Sol-el skolning på Satakunta ammatti

Björneborg 26.3.2014
Sol-el skolning på Satakunta ammatti-opisto
Sol-el paneler finns flera olika av och deras verkningsgrad varierar mellan 8-20%, man kopplar gärna
in panelerna i serier som alla har egen inverter så uppnår man en bättre effekt och behöver mindre
kabeldragningar. Med en MPP (Maximum Power Point)-tracker söker panelen den bästa vinkeln och
kan höja den egentliga effekten på panelen.
I Finland fungerar panelerna över lag bättre då vi har ett kallare klimat som höjer effekten på
panelerna, då temperaturen stiger över 25°C sjunker verkningsgraden på panelerna med 0,4-0,5 %
för varje grad. Detta gäller kisel panelerna. På vissa paneler kan man applicera ett tunt skikt som
hjälper till att ytan på panelen inte reflekterar utan absorberar. Dessutom har det betydelse hur
kiseln är gjord på ytan av panelen, samt hurudan textur ytan har. Den vanligaste storleken på panel är
nu 1 m * 1,6 m, 250W, man kopplar ihop flera paneler för att få en string som man sen kopplar till
invertern. För att undvika mikrosprickor i panelerna drar man nuförtiden alla kablar på baksidan och
gör så få genomgångar som möjligt och får maximal yta för solen. På varje panel finns en bricka med
teknisk data om panelen och den bygger på tester gjorda under testförhållanden med 25 °C och
1000W/m², α var 1,5.
Man kan ha systemet On-Grip eller Off-Grid, där är On-Grid ett sådant system att man är inkopplad
till elnätet men använder alltid primärt själv det man producerar men ifall produktionen överskrider
konsumtionen matas det direkt ut i nätet, motsvarande ifall man producerar mindre än behövligt
köper man från nätet resterande mängd el. Off-Grid betyder att man har en primär användning och
ofta dessutom en sekundär vart man lagrar den el man producerar i t.ex. ackumulatorer. Dessutom
kan man ha ett dubbelt OnGrid/OffGrid system där det automatiskt endera lagrar eller säljer elen till
nätet. Alla system som man kopplar till nätet kräver en tvåvägs elmätare. Som tumregel kan man ha
att om man kopplar i serie paneler höjer man spänningen men om man kopplar dem bredvid
varandra höjer man strömmen. En sak som kan vara problematisk ifall man själv vill bygga sitt system
och inte köper ett komplett är komponenternas kompabilitet gentemot varandra, det är ofta små
skillnader men de kräver allt som oftast adapter iallafall. En annan viktig sak att kontrollera i tekniska
datan är max output på panelen så att man kan dimensionera säkringarna efter det. Kom ihåg att
nästan alla utrustningar kräver nätström för att kunna fungera och upprätthållas, samt nätanslutningar
till internet.
Skuggningen som man kan få från flaggstänger, pipor, träd, stolpar osv. leder till förlorad el
produktion men verkan kan minimeras ifall man använder ”ohitus dioder” så kan man leda förbi det
skuggade området och upprätthålla produktionen. Man skall alltid komma ihåg att panelerna
producerar enligt den sämsta panelen. Vid fastsättningen oberoende av tak material skall man
komma ihåg att själva panelerna borde vara fast i glidplåtar så at värmekrympning/förlängning kan ske
utan att det blir skador på utrustningen. Kiselkristall paneler förlorar mest i produktion på grund av
skuggningar. Bästa vinkeln för panelerna är mot söder och 35-45° lutning, men kvällstid är det
optimalt med 30° lutning.
Man kan ha en tracker på panelerna som svänger panelen efter solen utmed dagen och då uppnår
man 40 % mera effekt på panelen. Det är på kommande paneler som man kan använda som
byggelement och väggar, för passiva lösningar finns det redan olika alternativ samt för sol-värme.
De flesta elbolag tar gärna emot micro produktion men det krävs alltid att man fyller i ansökan till
vederbörande bolag, förutom detta behöver man oftast lov från kommun, hurudant lov man behöver
beror ju på anläggningens storlek och placering, oftast är det ju iallafall fråga om någon sorts
fasadförändring. För att kunna koppla fast till ett nät krävs att utrustningen uppfyller en viss standard,
detta gäller också kablar o.d. Det krävs en säkerhets avbrytare för hela systemet som placeras så att
nätoperatören kan komma åt den. I bruk tagnings kontroll är obligatorisk för alla systemen.
Leverantörer erbjuder ofta skolning i hur deras paket skall installeras och köras igång samt hurudan
service systemet kräver, skolningen brukar ta ungefär 2 dagar. De flesta leverantörer hjälper också till
med planering av systemet så att alla komponenter passar ihop och invertrarna klarar av spänningen.
Alla paneler kräver iallafall bra luft cirkulation bakom panelerna för att de skall kylas ner så bra som
möjligt, och det kan vara bra att jorda metallelementen från taket. I Björneborgs trakt har man räknat
med att den optimala vinkeln för en panel skulle vara 45° och då i sydväst riktning, t.ex. i Bremen är
den optimala vinkeln 36°. Vikten på panelerna med fastsättning har stor betydelse då man börjar
planera för vikten kan bli upp till 200-250 kg/m². Ifall man tänker producera över 50kVA måste man
vara beredd att betala ”valmistevero” . Återbetalningen (TMA) kan man räkna ut enligt följande
𝑇𝑀𝐴 = 𝑙𝑛 ∗
IR = Real investeringen efter möjligt stöd
1+𝑝
�𝐼𝑅 ∗ (𝑝 − 𝑑)�
÷ 𝑙𝑛 ∗ �
�
𝐸𝐾 ∗ 𝑆𝑂𝐻
1+𝑑
EK =Årsenergi produktionen (den som ersätter den inköpta)
SOH = Inköpspriset på el
p = elprisets höjning per år
d = degradationen (ca -0,6% årligen)