JOMALA KOMMUN
DELGENERALPLAN FÖR BRÄNDÖ BY
PLANBESKRIVNING
Beskrivningen avser planförslaget som är daterat den 23 juni 2016.
Lantmäteriverkets flygfoto över området
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
I
INLEDNING ………………………………………. 2
II
MÅLSÄTTNINGARNA…………………………… 3
III
BASFAKTA………………………………………… 5
IV
DELGENERALPLAN……………………………… 8
V
PLANENS KONSEKVENSER……………………. 10
Bilagor:
Naturvårdsinventering
Fågelinventering
Fornminnes- och kulturmiljöinventering
Samrådsprotokoll
2
I INLEDNING
I slutet av år 2013 anhöll ägarna till fastigheten Skrinet 3:52 om att få detaljplanera sin
fastighet. Fastighetens areal är 5,3 ha och önskemålet var att ca 4 nya tomter kunde styckas.
För att beakta likabehandling av markägare borde också de angränsande fastigheterna ingå i
detaljplanen. Detta skulle ha betytt att tätbebyggelse bildas på området, vilket brändöborna
dock motsatte sig. Därför bestämde kommunstyrelsen på basen av anhållan från ägarna till
fastigheterna 2:15, 2:35, 2:36, 2:44 och 2:46, vilkas markägande omfattar 85,7 % av
områdets markareal ,att Brändö i stället skall delgeneralplanläggas och markägarnas rätt att
stycka nya tomter definieras i denna plan. Ytterligare skall områdets natur inventeras och de
värdefulla biotoperna och fågelområden skyddas för exploatering.
Områdets vegetation inventerades under 2014 av Faunatica Oy och fågellivet genom firman
Ankis tur och natur. Enligt museibyråns tidigare inventeringar har fasta fornminnen inte
påträffats på området. Landskapsregeringens kulturbyrå inventerade området på nytt efter
samrådsmötet i maj 2016, dock endast de områden som i planförslaget hade anvisats som
tomtmark. Planområdet ligger också helt utanför vattentäkts skyddsområden.
Ett samråd enligt plan- och bygglagen 30 § ordnades den 26 maj 2016 på kommunkansliet.
Samråd sammankallades genom annons i en lokalt utkommande dagstidning på Åland samt
på kommunens anslagstavla och hemsida. Markägarna hade efter mötet möjlighet att
inkomma med skriftliga synpunkter och ändringsönskemål ända till 31.5.2016.
Jomala den 10 juni 2016
Ursula Koponen
områdesarkitekt
3
II
MÅLSÄTTNINGARNA TILL DELGENERALPLANEN
Kommunstyrelsen godkände den 17 december 2015 § 286 följande målsättningar för Brändö
delgeneralplan:
Huvudmål
Brändö skall bevaras som glesbebyggt område. I delgeneralplanen anvisas nya bostadstomter
enligt rättviseprincip. På området reserveras inte tomter för service eller arbetsplatser.
Exploateringen definieras så, att behovet av att anlägga kommunalt avloppsnät undviks. Nya
bostadstomter anvisas endast på platser där det är möjligt att ordna avloppshantering utan
större ingrepp i natur. De områden, som inte anvisas som tomtmark, utgör vanligt jord- och
skogsbruksområde.
Exploatering
Exploatering definieras på basen av rättviseprincip enligt följande:
Om en markägare äger flera fastigheter, räknas deras arealer ihop och byggnadsrätt
definieras enligt den sammanlagda arealen.
De tomter som har styckats efter 1.1.1992 beaktas som utnyttjade byggnadsrätter.
Också de befintliga bostadsbyggnader som står på fastigheten, räknas som utnyttjade
byggnadsrätter oberoende när de har byggts.
Nya tomter får styckas enligt följande:
Om fastigheten är mindre än 3 ha, får inga nya tomter styckas av den.
Om fastigheten är 3 – 4,99 ha, får en tomt styckas
Om fastigheten är 5 – 7,99 ha, får två tomter styckas
Om fastigheten är 8 – 10,99 ha , får tre tomter styckas
Om fastigheten är 11 – 13,99 ha, får fyra tomter styckas
Om fastigheten är 14 – 16,99 ha, får fem tomter styckas
Om fastigheten är 17 ha, får sex tomter styckas. Efter detta behövs 6 ha för
varje ny tomt som kan styckas.
På basen av denna princip får fastighetsägarna på Brändö stycka sina fastigheter enligt
följande:
Fastighet
Brändö 2:36
Brändö I 2:46
Hägnan 2:35
Södra Brändö 2:44
Höstro 2:15
Skrinet 2:52
Sammanlagda arealen 1992
Utnyttjade byggrätterna
Antalet nya tomter
som får styckas
Befintliga
bostadshus
Styckade tomter
efter 1992
(totala byggnadsrätter
minus utnyttjade rätter)
55,22 ha
3
4
12 – 7 = 5
11,17 ha – 4,84 ha = 6,33 ha
1
-
2–1=1
1
-
2–1=1
( 4,84 ha tillskottsmark har sålts till
Skrinet 2:52 . Detta räknas bort från
arealen och läggs på Skrinet )
0,46 ha + 4,84 ha = 5,31 ha
Enligt denna exploatering kan sju nya tomter anvisas i delgeneralplanen och styckas utan
detaljplanering.
4
Skyddade områden
De områden som i natur- och fågelinventeringar har noterats som värdefulla växtbiotoper
samt fåglars häcknings- , rast- och födosökningsplatser skall bevaras oexploaterade.
Kommunalteknik
Trafik
Behovet av nya vägar skall minimeras och de befintliga vägarna utnyttjas så långt som
möjligt. Vägarna anvisas som privatvägar, som kan byggas smalare än kommunalvägar och
gator.
Vattenförsörjning
Tomterna ansluts till kommunens vattenledningsnät. Dragning av ledningarna bör framgå av
planen.
Avloppsvatten
Kommunens avloppsnät byggs inte till området inom närmaste framtid. Därför ska tomternas
storlek och placering möjliggöra anläggandet av privata reningssystem.
5
III
BASFAKTA
1.
Planområde
Delgeneralplanen omfattar hela Brändö by, som ligger ca 9 km sydväst om Jomala centrum.
Byns markareal är 68,54 ha och vattenområde 24,7 ha.
2.
Planeringssituation
På området finns varken delgeneralplan eller detaljplaner. I öster gränsar området till Torp by
som omfattas av en fastställd delgeneralplan.
3.
Markägande och exploatering
Alla byns fastigheter är i privat ägo. Antalet fastigheter är 21 och fastighetsägare 14. Av
vattenområdet hör 97 % till ett samfällt vattenområde, resten är i privat ägo.
Brändö överfördes från Saltviks jordregister till Jomalas jordregister år 1992. Största delen
av fastigheterna har styckats före 1992. Efter 1992 har endast tre nya fastigheter bildats i
byn. Tillskottsmark har sålts till fyra mindre strandfastigheter.
Exploateringen är följande:
Fastighet
Areal
Bebyggelse
Södra Brändö 2:44
Höstro 2:15
Talludden 2:45
Talludden II 2:51
Sjötorp 2:26
Brändö 2:36
Brändö I 2:46
Hägnan 2:35
Solsidan 2:48
Strandbo 2:22
Strandbo I 2:28
Sjöboda 2:50
Sjöbo 2:16
Klöfvars 2:13
Klöfvars I 2:21
Solöga 2:49
Brändövik 2:47
Skrinet 2:52
Sjöglimt 2:31
Bergklint 2:30
Häradsberg 2:33
Hela Brändö
5,3350
0,2400
0,3290
0,9350
0,3800
39,4100
13,4920
0,2280
0,4811
0,1400
0,1200
0,2600
0,2800
0,3245
0,0390
0,2530
0,5500
5,3100
0,2000
0,2410
0,2080
68,54
Obebyggd
Fritidshus
Egnahemshus
Obebyggd
Fritidshus
2 egnahemshus
Obebyggd
Egnahemshus
Egnahemshus
Tillskottsmark
Egnahemshus
Tillskottsmark
Fritidshus
Fritidshus
Tillskottsmark
Egnahemshus
Obebyggd
Egnahemshus
Egnahemshus
Egnahemshus
Egnahemshus
11 egnahemshus
4 fritidshus
4.
Invånarantalet
I slutet av år 2014 bodde i byn 32 personer.
6
5.
Miljö
Naturmiljö
Området karaktäriseras av en vidsträckt bergsformation som består av bergbundet, rätt
magert skogsområde. I norra delen av området finns flera mindre skiften av åkermark, vilkas
sammanlagda areal är 8,7 ha, 12,7 % av den totala markarealen i Brändö. Trädbeståndet på
bergområdena är i huvudsak talldominerad ekonomiskog med mycket lite inslag av murken
ved. Lundar existerar främst som smala remsor och splittrade figurer nära stränderna och i
den norra delen på några ställen längs åkerkanterna. I anslutning till åkrarna ligger några
mindre torrängar som har en mångformig vegetation. Dessa hör till åländska naturens
rikedom och specialdrag och påträffas bara lite av i övriga Finland. De här naturtyperna är
akut hotade och deras flora stark minskande. Områdets natur inventerades under 2014.
Resultatet av natur- och fågelinventeringar framgår av kartan.
7
I samband med natur- och fågelinventeringarna under våren och sommaren 2014
observerades inga fladdermöss.
Bebyggd miljö
I byn fanns 31.12.2015 totalt 11 egnahemshus och fyra fritidshus. Största delen av
bebyggelsen ligger vid stränderna, där de gamla fritidshusen under senaste åren har ersatts
med egnahemshus. I norra delen finns äldre bostadsbebyggelse som inte har en direkt kontakt
till stranden. Där står också byns stomfastighets Brändö I gårdsbyggnader. Den bebyggda
miljön i byn kan klassas som glesbebyggd bortsett från södra stranden.
8
Byggnaderna på stomfastigheten Brändö 2:36 har inventerats av museibyrån i samband med
kulturmiljöinventeringen i Jomala 1979 men finns inte upptagna i den publicerade
inventeringsrapporten. Gården består idag av ett nyare och äldre bostadshus tillsammans med
uthuslänga, ladugård och jordkällare. Enligt kulturbyråns uppgifter är det äldre bostadshuset
uppfört redan 1843 och upphöjd vid slutet av 1800-talet. Uthuslängan uppges vara uppförd
1915 och ladugården 1939. Källaren härstammar sannolikt från sent 1800- eller tidigt 1900
-talet. Det äldsta bostadshuset har genom sin höga åldern och oförändrade karaktär ett
betydande byggnadshistoriskt värde. Gårdshelheten med byggnader från olika tider har
närmast karaktären av en småbruksenhet, vittnar främst om självhushållningens era under
första halvan av 1900-talet och har därigenom ett samhällshistoriskt värde. Bebyggelsen med
det kringliggande öppna odlingslandskapet har också ett estetiskt, miljöskapande värde.
6.
Fornminnen
Landskapsregeringens kulturbyrå inventerade området i maj 2016 och både fasta
fornlämningar och maritimt kulturarv påträffades. Dessa är fredade enligt Landskapslag om
fornminnen och Landskapslag om skydd av det maritima kulturarvet. Som fast fornminne
klassas ett skyttevärn vid stranden på fastigheten 2:44 och som maritim skyddsobjekt ett
fartygsvrak i det samfällda vattenområdet på sydvästra sidan av planområdet. Kulturbyrån
anser också, att på fastigheten Brändö 2:36 finns kulturhistoriskt värdefull kulturmiljö och
björkhage som bör beaktas i planen.
7.
Trafik
Huvudväg 1 korsar området i dess norra del. Från denna väg leder en
kommunalväg till planområdet. Kommunalvägen ligger utanför planområdet och slutar vid
en vändplan vid områdets östra gräns. Alla vägar inom planområdet består helt av privata och
servitutsvägar.
8.
Vatten och avlopp
Området ligger utanför avloppsnätet. Tryckledning från västra Åland till Mariehamns
reningsverk Lotsbroverket ligger vid huvudvägen. Brändö kan anslutas till denna ledning via
en pumpstation, vilket för tillfället inte är aktuellt i kommunens planer, eftersom kommunen
redan har överskridit sin andel av Lotsbroverkets kapacitet och måste förhandla om ny
reservkapacitet. Största delen av byggnaderna har en egen minireningsverk för behandling av
avloppsvatten.
Nästan alla bebodda byggnader är anslutna till kommunens vattenledningsnät. Ledningsnätet
för strandtomterna ligger huvudsakligen i sjön därifrån tomtledningar har dragits till
tomterna.
IV
DELGENERALPLAN
Dimensionering av ny bebyggelse
Enligt målsättningarna skall området bevaras glesbebyggt. Nya tomter får styckas endast
enligt delgeneralplanen. Totala antalet nya tomter är 7. Markägarna har själv valt de
preliminära placeringarna av tomterna. Dessa är dock inte bindande, utan en annan placering
kan komma ifråga när det är dags att stycka tomterna. Delgeneralplanen förutsätter dock, att
tomterna skall ligga i anslutning till de i planen anvisade vägarna.
Tomterna skall vara minst 2000 m². Byggnadsrätt räknas enligt plan- och bygglagens
bestämmelser och är 15 % av tomtarealen. På varje tomt får ett egnahemshus inrymmande
högst två bostadslägenheter och tillhörande ekonomibyggnader byggas. Antalet
ekonomibyggnader har inte definierats, eftersom området förblir glesbebyggt, tomterna är
stora och behovet av förrådsutrymmen varierande. Ur miljösynpunkt blir resultatet också
vackrare om det byggs flera mindre ekonomibyggnader som bildar en gårdsmiljö i stället för
ett stort lager.
Kommunalteknik
För tillfället kan tomterna inte anslutas till kommunens avloppsnät. Det är dock helt möjligt
att ansluta de nordligaste tomterna via en pumpstation till huvudavloppsledningen som ligger
vid huvudvägen. Samtidigt kan också de befintliga bostadshusen anslutas till avloppsnätet.
Däremot ligger bebyggelsen vid södra och östra stranden så långt från nätet, att det inte är
ekonomiskt lönsamt att utvidga avloppsledning dit. På detta område har anvisats endast tre
nya tomter. Vid styckning av dessa tomter skall beaktas, att arealen räcker till för hantering
av avloppsvatten på egen tomt.
Vattenledning kommer till området både österifrån och från sydväst. Att ansluta tomterna till
den innebär inga problem.
Områdets vägnät består också i framtiden av privata vägar. Bredden på områdets ca 1,1 km
långa ”huvudväg” från kommunalvägens vändplan till fastigheten 2:45 vid södra strandenhar
vid vägförrättningen fastställts till 7 m. Inom detta område ryms det en väg som består av en
körbana om 5 m och diken på båda sidorna om 1 m. Vägen har inte byggts till denna bredd.
Eftersom det är fråga om en privatväg, bestämmer väglaget om vägens dimensionering.
Delgeneralplanen hindrar inte att via vägförrättning bredda vägområdet eller överenskomma
med markägare, att körbanan bibehålls smal men i stället byggs några bredare
omkörningsfickor med jämna mellanrum.
Från södra ändan av denna väg går en 3 m bred och 100 m lång väg till fastigheten 2:46. En
av fastighetens 2:46 nya tomter har anvisats i anslutning till denna väg. Bredden räcker, om
tomten byggs med en sommarstuga. För året runt boende behövs dock en lite bredare väg.
Skyddad natur
På basen av naturinventeringarna har följande områden anvisats som skyddsvärda biotoper:
Bt 1 : En viktig biotop för naturens mångfald (havsstrandängar). II -landskapsmässigt
värdefull eller lokalt mycket värdefullt område.
Till stor del vassbevuxen vikbukt. På båda sidor finns en högväxt havsstrandäng och
på havssidan ett grunt vattenområde med siltbotten. Det grunda vattenområdet är även
mycket viktigt för vadare, sjöfåglar och strandfåglar.
Bt 2: En viktig biotop för naturens mångfald (havsstrandängar). II -landskapsmässigt
värdefull.
Dvärgsäv- och nålsävdominerande havsstrandängar. Lågväxta tåg-, gräs- och
starrdominerande havsstrandängar, akut hotad naturtyp.
Bt 3: En viktig biotop för naturens mångfald (torrängar). En värdefull kulturbiotop.
II -landskapsmässigt värdefull eller lokalt mycket värdefull. Nationell sälsynthet och
hotstatus höjer värdeklassen.
Kalktorrängar och luddhavretorrängar, båda akut hotade naturtyper.
Bt 4: En viktig biotop för naturens mångfald (torrängar). En värdefull kulturbiotop.
Fattiga lågörtstorrängar, akut hotad naturtyp. III -lokalt värdefull.
Bt 5: En viktig biotop för naturens mångfald (torrängar). En värdefull kulturbiotop.
Lövträdshagar, akut hotad naturtyp. Friska ängar, akut hotad naturtyp.
Området består av två naturtyper som mosaikartat delvis blandar sig med varandra.
Speciellt i de norra och västra delarna finns representativa lövträdshagmark.
III -lokalt värdefull.
Bt 6: En viktig biotop för naturens mångfald (torrängar). Kalktorrängar, akut hotad
naturtyp.
En mycket fin, kalkpåverkad torrängshelhet som har t.o.m. nationellt värde. Inom
området växer bl.a. färgmadra, asperula tinctoria, fridlyst, särskilt skyddsvärd. På
Åland finns bara en tidigare känd förekomst av växten. Från övriga Finland känner
man bara till två andra förekomsten av arten.
I -landskapsmässigt mycket värdefull eller nationellt värdefull.
Bt 7: En viktig biotop för naturens mångfald (skogskärr). Ört- och gräsrika skogskärr, sårbar
naturtyp.
Ett litet skogskärr i någorlunda naturtillstånd mitt i den bergiga skogen. Skogskärrets
särdrag väl bevarade (skuggighet, mikroklimat). I naturtypen framkommer tydligt
inverkan av översvämning. Trädbeståndet: björk, gran, klibbal och tall. I bottenskiktet
finns bl.a. de medelmåttligt krävande arterna krattvitmossa och klyvbladsvitmossa
(Sphagnum centrale och S. riparium)
III -lokalt värdefull.
Bt 8: Bergsimpediment, särskilt hänsynskrävande biotop enligt landskapsförordningen om
skogsvård, 11 §. Solexponerade bergsbranter av sura bergarter.
Hällmarksskogar.
Ett naturskönt stupområde med betydande landskapsvärden. Trädbeståndet är av olika
åldrar. Gammal tallskog med inslag av krokiga och delvis döda, mycket gamla
individer.
III -lokalt värdefull.
Bt 9: En viktig biotop för fågellivet. Diket och Sävvikens vassbevuxna stränder
häckningsplatser- och födoplatser för flera vadare och strand- och sjöfåglar.
III -lokalt värdefull.
Bt 10: En mosse. Särskilt skyddsvärd biotop enligt landskapsförordningen om naturvård
5.1 §. Mad-fattigkärr. En liten försumpning mitt i skogen som dock kan klassificeras
som ett sådant trädlöst fattigkärr som avses i naturskyddsordningen.
III -lokalt värdefull.
Bt 11: En viktig biotop för naturens mångfald (torrängar). Kalkrika hällmarkstorrängar
Bt 12 och sura hällmarkstorrängar, båda akut hotade naturtyper.
Två små närliggande hällmarkstorrängar, vars vegetation ställvis uppvisar
kalkpåverkan. Delar av berget består dock av näringsfattiga, sura bergarter.
II -lokalt mycket värdefull (nationell sällsynthet och hotstatus höjer värdeklassen.
Skyddade fornminnen
På basen av landskapsregeringens kulturbyrå har följande skyddsobjekt anvisats i planen:
Jo46.1
Ett skyttevärn från första världskriget vid stranden av fastigheten 2:44.
Objekten sträcker sig delvis till fastigheten 2:48.
Jo427.1
Fartygsvrak.
De kulturlämningar som består av stensättningar från historisk och modern tid har inte
anvisats som skyddsobjekt, eftersom de saknar lagens stöd. Deras existens hotas inte heller av
byggandet.
Gårdsmiljön på fastigheten Brändö 2:36 har inte anvisats som kulturhistoriskt värdefull,
eftersom ägaren hellre har den utan denna beteckning. Det ligger dock i ägarens intresse att
reparera och sköta byggnaderna så, att miljö- och byggnadsvärden bevaras. Björkhage vid
landsvägen på fastigheten 2:36 som kulturbyrå också anser som kulturhistoriskt värdefullt
område har inte heller anvisats som sådant, eftersom nästan hela hagen hör till en skyddsvärd
biotop. Västra delen av hagen hör till gårdsplanen på ägarens bostadshus på fastigheten 2:35.
V
PLANENS KONSEKVENSER
Delgeneralplanens syfte har varit att bevara Brändö som glesbebyggt område, där anläggandet
av omfattande kommunalteknik kan undvikas. När exploateringen är låg och sannolikt inte
sker omedelbart utan tar flera år, hinner ny bebyggelse anpassa sig i miljön. De nya tomterna
stöder sig till de befintliga vägarna och förutsätter inte byggandet av nya vägar eller
ledningskorridorer. De skyddsvärda biotoperna och för området karakteristiska berg- och
åkerområdena har bevarats, vilket kan räknas som en mycket positiv konsekvens. Att antalet
bostadstomter växer från 15 till 22 på ett område om 68 ha ( 3ha/tomt) kan inte heller anses
leda till en negativ överexploatering.
