Handling 2005 nr 24
Interpellation av Jan Hallberg (m) till kommunstyrelsens ordförande angående bidragsfusk
samt svar den 17 mars 2005
Göteborg den 14 februari 2005
Till Göteborgs kommunfullmäktige
Svenska kommuner betalar varje år ut åtta miljarder kronor i socialbidrag. Bara i Göteborgs kommun
uppgick socialbidragen 2004 till 937 805 397 kronor.
Göteborgs stads skattebetalare skall kunna garanteras hög kvalitet på kommunala kärnverksamheter
som skola och omsorg samtidigt som kostnaderna för bidragsberoende och arbetslöshet ökar. Mot
denna bakgrund är det viktigt att inte lämna utrymme för bidragsfusk och otillbörligt utnyttjande av de
befintliga trygghetssystemen i samhället. Ett Sverige där arbete inte lönar sig och där
trygghetssystemen uppmuntrar till oärligt utnyttjande kan aldrig accepteras. Vi moderater har redan
tidigare lagt en lång rad förslag till stöd för ett hederligt och arbetsamt Sverige, där fusk motarbetas
och vi får möjlighet att stödja dem som verkligen är sjuka eller i behov av stöd.
Tyvärr tyder mycket på att missbruk av systemen och bidragsfuskande är ett vanligt förekommande
fenomen i dagens Sverige. I Uppdrag Granskning i SVT den 1 februari 2005 berättades om ”Rickard”
som gjort fuskandet till en konst. Hans ansökningar, i olika kommuner runt om i landet, om
socialbidrag har gett minst 200 000 kronor som han inte har rätt till.
Enligt SVT finns inte några uppdaterade siffror över fusket men en utredning från riksrevisor Kjell
Larsson som genomfördes för tio år sedan visade att fusk och missbruk av välfärdssystemet kostade
någonstans mellan fem och sju miljarder kronor varje år.
Vidare visar en ny fallstudie ”Fusk och bedrägeri inom socialförsäkringen - Kalmar län våren 2004”
från försäkringskassan i Kalmar att problemet med bidragsfusk är omfattande.
En slutsats som kan dras utifrån denna utredning är att fuskkontrollen är närmast obefintlig, något som
medför stora kostnader för samhället och landets skattebetalare. Det finns möjlighet för socialkontor
att kontrollera att en bidragssökandes uppgifter är med sanningen överensstämmande på ett flertal
olika sätt, bland annat genom kontroll med senaste hemkommun. Det går även att få en fingervisning
via folkbokföringsregister och genom kontakt med hyresvärd och polismyndighet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande:
Hur stor är omfattningen av bidragsfusket inom Göteborgs stad i dag?
För att kunna angripa ett problem med bidragsfusk krävs kunskap och information om fuskets art och
utbredning. Om denna kunskap inte finns i dag: hur avser du att inhämta denna kunskap och
information?
Vad avser kommunstyrelsens ordförande att göra för att förbättra kontrollen av bidragsfusk i
Göteborgs stad, såväl på kort som på lång sikt?
Jan Hallberg (m)
Interpellationssvar:
Kommunstyrelsens ordförande har överlåtit till mig att svara på interpellationen.
De senaste tio åren har antalet bidragshushåll som någon gång haft behov av försörjningsstöd minskat
i Göteborg (Se bilaga). Även kostnaderna för försörjningsstöd har minskat från 1,2 miljarder 1994 till
937 miljoner 2004. Detta trots att socialbidragsnormen årligen har uppjusterats och att
hyreskostnaderna också ökat.
Även om detta varit en positiv utveckling så är den nuvarande nivån för försörjningsstödet självfallet
inte acceptabel.
Vi delar ifrån majoriteten Jan Hallbergs uppfattning om att fusk med bidrag ska bekämpas. Däremot
kan fusket inte användas som argument för att försämra trygghetssystemen.
Göteborgarna ska kunna leva sina liv med förvissning att om att de drabbas av arbetslöshet, sjukdom
eller andra problem ska det finnas en grundläggande trygghet. I en tid med snabba förändringar i
arbetslivet behövs också mer av trygghet i samhället – inte mindre.
Jan Hallberg tar upp ”fusk och bedrägerier” även i socialförsäkringarna. Detta är ingen fråga för
kommunfullmäktige men jag vill hänvisa till finansministerns tydliga uttalande om detta självfallet
inte är acceptabelt och att regeringen avser att återkomma i vårpropositionen med åtgärder för att
ytterligare förhindra detta.
Mitt svar kommer istället att handla om det yttersta skyddsnätet – försörjningsstödet- som handläggs
med myndighetsansvar i våra stadsdelnämnder.
I majoritetens budget framgår tydligt att den enskilde i socialtjänsten ska bemötas professionellt,
kompetent och objektivt. Vidare framgår att respekten för den enskilde individen är avgörande för ett
bra bemötande.
Jag vill inledningsvis säga att en stark decentraliserad kommunal organisation med lokal kunskap om
stadsdelen och dess innevånare – såsom i vår SDN-organisation - ger mycket bra förutsättningar för
socialtjänsten och innebär i sig goda förutsättningar för närhet och kontroll.
Det bör också påpekas att det ofta är mycket svårbedömda enskilda ärende som ska hanteras av
socialtjänstens personal men också av de förtroendevalda i de sociala utskotten.
Hur stor är omfattning av bidragsfusket inom Göteborgs stad i dag ?
Alla är medvetna om att det finns ett mörkertal kring omfattning av fusk och bidragsbedrägerier i
socialtjänsten. Detta trots omfattande kontroller. Stadsdelarna kan- när fusk har uppdagats- dock
redovisa alltifrån något enstaka polisanmält fall per år till dryga dussinet i de större stadsdelarna.
För att kunna angripa ett problem med bidragsfusk krävs kunskap och information om fuskets art och
utbredning. Om denna kunskap inte finns idag : hur avser du att inhämta denna kunskap och
information. ?
Jag anser att socialtjänsten i våra stadsdelsnämnder har både kunskap och kompetens att både ge
bistånd till de som behöver och minimera fusket.
Det är mycket viktigt att handläggarna från början informerar klienterna om förutsättningarna för
försörjningsstödet redan från början, vilka regler som gäller och vilka rutiner som används för att
kontrollera riktigheten i uppgifterna. Därefter görs olika rutinmässiga kontroller.
Andra kontroller görs vid skälig misstanke exempelvis kontakt med tidigare kommun eller stadsdel
eller kontroll av andrahandskontrakt där man misstänker att lägenhetsinnehavare redan fått
socialbidrag.
De svåraste bedömningarna sker dock vid jourbesök där man ansöker om bistånd om en akut situation
då socialtjänsten både ska bedöma riktigheten i uppgifterna men samtidigt har ett oavvisligt krav att
förhindra att personer hamnar i nöd.
Vad avser kommunstyrelsens ordförande att göra för att förbättra kontrollen av bidragsfusk i
Göteborgs stad, såväl på kort som på lång sikt ?
Möjligheten till fusk är inte bara en kontrollfråga utan hänger samman med hur vi i övrigt arbetar med
sociala frågor i våra stadsdelar. Här är några punkter som är viktiga för ett minskat fusk :
a) Behålla en starkt decentraliserad kommunal organisation som ger goda förutsättningar för
lokalt socialt arbete och mindre fusk.
b) Minska det socialadministrativa arbetet i socialtjänsten och öka klientkontakterna –framförallt
med de långtidsberoende.
c) Öka samverkan med AF och FK genom exempelvis Jobbhörnan och samordningsförbunden
d) Fortsätta utvecklingsarbetet både i SDN och kommuncentralt för ett minskat försörjningsstöd.
e) Följa utvecklingen vad gäller samkörningar för ett ökat IT-stöd i socialtjänsten
Pelle Berglund (s)
