Sveriges universitets& högskoleförbund
2012-03-13
Dnr 11/158
Arbetsgrupp rörande gemensam examen på forskarnivå
SUHF:s presidium beslutade, på styrelsens uppdrag, den 13 mars 2012 att tillsätta en
arbetsgrupp rörande gemensam examen på forskarnivå.
Syftet med gruppen är att tydliggöra problemen med gemensamma examina på forskarnivå
samt föreslå rekommendationer till en gemensam hållning för förbundets medlemmar.
Gruppens uppdrag är att
- belysa utmaningar i implementering
- föreslå lösningar
- föreslå rekommendationer
- föreslå vilka delar av Högskoleförordningen som bör revideras och vilka av
dessa som SUHF bör driva.
Arbetsgruppen ska senast den 31 augusti 2012 lämna förslag till styrelsen.
Initiativ som kan innebära kostnader för förbundet ska stämmas av med presidiet.
Sammansättning ska vara:
- Helen Dannetun, Linköpings universitet, ordförande
- Mikael Alexandersson, Högskolan i Halmstad
- Lotta Hansson, SLU/Uppsala
- Eva Malmström Jonsson, KTH
- Pär Svensson, Lunds universitet.
SFS har rätt att utse en person. Gruppen får själv adjungera de personer man anser
nödvändiga för hela eller delar av uppdraget. Kansliet ställer sekretariatsresurser till
arbetsgruppens förfogande.
Underlag till uppdraget finns om bilaga:
- Uppdrag för SUHF:s arbetsgrupp rörande gemensam examen för forskarutbildning –
bilaga, Pär Svensson, Lunds universitet.
1
2012-03-02
Pär Svensson
Internationella relationer
Uppdrag för SUHF:s arbetsgrupp rörande gemensam examen
för forskarutbildning – bilaga
Sedan 2010 kan svenska högskolor utfärda gemensam examen
för forskarutbildning med andra lärosäten. Svenska
lärosäten har påbörjat utredningsarbeten med målet att
upprätta råd, riktlinjer eller föreskrifter för gemensam
examen på forskarnivå vid det egna lärosätet. Ett fåtal
lärosäten deltar idag i utbildningsprogram som leder fram
till gemensam examen på forskarnivå, och flera har eller är
i färd med att söka finansiering för liknande samarbeten.
Ett antal utmaningar har uppstått i arbetet med att skapa
interna riktlinjer och med implementering av
utbildningsprogram som leder fram till gemensam examen. Vid
en konferens i Lund den 2 september 2011 identifierades ett
antal gemensamma utmaningar rörande gemensam examen på
forskarnivå. Vid konferensen deltog 64 personer från 19
lärosäten (dokumentation finns på http://www.jointphd.se)
Deltagarna föreslog att svenska lärosäten bör vara
proaktiva och ha en gemensam hållning rörande dessa
utmaningar, samt att SUHF skulle tillfrågas om de såg
möjligheter att samordna sådant arbete.
Exempel på identifierade utmaningar
1. Förordningstexten är svår att tolka och tillämpa på
forskarnivån
HF är förmodligen inte skriven utifrån de särskilda
premisser som råder för forskarutbildningsnivån. I
början av varje enskilt doktorandprojekt finns oftast
endast en grov plan och bra idéer, som justeras under
utbildningstiden. Forskarutbildningen är i första
hand en färdighetsträning. Avhandlingsarbetet kan
inte jämställas med en kurs.
Enligt 6 kap. 11b § ska högskolan genom
överenskommelsen ha säkerställt att varje del av
utbildningen anordnas av något av de lärosäten som
ingår i utbildningssamarbetet. Vad menas med ’del’
och ’anordna’ för forskarutbildning?
Postadress Box 117, 22100 Lund, Besöksadress Byrålogen, Paradisgatan 5C, Telefon dir 046-222 77 42,
växel 046-222 00 00
Telefax 046-222 41 11, E-post [email protected], Internet http://www.lu.se/intsek
2
2. Var antagning ska ske? A): Vilken instans ska anta
till hela det gemensamma utbildningsprogrammet? B)
Kan antagning ske vid ett eller flera lärosäten?:
HF är inte entydig vad gäller antagning. Det står i
HF 6 kap 11b (2:3) § att ”av överenskommelsen ska det
framgå .… vid vilket eller vilka av de lärosäten som
anordnar en del av utbildningen en sökande till
utbildningen ska antas” samtidigt som det anges i HF
6 kap 11b (2:4) § att ”av överenskommelsen ska det
framgå .… att högskolan får anta sökande bara till
den del av utbildningen som högskolan ska anordna”.
3. Andra frågor rörande antagning: Vad händer om en
doktorand som är antagen till ett gemensamt program
avbryter sin gemensamma utbildning och söker en
forskarutbildning enbart i Sverige?
4. Anställning eller stipendium: Ska doktorand behålla
anställning i Sverige när period utomlands genomförs?
Kan en student som kommer med stipendium från
utländskt moderuniversitet begära att få påbörja en
forskarutbildning enbart vid svenskt lärosäte – och
på så sätt erhålla anställning? Valet mellan
stipendiefinansiering eller anställning är sannolikt
beroende på moderuniversitetets regler/rutiner.
5. Utbildningens längd: SUHF har genom en arbetsgrupp
bildat sig en uppfattning om forskarutbildningens
längd och behovet av att ändra till 3-årig
forskarutbildning. Arbetsgruppens slutsats var att
långt ifrån alla andra länder har 3-åriga
forskarutbildningar och att det för doktoranden i
praktiken ofta blir längre forskarutbildning än 3 år.
Det finns samtidigt kvalitetsskäl att upprätthålla
den 4-åriga utbildningen. SUHF menade att det inte
finns anledning att verka för övergång till 3-årig
utbildning.
Det kvarstår dock utmaningar kring samverkan mellan
Sveriges 4-åriga forskarutbildning och 3-åriga
utländska utbildningar för gemensam examen. Förslag
1: Genomföra forskarutbildningen i Sverige snabbare –
dvs inom 3 år. Förslag 2: Förhandla med partners att
göra 4 årig utbildning. Förslag 3: Studenten
tillgodoräknar studier på MSc nivå (måste ske på
studentens begäran, kan inte användas som
behörighetsgrundande). Förslag 4: Det 4:e året i
Sverige likställs med postdoc för 3-åriga
utbildningar? – utländsk PhD på 3 år + 1 års postdoc.
Man bör titta på examenskraven snarare än tiden.
6. Handledning: En diskussion rörde antalet handledare
och huvudhandledare. Ett förslag var att utse en
3
handledare vid respektive lärosäte och att de kommer
överens om vem som ansvarar för vad. Ett annat
förslag var att huvudhandledare skall utses vid det
lärosätet där studierna bedrivs. Ett tredje förslag
är att utse ett ”lead university” där huvudhandledare
och huvudadministrationen finns. Ett fjärde är att en
”academic board” ansvarar för att följa upp
studieplan och utse handledare. Ett femte förslag var
att den professor som är projektansvarig skall vara
huvudhandledare för att skapa en helhetsbild.
7. Registrering: LADOK bör utvecklas så att man kan
registrera gemensamma doktorander – dels för dubbel
och dels för gemensam examen. Ett förslag är att
särskilda koder upprättas i LADOK.
8. Studieplan: Varje svenskt lärosäte som bedriver
forskarutbildning skall ha en allmän studieplan inom
varje ämne och för varje doktorand ska en individuell
studieplan finnas. Vad som skall stå i studieplanerna
framgår också av högskoleförordningen. Vad som skall
stå i de avtal som sluts mellan lärosäten som vill ge
ut gemensamma examensbevis framgår delvis av 6 kap.
11 § och i övrigt är det beroende av vad för slags
utformning av utbildningen lärosätena vill avtala om.
Det föreslogs att det är bra att bilägga individuell
studieplan till ett Student Agreement.
9. Trygghetssystem: Räcker nuvarande försäkringssystem
för gemensamma doktorander? Hur hanterar man
långvariga sjukskrivningar och föräldraledigt samt
engagemang i studentfackliga organisationer?
