Frågor och svar – Från frö till frö
Limabönor och allergier
Elever som reagerar starkt på jordnötter kan även få reaktioner när de hanterar Limabönorna.
Limabönan tillhör baljväxter liksom jordnötter.
Hur fungerar det med temat och pollenallergiker?
Växten i temat är ett litet åkerkål med små blommor. Pollenmängden är begränsad och blommorna
pollineras normalt av insekter - dvs. det släpper inte från ståndarna så lätt. Om man har elever som
är extremt allergisk kan det vara bra att ha odlingen i ett grupprum eller dylikt, men det är troligt att
inomhusluften innehåller mer pollen från omgivningen utomhus än vad som kan komma från dessa
plantor.
Kan man odla växter i andra gaser?
Man skulle kunna tänka sig att det går att odla växter i ren koldioxid. Rent tekniskt vet jag inte hur
man går tillväga. Om man har ett slutet system så kommer det ändå snart bestå av en blandning av
syre och koldioxid och växten behöver båda gaserna.
Oftast tänker man inte på att även växter behöver syre, men precis som djurceller behöver växtceller
energi. Det får växtcellerna genom att bryta ner kolhydrater (socker) som de bildat vid fotosyntesen
och då går det åt syre och bildas koldioxid.
När det är ljust producerar växten mer syre än den förbrukar och använder mer koldioxid än den ger
ifrån sig. På natten är det tvärt om, men det blir ändå ett syreöverskott om man ser över ett helt
dygn. Man kan säga att växter under sin livstid har en låg ämnesomsättning i snitt. De producerar
större mängder energirika föreningar i fotosyntesen än de använder för sitt eget energibehov (i
cellandningen). Det finns många förklaringar till det. Bl.a. behöver växter inte omvandla lagrad energi
till värme för att hålla värmen. I vedartade växter som buskar och träd, består växten till stor del av
ved som består av döda celler som mest har stödjande funktion. Döda celler andas inte och förbrukar
därför inget syre
Ser man däremot på en växts hela livscykel inklusive död och förmultning så blir det ett
nollsummespel både när det gäller syreproduktion och koldioxidupptag.
Vad har hjärtbladen för funktion?
Hjärtbladen är växtens första blad. Hjärtbladen anläggs redan i fröet och de använder den lagrade
energin i fröet. En del växters hjärtblad innehåller själva mycket energi. Det är faktiskt nötternas
fettrika hjärtblad som vi äter när vi knäcker nötter kring jul.
Hjärtbladen kan hos många växter fungera som vanliga blad, d.v.s. de har klorofyll och kan omvandla
solenergi, koldioxid och vatten till kolhydrater som den använder till den första tillväxten.
Hjärtbladen är vanligen kortlivade.
Växer det ut en frökapsel även om fruktämnet inte blir pollinerat?
Om det inte sker någon pollinering bildas det ingen frukt alls. Då vissnar bara blomman och ramlar
av.
I uppdrag 10 står det att efter pollinering ska blomman bort från bevattning, är detta direkt efter
pollinering, samma dag.
Du kan vattna efter pollineringen också, men om en ettårig växt som åkerkål utsätts för torka efter
pollineringen sker mer av tillväxten i frukterna än i bladen, så du kan få fler och/eller större frön.
Bevattning och stödvattning av åkerkålen
Vid bevattningen finns det en veke som ska dra upp vattnet till jorden i krukan. Det är viktigast att
veken finns och fungerar i början av (1-2:a veckan) tillväxtperioden, fram till att åkerkålen går i blom.
Minst lika viktigt är att man låter veken sticka ut ordentligt genom hålet i botten på
planteringskrukan. Om endast en liten del ”tittar fram” går den sönder snabbare/multnar.
Med ett välskött bevattningssystem skall man inte behöva göra så mycket. Dock…
Var beredd på att stödvattna lite, då det inte är säkert att alla elever lyckas få till veken på rätt sätt.
På min kurs var det någon som sa att blåsipporna behövde myror för att sprida sig. Stämmer det?
Det stämmer att myrorna sprider blåsippornas frön. Läs mer om blåsippan på:
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/hepat/hepanob.html
