senare, 1626 kom att
organisera sig genom att bland annat låta Riddarhuset byggas i Stockholm.113 På så sätt är det
kläderna och attributen som talar om de är adelsmän. Omgivningen i sig förstärker alltså inte
110
Rangström, Lena, Modelejon – Manligt Mode 1500-tal, 1600-tal, 1700-tal, 2002, Fälth & Hässler: Värnamo,
sid. 65
111
Se bilaga; bild 4
Liepe, Lena, 2004, sid. 93
113
Ullgren, Peter, Lantadel – adliga godsägare i Östergötland och Skåne vid 1600-talets slut, 2004, Sisyfos
Förlag: Lund, sid. 14
112
42
detta. Det visar på klädernas starka funktion att upprätta en kommunikation med
betraktaren.114
Att det är borgare som framställs kan man framförallt återigen titta på kläderna efter. I Stora
Harrie kyrka ser jag två män klädda i finare dräkter, hatt och bälte.115 De står under Jesu
korsnedtagning och tittar sorgset på varandra. Den ena med en mörkröd dräkt, bälte och även
mörkrött hår, tittar på den andre mannen med munnen neddragen. Den andra mannen syns
otydligt på grund av målningens skick, men han har en slät kappa på sig som också ser ut att
ha varit i röd färg. Även han har hatt, men verkar ha lite längre mörktrött hår. Han håller ena
handen på mannen med neddragen mun som i en tröstande rörelse. Att de är borgare har jag
försökt fastställa utifrån olika faktorer. Bland annat som tidigare nämnts, framställs männens
rörelser eller positioner, trots att de är ledsna eller till och med upprörda, i lågmälda och
värdiga rörelse. De har inga vapen på sig och kläderna har inga särskilda detaljer eller
utsmyckningar som hos adeln. Hattarna är runda och formade på lite olika sätt. Ser man till
klädedräktens utveckling över tid så bar männen, ofta borgare, under perioden 1390-1500 ofta
en snäv dräkt med många veck som hölls ofta ihop med ett bälte. 116
I Konga kyrka skildras bönderna och det är inte svårt att se att de tillhör det här
samhällsståndet.117 Tjänare, bönder och andra landbor är de lättaste att identifiera, eftersom de
i realismens tecken avbildas mycket enkelt.118 I en målning som kallas ”Skördeundret”
skildras bönder som står på en åker och tar del av skördens avkastning. Det är en man och en
kvinna som avbildas i mycket enkla kläder. Mannen har en röd enkel dräkt på sig med ett vitt
bälte. Under dräkten har han ljusblå byxor. Om han har skor på sig, får man inte veta,
eftersom han står mitt i skörden som täcker hans fötter. Han har även en enkel hatt på sig och
lite blont hår sticker fram. Kvinnan har en lång enkel röd klänning på sig. Hon har ett vitt
förkläde på sig. Klänningen verkar släpa i marken och hennes fötter syns inte. Hon bär en
form av huva. Båda deras ansikten syns knappt, men deras kroppar är vridna åt samma håll,
men det är svårt att avgöra vad de tittar på.
114
Andersson, 2006, sid. 22
Se bilaga; bild 5
116
Andersson, 2006, sid. 177
117
Se bilaga; bild 6
118
Andersson, 2006, sid. 228
115
43
I Båstad kyrka framställs även en man som ser ut att komma från det lägre samhällsskiktet.119
Det är i bilden ”Erasmus martyrium”, där en man plågar en helig biskop med att dra ut hans
tarmar med hjälp av en vinda. Jag kommer att återgå till biskopen Erasmus i ett senare avsnitt.
Men då jag tittar lite närmre på personen som plågar biskopen, så ser jag en man som ser
väldigt obehaglig ut. Han ser elak ut och har kort stubbigt hår. I första anblicken kan man tro
att han ser arg ut, men tittar man på hans ögonbryn, så går dessa som i vågor, vilket jag tycker
uttrycker för att han är tveksamt inställd till vad han gör. Men helhetsintrycket av honom är
att han ser ovårdad och litet tuff ut. Hans rörelser ser inte klumpiga ut, men en aning amatör
mässiga ut. Han håller med båda händerna på veven och det får det hela att se tungt ut.
Tydligt är det i alla fall att det är en man som tillhör det lägre samhällsskiktet och kanske inte
ens är med bland ståndskategorin. Som jag har nämnt innan, var det många som kom att står
utanför befolknings indelningen, trots att fyra stånd var närvarande.
När det gäller de hierarkiska relationerna finns det en del aspekter att ha i åtanke. Som jag
nämnde tidigare avbildas tre präster av sex möjligheter och därför är de dessa som dominerar i
stånds- och klasstänkandet. Dock får man ta hänsyn till den rumsliga aspekten, då kyrkorna
hade en teologisk prägel på målningarna. Men då prästerna framställs, så kanske detta ändå
ger en indikation på att de var prioriterade i målningar, då de får mycket utrymme på väggen
och målas i ett relativt stort omfång. De är ofta grundligt framställda med vackra dräkter och
många attribut som till exempel hatt, nyckel, spira eller psalmbok. De är många gånger
målade i ett sammanhang där man ser rätt så tydligt att det är dem som har kommandot eller
styr. Till exempel avbildas Petrus som en präst som står på trappgaveln precis i ingången till
en kyrka. Detta visar på att det är han som styr kyrkan och kontrollerar sin församling.
Kungar tillhörde inte ständerna så till vidare, men det var de som styrde dem. Och i Konga
kyrka syns detta tydligt, då en kung Herodes befaller soldater att döda barn i ”Barnamordet i
Betlehem”.120 Det som är intressant här är hur tiden tolkas i målningen. Det fanns inget
ståndstänkande i Betlehem vid tiden för barnamorden, men den person som har framställt
händelsen har tänkt utifrån hans samhällsstruktur och normer. För här är kungen avbildad
betydligt större än soldaterna för att visa på makt och överlägsenhet. Precis som prästerna får
kungen betydligt större utrymme i målningarna. Hur skulle målningar ha framställts om de
gjordes precis vid tiden för barnamorden? Så genom detta exempel kan jag även se en tendens
119
120
Se bilaga; bild 7
Se bilaga; bild 8
44
till hur elitklasser lyfts fram. Om jag definierar elitklasser utifrån vad jag ser på målningarna,
framstår det som en grupp av människor som inte rör sig kring de andra samhällsgrupperna.
Istället går de in vid valda tillfällen och har som funktion att vara symbolen för styrandet av
samhället. Detta ger belägg för Thompson teori om att klass är ett historiskt fenomen på så
sätt att det uppstår hela tiden genom samspelet människor emellan. 121
Det kan även finnas hierarkiska relationer mellan män och kvinnor. Som jag tidigare
berättade, avbildades kvinnor inte lika ofta som männen i de medeltida kalkmålningarna.122
Men det finns målningar bland mina kyrkor som avbildar mannen och kvinnan tillsammans.
Vad finner jag för hierarki här? I Konga kyrka kan jag se man och hustru i ”Flykten till
Egypten”.123 De går bredvid varandra och har avbildats i samma storlek och längd. Fast
kvinnan verkar vara något bredare. Mannen verkar bära på en säck, medan kvinna håller i sitt
barn. Detta i sig kan symbolisera olika uppgifter som en man och en kvinna kunde ha. I
Skarhults kyrka i ”Skördeundret” som jag beskrivit tidigare, är även här mannen och kvinnan
jämlika i framställandet i form av att de är båda i samma storlek och längd. I bilden ”Kristus
driver ut månglarna” är männen avbildade i mindre storlek än kvinnan.124 Eventuellt kan det
vara så att det är Kristus som skyddar kvinnan från månglarna. Det som är intressant här, är
att männen och kvinnorna bland mina målningar, avbildas rent ”tekniskt” jämlikt, i form av
samma längd, storlek och att de står bredvid varandra. Så alltså är det inte jämlikheten mellan
kvinna och man som är det prioriterande budskapet. Utan istället kan jag det var ett uttryck för
hushållsståndet som ingick i treståndsläran. Som jag har resonerat kring tidigare är det viktigt
att inte ha en kategorisk syn på tre- eller fyraståndsläran, även om det var den sistnämnda
läran som rådde i Danmark.
Slutligen vill jag även nämna att jag inte har kunnat hitta någon patronavbildning bland de
målningar som ingår i min undersökning. Då dessa avbildningar är närvarande, manifesterar
de i allra högsta grad klass, då det var en symbol för att man hade sponsrat framställandet av
byggnaden eller målningarna med hjälp av pengar. Genom att ge pengar fick man i utbyte en
bild som förevigade din handling. Om en person själv hade sett till att en kyrka hade blivit
121
Thompson, E. P., 1991, sid. 8
122
Liepe, 2004, sid. 14
Se bilaga; bild 9
124
Se bilaga; bild 10
123
45
byggd, kunde denna få patronatsrätt, det vill säga själv få rätten att tillsätta präst. Detta kom
att inskränkas, så att personens istället endast fick rätten att nominera en kandidat. 125
7.2 Den avklädda kroppen; kroppsspråk, utseende, kläder, attribut och symboler
I Båstad kyrka finns ett av tre exempel på hur den nakna kroppen framställs bland mina sex
olika kyrkor. Bilden heter ”Erasmus martyrium” och skildrar helt enkelt hur Erasmus
torteras.126 Han var en helig biskop som gick igenom en hemsk tortyr, eftersom han sänktes i
kokande beck och hans tarmar drogs ut med hjälp av en vinda. 127 Det är just den scenen när
Erasmus tarmar dras ut, som skildras i målningen i Båstad kyrka. Han ligger nästan helt naken
på en bänk med benen och fötterna fastbundna. Som jag har resonerat kring tidigare,
censurerades den nakna kroppen kraftigt under medeltiden vid framställningen. Detta gällde
såväl kvinnor som män.128 Dock blir det motsägelsefullt när man sedan tittar närmre på varför
den nakna kroppen överhuvudtaget framställdes om den ändå var mer eller mindre
tabubelagd. Men den nakna kroppen stannade inte vid att vara en symbol för tabu under 1400talet och tidigt 1500-tal, utan den hade även en idealiserande funktion. Kroppen har nämligen
sedan antiken varit ett grundtema i den västerländska målningskonsten. Idén var att den nakna
kroppen var själva nyckeln till det universellt uppbyggda system som människan ingick i.129
Då jag tidigare har resonerat kring hur olika forskare menar att den nakna kroppen
uppfattades under medeltiden, går meningarna isär. Dock kan jag inte utifrån en målning i
min undersökning ställa mig på den ene eller den andres sida gällande åsikterna om detta.
Men samtidigt så börjar jag fundera med vad som är kärnan eller det viktigaste i innehållet i
bilden som förmedlas. Är det att Erasmus är naken? Att han plågas? Att hans inälvor syns?
Eller är det bara för att lyfta fram själva martyren i sig och påminna människor om denna
hemska händelse?
Därför väljer jag att gå tillbaka till bilden och tittat lite närmre på detaljerna. Erasmus ligger
på en bår eller brits och är som sagt naken, förutom att hans kön är täckt. Han håller även
armarna och händerna i en bedjande position, vilket även täcker hela hans bringa. För övrigt
125
Orrling, 2001, sid. 292
Se bilaga; bild 11
127
Orrling, 2001, sid. 106
128
Liepe, 2004, sid. 14
129
Liepe, 2004, sid. 10-12
126
46
är hans kropp helt slät. Endast hans ansikte framställs mer detaljerat, eftersom han har hår och
skägg i en mörkröd ton. Hans kropp framställs inte heller med några direkta former, utan han
ser mer eller mindre ut som en streckgubbe. Om man ska vara så pass detaljrik så att jag även
nämner utseendet på hans inälvor, så är detta dessa bara som en tjock tråd som viras på en
vinda. Tarmarna kommer från ett mycket litet hål som inte visar tecken på sår eller några
blödningar. Utifrån denna beskrivning tolkar jag bilden som att syftet är att lyfta fram
Erasmus och även en viss del själva martyren. Även om det var så att säga ”norm” att avbilda
kroppen kraftigt censurerad. Alltså tror jag att det är Erasmus som ska lyftas fram och hur han
lider för sin tro. På så sätt kan man dra paralleller till Jesus på korset.
Jesu korsnedtagning är mitt andra exempel på hur den nakna kroppen uttrycks. Denna bild
kan jag se i Stora Harrie kyrka.130 Här framställs Jesus då han har dött och ska tas ned från
korset. Han är naken, men syns endast i halvfigur ungefär till höfterna. Även hans kropp är
censurerad, men har betydligt fler smådetaljer på kroppen än Erasmus. För det första så har
han en linda om höften och därför syns han inte alldeles naken. Men för övrigt så kan man
urskilja en utmärglad kropp, där revbenen syns, hans bröst verkar vara insjunket och armarna
ser slitna ut. Hans huvud är nersjunket mot bröstet och han ser ledsen ut. Han har även mörkt
hår med skägg. Men han avbildas inte med någon törnekrona på huvudet, utan han har en hatt
som mycket liknar de hattar som männen har som står nedanför. Min tolkning av detta är att
då han dog på korset blev han en del av människorna på jorden. Då törnekronan inte är med i
något sammanhang bland de aktuella målningarna, så tyder detta på att man inte ville att Jesus
skulle framställas förnedrad. Även om bilden som visar honom hängandes på korset kan ge en
uppfattning om att han förnedrades, blir istället bilden då man ser den i sitt sammanhang, som
ett budskap för att han fick lida för sin tro. Inom den teologiska världen behöver detta i sig
inte vara något alldeles negativt. För att kunna föra ett resonemang kring denna framställning
vill jag även sätta bilden i parallell till en annan bild av Jesus som finns i S:t Petri kyrka i
Malmö.
Denna bild heter ” Jesusbarnet med papegoja” och skildrar Jesus som barn.131 Här skildras
Jesus sittande som ett litet barn med benen i kors. Han är alldeles naken och sitter på en kudde
med en stor rosenkrans runtomkring sig, som två änglar håller i. Hans kropp är slät, men hans
ansikte ser ut att tillhöra en äldre mans, då det nästan ser lite tärt ut. Hans ögon är rätt stora
130
131
Se bilaga; bild 12
Se bilaga; bild 13
47
och ser lite tunga och insjunkna ut. Jesus har rött hår i denna framställning, som även verkar
vara lite krulligt. Han håller i en papegoja, ett kors och ett fikon. Dessa attribut har en
metaforisk funktion. Papegojan symboliserar bebådelsen och fikonet har en metaforisk
funktion för syndafallet, det vill säga återlösningen. 132 Korset håller Jesus nära sig som är en
symbol för att trots att ha kom att dö på det, så uppstod han igen bland människorna. På något
vis symboliserar detta att han blev ett med korset.133 Rosenkransen som finns runtomkring
honom symboliserar Maria och på så sätt kan man tolka målningen som att Jesus ännu inte är
född, trots detta är ändå hans liv utstakat genom de olika attributen. 134
Det är intressant att Jesus gestaltas helt naken som barn, men inte som vuxen. Framställandet
av Jesus som helt naken var något som först började synas i Norden under senmedeltiden, det
vill säga efter år 1400 och framåt. Innan dess hade Jesusbarnet framställts helt påklätt eller i
alla fall delvis.135 Bakgrunden till denna förändring kommer från böhmiskt och franskt måleri
nere i Europa som kom att få sitt uppsving under 1300-talet. Dessa influenser spred sig på så
sätt även upp till Norden. Som tidigare nämnt, så är S:t Petri kyrkas kalkmålningar gjorda av
en tysk mästare. 136 Bilden som förställer Jesu korsnedtagning i Stora Harrie kyrka är dock
gjord under 1400-talets andra hälft, men framställer ändå Jesus med en linda om höften. Lena
Liepe resonerar kring den dubbeltydiga nakenheten då Jesus framställs. Hon menar att
framställa Jesus som naken var som sagt ett senmedeltida fenomen, men själva idén om
nakenhet kom från betydligt äldre anor. I asketisk talan från 300-talet och framåt var nakenhet
att tala om ett avståndstagande från tillvaron här på jorden och istället ansågs detta vara ett
positivt skick i andligt anseende. 137 Samtidigt visade även nakenhet uttryck för martyrskap
och aktivt val av tro. Trots detta kom ändå den nakna kroppen att inte alltid kopplas samman
med en helt positiv innebörd. Det var en hårfin linje som den nakna kroppen pendlade mellan,
eftersom dess motpoler var det heliga och det syndfulla.
På så sätt var inte framställningen av Jesus naken helt oproblematisk. Detta kan vara en
förklaring till varför Jesus inte framställs helt naken på korset i Stora Harrie kyrka, trots att
målningen är gjorde under 1400-talets senare hälft. Lena Liepe bekräftar detta och beskriver
det moraliska dilemmat som rådde under 1400-talet gällande om Jesus skulle framställas
132
Liepe, 2004, sid. 55
Liepe, 2004, sid. 55-56
134
Liepe, 2004, sid. 56
135
Liepe, 2004, sid. 55
136
Liepe, sid. 55
137
Liepe, 2004, sid. 57
133
48
naken eller inte på korset.138 Bland annat menade man att en teolog kunde resonera för och
emot, men en bildmästare måste ta ställning. Många gånger så visar det sig att bildmästarna
följde den teologiska övertygelsen att Jesus var fri från skam, eftersom han är född av en
jungfru, men att skammen låg i blicken hos andra människor och på så sätt valde man att i de
flesta fall, följa traditionen och framställa Jesus på korset med en linda om höfterna. 139 Även
om Jesus hade en så kallad teologisk uppbackning, eftersom han tillhörde kyrkans främsta
symbol för den kristna tron, så visar det ändå genom denna problematik, nakenhetens
dubbeltydighet under 1400-talet och tidigt 1500-tal. Samtidigt är det viktigt att man tar
hänsyn till den rumsliga aspekten, var föremålet ska visas och i vilket syfte. Precis som idag
används nakenhet i många olika syften, vilket säkert även gjordes under 1400-talet. Men då
man talar om nakenhet som en makt- och moralaspekt kan det inte annat än bli dubbeltydigt.
Eventuellt var denna problematik även kärnan i kyrkans centrala roll i det medeltida
samhället.
7.3 Den påklädda kroppen; kroppsspråk, utseende, kläder, attribut och symboler
Samtliga bilder, förutom de som jag precis har lyft fram, innehåller människor som tillhör
området för den påklädda kroppen. I Stora Harrie kyrka finns de två män som jag har
beskrivit tidigare, som står under Jesus korsnedtagning. Deras kläder analyserade jag för att
identifiera eventuell ståndstillhörighet. Samtidigt kan dem även stå som symbol för att Jesus
har blivit ett med folket efter sin död, då han bär samma typ av mössa som de båda männen.
Detta visar på att kläderna inte är något som är avskilt med människan och som vi endast
använder för att ta på och av oss. Istället är de kläder som vi väljer att ta på oss starkt knutna
till vår omgivning och de föreställningar som råder där. Eva Andersson resonerar kring detta
och menar att kläderna kommunicerar med omgivningen och signalerar ut aspekter som social
status, ålder eller kön. Under medeltiden var kläder en sådan stark markör att man till och
med kunde urskilja sysselsättning och religiösa och politiska åsikter. Ibland kunde man till
och med se geografisk tillhörighet. 140
138
Liepe, 2004, sid. 57
Liepe, 2004, sid. 58
140
Andersson, 2006, sid. 22
139
49
De båda männen som är avbildade i Stora Harrie kyrka identifierade jag till att tillhöra
borgarståndet.141 Detta gjorde jag enbart på grund av deras klädsel och kroppsspråk. Precis
som jag har diskuterat tidigare i min teoridel, angående kommunikationen för målningarna, så
är kläderna lika mycket som målningarna i sig tolkningsbara. Kläderna sänder ut något som
sedan andra i omgivningen tolkar. Då jag analyserade de båda männen, tolkade dem utifrån
kunskap som finns om klädedräkter under 1400-talet och som i allra högsta grad kunde
placera människor i olika samhällsskikt. Dock är det svårare att urskilja de som tillhörde det
övre skiktet, till exempel adelsmän. 142
Samtidigt menar Eva Andersson att även om kläderna upprättar en kommunikation, så finns
det vissa områden som fungerar som gemensamma tolkningar och överenskommelser vad
dräkten signalerar i ett samhälle. 143 Tittar jag på Kongas kalkmålningar och de personer som
framställs där, kan man tydligt se att kläderna är knutna till en kulturell kontext.144 Andersson
pratar om detta och menar att klädmodet var knutet till olika sammanhang, men att dräktens
utveckling i sig gick väldigt långsam under perioden 1200-1500. Så långsamt att det många
gånger är svårt att uppfatta förändringar i dräktens symbolik. 145 De personer som avbildas i
Kongas målningar är därför, som jag tolkar det, avbildade utifrån vilken kontext de befinner
sig i, och på så sätt har inte kläderna någon första prioritering i framställningen. Tittar jag på
målningarna så går kläderna i samma färgskala oavsett om det är män, kvinnor, kungar eller
änglar som avbildas. Dessa färger är rött, vitt, blått och gult. Kläderna har inga särskilda
detaljer, utan följer normen för de traditionella dräkterna som kvinnorna och männen bar på
1400-talet. 146
Exempel på klädernas kontextbundenhet i Kongas målningar, är att ”Barnamordet i
Betlehem” och ”Skördeundret” är framställda precis bredvid varandra, vilket gör att man
måste titta närmare på bilden för att urskilja människornas samhällstillhörighet.147 Då ser man
detta genom attribut som till exempel soldaternas spjut och hjälm. Kungen urskiljer man på
hans spira och han är betydligt större i storlek än soldaterna, vilket i sammanhanget
symboliserar maktutövande. Dräkten som kungen bär är givetvis fin, men inget som direkt
141
Se bilaga; bild 14
Andersson, 2006, sid. 228
143
Andersson, 2006, sid. 223-224
144
http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/visa/default.asp, publicerad; 2003 Historiska Museet, online:
080524
145
Andersson, 2006, sid. 224
146
Andersson, 2006, sid. 163-164
147
Se bilaga; bild 15
142
50
avslöjar att han är kung. Tar man några steg bort och tittar på bilden i sin helhet är
bondekvinnan näst störst i storlek i avbildningen efter kungen. Detta tror jag inte har någon
symbolik, men det visar på att målaren först och främst har prioriterat kontexten. Därefter har
kläder, storlekar och positioner tagigts i akt. Den här bilden kan på så sätt symbolisera delar
av treståndsläran, då de som stred (soldaterna) och de som arbetade (bönderna) visas i samma
bild. Den som kontrollerar denna samhällsstruktur är kungen, som syns nästan hängande över
dem med en synande blick.
Frågan jag ställer mig är om man skiljde på den teologiska och den realistiska framställningen
av kläderna i kalkmålningarna. I Skarhults kyrka ser jag endast bilder som föreställer änglar,
Jesus, Maria, Johannes döparen och Petrus i olika bibliska sammanhang.148 Bilderna får på så
sätt inte en realistisk prägel, utan ser mer sagoaktiga ut. I dessa bilder framstår därför inte
heller kläderna som det viktigaste i framställningen, utan det är de kända bibliska personerna
som står i centrum i olika sammanhang. Samtidigt kan man också gå ett steg längre och säga
att det kanske hade och har en realistisk prägel för de som betraktade/betraktar målningarna
som en bekräftelse på sin tro. Bilderna kan på så sätt ha en funktion i att bekräfta de bibliska
händelserna. Kläderna är i alla fall här väldigt svepande i sin karaktär på så sätt att det bärs
långa mantlar och dräkter. Kroppen syns aldrig tydligt, utan kläderna blir som ett hölje runt de
bibliska personerna. Endast månglarna som Jesus driver bort, har en mer realistisk karaktär
och där kroppsformen syns tydligt.149 Vid första åtanke vill jag placera dessa månglare till
borgarståndet, eftersom deras klädsel består av enfärgade dräkter med krage samt att de har
kortbyxor och fina stövlar på sig. Men samtidigt kallas de för ”månglare” ett uttryck för
personer som bedriver oseriös handel, och då kan det om man ser det hela lite krasst, vara
bönder. Andersson menar att kläder användes och används även idag, som ett sätt att
ifrågasätta den sociala ordningen.150 På så sätt är det inte helt lätt att i alla sammanhang
urskilja personernas sociala tillhörighet i målningarna. Kontexten blir därför av stor betydelse
här.
S:t Petri är den kyrka i min undersökning som har flest målningar. Här syns elva bilder, fast
de finns fler, men dessa är inte med utan syns endast utifrån en bild som heter ”Östra valvet”.
Då jag har analyserat dessa som finns i bildkatalogen så får jag en uppfattning om att bilderna
148
http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?objektid=900619M2, publicerad; 2003,
Historiska Museet, online 080525
149
Se bilaga; bild 16
150
Andersson, 2006, sid. 224
51
kompletterar varandra utifrån att de alla behandlar samma fråga, nämligen tankar kring liv
och död.151 ”Striden vid livskällan”, som jag nämnt tidigare, är en bild som jag uppfattar som
en reflektion kring människans åldrande. De två männen som strider vid livskällan ser ganska
lika ut, förutom att den ena är blond och lite resligare än den andra som är mindre och har
dessutom vitt hår. Detta får mig att tro att männen egentligen är en och samma man som bara
ser sig i en yngre respektive äldre kopia. Återigen är det kläderna som signalerar att jag tror
det att tillhör det högre samhällsskiktet, då de syns väldigt tydligt att deras kläder är av fin
kvalité och har en hel del detaljer. Målaren har på så sätt jobbat mer med detaljernas funktion
än till exempel vad målaren vid Konga kyrka har gjort.
Attributet i form av långsvärdet talar för att de är adelsmän om man även tar hänsyn till deras
fina kläder. Adelsmän avbildades ofta med svärd, vilket blev ett signum för deras
manifestation av ståndstillhörighet. 152 Samtidigt ska man inte göra det så lätt för sig att tro att
svärdet är svaret på allt. Återigen måste man titta på kontexten som männen befinner sig och
vad som vill förmedlas. Utifrån kläderna kan jag i alla fall fastslå att männen inte är från det
lägre samhällsskiktet, men svärdet i sig kan bara vara en metaforisk symbol för striden mot
åldrandet och eventuellt döden. Detta blir på så sätt väldigt tvetydigt, då strid och svärd
många gånger kopplas samman med död. På så sätt har attributen eller accessoarerna som vi
kallar det idag, en betydelsefull roll för klädernas helhet. Men samtidigt är det viktigt att i
denna undersökning titta på målningens kontext, som i fallet med ”Striden vid livskällan”, då
jag tror att denna målning har en tvetydighet i form av att bilden både ska visa genom
kläderna att männen inte tillhör det lägre samhällsskiktet, men samtidigt även fungera som ett
uttryck för tankar kring livet, åldrandet och eventuellt även döden.
De övriga bilderna i S:t Petri fortsätter i samma linje att ha förmedlandets tyngdpunkt i
attributen. Som jag nämnde tidigare uppfattade jag det som att alla målningar mer eller
mindre tar upp tankar kring liv och död. Målningen som kallas ”Jesusbarnet”, som jag nämnt
tidigare, symboliserar också utifrån min tolkning, livets kretslopp, då han sitter ner som barn
och håller i en papegoja respektive fikon som symboliserar bebådelsen och syndafallet. Korset
symboliserar hans öde och på så sätt visar denna bild i sin helhet Jesus liv. Därefter finns det
en bild som heter ”Angus Dei och evangeliesymboler”.153 Angus Dei är en central
151
http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/default.asp, publicerad; 2003 Historiska Museet, online; 080520
Rangström, 2002, sid. 65
153
Se bilaga; bild 17
152
52
Kristussymbol och består av ett lamm med en korsfana, det vill säga det är Guds lamm.154
En annan bild som heter ”Veronicas svetteduk” föreställer en duk med Jesus ansikte på.155
Två änglar står vi sidan om och håller upp duken. Veronica är ett kvinnligt helgon och enligt
legenden från 1300-talet var Veronica en av dem som följde Jesus när han gick med korset på
ryggen. Då han blev utmattad, räckte Veronica honom en duk att torka sig med. Jesus gav
duken tillbaka och då lär där ha stått ”vera icon”, som betyder ”den sanna bilden” av Jesus. 156
Båda dessa bilder är en form av manifestation till Jesus och vad han fick lida för människans
synder. Eftersom bilderna domineras av dessa kända symboler, tolkar jag dem som de har ett
huvudsakligt syfte att visa på Jesus närvaro i livet. För övrigt är de änglar och fantasidjur som
håller i Kristussymbolen. Dessa har en ingen direkt framträdande roll, utan fungerar mer som
någon form av dekoration eller inramning för Jesussymbolen. Även bilden på Veronicas
svetteduk, har förutom en avbildning på en präst, änglar som håller upp symbolen. Även dessa
tror jag har som funktion att fungera om en inramning för ”den sanna” bilden av Jesus.
I Sankta Mariakyrkan i Helsingborg avbildas ett helgon och en helig abbot.157 Klädernas
funktion i det här fallet är, som jag tidigare nämnt, att fungera som ett sätt att få betraktaren
att känna igen de avbildade.158 I det här fallet är det Magnus och Brandanus. Magnus är en
helig riddare som tvingades följa med den norska kungen på vikingafärd till England.
Eftersom Magnus var kristen, fick han fly till Skottland, men senare återvände han till
hemstaden på Orkneyöarnas. Där skulle han ta del av sin fars arv, men blev istället
halshuggen av sin kusin. Han framställs alltid med en yxa eller ett svärd.159 I målningen i
Helsingborg avbildas han med både yxan och svärdet. För övrigt bär han en dräkt som på
bilden är helt vit, men där finns en del dragna linjer som gör att man uppfattar klädesplagget
som en rustning med en mantel kastade över axeln. Han har halvlångt brunt hår och bär en
turkos luva. På så sätt fungerar både klädesplagget och attributen i form av yxan och svärdet
som en helhet för att skapa ett igenkännande av Magnus.
Brandanus är en helig abbot som enligt legenden gav sig ut på skeppsfärd med fjorton munkar
för att finna det förlovade landet. Under denna resa firade han bland annat påsken på en
154
Orrling, 2001, sid. 14
Se bilaga; bild 18
156
Orrling, 2001, sid. 432
157
Se bilaga; bild 19
158
Andersson, 2006, sid. 22
159
Orrling, 2001, sid. 248
155
53
jättelik fisk som de trodde var en ö. Dock kallades han hem av Gud efter sju års resande.
Tillbaka i Irland grundade han många kloster. Han framställs alltid så att han igenkänns som
en abbot. Men det är bara i vissa fall som han avbildas stående på en fisk med ett ljus i
handen. 160 I Mariakyrkan i Helsingborg avbildas han inte stående på en fisk med ett ljus i
handen. Istället står han framför Magnus klädd som en abbot och med en spira i handen.
Återigen fungerar kläderna och attributen i ett samspel som resulterar i ett igenkännande av
Brandanus. Han är klädd som en präst, vilket jag även har resonerat kring då jag försökte
urskilja olika personer och deras ståndstillhörighet.
7.4 Stad och Land
Här vill jag sammanfatta de tre områden som har behandlats och även försöka hitta likheter
och skillnader mellan stad och land i målningarnas sätt att uttrycka klass. När det gällde att
finna uttryck för det stånds- och klass tänkande, kom jag fram till att det är tydligast att
urskilja ståndstillhörigheten för de personer som stod högst respektive lägst i samhällsstegen.
Detta var prästerna och bönderna. Anledningen till detta anser jag återigen vara dess
motpoler, att prästerna syns väldig tydligt i deras dräkter, prästhattar, nycklar och spiror.
Bönderna syntes i sina dräkters enkelhet med i stort sett inga inslag av detaljer. På så sätt kan
detta vara ett effektivt sätt att visa på de olika grupperna i samhället, då jag uppfattar att
treståndsläran har fungerat som en förebild för att framföra budskapet på den rådande
samhällsindelningen. Även om Danmark använde sig av fyraståndsläran, fanns ju de olika
grupperna, som till exempel de som bad och arbetade, i denna samhällsstruktur. På så sätt
anser jag att utifrån tolkningarna av målningarna att man inte kan ha en kategorisk syn på treeller fyraståndsläran. Det som i så fall skiljer dem åt är att treståndsläran mer har en karaktär
av att samla ihop fler människor till en samhällsgrupp. Till exempel kan den grupp som syftar
till dem som krigar innehålla många olika typer av soldater. Bland annat finns det riddare,
legoknektar och vanliga soldater. Fyraståndsläran skapar en markantare indelning av
befolkning, på så sätt att man måste titta på den enskilda individens eventuella kläder, attribut
eller kroppsspråk för att avgöra dess eventuella ståndstillhörighet. Som en del av min teori
menar Eva Andersson att kläderna hade och har än idag en mycket stor funktion i att tala om
vilken samhällsgrupp man tillhör. Då såväl borgarna som adelsmännens är svåra att urskilja
från varandra, får kläderna en betydelsefull roll, då man tydligt ser att de är av fin kvalité med
160
Orrling, 2001, sid. 58-59
54
influenser av olika modestilar, manifesterar de en viss ståndsideologi. De såväl bekräftar
varandra som utesluter andra grupper.161
Jämför jag vilka ståndstillhörigheter som lyfts fram i stads- respektive landsortskyrkorna, så
anser jag att landsbygden bjuder på den största variationen. De kyrkor som ingår i den här
gruppen har som beskrivits, målningar som visar många olika samhällsgrupper som till
exempel bönder, borgare och präster. Samtidigt anser jag att samtliga kyrkor, både från stad
och land, uttrycker stånd- och klasstänkande genom teologi i form av bibliska berättelser.
Skillnaden är dock att stadskyrkorna gör detta på ett mer övergripande plan, där de kända
bibliska personer fungerar som metaforiska symboler. I städerna används även hel del
uppenbara symboler som till exempel det stående lammet som är en av de mest kända
Jesussymbolerna. På så sätt skapar jag mig en uppfattning om att stadskyrkorna valde att ha
målningar som hade och har en mer distanserad prägel. De är inte så ”folkliga” som till
exempel landsbygden mer bjuder på, även om som jag sagt, att jag tycker att samtliga uttryck
för ständer går genom bibliska berättelser. Att de bibliska berättelserna måste ha haft ett stort
utrymme i den medeltida människan har jag ingen tvekan om. Samtidigt då stora delar av
befolkningen under 1400-talet och tidigt 1500-tal var analfabeter, fungerade målningarna som
en visuell predikning. På så sätt var målningarnas funktion som visuell förmedlar utbrett, och
det var deras uppgift att föra fram ett budskap till betraktaren. 162
Om jag sammanfattar mitt andra område, som handlar om den avklädda kroppens betydelse,
finner jag ingen skillnad mellan stad och land i denna fråga. Tvetydigheten kring frågan om
hur nakenhet skulle framställas i målningar var stor. Men jag uppfattar det som att de
influenser som rådde i de olika sätten att måla inte var starkare än den rådande uppfattningen
om nakenhet. Som jag har beskrivit så var det i slutändan målarmästaren som fick ta personlig
ställning, men om jag jämför de tre målningar som visar Jesus hel- eller delvis naken, så
märks det tydligt att normer har styrt framställningssättet. För det första så har samtliga tre
målningar framställts med censuren i baktanke. I Båstad kyrka skildras ”Erasmus martyrium”
och Erasmus själv liggandes naken på en brits. Dock är han som tidigare nämnts, kraftigt
censurerade, då jag uppfattar honom mer eller mindre som en streckgubbe. Kroppen har inga
former och hans kön är täckt. På så sätt är det själva budskapet om Erasmus och hans martyr
som är syftet med denna målning. Den sänder ut ett budskap om hur han lider för sin tro.
161
162
Andersson, 2006, sid. 255
Nisbeth, Åke, Bildernas predikan - medeltida kalkmålningar i Sverige, 1986, Fälths Tryckeri, Sthlm, sid. 9
55
Jesus i sin tur avbildas i mer tvetydiga former. Men tydligt är det valet av hans olika
framträdande har varit starkt påverkat av hur normen för detta skulle vara. Framställandet av
Jesus som helt naken var något som först började synas i Norden under senmedeltiden, det vill
säga efter år 1400 och framåt. Innan dess hade Jesusbarnet framställts helt påklätt eller i alla
fall delvis.163 Målningen med Jesus som barn och helt naken, ”Jesusbarnet och papegojan” i
S:t Petri kyrka i Malmö, är gjord under 1500-talets första fjärdedel, vilket då stämmer med
den tidsanda som rådde då. ”Jesu korsnedtagning” i Stora Harrie kyrka, är gjord under 1400talets mitt, och här är Jesus delvis naken, då han har en linda runt sina höfter.
Men samtidigt kan jag inte bara utgå från tidsperioden och vad som var accepterande i
framställandet då, utan det gäller även att titta på den kontext som Jesus avbildas i. Då Jesus
framställs på korset är detta redan en sådan utmanande bild i form av att han lider för
människans synder. Att då även avbilda honom helt naken, hade inte varit passande. Det
moraliska dilemmat som rådde under 1400-talet gällande om Jesus skulle framställas naken
eller inte på korset, bestod mycket i att man menade att skammen låg inte i att vara naken, då
detta många gånger symboliserade ett sin övertygande tro. Utan istället menade man att
skammen uppkom hos betraktaren. En teolog kunde resonera för och emot detta, men en
bildmästare måste ta ställning. Många gånger så visar det sig därför att bildmästarna följde
den teologiska övertygelsen och framställde därför Jesus på korset med en linda om höfterna.
164
Samtidigt är törnekronan frånvarande, vilket var en förnedrande symbol. Så på så sätt har
han avbildats i en triumferande anda, då han fick lida för sin tro, men blev den främsta
symbolen för kyrkan och kristendomen.
Det sista området, den påklädda kroppen, handlar om att kläderna kommunicerar med
omgivningen och signalerar ut aspekter som social status, ålder eller kön. Under medeltiden
var kläder en sådan stark markör att man till och med kunde urskilja sysselsättning och
religiösa och politiska åsikter. Ibland kunde man till och med se geografisk tillhörighet.165 I de
målningar jag har analyserat kan man enbart genom kläderna urskilja om människorna tillhör
de lägre eller det högre samhällsskiktet. Samtidigt kan det vara svårt att med total övertygelse
säga vilken ståndstillhörighet de har. Framförallt är det svårt att urskilja borgare och
163
Liepe, 2004, sid. 55
Liepe, 2004, sid. 57
165
Andersson, 2006, sid. 22
164
56
adelsmän. Detta beror på att klädedräktens utveckling gick väldigt långsamt under 1400-talet
och ibland så sakta att det är mycket svårt att uppfatta förändringarna i dräkternas symbolik.
Kläderna kan även vara knutna till en kulturell kontext. Många personer är därför avbildade
utifrån vilken kontext de befinner sig i, och på så sätt har inte kläderna någon första
prioritering i framställningen. Bland annat Konga kyrka visade på detta, då personer
avbildades ungefär i samma stil oavsett om de var män, kvinnor, kungar, soldater eller
bönder. Samtidigt kunde dock vissa detaljer avslöja mer om personernas sociala ställning,
men huvudsakligen är det kontexten som har störst prioritering. På så sätt får tankar kring treoch fyraståndsläran stort utrymme. Genom kontexten syns de olika rollerna som människorna
hade.
Jag kunde även finna att det fanns skillnader på den teologiska och den realistiska
framställningen av kläderna. I Skarhults kyrka framställs målningar som enbart innehåller
personer från bibliska sammanhang. Kläderna är därför väldigt svepande i sin karaktär och
lägger sig som ett hölje runt personen. På så sätt får detta nästan en sagolik karaktär.
Attributens betydelse för kläderna helhet har också visat sig vara av stor betydelse. Men
samtidigt är det viktigt att titta på målningens kontext, då såväl kläderna som symbolerna kan
vara tvetydiga. Därför har även kläderna en stor funktion i igenkännandet. Detta var mycket
viktigt under medeltiden, eftersom såväl politiska som religiösa åsikter var av betydelse för
den krets av människor som man rörde sig bland.
8 Slutdiskussion
Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på hur hierarkiska relationer i form av stånd
respektive klass uttrycks i kalkmålningarna i städerna respektive på landsorten i Skåne.
Utifrån undersökningen anser jag att det fanns/finns uttryck för stånd och klass. Genom att
låta ett övergripande område kallat den maktfyllda kroppen med förgreningar till den
avklädda respektive den påklädda kroppen vara som mall för min undersökning, gav detta en
inramning för att stånd och klass kunde ta sig uttryck från samtliga grupper. Detta visar på hur
många olika utseende stånds- och klasstänkandet kunde ta sig för uttryck. Tre- och
fyraståndsläran var på så sätt närvarande i målningarna. Men som jag har resonerat tidigare
kan man inte kategorisera dessa. De bygger på varandra, men treståndsläran har en mer
sammanfattande bild av befolkningen genom att ha mindre indelningar. Fyraståndsläran
57
skapade fler tillhörigheter, vilket man tycker borde förenkla samhällsstrukturen. Men
fenomenet blir tvärtom tycker jag, då det är svårare att urskilja dem från varandra.
Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att den teologiska förankringen var starkt
närvarande samtidigt som samtida målningsinfluenser kom och gick. Dock verkar det som att
målarmästarna har tagigt den teologiska aspekten i första rum i deras ställningstagande hur
målningarna skulle framställas. Den teologiska närvaron bestod inte enbart vad som var
normen för att uttrycka, utan den fanns även med bildigt talat i målningarna. Samtliga kyrkor i
min undersökning visar på målningar tagna ur olika bibliska sammanhang. På så sätt är det
viktigt att ta hänsyn till den rumsliga aspekten då jag talar om teologins starka närvaro. Hade
jag undersökt målningar i andra sammanhang, hade kanske resultatet blivit ett annat också. På
så sätt visar det hur stark kopplingen är mellan den rumsliga aspekten och de kulturella
värderingar som skapas där. Man kan också vända på det, och se det som att det skapas
kulturella värderingar genom människor som i sint tur skapar inramningen för den, som till
exempel genom kyrkor.
Sambandet mellan stads- och landsortskyrkor fanns där på ett övergripande plan. Med detta
menar jag att de kulturella värderingarna som var starkt teologiskt präglade sträckte sig över
både stad och land. Tvetydigheten kring hur den nakna kroppen skulle framställas är ett
exempel på detta. Den debatt som rådde kring detta har tydlig reflektion i målningarna, vilket
visar på hur viktigt det var att följa de korrekt kulturella koderna. Skillnaden mellan stad och
land bestod därför snarare om hur innehållet i målningarna skildras. Och då talar jag inte om
målningsstilarna, utan sättet att skapa olika känslor då man tittar på bilderna. Framför allt
uppfattar jag landsortskyrkorna att vara något mer folkliga i sitt uttryck, trots att det går
genom bibliska berättelser. Stadskyrkornas målningar upplever jag något mer distanstagande,
med mer en funktion att bara bekräfta de teologiska värderingarna. Där ges inte lika mycket
uttryck till olika tolkningar.
Bilaga
Här är fotografier av de kalkmålningar som ingår i min undersökning. Då bildkvaliteten vid
kopiering till denna uppsats inte alltid blev den bästa, hänvisar jag till hemsidan där de är
hämtade från; http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/default.asp
58
Bilderna är kopierade med tillstånd av Lennart Karlsson som fotograferat samtliga bilder och
skapat bildkatalogen på ovannämnda hemsida.
Bild 1 Petrus, Skarhults kyrka
Bild 2 Brandanus, Sankta Mariakyrkan
Foto; Lennart Karlsson
Foto; Lennart Karlsson
Bild 3 Präst vid Veronicas Svetteduk,
Bild 4; Adelsmän S:t Petri kyrka Malmö,
S:t Petri kyrka Malmö, Foto; Lennart Karlsson
Foto; Lennart Karlsson
Bild 5 Borgare, Stora Harrie kyrka
Bild 6 Bönder, Konga kyrka
Foto; Lennart Karlsson
Foto; Lennart Karlsson
Bild 7 Person utanför ståndssamhället?;
Bild 8 Kung vs. Soldat, Konga kyrka
Mariakyrkan, Foto; Lennart Karlsson
Foto; Lennart Karlsson
59
Bild 9 Kvinna och man tillsammans
Bild 10 Jesus driver ut månglarna
Konga kyrka, Foto: Lennart Karlsson
Skarhult kyrka, Foto; Lennart Karlsson
Bild 11 ”Erasmus Martyrium”
Bild 12 Jesu korsnedtagning,
Båstad kyrka; Foto; Lennart Karlsson
Stora Harrie kyrka, foto; L. Karlsson
Bild 13 Jesusbarnet med papegoja
Bild 14 Borgare, Stora Harrie kyrka
S:t Petri kyrka; Foto: Lennart Karlsson
Foto; Lennart Karlsson
Bild 15 Barnamordet i Betlehem och Skördeundret
Bild 16 Jesus driver ut månglarna
Konga Kyrka; Foto; Lennart Karlsson
Konga kyrka, Foto; Lennart Karlsson
60
Bild 17 ”Angus Dei och evangelistsymboler”
Bild 18 ”Veronicas Svetteduk”
S:t Petri kyrka; Foto; Lennart Karlsson
S:t Petri kyrka; Foto; Lennart Karlsson
Bild 19 Magnus och Brandanus
Sankta Mariakyrkan, Foto; Lennart Karlsson
61
Referenslista
Ahrne, Göran. Ekerwald, Hedvig & Leiulfsrud, Håkan. Klassamhällets förändring, 1995,
Arkiv Förlag, Lund
Andersson, Eva Kläderna och Människan i medeltidens Sverige och Norge, 2006, Intellecta
Docusys, Göteborg
Banning, Knud, A Catalogue of Wall-paintings in the churches of Medieval Denmark 1100 –
1600 – Art – historical survey, 1982, Akademiskt Förlag, Köpenhamn
Björklund, Gottfrid, Frosta Härads Historia, 1944, Lund
Blom och Moen, Städer och stadsbor, 1990, Studentlitteratur, Lund
Burke, Peter, What is Cultural History, 2004, Polity; Oxford
Carelli, Peter, Det medeltida Skåne – en arkeologisk guidebok, 2007, Historiska media, Lund
Carelli, Peter, En kapitalistisk anda – kulturella förändringar i 1100-talets Danmark, 2001,
Almqvist & Wiksell, Stockholm
Duby, Georges, The Three orders, 1978, The University of Chicago Press, Chicago och
London
Duerr, Hans Peter, Myten om civilisationsprocessen, 1994, Östling Bokförlag, Symposion,
Sthlm
Elandsson, Eva, Skarhults Kyrka, Skånes Hembygdsförbunds Årsbok, 1997, Lund
Eriksson, Torkel, Sankta Maria Kyrka – Historik och vägledning, 2000, AB Boktryck,
Helsingborg
62
Haastrup, Ulla i ” Kirkernas billeder” i Ingesman, Per. Kjär, Ulla. Madsen, Per Kristian och
Vellev, Jens i Middelalderns Danmark, Gads Forlag, Köpenhamn
Hall, Thomas i ”Introduktion” i Öberg, Kilhman & Melin (red.) Den mångsidiga målaren –
vidgade perspektiv på Albertus Pictors bild- och textvärld, 2007, Sällskapet Runica et
Mediaevalia, Stockholms Universitet
Hassby, Rune, Båstads historia, 1999, Utgiven av Föreningen Gamla Båstad
Informationsblad: Stora Harrie kyrka, skickad av Kjell Elving före detta kyrkovaktmästare i
Stors Harrie Kyrka
Ingesman, Per i ”Kirken i samfundet” i Ingesman, Per. Kjär, Ulla. Madsen, Per Kristian och
Vellev, Jens i Middelalderns Danmark, Gads Forlag, Köpenhamn
Johansson, Gösta, i ” Staden vid sundet” i Herlin Tylle och Moberg, Rune (red.) Helsingborg
900 år, 1985, Österrike
Josefson, Kristina i ” Sökandet efter en personlighet” i Carelli, Peter, Hermansson, Lars och
Sanders, Hanne (red.) Ett annat 1100-tal – individ, kollektiv och kulturella mönster i
medeltidens Danmark, 2004, Makadam Förlag, Lund
Kjär, Ulla i ” Kunst og Kunsthåndverk” i Ingesman, Per. Kjär, Ulla. Madsen, Per Kristian och
Vellev, Jens i Middelalderns Danmark, Gads Forlag, Köpenhamn
Laqueur, Thomas, Om könens uppkomst, 1994, Brutus Östling Bokförlag Symposion, Sthlm
Le Goff, Jacques, The Birth of Europe, 2007, Blackwell Publishing, England
Liepe, Lena, Den medeltida kroppen – kroppens och könets ikonografi i nordisk medeltid,
2004, Nordic Academic Press, Lund
Lindahl, Jan Bakvända världen – folk och fest på medeltiden, 1996, Hägglunds Förlag, Sthlm
63
Molander, Mait, Guide till S:t Petri kyrka i Malmö, 2001, Elanders Skogs Grafiska, Malmö
Myrdal, Janken, Den predikande räven, 2006, Signum AB, Lund
Nisbeth, Åke, Bildernas predikan – medeltida kalkmålningar i Sverige, 1986, Fälths Tryckeri,
Stockholm
Orrling, Carin, Medeltidens ABC, 2001, Prisma Stockholm
Pernler, Sven-Erik i ”En mässa för folket?” i Helander, Sven. Pernler, Sven-Erik. Piltz,
Anders. och Stolt, Bengt i Mässa i medeltidens socken, 1993, Artos Förlag, Sthlm
Piltz, Anders i ”Vetenskap och världsbild” i Uppsatser av Estham, Härdelin, Johansson,
Lindgren, Nilsson och Piltz i Tanke och Tro – aspekter på medeltidens tankevärld och
fromhetsliv, 1987, Centraltryckeriet AB, Borås
Rangström, Lena, Modelejon – Manligt mode 1500-tal, 1600-tal, 1700-tal, 2002, Fälth &
Hässler: Värnamo
Rydbeck, Otto, Valvslagning och Kalkmålningar i skånska kyrkor, 1943, C. W. K. Gleerups,
Lund
Sandelin, Agneta, Konga – en sockenbeskrivning, Studieförbundet Vuxenskolan i Svalöv,
utgiven av Svalövs Folkbibliotek 1983
Schück, Herman Riksdagen genom tiderna, 1985, Riksbankens Jubileums Fond; Sthlm
Selander, Sven, Konga kyrka – kort historik, utgiven i form av broschyr av Konga Kyrka i
mars 2008
Skansjö, Sten Skånes Historia, 1997, Historiska media, Lund
64
Staaf Magnusson & Reisnert i ” Att sätta Malmö på kartan” i Staaf Magnusson Björn,
Reisnert, Anders och Björklund, Eva (red.) i Malmös möte med renässansen, 1999, Malmö
museer och Stadsantikvariska avdelning, Tryckeri Teknik AB, Malmö
Stadin, Kekke, Stånd och Genus i Stormaktidens Sverige, 2004, Nordic Academic Press, Lund
Svenska Kyrkan i Båstad: Båstad kyrka, broschyr utgiven i mars 2008
Svenska Kyrkan i Helsingborg; Sankta Maria kyrka, 2004, Tryckaren Engelholm, broschyr
utgiven i mars 2008
Söderberg, Johan Sveriges ekonomiska och sociala historia, Medeltiden, 1996, LiberHermods, Malmö
Tamm, Maare Tanke och Tro – Historiska nedslag i hälsa, sjukdom, liv och död, 2004,
Studentlitteratur, Lund
Thompson, E. P. The Making of the English Working Clas, 1991, Penguins Books, England
Ullgren, Peter, Lantadel – adliga godsägare i Östergötland och Skåne vid 1600-talets slut,
2004, Sisyfos Förlag, Lund
Åberg, Carina i “ Bildens språk eller språk i bild” i Sverrison, Patrik. Fuehrer, Paul. Och
Aspers, Ami, Bild och samhälle – visuell analys som vetenskaplig metod, 2004,
Studentlitteratur, Lund
Elektroniska referenser
http://www.ts.skane.se/fakta/haxprocesser, publicerad 071019, online 080507
http://www.foteviken.se/skane/ART_lex/history/foteviken/fl.htm, publicerad/senast ändrad;
080428, online; 080520
65
http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/default.asp, publicerad 2003 Historiska museet,
online 080511 (obs; då denna adress inte alltid fungerar, hänvisar jag till att skriva in
”Medeltidens Bildvärld” via en sökruta.)
http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild, publicerad 2003 Historiska museet, 2003,
online; 080514
http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?objektid=900512M1,
publicerad 2003 Historiska museet, online 080511
http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?objektid=900505M1,
publicerad, 2003 Historiska museet, online 080511
http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/visa/default.asp, publicerad; 2003 Historiska
Museet, online: 080524
http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?objektid=900619M2,
publicerad; 2003, Historiska Museet, online 080525
66
67
68
69