Biologi

Biologi
Livets former
Organismer
• Allt levande är indelat i olika grupper
• Tex djur, svampar, växter, alger osv
• Olika miljöer kräver olika saker av det som är
levande. Detta gör att det skiljer en hel del
mellan olika organismer som tex lever på land
jämnfört med de som lever i vatten.
Liv
• Det finns vissa saker som måste uppfyllas för at vi
ska anse at det är en levande organism.
• Dessa är;
• - rörelse, allt levande kan röra sig
• - föda, allt levande måste äta i någon form
• - andas
• - avföring, avfallsämnen släpps ut
• - växa, tills livet blir fullvuxet
• - få barn
Celler
• Alla organismer består av celler
• Cellerna är små och ser lite olika ut
• Det finns skillnad mellan djurceller, växtceller,
bakterieceller och svampceller.
• I cellerna finns generna och arvsanlagen.
• I cellen finns en ritning med instruktioner om
hur cellen ska vara. Bakterie, muskel, grön
bladcell….
DNA
• Bär på instruktioner om hur du ska se ut, vilka
egenskaper du har.(längd, hår, pojke, flicka)
• Instruktionerna ärver man från sina föräldrar
och det gör att man till vis grad påminner om
sina föräldrar(utseende, sjukdomar)
• Det finns mer än 20,000 gener i varje cell och
alla är vi olika.
• Det undantag man känner till är om man är
tvilling.
Celler
• Djurcell. Har en cellkärna med DNA, ett
omslutande membran som innehåller cellvätska
• Växtcell. Har en cellkärna med DNA, en cellvägg
som omsluter cellvätskan med vakuol och
klorofyllkorn. I dessa korn finns klorofyll där
världens viktigaste reaktion sker.
• Bakterier/svampar. Som växt och djurcell men
saknar cellkärna
• Svampceller påminner mest om djurceller men
innehåller fler cellkärnor.
Klorofyll
• Växterna fångar in solenergi, omvandlar
koldioxid och vatten till socker.
• Detta kallas fotosyntesen, grunden till liv för
växter och djur på jorden.
Carl von Linné
•
•
•
•
Alla arter har ett dubbelnamn på latin
Först släktnamn
Sedan artnamn
Linné måste klassas som Sveriges och kanske
världens största. vetenskapsmän genom
tiderna
Djur
• Alla djur måste ha föda, syre och vatten för att
överleva.
• Födan omvandlas till energi med hjälp av syre.
• Energin används främst till rörelse, hålla värmen
och växa.
• För att livet ska gå vidare är det viktigt att djuret
kan para sig och föra generna vidare.
• Det spelar alltså ingen roll om man är snabb och
stark utan det är avgörande att hitta en partner.
Ryggrad
• Man skiljer på djur som har
ryggrad(ryggradsdjur) och de som
saknar(ryggradslösadjur).
• De flesta djur saknar ryggrad(ryggradslösa). De
kan istället ha ett skal som kräftor. Andra är
helt mjuka som maneter.
• Ryggradsdjuren har ett skelett inuti kroppen,
människan.
Värme
• Det är centralt att det finns värme för att djur
ska kunna leva.
• Vissa djur skapar sin egen kroppsvärme
genom att förbränna födan(jämnvarma),
andra tar den direkt från solen(växelvarma).
Växelvarma djur
• Har en kroppstemperatur som följer
omgivningen. Söker sig ofta till varma ställen
som berg som värmts av solen. Då det inte
finns värme så rör de sig långsamt.
• Hit hör de flesta djur utom däggdjur och
fåglar.
Jämnvarma djur
• Dessa djur strävar efter att alltid hålla samma
temperatur.
• De äter mycket och är isolerade/feta.
• För att reglera temperaturen svettas, flämtar,
badar djuren.
• Ibland har man hög temperatur och det beror
ofta på sjukdom. Då kroppen försöker att döda
bakterier genom värme.
Växter
• Grönt klorofyll gör växter gröna
• Klorofyllet gör att växten kan fånga energi från
solen
• Energin används till att producera socker.
• Detta görs alltså med hjälp av solen, vatten,
koldioxid samt näringsämnen
• Socker används för att bygga växten,
restprodukten syre släpps ut i luften.
Växtceller
• Innehåller klorofyllkorn, stora vakuoler(vätske
blåsor) och omges av en cellvägg
• När en växt börja ”vissna” är det vakuolerna
som saknar vätska.
Förökning
• Sexuell förökning
• Ofta sker detta i blomman där könsorganen
finns
• Hanorganet kallas ståndare
• Honorganet kallas pistill
• Efter befrukningen förvandlas blomman till en
frukt med frön
Fotosyntesen
• När växter genom klyvöppningarna tar upp
koldioxid, startar en kemisk process
• Vatten, energi, koldioxid samt näringsämnen
reagerar och det bildas syre samt socker.
• Jorden bidrar med nitrat, fosfat samt kalium
• Som vi sett i filmer ”söker ”sig växter mot
ljusenergi.
• De vrider sig, slingrar, klättrar osv.
Klyvöppningar
• På bladens undersida finns det öppningar som
släpper ut syre och tar upp koldioxid.
• Växten släpper även ut en del vätska genom
dessa
• På vinter är det torrare och vätskan tas tillbaka
till stammen, detta gör att löven tappar sin
gröna färg.
Rötter
• Dess uppgift är att suga upp vätska samt hålla
fast växten.
• Detta rotsystem gör att jorden inte
eroderar(blåser bort) så lätt.
Sporväxter