HRF Forskningsdag 26 maj 2016
Hörselrehabilitering på nätet –
funkar det?
Elisabet S Thorén
Med Dr, Leg Aud
Hörselrehabilitering på nätet – funkar det?
• Vad är hörselrehabilitering?
• Vad är nätet?
• Hur kan vi veta att det funkar?
Hörselhjälp
• 1177 – Hjälpmedel hörsel
• Hörapparater, telefonhjälpmedel,
kommunikationsförstärkare, hjälpmedel
som kopplas till hörapparater, signaler
och stimulatorer
• Att få hörapparat och andra
hörhjälpmedel
Hörselrehabilitering
•
•
•
•
Tekniska lösningar
Information
Personliga erfarenheter
Interaktion
• Specifika grupper
• omfattande besvär av hörselnedsättning
och/eller tinnitus
• ytterligare funktionsnedsättning som
påverkar kommunikationen
• en nytillkommen/hastigt förvärrad ensidig
hörselnedsättning/dövhet
• Svårtillgänglig
(ASHA, 2015; BSA, 2015)
Innan
Under
Efter
Innan
Under
Efter
Använder sig vuxna med nedsatt hörsel av internet, e-mail och
datorer?
• n = 159, erfarna
höarpparatanvändare
• M = 64, 31-96 år
• Data samlades in via frågeformulär
Innan
Under
Efter
Resultat
• Majoriteten av deltagarna använde
sig av datorer, internet och e-mail
• Deltagarna använde datorer, internet
och e-mail i samma utsträckning som
genomsnittsbefolkningen i Sverige
gör
• Bland de äldre deltagarna var det fler
som använde internet, dator och email jämfört med
genomsnittsbefolkningen i Sverige
(Thorén et al, 2013)
Innan
Under
Efter
Är hörselinformation på internet läsvänlig?
• En systematisk genomgång av
publicerade artiklar för att undersöka
hur läsvänlig hörselinformation på
internet är
• Resultatet visar att hörselinformation
på internet kräver mellan 9-15 år i
skolan för att vara förståelig
• Information på internet bör vara mer
läsvänlig så att fler kan bli bättre
informerade om hörsel
(Laplante-Lévesque & Thorén, 2015)
Innan
Under
Efter
Online hörselscreeening
•
Nederländerna; mer än 50% av deltagarna som fick
ett resultat som indikerade på en hörselnedsättning,
gick till en hörselklinik (Smits et al, 2006)
•
Australien: endast 5% av deltagarna som fick ett
resultat som indikerade på en hörselnedsättning,
professionell hjälp (Meyer et al, 2011)
•
Online hörselscreening kan vara ett användbart och
kostnadsbesparande komplement för tidig screening
av hörselnedsättning (Molander et al, 2013)
•
Resultat tyder på att hörselscreening via internet i
sig självt inte är tillräckligt för att personer med
nedsatt hörsel ska söka hörselrehabilitering
(Laplante-Lévesque et al, 2015)
Innan
Under
Efter
Innan
Under
Efter
Online support
•
Kontakt via e-post under hörapparatutprovningen var användbart för att utbyta erfarenheter och ge audiologisk
rådgivning (Laplante-Lévesque et al, 2006)
•
Internetbaserat stödsystem för audionomer och hörapparatanvändare upplevdes som värdefullt både av
audionomer och hörapparatanvändare (Brännström et al, 2015)
•
Digital videobaserad support: “..det är helt klart en lucka i vuxenrehabilitering för en effektiv åtgärd som
förbättrar kunskap och utbildning av hörapparatanvändare.” (Ferguson et al, 2016)
•
Ett program med fokus på att utbilda hörapparatanvändare och kommunikationspartners i hemmiljö visade
förbättringar i form av ökad livskvalitet, mer nöjdhet med hörapparater och bättre interaktion med
kommunikationspartner (Kramer et al, 2005)
Innan
Under
Efter
Innan
Under
Efter
Fler hörapparatanvändare skulle kunna vara mer nöjda med sin
hörselsituation
Mer än hörapparater…
Innan
Under
Efter
…utan att det kostar tid och pengar
Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa
(WHO, 2001)
Veckoprocedur
Veckouppgifter - Läsa
• Lär känna
•
•
•
din hörsel
ditt audiogram
dina hörapparater
• Lyssningsuppgifter
•
•
•
•
Riktningshörsel
Specifika ljud, tex fåglar
Jämför med/utan HA
Störande bakgrundsljud
Veckouppgifter - Prova
Kommunikationsstrategier
Problemlösning
Tekniska hjälpmedel
Information & råd till anhöriga
Avslappningsövningar
Frontdoor (open)
Lam
p on
tabl
e
Stereo
Window (open) kids playing outside
•
•
•
•
•
Table
Lam
p on
tabl
e
Kitchendoor (open)
Dining
table
Veckouppgifter - Interagera
• Personlig kontakt med audionom
• Råd och tips på reflektioner & funderingar
Veckouppgifter - Diskussonsforum
• Kontakt med andra deltagare
• Din hörselnedsättning
• Reaktioner på din hörselnedsättning
• Hantera din hörselnedsättning
• Beskriv strategier som fungerar/inte fungerar
• Dela dina erfarenheter
Veckouppgifter - Quiz
• Lösenord till kommande modul (vecka)
• Stimulera aktivt deltagande
1. Inom vilket frekvensområde uppfattar människan ljud?
1. 100 – 8000 Hz
X. 10 – 10 000 Hz
2. 20 – 20 000 Hz
Överkurs
Antalet svängningar per sekund kallas frekvens och anges i Hertz (Hz). Vi säger därför att
människans hörsel ligger i frekvensområdet från 20 – 20 000 Hz. Vanligt tal ligger däremot i
frekvensområdet 100 – 8000 Hz. Även om människans hörbara frekvensområde är från 20 –
20 000 Hz kan vi dock inte alltid höra alla ljud.
2. Vad undersöker man vid otoskopi?
1. Hörselsnäckan
X. Trumhinnan
2. Hårcellerna
Överkurs
Hos de flesta människor kan man med hjälp av en liten örontratt räta ut hörselgången för att
se in på trumhinnan och härigenom undersöka om den är normal.
3. Vilka ben ingår i benkedjan i mellanörat?
1. Hammaren, städet och sadeln
X. Hammaren, städet och stigbygeln
2. Stigbygeln, städet och gångjärnet
Överkurs
I mellanörat finns en benkedja som består av kroppens tre minsta ben: hammaren, städet och
stigbygeln. Trumhinnans vibrationer överförs vid en ljudupplevelse via benkedjan till innerörat.
Hörnet
1st edition
2nd edition
RCT
N = 59
M = 64 yrs
RCT
N = 78
M = 69 yrs
Intervjuer
Online screening
Förmätning
(HHIE, IOI-HA, SADL, CSS & HADS)
HHIE > 20
Telefonintervju
Randomisering
Behandlingsgrupp
Kontrollgrupp
Eftermätning
(HHIE, IOI-HA, SADL,
CSS & HADS)
Eftermätning
(HHIE, IOI-HA, SADL,
CSS & HADS)
Vad säger deltagarna?
Att läsa och prova
”…har verkligen varit till mycket hjälp för mig”
Kvinna 61 år
”…har gett fördjupad förståelse för problemet och
hörapparaterna”
Man 59 år
”Bra - Intressant!”
Man 78 år
”Nya kunskaper, repetition av gammal kunskap,
många aha-upplevelser. Sammantaget klart
godkänt.”
Kvinna 65 år
Vad säger deltagarna?
Interagera med andra
”Bra att veta att man inte är unik”
Kvinna 80 år
”Man upptäcker likheten i problemen och hur de
uppstår”
Man 79 år
”Mycket intressant att ta del av andras erfarenheter.
Igenkännande.”
Man 69 år
”Var inte så aktiv som jag kanske borde ha varit, men
har läst igenom allt och insett att jag är inte ensam i
min situation”
Kvinna 65 år
”Intressant att läsa men inte att skriva själv”
Kvinna 68 år
Hearing Handicap Inventory for the Elderly (HHIE)
(0-100 poäng)
Resultat av Hörnet, Online rehabiliteringsprogram
Konsekvenser av hörselnedsättning
8
Sämre
7
**
***
p < 0.01
p < 0.001
6
5
4
3
2
1
Bättre
0
Innan Hörnet
Direkt efter Hörnet
Behandlingsgrupp
3 månader efter Hörnet
Kontrollgrupp
(Thorén et al., 2014)
Hearing Handicap Inventory for the Elderly (HHIE)
(0-100 poäng)
Vad betyder resultatet?
Hörnet jämfört med att få hörapparat
60
Sämre
50
40
15 poäng
18 poäng
20 poäng
30
20
10
Bättre
0
Hörnet
McArdle et al., 2005
Innan behandling
Efter behandling
Öberg et al., 2008
Resultat av Hörnet, Online rehabiliteringsprogram
Hospital Anxiety and Depression, HADS
(0-24 poäng)
Psykosociala konsekvenser av hörselnedsättning
8
Sämre
**
7
p < 0.01
6
5
4
3
2
1
Bättre
0
Innan Hörnet
Direkt efter Hörnet
Behandlingsgrupp
3 månader efter Hörnet
Kontrollgrupp
(Thorén et al., 2014)
Aktuell forskning
Eriksholm Guide to Better Hearing
Eriksholm Guide to Better Hearing
(Thorén et al., in press)
Hörselrehabilitering på nätet – funkar det?
Hörselrehabilitering på nätet – så här kan det fungera
•
Vad är hörselrehabilitering?
•
•
Vad är nätet?
•
•
Forskning visar att det är möjligt att använda olika tekniska lösningar beroende på om det är innan, under eller efter man har varit i
kontakt med sjukvården
Hur kan vi veta att det funkar?
•
•
•
•
•
•
Mer än tekniska lösningar som hörapparater, telefonhjälpmedel, kommunikationsförstärkare, signaler och stimulatorer
Resultat från forskningsprojekt visar att det är möjligt att använda verktyg via internet i rehabiliteringsprocessen av vuxna med
hörselnedsättning
Statistiskt säkerställda resultat på subjektiva utfallsmått
Långsiktiga effekter
Deltagarna var fortfarande positiva till kursen ett år efter studien
Utvecklade hörselsjälvförtroende
Mer forskning
Teamwork
Gerhard Andersson
Professor, PhD,
Psychologist
Gunilla Wänström
MSc, Audiologist
Julie Hefting Pedersen
MA, Audiologist
Nis Ove Jørnæs
e-learning specialist
Thomas Lunner
Professor, PhD,
Engineer
Per Carlbring
Professor, PhD,
Psychologist
Gitte Engelund
PhD, Audiologist
Elisabet S Thorén,
PhD, Audiologist,
Project manager
Marie Öberg
PhD, Audiologist
Alexander Alasjö
Webmaster
Husmita Ratanjee
MSc, Audiologist
Emma Falk, Sara Glöck,
Gunilla Sergo, Monica Svensson,
Anna Törnqvist
Mer att läsa
Referenser
American Speech-Language-Hearing Association [ASHA] (2015), http://www.asha.org/public/hearing/Treatment/
Brännström et al., 2015, The process of developing an internet-based support system for audiologists and first-time hearing aid clients. Am J Audiol, 24, 320-324.
British Society of Audiology [BSA] (2015), Practice Guidance Common principles of rehabilitation for adults with hearing- and/or balance-related problems in routine
audiology services
Ferguson et al., 2016, A Randomized Controlled Trial to Evaluate the Benefits of a Multimedia Educational Program for First-Time Hearing Aid Users, Ear &
Hearing, 37, 123-36.
Kramer et al., 2005, A home education program for older adults with hearing impairment and their significant others: A randomized trial evaluating short- and longterm effects. Int J Audiol, 44, 255-264.
Laplante-Lévesque & Thorén 2015, Readability of Internet Information on Hearing: Systematic Literature Review, Am J Audiol, 24, 284–288.
Laplante-Lévesque et al, 2006, Providing an Internet-based audiological counseling program to new hearing aid users: A qualitative study, Int J Audiol, 45, 697-706
Laplante-Lévesque et al., 2015, Stages of change in adults who have failed an online hearing screening. Ear and Hearing, 36, 92-101
Meyer et al, 2011, What factors influence help-seeking for hearing impairment and hearing aid adoption in older adults? Int J Audiol, 51, 66–74
Molander et al, 2013, Internet-based hearing screening using speech-in-noise: validation and comparisons of self-reported hearing problems, quality of life and
phonological representation. BMJ Open 2013;3:e003223
Smits et al, 2006, How we do it: The Dutch functional hearing-screening tests by telephone and internet, Clin Otolaryngol, 31, 5, 436-40
Thorén et al, 2011, Rehabilitative Online Education versus Internet Discussion Group for Hearing Aid Users: A RCT, J Am Acad Audiol, 22, 274–285
Thorén et al, 2013, Internet Access and Use in Adults With Hearing Loss, J Med Internet Res, 15, 5:e91
Thorén et al, 2014, A randomized controlled trial evaluating the effects of online rehabilitative intervention for adult hearing-aid users. Int J Audiol , 53, 452-61
Thorén et al, 2015, Internet interventions for hearing loss, Am J Audiol, 24, 316-319
Thorén et al, (in press), Usability and Online Audiological Rehabilitation
World Health Organisation (2001). International Classification of Functioning, Disability and Health. Geneva: World Health Organisation.
HRF Forskningsdag 26 maj 2016
Hörselrehabilitering på nätet –
funkar det?
Elisabet S Thorén
Med Dr, Leg Aud
