Föreläsningens argument
0 Ingenting kan vara så negativt för lärandet som dåliga
bedömningar
0 Bedömning använt på rätt sätt är däremot det bästa
didaktiska redskapet för att främja lärandet
0 Skolans personal behöver återerövra en förlorad
bedömarkompetens
0 Bedömning för lärandet kan förbättra resultaten med
100 procent
0 Det är nödvändigt att ha en bedömningspolicy
Copyright Christian Lundahl
Utvärdering och bedömning
Central
Lokal
Utvärdering
Summativa
syften
Formativa
syften
Bedömning
Kunskaper
Copyright Christian Lundahl
Beteende
Visible learning
0 Hattie 2009 har analyserat resultaten av 50000
effektstudier:
”[T]he biggest effects on students learning occur when
teachers become learners of their own teaching, and when
students become their own teachers” (2009:23)
Bedömning för lärande hjälper lärare att se hur de kan
förändra sin undervisning och det hjälper eleverna att se
vad de kan, vad de förväntas kunna och hur de ska lära sig
det. Läroprocesser är oförutsägbara – därför måste de
konstant synliggöras
Copyright Christian Lundahl
Att synliggöra, men vad och
hur
Copyright Christian Lundahl
Konventionella bedömningar
0 Är skriftliga
0 Har skrivits av enskilda elever och inte i grupp
0 Har skrivits utan hjälpmedel
0 Har besvarats under tidsbegränsning
0 Börjar med enkla frågor men blir successivt svårare
0 Har begränsat svarsutrymme
0 Bedöms med poäng (eller motsvarande) som vägs
samman till en totalpoäng eller ett provbetyg
0 Konventionella prov är uppbyggda precis som
intelligenstester
(Jönsson 2009:10)
Copyright Christian Lundahl
Problem med konventionella
bedömningar
Copyright Christian Lundahl
Red pen mentality - bristfokus
Utdrag 7: Ett enda litet fel
Lärare : Vi har haft ett par stycken rättstavningsprov
där, och på första hade
du ju 39 av 40 poäng på och det andra 42 av 42. Så det
var alltså …
Mamma : Mm.
Lärare : … ett enda litet fel på dom.
(Hofvendahl 2010)
Copyright Christian Lundahl
Symboliskt och ytligt lärande
0 ”Jag kan lära in 60 siffror i rad om jag får dom på papper i
en timme.”
0 ”Tänk dig att på mitt svagaste ämne, engelska, fick jag 101,5
av 120. 7:e i klassen, och vi är ca 25 i klassen. På de andra
proven har jag varit 2:a och 3:a i klassen.”
0 ”Något annat som är kul är när jag slår en i min klass som
heter Mats Hansson, för han och jag är ganska lika i många
ämnen.”
0 ”Jag tänker nog mycket på att bli färdig fort. Har någon av
mina kompisar blivit färdiga före mig känner jag mig
jättestressad. Och då kan jag inte koncentrera mig.”
Copyright Christian Lundahl
Bedömning och motivation för
den högra hjärnhalvan
Copyright Christian Lundahl
Platsbanken 2011
(www.arbetsformedlingen .se)
Art director
Vi söker dig som
Har en eftergymnasial utbildning med inriktning mot IT, grafik eller motsvarande. Du
har erfarenhet av att arbeta i liknande roller tidigare och trivs med att arbeta i
projektform. Vidare har du goda kunskaper i Adobes produkter.
Som person är du kreativ, effektiv och bra på att samarbeta. Du har en helhetssyn och
trivs i en ledande roll.
Ekonomihandläggare
Är gymnasieekonom och som har kompletterat med högskolepoäng inom
ekonomiområdet ex. med poäng inom företagsekonomi. Då du kommer att arbeta i
en internationell och forskningsnära verksamhet är mycket goda kunskaper i
engelska i såväl tal som skrift ett krav för tjänsten.
Som person är du energisk, serviceinriktad, noggrann. Du har lätt för att motivera och
engagera och trivs med att samarbeta samtidigt som du kan arbeta självständigt.
Arbetet sker i nära samarbete med avdelningschefer och projektledare där en
pedagogisk förmåga att förmedla kunskap och att kunna motivera beslut inom
ekonomi är viktigt.
Det är meriterande om du har erfarenhet
att arbeta
med hemsidor.
Copyrightav
Christian
Lundahl
De yttre incitamentens effekt på
inre motivation
0 Hämmar självständigt tänkande
0 Skapar stress
0 Leder till beroende av bekräftelse
0 Kortsiktigt och snävt tänkande
0 Kan hämma kreativitet
0 Kan hämma problemlösning
0 Uppmuntrar till fusk eller genvägar
Copyright Christian Lundahl
Yttre krav har också effekter på
lärares undervisning
0 Lärare blir mer kontrollerande än stödjande
0 Vågar inte stanna upp och säkerställa förståelse
0 Blir mer föreläsande, kritiserande, berömmande,
styrande (lotsning)
0 Ger inte eleverna tid att hitta sina inre motiv
Elliot & Dweck 2005 s. 362
Copyright Christian Lundahl
Från yttre till inre motivation
0 Traditionella uppfattningar om motivation bygger på
föreställning att det går att betinga fram lärande och
gott beteende med belöningar och bestraffningar. Det
kallas behaviorism.
0 Ny motivationsteori bygger på föreställningar om
individens behov av att styra och reglera sig själv mot
ökad kompetens. Det kallas Self-Determination
Theory (SDT) – Självbestämmande teori. Eleverna
måste utveckla egna motiv till lärandet
Copyright Christian Lundahl
Att främja självständiga motiv till
lärandet
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Lyssna in
Ställa frågor om elevens intressen
Erkänna elevernas perspektiv på saker och ting
Reflektera kring elevernas frågor
Läraren visar, paradoxalt nog, hög grad av delaktighet i
läroprocesserna och står för både motstånd och
erkännanden (Elliot & Dweck 2005, 304)
Optimerar elevernas utmaningar
Ge möjlighet att utforska och experimentera (s. 580)
Möjlighet att göra egna val (s. 586)
Skapa lärandemål
Copyright Christian Lundahl
Bedömning och kunskapssyn
Copyright Christian Lundahl
1990 - Från kunskap till
”kunskapande”
Lpo/Lpf 94 signalerar en övergång från en syn
på kunskap som substantiv till en syn på
kunskap som verb, som något performativt.
Det påverkar bedömandet
Copyright Christian Lundahl
Kursplanerna 2011, Svenska 1
gymnasiet
Kunskapskrav Betyget A:
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt
förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt
genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven
med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande,
begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och anpassat till syfte,
mottagare och kommunikationssituation. Eleven har god
åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något
presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl
integrerat i den muntliga framställningen. /…/
Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter
samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och
ger nya, relevanta perspektiv. I sitt arbete värderar och granskar
eleven med säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande
regler för citat- och referatteknik.(Svenska kunskapskrav 2011)
Copyright Christian Lundahl
Hur ser vi på progression
0 Det relativa betygssystemet mätte progression som
skillnader mellan individer
0 Det tidigare betygssystemet såg progression som
skillnader mellan olika typer av kunskaper
0 Det nya betygssystemet slätar ut skillnaderna mellan
olika kunskaper men betraktar dem kvantitativt
Copyright Christian Lundahl
C och A Svenska skrivning
De texter eleven skriver är tydliga och i hög grad nyanserade och
detaljerade. De innehåller utveckladevälutvecklade gestaltande
beskrivningar, god språklig och stilistisk variation samt
berättargrepp och textbindning av utveckladvälutvecklad och
nyanserad karaktär. I sina texter använder eleven med mycket
god säkerhet språkets normer och anpassar på ett
utvecklatvälutvecklat och nyanserat sätt innehåll, struktur, ord
och begrepp till olika texttyper och genrer. Eleven använder
också med god säkerhet olika hjälpmedel för skrivande och gör
utveckladevälutvecklade bearbetningar av sina texter mot ökad
uttrycksfullhet, tydlighet och kvalitet. Utifrån egna och givna och
egna kriterier avger eleven utveckladevälutvecklade konstruktiva
konstruktiva omdömen om egna och andras texter.
Copyright Christian Lundahl
Ny kunskapssyn – nya per/formativa
bedömningstekniker
1. Eleverna måste vara medvetna om kunskapens
kvaliteter (mål/syfte och kunskapskrav)
2. De måste ges möjlighet att i handling (verb) visa var
de är och hur de tänker
3. De måste se och uppleva att deras kunnande ökar
4. De måste ges möjlighet att arbeta mot målen innan
slutbedömningen
Copyright Christian Lundahl
Klassrumsbedömningens aspekter i lärandet
1.
2.
3.
4.
5.
Tydliggöra målen och få eleverna att dela
skolans intentioner och skolans kriterier för
framgång
Skapa effektiva klassrumsdiskussioner, frågor,
aktiviteter och uppgifter som skapar
bevis/tecken på elevernas lärande
Ge feedback som för lärandet framåt
Aktivera eleverna som resurser för varandra
Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande
Copyright Christian Lundahl
1. Tydliggöra målen och få eleverna att dela
skolans kriterier för framgång
Att inte veta hur ”man ligger till” är inte ett argument
för betyg utan ett symptom på att ämnets syfte och
undervisningen är otydlig!
Copyright Christian Lundahl
Från prestationsmål till
inlärningsmål
0 Jag vill ha A i franska
0 Jag vill lära mig tillräckligt mycket franska för att klara
av de flesta vardagliga situationerna som kan uppstå
när jag reser till Frankrike
Elever som arbetar mot prestationsmål har svårare att
använda sina kunskaper i andra sammanhang än de
som prövas och eleverna får svårare att ta motgångar
(Dweck 1999)
Copyright Christian Lundahl
Syfte
Koppla syfte till undervisning till
bedömning = Alignment
Läraktivitet/undervisning Bedömning
Undervisningen i ämnet
Texter, samtalsövningar,
vård och omsorg ska syfta omvårdnadsövningar,
till att eleverna utvecklar praktik
kunskaper för arbete nära
patienter och brukare
inom hälso- och sjukvård
samt socialtjänst.
Rollspel där eleverna
försätts i
vårdsituationer,
teoretiskt prov över
begrepp eller får
beskriva dilemman.
Samtal med
vårdhandledare
Undervisningen ska
Texter/instruktionsböcker,
utveckla elevernas
laborationer med apparatur
kunskaper om
arbetsmiljö, säkerhet och
ergonomi för att minska
skaderisken för patienter
och
brukare samt personal.
Användning av
Copyright Christian Lundahl
medicinteknisk och annan
Skriftligt prov med
fakta och
reflektionsuppgifter
och/eller
demonstration av
teknisk färdighet.
Använd elevexempel
0 Använd bedömningsexempel från de Nationella
provens bedömningsanvisningar, eller anonymiserade
uppgifter från tidigare elever.
0 Se till att eleverna förstår vad som värderas och inte
minst VARFÖR
Copyright Christian Lundahl
Teachers are truely heroes!
You may not believe it, but teachers are truely heroes.
You often complain on teachers and say that they angry and throws
homework at you. But have you ever think what would have
happend if they wouldn’t? The first days will probably be like
heaven, but later then? When you have no aducation and when you
are going into collage? Then yoy will have so bad grades that youre
not gonna make it
But maybe some of you who's reading article are good at sports and
don’t need any schoolwork.
Okay, lets think that you’re playing basketball i NBA which is the
greatest league.
Imagine one day you will get hurt real bad, and you have to quit
basket basketball. Now, you have no good grades no collage
aducation and have never had a work before. You will never get a
job! And when you don’t have a job, you won’t get any money, and
if you don't have any money you can’t leave. /…/
(Skolverket, Ämnesprov English grade 9. Bedömning och exempel
2006, s. 27f)
Copyright Christian Lundahl
Bedömningsanvisning
Med direkt tilltal (You may not believe it, but), entusiasm och många
frågor anslår skribenten en personlig och intresseväckande ton
som skulle passa t.ex. på en webbsida eller i en insändare. Eleven
kommunicerar och resonerar med läsaren, exemplifierar och ger
ett genomtänkt intryck. Inledningen är emellertid starkare än
avslutningen, som hade kunnat fokusera mer på att förklara den
egna rubriken Teachers are truely heroes! Texten stannar vid ett
slags anrop som skulle ha vunnit på fler beskrivningar och större
tydlighet. Den ger ett något obearbetat och talspråkligt intryck
med vissa överhoppade ord (say that they angry; you who is
reading article). Stavning och meningsbyggnad fungerar, men
verbbehandlingen är genomgående osäker och ibland störande
(have you ever think; may had been; shall had listen). Eleven visar
flera exempel på ett relativt varierat förråd av ord och fraser
(throws homework at you; will probably be like heaven; Imagine
one day; So finaly), vilket stärker framställningen och ger flyt i
läsningen. Förväxlingarna leave/live; curses/courses och not now
kan möjligen missförstås. /…/Sammantaget bedöms texten
motsvarar målen för skriftlig färdighet.
Bedömning: Godkänd
Copyright Christian Lundahl
2. Skapa klassrumsaktiviteter som ger
bevis/tecken på elevernas lärande
Får eleverna visa vad de kan?
- Välj redovisningsmetod som passa ämnet och
eleverna
- Ställ ”rika frågor”
Är du säker på att du vet vad eleverna kan?
- Diagnostiska frågor
Copyright Christian Lundahl
Twittra om skolböcker ger
signifikant högre betyg
0 "The Effect of Twitter on College Student Engagement
and Grades," Journal of Computer Assisted Learning,
November 12, 2010, R. Junco, G. Heiberger, E. Loken
Copyright Christian Lundahl
No hands up!
Fördela frågor till ALLA elever utan att använda handuppräckning –
”fy vad elakt!”
Ge dem frågor och uppgifter som utmanar mer än kontrollerar.
Från förhörsledare till ”talkshow host”. Frågorna ska vara ett
”Fönster in i elevernas tänkande”
Ge eleverna mer tid
Bedöm inte svaren som rätt eller fel utan fråga vidare: hur tänker
du nu…, vad betyder det…, varför blir det så…
Få eleverna att gå från ”jag kan inte” till ”jag förstår inte”
Copyright Christian Lundahl
Konvergensfrågor och
divergensfrågor
0 Konvergensfrågor får eleven att söka sig fram genom
många svar till det rätta svaret
0 Divergensfrågor uppmuntrar eleven att komma på så
många alternativa svar som möjligt
0 Kombinera: Vad kan du göra med en filt och en sten?
(divergens) Sätt om möjligt dina användningar i
relation till fysikaliska principer (konvergens)
Copyright Christian Lundahl
Har eleverna förstått frågorna?
0 Använd trafikljus-metoden för att se om eleverna har
bedömnings-literacy
0 Använd utfallet som ett lärotillfälle. Att göra det
skrivna och individuella provet till något kollektivt
och muntligt är att vidga respektive elevs möjlighet
att visa vad den kan.
Copyright Christian Lundahl
3. Ge feedback som för lärandet framåt
Copyright Christian Lundahl
Återkopplingens fyra moment
1) Tydliggöra målet och/eller de specifika
kunskapskvaliteterna som skulle mötas
2) Utvärdera till vilken grad mål/kvaliteter mötts
3) Diagnostisera skillnaden mellan mål och resultat, eller
andras problem (felanalys)
4) Ge en lämplig lösning, förslag på åtgärd
“The issue with providing assessment for learning feedback
is related to working out how to move forward
(Black&Wiliam, 1998) along a progression (Harlen, 1998)
after noticing a ‘gap’ (Sadler, 1989)” (Parr & Timperley
2010, s. 80)
Copyright Christian Lundahl
Identifiera missförstånd och utmana dem
Copyright Christian Lundahl
Ju mer lärare gör den här typen av
återkoppling desto bättre blir elevernas
resultat (r=0.675)
“Keri have a look at my recount – see how it is talking
about what has already happened. A recount is about
something – an event or experience – that has
happened. Yours is not all about something that has
happened. Can you change yours so you are writing
about what has happened instead of what you are
going to do?”
“. . . I would suggest that you read this account out loud to
a partner. This would help you to see where you need to
put in punctuation to break it up so the reader can
understand it better.” (Parr & Timperley 2010, s. 80)
Copyright Christian Lundahl
4. Aktivera eleverna som resurser för
varandra
Gör det individuella till något kollektiv
Arbeta med kamratbedömning
Copyright Christian Lundahl
Diskutera resultaten offentligt. Lärande
är kollektiva processer!
Rättandet av skripta - ’De Emendatione Scriptorum’
Det är:
”välbetänkt att genomgå rättelserna icke tyst eller
mumlande utan med hög röst, så att alla få del av vars
och ens såväl fel som förtjänster, varigenom de lära sig
att under ädel tävlan [’honesta aemulatione’] för
framtiden undvika de förra och efterlikna de senare”
(1649, s. 80)
Copyright Christian Lundahl
Kamratbedömning med yngre barn
En elev, vi kallar honom Kalle, läser upp en bit ur ”Kattis och den magiska kristallen” som
är en del av en bokserie han skriver (han skriver mycket och det blir till små böcker).
Innan Kalle läser upp har en kamrat läst och gett gensvar. Kamraten har tillsammans
med Kalle tittat på stavfel och strukit under dem. De är ännu inte rättade.
När Kalle läst upp får eleverna som sitter nära och runt om för att höra bra kommentera
det som de hört utifrån frågeställningen: hur man kan skriva en berättelse som är
intressant och beskrivande. Kamraterna ger följande återkoppling:
0 Du skriver berättande text och vi ser bilder.
0 Du beskriver detaljer.
0 Du beskriver miljö och ljud.
0 Du har med känslor.
0 Det är spännande att lyssna på dina berättelser och det är spännande att läsa dem.
0 När man läser vill man höra fortsättningen.
0 Du läser med inlevelse.
Copyright Christian Lundahl
Klasskamraterna ska också säga vad de tycker att Kalle behöver utveckla och
lyfter då fram att han behöver se över sin stavning bättre: ”Det är svårt att
läsa din text med många stavfel”, säger en elev.
Efter elevernas återkoppling kompletterar Ulrika (läraren) med sina
kommentarer. Hon säger att texten innehåller mycket dialoger och att Kalle
därför bör tänka på:
0 Att använda talstreck i början av dialogen.
0 Att du börjar på ny rad när någon talar och när du byter talare.
0 Att du kan försöka varva dialoger med att berätta om det som händer.
Ulrika frågar sedan hur Kalle tänker arbeta vidare med sin text. Kalle säger att
han ska renskriva Magiska kristallen på dator. (Andra elever tipsar om att det
finns stavningsprogram och då få man tips på hur ordet ska stavas. Att om ett
ord är felstavat syns det med en röd linje under ordet). Kalle säger också att
han ska renskriva sina böcker som han skrev i 1:an, 2:an och 3:an. ”De kan bli
böcker att läsa för yngre barn”, säger han. Ulrika kommenterar och säger ”Du
har många bilder i dina första böcker. Hur gör vi med dem? Jag kan scanna in
dina bilder så att de kommer med i första böckerna”. Magiska kristallen som
Kalle skrivit i fyran innehåller dock inga bilder, bara en karta. Kalle
kommenterar: ”den boken är för äldre elever, den behöver inte bilder. Jag
skriver så att det skapas bilder.”
Copyright Christian Lundahl
5. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget
lärande
Skolan blir lätt en plats dit eleverna går för att se lärare
arbeta. Bara den som är aktiv i sitt lärande lär sig. En
viktig förutsättning är att lära eleverna att smart är
inget du är utan något du kan bli.
Det gäller att skapa ett utgångsläge där elever känner
att den kan bli i princip vad som helst om man
anstränger sig och lär sig att arbeta på rätt sätt.
Copyright Christian Lundahl
Betyg och bedömning
Lgr2011
Mål
Skolans mål är att varje elev
• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och
ställa egen och andras bedömning i relation till de
egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
Copyright Christian Lundahl
Halva rättningar
0 Ingen poäng ”comment only” kan användas här. Tre
uppgifter har du inte löst på rätt sätt. Fundera över
vilka det kan vara, vilka du kände dig osäker över, och
förklara vad du tror gick fel.
0 I en uppsats kan man sätta G (grammatik), S
(stavning), P (punkt/komma) vid det stycke där något
har blivit fel (raden för yngre barn). Eleven ska sedan
själv upptäcka felet och åtgärda det.
Copyright Christian Lundahl
Pre-flight checklist
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och varför?
Skriver du det viktigast först?
Innehåller din text bara den information läsaren behöver?
Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar
eller frågor?
Använder du nyckelord och verb i rubriker?
Använder du samma ord varje gång du nämnde en företeelse?
Har du skrivit ut alla förkortningar?
Använder du många engelska ord?
Har du slagit upp alla ord du är osäker på?
Har du gjort en stavningskontroll?
Har du korrekturläst med papper och penna?
Har du låtit någon annan läsa din text?
Copyright Christian
Lundahl(2008): Tydliga texter
Forsberg
Det är inte en till sak som ska göras
– det ligger redan i uppdraget
Copyright Christian Lundahl
Skolans syfte
4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och
elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Den ska främja alla barns och elevers utveckling och
lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska
också förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska
värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika
behov. /…/
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen
främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till
aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande
individer och medborgare. (SFS 2010:800)
Copyright Christian Lundahl
Vad är då skolans resultat?
0 Kunskaper
0 Utveckla aktivitet, kreativitet och individuellt ansvar
0 Livslång lust att lära
0 Respekt för människors lika värden
0 Demokratiska värderingar
0 Se de egna behoven
0 God kommunikation med hemmen
Copyright Christian Lundahl
Bedömning för lärande – ”the missing link”
Copyright Christian Lundahl
Bedömning för lärande konklusion
SYNLIGHET – DELAKTIGHET – ANSVAR
Copyright Christian Lundahl
Mot en policy för bedömning
Syftet med en policy är att markera:
0 Vilken värdegrund (syn på elever, lärande, kunskap) skolans
bedömningar vilar på
0 Att all bedömning ytterst syftar till att främja lärande
0 Att bedömning och undervisning hör ihop
0 Att eleverna har möjlighet till inflytande över hur de ska visa sitt
kunnande
0 Att formativ och summativ bedömning sker i balans och att det
tas fram ett schema för årets viktigaste prov
0 Att det sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete kring bedömning
0 Att pedagogerna får det stöd som behövs från ledningen för att
utveckla bedömningen tillsammans, att samsyn råder
0 Att bedömningsarbetet utvärderas och följs upp
0 Att det finns en plan för hur skolans mål och resultat
kommuniceras, där lärandemålen står i centrum
Copyright Christian Lundahl
Exempel på värdegrund för
bedömning
Skolan som en lärande kultur/lärandegemenskap
Att eleverna frågar sig vad har jag lärt mig idag
Att lärarna funderar på i vad mån de kan vara en ”felkälla”
Fokus på vad eleverna lärt sig inte vad de gjort
Väcka elevernas egna intresse för att dokumentera sina
framsteg och sin utveckling
0 Tydliggöra rektors ansvar för att balansera kontroll och
lärande
0 Utgå ifrån att elevernas olika förståelse av X är en källa att
bygga lektioner av
0 Att eleverna känner att de får visa vad de kan på ett
rättvisande sätt
0
0
0
0
0
Copyright Christian Lundahl
Det finns ett vägval att göra och det böra vara
lärarna som gör det
Två vägar för bedömning:
Regeringens: Mäta, jämföra, förbättra
Forskningens: Bedöma, förstå, utveckla
Copyright Christian Lundahl
Diskussionsfrågor
0 Hur kan vi som lärare återta initiativet över skolans
0
0
0
0
0
bedömningar?
Hur ser vi på relationen mellan bedömning och motivation?
Hur ser vi på relationen bedömning och
undervisning(splanering)?
Vilken eller vilka formativa bedömningsstrategier lämpar sig i
mina klasser/ämnen och vilka kan vara svårare att tillämpa?
Hur kan vi kommunicera elevernas resultat till dem själva och till
deras föräldrar och till kommunledningen så att lärandet hamnar
i fokus och inte statistik?
Hinder och möjligheter med de nya kursplanerna och betygen…
Copyright Christian Lundahl
Tid för självbedömning – lärare och
rektorer (skala 1 till 5)
1.
2.
3.
4.
5.
Jag förstår och kan artikulera målen för undervisningen
innan undervisningen påbörjas
Mina studenter blir regelbundet informerade om mål
och betygskriterier på ett sätt så att alla förstår dem
Mina elever kan beskriva vilka mål de ska nå, var de är
nu och hur de ska nå målen. De vet vad som följer i deras
lärande
Jag kan omvandla mål och kriterier till
bedömningsformer som ger korrekt information om hur
det går för eleverna
Jag använder löpande klassrumsbedömningar när jag
hjälper eleverna och/eller planerar (om) min
undervisning
Copyright Christian Lundahl
Forts.
6. Den feedback jag ger till eleverna är beskrivande,
konstruktiv, frekvent, omedelbar och hjälper eleverna
i deras planering av sitt fortsatta lärande
7. Mina elever är involverade och aktiva i bedömningen
av sig själva och sina klasskamrater och använder
feedback för sitt fortsatta lärande
8. Mina elever är aktiva i klassrumsdialogen om sitt och
de andras lärande och tar därmed ansvar förr det
egna och klasskamraternas lärande
9. Jag förstår relationen mellan bedömning, motivation,
framsteg och självkänsla (Fritt från Rick Stiggins
2009:135)
Copyright Christian Lundahl
Självskattning skolledare
Bedömningspolicy
0 Skolan har antagit en vägledande bedömningsfilosofi eller
värdegrund för bedömningar.
0 Vår bedömningspolicy är till för att skapa lust och möjligheter och
bygger inte på krav och regleringar.
0 Bedömningspolicyn är också synlig i personalpolicy och
personalutvärderingar.
0 Bedömningspolicyn genomsyrar utvecklingspolicyn
0 Budgetfördelningen bygger på att tillgodose behoven både av
bedömning för lärande och av lärande.
0 Vi har identifierat vilken bedömningspolicy som på ledningsnivå
skapar bäst förutsättningar för praktiken.
0 Vårt arbete med att utveckla bedömningspolicy är systematiskt.
0 Vi utvärderar vår bedömningspolicy rutinmässigt.
0 Vår vision definierar hur bedömning hör ihop med undervisning och
lärande.
0 Vi definierar framgång som framgång för alla elever.
Copyright Christian Lundahl
Resultatproduktion och
resultatkommunikation
0 Det finns en tydlig plan över årets alla summativa, eller större,
bedömningar, där såväl mål framgår som hur resultaten ska
0
0
0
0
0
0
0
användas.
Det finns ett schema som koordinerar nationella prov/utvärderingar
och olika typer av lokala bedömningar/utvärderingar.
Kommunikationen med föräldrarna fokuserar på elevens prestationer
i förhållande till mål och kriterier.
Mål och kriterier har anpassats till att bli elev- och föräldravänliga.
Skolan använder ett webbaserat system för att kommunicera resultat.
Skolan försäkrar sig om att informationen når fram.
Skolan rapporterar resultaten till föräldrarna på fler sätt än via
statistik.
Eleverna har möjlighet att vara med och påverka formen för att
redovisa/presentera sina arbeten.
Copyright Christian Lundahl
Lästips
Följ även min blogg: www.skoloverstyrelsen.se
Copyright Christian Lundahl
