Musikämnet vid Lärande och samhälle Malmö högskola Musiken är ett mångfasetterat kulturellt samhällsfenomen som är djupt förankrat i människors tillvaro och identitetsskapande. Skolans musikaliska aktiviteter speglar på det sättet en kulturell mångfald där såväl lärare som elever kan vara både kulturbärare och kulturskapare i en egen meningsskapande kunskapsproduktion. Musiken i skolan Musik som skolämne har under lång tid genomgått en utveckling från ”skolmusik” till ”musik i skolan” vilket innebär att elevers egen musikerfarenhet, intresse och fritidsaktiviteter alltmer har blivit centrala utgångspunkter i musikundervisningen. Samhällets kulturliv spelar allt större roll i skolans undervisning där lärare möter barn och unga som rör sig i en medial och digital interaktiv värld och är skapande mottagare av en mängd kulturprodukter. Musiken är både mål och medel i elevers kunskapande och genom den massmediala spridningen öppnas nya möjligheter för kulturmöten, där etnisk, social och språklig mångfald tillsammans med olika genrer och musikformer öppnar upp för nya musiklandskap och kulturella uttryck. De digitala medierna har blivit en tillgång i musikaliskt lärande. Att skapa, utforska, producera och arrangera musik med digitala verktyg är pedagogiska utmaningar i skolans musikundervisning som skapar förutsättningar för både tradition och förnyelse. I termer av ett vidgat språkbegrepp är den digitala världen en möjlighet att utveckla mångspråklig kommunikativ kompetens och ett öppet, skapande och kreativt förhållningssätt till lärande och skolans verksamheter. Musik som skolämne och som estetisk kommunikation, gestaltande uttrycksform, kulturellt samhällsfenomen och fritidsintresse hänger samman och förutsättningen för att skapa lärandemiljöer där barns och ungas musikintresse och multimodala kompetens och uttrycksbehov kan tas tillvara är att musik inte betraktas som ett isolerat ämnesområde. Musiken ska i stället betraktas i relation till andra kunskapsområden i ett gränsöverskridande perspektiv. Detta synliggörs i lärarutbildningen bland annat genom att studenterna utvecklar kunskaper genom praktiskt och teoretiskt utforskande av multimodalitetens möjligheter i gestaltande kunskapsformer och dialogiska processer samt i ämnesintegration med matematik och svenska. Professionellt kunnande Utbildningen avser att skapa förutsättningar för studenten att utveckla kvalificerad professionell beredskap att agera och hantera estetiska lärprocesser som genomsyras av kreativitet och skapande. Musik som estetisk – social kommunikation och konstnärligt språk – uttrycksform är ett fundament i utbildningen. För att leva upp till skolans krav och ett kommande professionellt yrkesutövande bereds studenten möjlighet att utveckla sitt eget kunnande både instrumentalt och vokalt i aktivt musicerande och därmed fördjupa det konstnärliga och personliga uttrycket. Med utgångspunkt i praktisk erfarenhet av sång, spel, Rytmik och rörelse, lyssnande, musikskapande och lek skapas möjligheter att reflektera över såväl det egna lärandet som elevers lärande och därmed utveckla egna pedagogiska, sociala och konstnärliga problemställningar som kan ligga till grund för didaktiska ställningstaganden och koppling till praxisnära forskning inom pedagogiska, sociala, ämnesdidaktiska och konstnärliga områden. Utbildningen i musik avser därigenom att förmedla en yrkespraktik där den praktiska och teoretiska kunskapsbildningen kan utvecklas och förstås som ett produktivt och forskande lärande. I denna praktik grundas begrepp och teorier som synliggör vikten av att både utöva musik och att tala om musik. Det sociala och konstnärliga i samspel En grundläggande utgångspunkt i utbildningen är betydelsen av samspelet mellan individen och omvärlden, där människan ses som ett kunskapande subjekt, som aktivt bearbetar och skapar mening i sitt lärande. Vi talar om den ”levande kunskapen” och den ”levande musiken” där det vi kan och vet och inte vet ständigt prövas, bearbetas, förändras och finner nya former. Ett sådant förhållningssätt till kunskap kan man inte läsa sig till. Det måste man arbeta sig fram till i mötet med andra deltagande människor och artefakter. Musikens kollektiva undervisningstraditioner som är beroende av individuella insatser är ett exempel på ett kollektivt kunskapsbygge där deltagare och artefakter samspelar. På det sättet kan man säga att musiken är en mötesplats för de sociala och konstnärliga lärprocesserna. Rytmik som pedagogisk metod går som en strimma genom utbildningen. Rytmiken förmedlar en helhetssyn där kropp, intellekt och känsla samspelar. Kroppen kan ses som ett lyhört instrument för att uppfatta musikens kärna; harmoni, melodi, puls, takt och rymt och därmed förmedlas kunskapen om sinnenas samspel. Förmågan att lyssna, iaktta, visa, formulera och förmedla är viktiga aspekter i lärarprofessionen och genom att praktisera Rytmikens idéer i undervisningen kan lärarutbildningen mediera beprövad erfarenhet och ett nyskapande förhållningssätt som en viktig lärarkunskap. Det dubbla perspektivet – en modell för lärande En ambition är att studenten genom egen erfarenhet ska utveckla kunskap i bedömning och betygssättning av elevers prestationer. Detta så kallade dubbla perspektiv där studenten går in i liknande processer som elever och därmed utvecklar kunskap om både socialt och konstnärligt lärande är en viktig erfarenhet. Arbets- och examinationsformer är genomgående ett sådant exempel. Det dubbla perspektivet kan ses som ett verktyg i tillägnelsen av ett estetiskt och ett vetenskapligt förhållningssätt och kan medföra en ökad förståelse för den estetetiska och sociala dimensionens problematik i olika lärandeprocesser. Musik vid Malmö högskola – en dynamisk lärmiljö Musiken vid Fakulteten för lärande och samhälle byggs upp av ett nätverk av samverkanspartners såväl internationellt, nationellt och lokalt. Som utbildningsmiljö präglas hela Malmö högskola av mångfald och interkulturalitet genom studenter, lärare, olika verksamheter, konferenser och utvecklings- och forskningsprojekt. En etablerad akademisk kör som även vuxit sig stark i Malmö stads musikliv och som officiell representant för Malmö högskola är engagerad både som konserterande och värd för besökande körer från olika länder. Det finns även en akademisk orkester, studentorkester och studentkör. Andra exempel är Projektet Rösträtt som drivs av Malmö högskola och Körcentrum Syd i samverkan med Högskolan i Kristianstad. Konferenser som Musik och samhälle, med senaste temat genus och etnicitet är ytterligare exempel på den stimulerande och dynamiska lärandemiljö som studenterna utbildas i. Med ett etablerat ämnesövergripande samarbete inom Fakulteten för lärande och samhälle och samverkan med olika kulturinstitutioner och Musikhögskolan i Malmö skapas goda möjligheter för studenten att uppleva och förstå musik och musikaliskt lärande utifrån olika perspektiv. En viktig grundförutsättning för en professionsutbildning är att kunskap utvecklas, kommuniceras och diskuteras på olika plan. Med en sammansättning av för närvarande två fil. doktorer i musikpedagogik och adjunkter med fil. magister i musikpedagogik, två doktorander i Pedagogik respektive Barndom, lärande och ämnesdidaktik, båda med musikinriktning, möter studenten en musikundervisning som länkar samman vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i såväl ett praktiskt situerat perspektiv som ett generellt teoretiskt perspektiv. Lärande och samhälle förmedlar därmed en länk mellan skola, högskola, lärarutbildning och forskarsamhälle.