ARBETSLIV
ARBETSLIV
Nya bekantskaper. Från v till h: Krista Lannuzzi, Håkan Hua,
Sören Hougaard & Michelle Blanchard
Text: Håkan Hua
Leg. audionom /
postdoktor
Den 6-8 december arrangerade Phonak
The 1st International Conference on Adults
with Complex Hearing Needs i Phoenix,
Arizona, USA. Temat för konferensen var
”Partners for Better Hearing” och deltagarna bestod av nationella och internationella
talare, forskare och kliniska audionomer.
Totalt möttes 230 konferensdeltagare
under tre dagar i Phoenix och jag var
inbjuden som talare för att presentera min
forskning om buller och yrkesverksamma
med lätt-måttlig hörselnedsättning.
The 1st International Conference on
Adults with Complex Hearing Needs
D
en 4 december begav jag mig av mot
Phoenix efter en övernattning på Arlanda. Jag
anlände till Sheraton Grand Phoenix Hotel redan
samma dag och det var även där som konferensen
skulle arrangeras. Efter en ledig dag bestående av
en borttappad resväska som anlände 24 timmar
senare, amerikansk Netflix och room service så
inleddes välkomstmottagningen på en av hotellets
uteterasser med postersession, välkomstdrinkar
och lättare tilltugg. Efter välkomstmottagningen
fick samtliga talare åka vidare i en buss för en
talarmiddag i staden Scottsdale. När vi kom
fram till restaurangen Olive & Ivy bjöds det på
trerättersmiddag och det slog mig plötsligt att
en av mina kusiner, som också är uppvuxen i
Gnosjö, bor i denna stad med sin familj. Under
middagen knöts det dock enbart nya kontakter.
Dessa kontakter var bl.a. Michelle Blanchard, chef
och audionom från Tampa Bay Hearing Center i
Florida, och Sören Hougaard, generalsekreterare
för The European Hearing Instrument
Manufacturers Association i Danmark. Tillbaka
på hotellet samma kväll såg vi att arrangören hade
lagt in presenter på våra hotellrum bestående
av schweizisk choklad, pepparkaksfigur och ett
anteckningsblock.
Patientens upplevelse
och binauralt lyssnande
Måndagen 7 december inleddes konferensen officiellt och alla hälsades välkomna av Dr. Hans
Mulder, marknadsföringsdirektör hos Phonak.
Han presenterade konferensens två moderatorer:
AUDIONOMTIDNINGEN 1/16
professor Linda Thibodeau från University of
Texas och professor Michael Dorman från University of Connecticut. Dagens första talare var
professor Larry Humes från Indiana University
som talade om utvärdering av hörapparatnytta
och variationer i taluppfattning hos individer med
hörselnedsättning. Jag fann hans starka positiva
korrelationer mellan social support, kognitiva
förmågor och taluppfattning väldigt intressanta.
Andra talaren var Anna Gilmore Hall, förbundsordförande för Hearing Loss Association of
America. Hon betonade vikten av att ta reda på
faktorer som patientens livsstil, involvera familjen
vid hörapparatutprovning och att ge patienterna
så mycket information som möjligt för en lyckad
hörselrehabilitering. Sören Hougaard fortsatte
sedan i samma spår och kunde visa i Eurotraks
formulärstudier att cirka 2/3 som rapporterar en
självupplevd hörselnedsättning inte har hörapparat. Sören visade även att hörapparater har en
viktig funktion i arbetslivet och att kostnaden för
att inte göra något åt en hörselnedsättning kostar
samhället mycket mer än vad behandlingen kostar.
Andreas Buchner, forskningsledare på Hannover
Medical School, bytte sedan spår och talade om
CI och implantationer i Tyskland. Han pratade om
bimodal stimulering och kunde visa att med mildare kriterier för implantation idag, desto viktigare
är det att vi lär oss att hörapparatanpassa örat med
residual hörsel. Som det ser ut idag så har vi ingen
”golden standard” för hur detta skall utföras och
de studier som finns består vanligtvis av ett litet
patientmaterial.
Vänster: Hotellet låg mitt inne i centrum. Här en bild på uteterassen dit många gick för att njuta av solen under pauserna. Mitten: Talarpodiet.
Höger: Presenter från arrangören efter talarmiddagen.
Den första talaren idag som representerade Pho-
Hörselrehabiliteringens
möjligheter och hinder
Andra dagen inleddes med professor Nina Krause
från Northwestern University som talare. Hon
presenterade sin forskning om åldrande, hörsel
och redovisade effekten av brain traning hos individer med hörselnedsättning. Nina menade även
att den positiva effekten på fonologiskt arbetsminne kan uppnås via träning som ex. genom att låta
patienten lära sig att spela ett musikinstrument.
Professor Pamela Souza från samma universitet
fortsatte sedan att tala om frekvenskromprimerande hörapparater. Hon diskuterade lämpliga
kandidater för denna typ av signalbehandling, hur
parametrarna skall sättas vid programmering och
varför variationen av nytta skiljer sig mellan olika
användare. Nästkommande två talare var konferensens två moderatorer, Michael Dorman och
Linda Thibodeau. Michael Dorman talade om
elektrisk-akustiskt stimulering (EAS) medan Linda
Thibodeau talade om utprovning av övriga tekniska hjälpmedel i grupp hos äldre. Båda fann positiva resultat av både EAS och grupprehabilitering
och påpekade vikten för audionomer att försöka
tänka mer på faktorer utöver hörapparaten vid
hörselrehabilitering.
Under dagen knöt jag ytterligare en ny kontakt
med en audionom på konferensen, Krista Lannuzzi från Marion Downs Hearing Center i Colorado.
Det hela slutade med att jag, Sören, Michelle och
Krista gick till konferensmiddagen tillsammans,
som trevligt nog var på den lokala puben. Det
bjöds på god plockmat och liveband hela kvällen.
Jag fick även träffa och prata med en hel del intressanta människor från Advanced Bionics som Lisa
Cowdrey, försäljningschef för den västra regionen
i USA, Hansjuerg Emch, VD på huvudkontoret i
Schweiz samt Abhijit Kulkarni som är Vice VD
för forskningsavdelningen i Los Angeles och til�lika en av konferensens arrangörer.
De tre sista talarna var alla audionomer: Samuel
nak var Peter Stelmacovich, audionom och chef
för övriga tekniska hjälpmedel i Kanada. Han presenterade Roger Pen och visade att hjälpmedlet
kunde visa på 20 dB förbättring i signalbrusförhållande hos hans patienter. Resterande presentationer under första dagen fokuserade mycket på
bimodal stimulering. Professor Steve Colburn från
Boston University inledde med att tala om binaural hörsel och hur viktigt det är för individer med
hörselnedsättning. Han visade även bilder på detta
från en neural nivå. Professor Birger Kollmeier,
University of Oldenburg, fortsatte och föreläste
om modellering över binaural hörsel samt hur vi
kan utveckla nya hörapparater som tar hänsyn
till dessa modeller. Dagens sista talare var docent
René Gifford från Vanderbilt University Medical
Center. René fokuserade på den kliniska aspekten
vid bimodal stimulering. Hennes studier visar att
det är viktigt att testa för döda regioner i hörapparatörat för bimodala användare och att det är
av vikt att hörapparatanpassningen tar hänsyn till
det kontralaterala örat med CI. Hörapparatanpassningar som inte tog hänsyn till CI-örat kunde i vissa fall även försämra taluppfattning för bimodala
användare.
Atcherson, docent från University of Arkansas,
Jace Wolf, forskningsledare i hörselcentret Hearts
for Hearing i Oklahoma samt jag själv. Det överraskade mig när jag lyssnade på dessa två talare
över hur väl våra forskningsfynd överensstämde
med varandra. Sam Atcherson fokuserade på
gruppen med lätta-måttliga nedsättningar och
kom fram till att det finns fyra viktiga faktorer att
fokusera på vid hörselrehabilitering: 1) hemmet,
2) fritid, 3) yrkesliv samt 4) sociala aspekten. Jace
Wolf talade om buller och hur vi kan använda
övriga tekniska hjälpmedel för att förbättra taluppfattning i svåra lyssningssituationer. Han kom
AUDIONOMTIDNINGEN 1/16
51
ARBETSLIV
Hotellets lobby var dekorerad med Snobben som tema.
fram till liknande forskningsfynd som jag och visade att genomsnittligt trafik- och dagisbuller hamnar på 73 dB(A). Detta har i sin tur en inverkan
på trötthet för individer med hörselnedsättning i
yrkeslivet, både fysiskt och mentalt under och efter
jobbet. Som sista talaren för konferensen presenterade jag min forskning om effekten av olika typer
av buller på kognitiv prestation, ansträngning och
upplevd störning. Jag avslutade med att berätta om
mina kommande forskningsprojekt om vuxendöva yrkesverksamma med CI, unga hörselskadade
i arbetslivet och i högre utbildning. Konferensen
avslutades sedan med att Abhijit Kulkarni klev
upp på scenen och tackade alla som deltog i konferensen. Han hoppades även att intresse för en
andra internationell konferens fanns där forskare,
kliniker och industrin återigen kunde mötas under
liknande omständigheter.
Personliga reflektioner
Onsdagen den 9 december var det dags att bege sig
hemåt och den här gången anlände alla väskorna
till Sverige samtidigt. Det som slog mig efter konferensen var att den här typen av konferens som
arrangeras av hörapparat- och CI-industrin har
sina för- och nackdelar. Å ena sidan är allting som
presenteras väldigt matnyttigt, speciellt för audionomer som jobbar med hörselprodukter och patienter dagligen. Det är sällan ett sådant ypperligt
tillfälle anordnas där forskare, kliniker och industrin kan mötas, byta erfarenheter, gå in på djupet på hörselprodukter och få reda på vad senaste
forskningen visar under flera dagar. Å andra sidan
blir det en balansakt för hörapparatindustrin och
forskare som utför och/eller har speciell affiliering till industrin att hålla mellan marknadsföring
av hörselprodukter och forskningens trovärdighet.
Som audionom som jobbat kliniskt, med undervisning och forskning tror jag inte att det finns rätt
eller fel i frågan. Jag kom fram till att det, åtminsAUDIONOMTIDNINGEN 1/16
tone för mig personligen, handlar mer om att vara
öppen för allas sidor. Att oavsett som lyssnare,
talare och arrangör vara medveten om att samtliga aspekter finns i ett sådant forum och våga ta
diskussionen om den uppkommer. Min erfarenhet
av denna konferens var att denna öppenhet fanns
där under samtliga dagar. Det bjöds in till diskussioner då båda dagarna avslutades med ett seminarium och en av frågorna som diskuterades var just
kostnadsaspekten för patienter och audionomer
som provar ut övriga tekniska hjälpmedel/hörapparater.
Avslutningsvis vill jag erkänna att jag initialt var
tveksam till om jag skulle tacka ja till deltagande i
konferensen när jag blev tillfrågad ett halvår tidigare. Hela 2015 var på många sätt och vis en övergångsperiod för mig professionellt då jag ägnat det
senaste året åt att fortsätta undervisa, inleda mitt
postdok, starta upp och samla in data i tre forskningsprojekt på tre olika orter och vara biträdande
chef på avdelningen där jag disputerade. Vidare
höll jag i en seminarieserie med Comfort Audio
på fem olika orter under 2015 och var ganska trött
på att resa mot slutet. Efter viss övertalning av tre
professorer som jag jobbar med så inser jag i efterhand att det var rätt beslut att resa till Phoenix.
Så jag vill passa på att rikta ett tack till professor
Björn Lyxell, Jerker Rönnberg och Claes Möller
som uppmuntrade mig att åka på denna konferens.
Stort tack även till Comfort Audio och Phonak
som bjöd in mig samt gav mig en sådan möjlighet.
Vidare vill jag även tacka alla audionomer, audionomstudenter och övriga kollegor i Malmö, Umeå,
Göteborg, Stockholm och Örebro som kom och
lyssnade på mig när jag var ute och turnerade med
Comfort Audio under 2015. Ett särskilt tack vill
jag rikta till audionomerna Jenny Holmlund, Elisabeth Erixon och Azar Zandi på Comfort Audio
för ett trevligt bemötande och proffsig organisering av dessa seminarier.
