Prostitution - DiVA portal

Institutionen för
samhällsvetenskap
Höstterminen 2010
Masteruppsats
Statsvetenskap 30 hp
Prostitution
- Legitimt yrke eller förtryckande
verksamhet?
Handledare:
Edmé Dominguez Reyes
Författare:
Johan Semberg
Abstract
Trafficking in human beings and prostitution is an increasing occurrence within the EU.
However, vast differences in legal frameworks regarding prostitution can be detected among
member states.
The Netherlands is an example where prostitution is regarded a legal activity. In other
member states legal standings toward prostitution remain ambivalent, where Sweden here
serves an example. Finally, Lithuania is among member states where prostitution is
considered illegal.
The purpose of this paper is therefore to study underlying attitudes and approaches that these three
countries have in this rather delicate political question. By interpreting the content and quoting
parts of propositions, an ideology analysis is constructed.
The theory chapter consists of Rousseau’s theories, Objectivism, Radical Feminist Theory, and
Sex-positive Feminist Theory. A model with the most important features of these theories is
constructed and works as a base for the analysis.
The general results suggest that the Government of Lithuania consistently uses arguments pending
towards Radical Feminist Theory and Rousseauan values, with catholic morality as an additional
important feature in the argumentation against prostitution. The Government of Sweden also
views prostitution with predominantly Rousseauan and Radical Feminist theories. The
Government of the Netherlands arguments greatly differ from these viewpoints. Instead,
individualistic and sex-positive arguments remain dominant here.
Keywords: State - individual, women’s movement, prostitution policies, propositions, Rousseau,
Objectivism, Radical Feminist Theory, Sex-Positive Feminist Theory, ideology analysis.
2
Sammanfattning
Människohandel är ett växande problem inom EU:s gränser. Dessa offer resulterar inte sällan
till prostitution. En av de grundläggande värderingarna för samarbetet inom den Europeiska
Unionen anses vara mänskliga rättigheter. Enligt den Europeiska Unionens stadga nämns
emellertid rättigheter som kan tolkas såväl positivt som negativt i samband med prostitution,
vilket har resulterat i en spridd variation av lagstiftningar gällande prostitution bland
medlemsländerna.
Majoriteten av medlemsstaterna har i någon form legaliserat prostitution och sexköp. Ett
sådant land är Nederländerna, där även bordeller och mer organiserade former av sexhandel är
tillåtna
att
bedrivas.
I andra stater är vissa aspekter av prostitutionsfrågan lagliga, medan andra är strikt olagliga.
Exempelvis är det i Sverige olagligt att på något sätt betala för utbyte av sexuella tjänster,
men
lagligt
att
vara
prostituerad.
Ett fåtal EU-medlemsstater som exempelvis Litauen har en strikt illegal syn på alla former av
prostitution.
Hur ser egentligen Nederländernas, Sveriges och Litauens inställning till prostitution ut?
Vilka övertygelser gällande feminism samt statens respektive individens inflytande råder i
ländernas argumentationer?
Syftet med denna uppsats är att studera underliggande attityder och förhållningssätt som dessa
länder har gällande prostitutionsfrågan, samt att belysa skillnader och likheter länderna
emellan i detta känsliga politiska ämne. Metoden för uppsatsen än en översyn och analys av
de senast publicerade handlingsplanerna gällande prostitution. Genom att granska, citera och
analysera valda delar från dessa handlingsplaner, utförs en ideologianalys av materialet.
Teorikapitlet utgörs av fyra teorier, vilka används för att vara varandras motpoler vid
analyserandet av statens respektive individens rättigheter och feministiska perspektiv. En
modell med de viktigaste egenskaperna hos dessa teorier konstrueras och fungerar som bas för
analysen. Rousseaus teorier innebär att individen behöver staten som medlare för sina
intressen och att kollektiva enheter föredras framför individen. Objektivism å andra sidan har
ett individuellt fokus, där individuell frihet och rationella val alltid skall föredras framför ett
3
kollektivt perspektiv. Radikalfeminismen anser att prostitution är en verksamhet som
förtrycker kvinnan. Däremot står den Sex-positiva feminismen för att prostitution är ett
legitimt yrke och att större insyn därför krävs i verksamheten.
Resultaten indikerar att den litauiska staten konsekvent använder sig av argument som
domineras av radikalfeminism och Rousseauanska värderingar, tillsammans med en katolsk
moral som ytterligare viktig faktor i argumentationen mot prostitution.
Även den svenska statens ståndpunkter domineras av Rousseauanska och radikalfeministiska
teorier. Denna syn förändras dock när den prostituterades perspektiv tas i beaktning denna syn
och övergår till att bli individualistiskt och sex-positivt inriktad. Detta kan i sin tur förklara
landets lagstiftning.
Den nederländska statens förhållningssätt skiljer sig väsentligt från de två andra länderna på
flertalet punkter. Här är individuell och sex-positiv syn dominerande, även om statens
generella syn på sexköpare är negativ. Det finns emellertid konsekvent en syn på prostitution
som ett juridiskt lagligt yrke, där den mänskliga rättigheten att arbeta med vad man vill är
grundläggande för prostitutionens status i landet.
Nyckelord: stat - individ, kvinnorörelser, prostitution, lagstiftningar, Rousseau, objektivism,
radikalfeminism, sex-positiv feminism, ideologianalys
4
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1 Syfte
1.2 Frågeställningar
2. Metod
2.1 Urval av metod och källkritik
2.2 Tidigare forskning
2.3 Disposition
3. Teori
3.1 Rousseau: Den allmänna viljan
och det sociala kontraktet
3.2 Ayn Rand: Objektivismen
3.3 Den radikala feminismen
3.4 Den sex-positiva feminismen
4. Analysverktyg
5. Bakgrund och kontext
5.1 Nederländerna
5.2 Sverige
5.3 Litauen
6. Empiri
6.1 Generell syn på prostitution som företeelse
6.1.1 Nederländerna
6.1.2 Sverige
6.1.3 Litauen
6.2 Syn på prostituerade
6.2.1 Nederländerna
6.2.2 Sverige
6.2.3 Litauen
6.3 Syn på sexköpare
6.3.1 Nederländerna
6.3.2 Sverige
6.3.3 Litauen
6.4 Differentiering mellan prostitution
och människohandel/trafficking
6.4.1 Nederländerna
6.4.2 Sverige
6.4.3 Litauen
6.5 Bemötande och hjälp till prostituerade
6.5.1 Nederländerna
6.5.2 Sverige
6.5.3 Litauen
6.6 Åtgärder och arbete riktat till prostituerade
6.6.1 Nederländerna
6.6.2 Sverige
6.6.3 Litauen
7. Slutsatser och reflektioner
8. Källförteckning
5
6
8
9
9
11
12
15
16
16
19
22
25
28
29
29
31
33
35
35
35
37
38
40
40
42
43
46
46
47
49
51
51
53
55
57
57
58
60
62
62
63
65
68
72
1. Inledning
Rapporter från Europol* 2009 gör gällande att människohandel är ett växande problem inom
EU:s gränser. Europol anser att människohandel är en modern form av slaveri, samt att det
krävs mer effektiva åtgärder i form av samordnade insatser för att straffa förövarna och
skydda offren. Dessa offer, vilka främst består av kvinnor och barn, resulterar inte sällan till
prostitution.1
En av de grundläggande värderingarna för samarbetet inom den Europeiska Unionen anses
vara mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna finns inskrivna i de fördrag som ligger
till grund för unionen, och för att kunna bli fullvärdig medlem av samarbetet krävs att de
mänskliga rättigheterna respekteras och efterlevs inom medborgerliga, politiska, ekonomiska,
sociala och kulturella sammanhang. På samma sätt främjas och fokuseras rättigheterna för
kvinnor och barn, samt minoriteter och fördrivna personer.2
I den Europeiska Unionens stadga från 2008 nämns det bland annat att dessa rättigheter
innebär att ”var och en har rätt till fysisk och mental integritet”, att det inom olika aktiviteter
skall råda ”förbud mot att låta människokroppen och dess delar i sig utgöra en källa till
ekonomisk vinning”, att ”ingen får tvingas att utföra tvångsarbete eller annat påtvingat
arbete”, samt att ”människohandel ska vara förbjuden”.
Å andra sidan står det i samma stadga att ”var och en har rätt att arbeta och utöva ett fritt valt
eller accepterat yrke”, ”varje unionsmedborgare har rätt att söka arbete, arbeta, etablera sig
samt tillhandahålla tjänster i varje medlemsstat”, samt att var och en har rätt till respekt för sitt
privatliv, tankefrihet, samvetsfrihet samt yttrandefrihet.3
Prostitution inom europeiska unionens gränser kan alltså anses vara en av de främsta
anledningarna till och konsekvenserna av människohandel. Å andra sidan kan prostitution
anses vara ett yrke som vilket annat, där det är en del av de mänskliga rättigheterna att som
individ själv få välja hur man vill tjäna sin ekonomiska inkomst.
* Den Europeiska polisbyrån som arbetar för ett närmare och effektivare samarbete bland medlemsstaterna
gällande organiserad brottslighet etcetera.
1
http://ec.europa.eu/news/justice/101018_sv.htm. 2010-10-27
http://europa.eu/pol/rights/index_sv.htm . 2010-10-26
3
http://www.lissabonfordraget.se/fordraget/stadgan--avd-i.php. 2010-10-27
2
6
Majoriteten av medlemsstaterna har i någon form legaliserat prostitution och sexköp, och
dessa aktiviteter kan här bedrivas som vilket annat yrke som helst. Det kanske klaraste
exemplet på ett sådant land kan anses vara Nederländerna, där även bordeller och mer
organiserade former av sexhandel är tillåtna att bedrivas.4
Andra stater förhåller sig mer ambivalenta i frågan, där vissa aspekter av prostitutionsfrågan
kan vara lagliga, medan andra är strikt olagliga. Vissa länder har exempelvis legaliserat
prostitution som aktivitet i sig, medan mer organiserade former av sexhandel såsom bordeller
och koppleri alltjämt fördöms juridiskt.5 I Sverige har ett relativt unikt juridiskt ramverk
rörande prostitution växt fram. Här är det sedan 1999 olagligt att på något sätt betala för
utbyte av sexuella tjänster. Emellertid är det alltjämt lagligt att vara prostituerad. 6
Ett fåtal EU-medlemsstater har dock en strikt illegal syn på alla former och faser av
prostitution och sexköp. Ett exempel på ett sådant land är Litauen, där såväl betalning för och
tillhandahållande av sexuella tjänster anses vara kriminella handlingar som straffas med
böter.7
Förekomsten av denna mycket spridda lagföring gällande prostitution och sexhandel kan vara
ett problem med tanke på det människohandelsproblem som ovan nämnda Europol
rapporterade om. Det kan också komma att bli ett framtida problemområde för EU:s inrikesoch säkerhetspolitik såväl som för de enskilda staternas självständighet och legitimitet.
Nederländerna, Sverige och Litauen utgör talande exempel på vilka olika juridiska ramverk
som existerar bland medlemsländerna i frågan.
Men vilka idéer går att finna bakom dessa implementeringar gällande prostitution? Hur är
Nederländernas, Sveriges och Litauens syn på faktorer som individen och staten respektive
feministiska perspektiv i frågor som dessa?
Detta är ett kontroversiellt politiskt ämne, varför det är intressant och tillika viktigt att studera
idéerna och värderingarna som kan tänkas ligga bakom dessa länders beslutsfattande gällande
prostitutionslagstiftning. Den här studien ämnar således vara ett fall där kartläggning görs av
attityder till politiskt kontroversiella frågor där lagstiftningar drastiskt skiftar mellan
4
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=10703. 2010-10-27
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/sverige-ensamt-om-att-forbjuda-prostitution_208495.svd. 2010-10-27
6
http://www.regeringen.se/sb/d/2593/a/116601. 2010-10-28
7
Regeringskansliet (2007), sid: 12.
5
7
medlemsländer. Prostitutionslagstiftning är visserligen bara ett exempel på en sådan fråga,
men det finns flera politiska områden där EU:s medlemsländer har fundamentalt olika
lagföring.
1.1 Syfte
För att kunna införskaffa en klarare insyn gällande de bakomliggande värderingar som råder
kring Sveriges, Nederländernas och Litauens stiftade prostitutionslagar, är den här uppsatsens
syfte att analysera valda officiella utlåtanden runt detta ämne i dessa tre valda länder.
Ambitionen med detta är att belysa idéer och attityder rörande synen på individen respektive
staten tillsammans med feministiska perspektiv som eventuellt finns att utläsa i materialet,
bestående av i det här fallet handlingsplaner rörande prostitution. Därefter ämnas
klargöranden kring likheter och/eller skillnader mellan dessa länder att göras. Genom att
studera dessa länders lagstiftningar angående prostitution kan förhoppningsvis mönster,
regelbundenheter och återkommande samband uppenbara sig. Detta tyder i sig på att
meningsfull information om hanteringen och argumentationen kring prostitutionsfrågan i de
utvalda länderna har införskaffats.
Sammanfattningsvis är uppsatsens syfte att;
i.
Presentera och analysera specifika bakomliggande värderingar bland Sveriges,
Nederländernas och Litauens mål och visioner angående dessa länders förda
lagstiftningar angående prostitution.
ii.
Kartlägga eventuella skillnader mellan dessa värderingar med de valda teoretiska
utgångspunkterna som bakgrund.
8
1.2 Frågeställningar
För att uppnå uppsatsens syfte, krävs det att följande frågeställningar besvaras;
i.
Vilka värderingar kan urskiljas bakom Nederländernas, Sveriges och Litauens
lagstiftningar gällande prostitution utifrån relationen mellan individen och staten?
ii.
Vilka värderingar kan urskiljas bakom Nederländernas, Sveriges och Litauens
lagstiftningar gällande prostitution utifrån feministiskt perspektiv?
iii.
Kan skillnader eller likheter urskiljas mellan ländernas hållning utifrån dessa
perspektiv?
2. Metod
Metoden som har valts för den här uppsatsen kallas för innehållsanalys. Denna metod
används frekvent för att studera kommunikation genom meddelanden i skrift eller tal. Det
finns en rad olika former av innehållsanalyser. Den variant som är vald för det här arbetet
kallas för idéanalys.8
En idéanalys är en metodik där text eller tal analyseras och accentueras genom att specifika
idéer och värderingar urskiljs. Genom att belysa och framhålla dessa argument eller idéer i
texter kan man genom att använda sig av idéanalys komma till insikter om materialet som
annars hade varit fortsatt dolda eller ospecifika.9
För det här arbetet har en kvalitativ idéanalys valts. Idéer och ståndpunkter till
prostitutionsfrågan i de valda länderna är nämligen vad som anses vara av intresse för studien.
Textens innehåll och dess underliggande värderingar kommer att vara i fokus i arbetet. De
begrepp som ämnas undersökas är representerade i det teoretiska avsnittet, vilka skall
underlätta upptäckten av de underliggande faktorer som eventuellt finns att utläsa i
materialet.10
8
Beckman, Ludvig (2007), sid: 13
Ibid, sid: 14
10
Esaiasson, Peter et. al (2007), sid: 237, 240
9
9
Den form av kvalitativ idéanalys som har valts för arbetet kallas funktionell idéanalys.11
Målet med undersökningen blir alltså att sakligt granska och delge för ideologier som kan
urskiljas ur de relevanta texterna för vardera hållning i frågan.
För den här studien har ett beskrivande syfte valts, då arbetet går ut på att tolka och beskriva
innebörden av aktörernas politiska budskap inom prostitutionsfrågan. Emellertid finns alltjämt
förklarande ambitioner med studien, eftersom försök till att finna tydliga samband mellan förd
politik och bakomliggande argumentation i prostitutionsfrågan kommer att göras.
Idéanalysen skall därefter analyseras utifrån de teoretiska utgångspunkter som är aktuella för
uppsatsen, det vill säga Rousseaus teorier som det sociala kontraktet och allmänviljan i
motsats till Objektivismen, samt de två feministiska teorierna radikal feminism samt sexpositiv feminism. De här teorierna har valts ut eftersom Objektivismen besitter en extrem
individualistisk övertygning, medan Rousseaus tankar istället är extremt kollektivistiska. På
samma sätt är den radikala feminismen extrema motståndare till prostitution och dess
drivande faktorer, medan den sex-positiva feminismen förhåller sig relativt positiv till
prostitution
som
verksamhet.
De dominerande inslagen som dessa fyra teorier består av kommer sedan att utgöra
analysverktyg i den analysmodell som kommer att redogöras och användas systematiskt för
att analysera texterna.12
Eftersom uppsatsen valda teorier skall fungera som varandras motsatser för att kunna påvisa
skillnader i texternas hållning har analysverktygen utformats i form av idealtyper, det vill
säga tankekonstruktioner som innehåller extrema värderingar eller förhållningssätt.13
Dessa idealtyper kommer sedan att tas i beaktning vid analyserandet av de olika
analyspunkterna, vilka kommer att bestå av den generella synen på prostitution som
företeelse, syn på mannen, syn på kvinnan, differentiering mellan prostitution och
människohandel, åtgärder riktade mot allmänheten samt åtgärder och arbete riktat mot
prostituerade.
För den aktuella undersökningen har det uppfattats som elementärt att ta den aktuella
kontexten för materialet i beaktning; alltså de kringrörande faktorerna som kan ha haft
11
Beckman, Ludvig (2007), sid: 12-13
Ibid, sid: 19-20, 24-25.
13
Ibid, sid: 28-29
12
10
inflytande till varför en text kan ha utformats på ett visst sätt. Fokus kommer då att ligga på
sociala, religiösa och historiska förhållanden i de valda länderna. För att läsaren skall vara
underförstådd med vad prostitutionslagarna går ut på i vartdera land, kommer också en
lagmässig bakgrund att ges.14
2.1 Urval av material och källkritik
Det är nödvändigt att göra ett urval bland tillgängligt material rörande prostitution i Sverige,
Nederländerna respektive Litauen. För att urskilja relevanta dokument har sökningar på
respektive lands regeringars hemsidor gjorts, för att hitta officiella författningar och skrivelser
gällande synen på prostitution som företeelse. Detta urval har skett med tanke på uppsatsens
syfte, vilket alltså är att undersöka hur dessa stater argumenterar kring stat/individ, samt
feminism i prostitutionsfrågan, samt vilka skillnader som finns mellan dessa länders
förhållningssätt utifrån de givna teorierna.
Resultaten som dessa sökningar gav var svenska handlingsplanen mot prostitution och
människohandel för sexuella ändamål
15
utgiven september 2008, nederländska Regler
beträffande regleringen av prostitution och om kampen mot missbruk inom sexindustrin Nr 3
från 200916, samt litauiska On the Approval of the Programme for the Preventions and
Control of Trafficking in Human Beings for 2005-200817 från 2004.
I Sveriges fall består dokumentet av eftersänt, tryckt material från regeringskansliet. I
Nederländernas och Litauens fall har dessa dokument blivit hämtade från hemsidor, vilket i
forskningssammanhang kan anses vara mindre pålitligt jämfört med tryckta källor. Emellertid
härstammar båda dessa skrifter direkt från regeringssidor, vilket gör att trovärdigheten i dessa
dokument alltjämt får uppfattas som hög.
Information angående Sveriges, Nederländernas och Litauens prostitutionslagar har hämtats
både från objektiva sekundära källor, samt officiella lagtexter. Information runt teorierna har
hämtats från tryckt material, där ingående information om de aktuella teorierna har delgivits.
14
Beckman, Ludvig (2007), sid: 17.
Regeringskansliet (2008).
16
Tweede Kammer (2009).
17
Seimas of the Republic of Lithuania (2009).
15
11
2.2 Tidigare Forskning
Prostitution är ett fenomen som tidigare har blivit behandlat från en rad olika infallsvinklar
och perspektiv. Emellertid har det inte hittats studier som tidigare har använt sig av de för den
här
studien
aktuella
teorierna
prostitutionslagstiftning
och
länderna
inom
som
den
utgångspunkter
Europeiska
rörande
Unionen.
Från ett internationellt perspektiv kan bland andra Geetanjali Gangoli och Nicole
Westmarland (2006) nämnas. De undersöker hur prostitution är förstådd och bemött av olika
folkgrupper på olika platser i världen, för att på så sätt vidare kunna förstå kontexten runt de
skiftande lagstiftningarna i de i huvudsak europeiska och asiatiska länderna som studien
fokuserar kring. Förhållningssätten till prostitution skiftar väldigt mellan de olika länder som
författarna belyser, men generellt kan sägas att det i Europas stater anses finnas en stor
skillnad mellan den politiska dialogen och den reella situationen för de prostituerade. 18 Också
bland de asiatiska staterna råder en stor skillnad i hur prostitutionsfrågan är lagförd på grund
av de underliggande samhälleliga och kulturella sammanhangen. Här kan kulturell patriarkism
och känsliga ekonomiska situationer dock generellt belysas som viktiga faktorer till varför
lagarna ser ut så som de gör.19
Outshoorn (2004) vill undersöka hur och om kvinnorörelser under de senaste trettio åren har
utmanat stater att handskas med kvinnors status och införliva dem som politiska aktörer. Med
detta i baktanke har hon valt att studera politiska lagtexter rörande prostitution i Australien,
Österrike, Storbritannien, Kanada, Finland, Frankrike, Israel, Italien, Nederländerna, Spanien,
Sverige och USA.20 En av de saker hon kommer fram till i sin studie är att vetskapen och
medvetenheten om genus har stor betydelse både vid beslutsfattande och vid rekryterande av
kvinnor inom den politiska organisationen ansvarigt för beslutsfattandet.21
Barbara Ehrenreich och Arlie Russell Hochschild (2004) beskriver globaliseringen som ett
fenomen som inte enbart ger effekter i form av accelererande kapitalförflyttningar mellan
nationer och framträdanden av servicebaserade arbetsmarknader. De anser att den växande
ekonomiska nedgången som infinner sig i många länder söder om ekvatorn på grund av
globaliseringens baksidor, är en faktor som möjliggör och kanske till och med underlättar
18
Gangooli, Geetanjali &Westmarland, Nicole (2006), sid: 38, 60-61, 84.
Ibid, sid: 135-136, 159, 179.
20
Outshoorn, Joyce (2004), sid: 1-2.
21
Ibid, sid: 266.
19
12
migrationen och den mänskliga handeln av kvinnor till de västerländska länderna. I värsta fall
innebär denna ekonomiska transformering av global skala en systematisk migration av
kvinnor som utan andra alternativ tvingas till prostitution i västerländska stater.22
Ekis Ekman et. al (2006) har försökt att på ett allsidigt vis belysa prostitutionen tillsammans
med förekommande argument, tankar och idéer inom Europa bland direkt indragna i handeln,
politiker, myndighetspersoner och debattörer. De konstaterar att det är svårt att uppfatta
självklara ideologiska linjer i form av vänster- respektive högerskalor. De kommer emellertid
fram till att den svenska, återhållsamma ståndpunkten i frågan kanske är den som de föredrar,
då den enligt författarna bidrar till att en utbredd marknad för sexhandel inte tillåts, vilket kan
vara fallet i andra europeiska länder som i en högre utsträckning har tillåtit prostitution.23
Martinsson (2005) beskriver i sin studie hur den svenska sexköpslagen också kan ha en
förebyggande effekt mot människohandel. Samtidigt konstaterar hon att det även finns
flertalet fördelar med en mer liberal och legaliserande modell, vilket exempelvis kan
exemplifieras genom Nederländernas praxis i frågan.24
I en annan studie från 2010 beskriver Ekis Ekman hur agendan tidigt sattes i Nederländerna
för att legalisera prostitutionen. Redan 1976 ansågs det nederländska parlamentet vara
övervägande liberala i frågan, och 1985 startades det första fackförbundet. Författaren anser
dock att många av de lovord som ges till fackförbund inom prostitution saknar mycket av den
kritiska och objektiva granskning som sker bland liknande organisationer inom många andra
områden.25
Det svenska regeringskansliet konstaterar i en rapport från 2005 att den litauiska inställningen
till prostitution är alltigenom fördömande och att överträdelser av lagen i frågan kan ge böter.
Samtidigt kan detta eventuellt innebära ett problem för andra stater inom EU, eftersom en
oproportionerligt stor del av registrerade offer för trafficking och människohandel i delar av
västra Europa har anknytning till Litauen alltsedan 1990-talet. Litauen anses här inte bara vara
ett ursprungsland till prostitution i Västeuropa, utan också ett transit- och destinationsland för
människohandel.26
22
Ehrenreich, Barbara & Hochschild, Arlie Russell (2004), sid: 263-264.
Ekis Ekman et. al (2006), sid: 5-7.
24
Martinsson, Hanna (2005), sid: 144.
25
Ekis Ekman (2010), sid: 57-60.
26
Regeringskansliet (2007), sid: 12.
23
13
Å andra sidan skrivs i en rapport från Förenta Nationerna (2004) att en legalisering i
prostitutionsfrågan i Litauen kan komma att vara en god idé, då det underlättar distinktionen
mellan vanlig inhemsk prostitution och mer systematiska former av trafficking och
människohandel, vilka anses vara vanliga och överhängande problem i de baltiska staterna.27
På ett mer individuellt och psykologiskt plan bör Flowers (2001) nämnas, där mycket av den
samlade kunskapen är återgiven kring varför vissa personer väljer att ägna sig åt prostitution i
olika former, samt vad som gemensamt kan sägas om de personer som upprepat väljer att
köpa
sex.
Sammanfattningsvis beskriver Flowers att det finns tre huvudanledningar till varför kvinnor
väljer att prostituera sig. De vanligaste anledningarna till att börja prostituera sig handlar
enligt författaren vad han kallar för medvetna val, där faktorer som personlig ekonomi,
arbetsvillkor, spänning och en hallick spelar in. Emellertid finns det också situationella
anledningar, vilka innefattar aspekter såsom tidiga erfarenheter i livet, barnmisshandel och
övergrepp, etcetera. Till sist finns det också psykoanalytiska faktorer – såsom
oidipuskomplex, latent homosexualitet och utvecklingsstörning – som kan förklara varför i
det
här
fallet
kvinnor
väljer
att
prostituera
sig.28
Författaren konstaterar vidare att det finns en rad olika teorier som söker förklara varför vissa
personer väljer att köpa sex på en repetitiv basis. Bland dem som anses vara mest hållbara och
empiriskt styrkande tillhör biologiska teorier, vilka baseras på att vissa människor är
förprogrammerade till att ha speciella förhållanden till sexuella aktiviteter, vilka inte alltid kan
komma i uttryck på annat sätt. Andra teorier som anses vara signifikanta kan nämnas den
sociala inlärningsteorin, vilken hävdar att köpare och övergripare utövar sina vanor mycket på
grund av att de tidigare i livet har fallit offer för samma eller liknande behandling, frivilligt
eller ofrivilligt. Ännu en teori anser istället att det är brister eller störningar i det själsliga eller
mentala planet som leder till att personen ifråga söker sig till prostituerade. 29
27
Förenta Nationerna (2004), sid: 24-25.
Flowers, Ronald Barri (2001), sid: 164.
29
Ibid, sid: 185-187.
28
14
2.3 Disposition
I det följande kapitlet presenteras de teorier som är valda för arbetet. De består av Rousseaus
filosofi kring det sociala kontraktet och allmänviljan, Ayn Rands teorier kring Objektivismen,
Radikalfeminismen och den sex-positiva feminismen. De två första teorierna tar upp sin
respektive syn på individens kontra statens roll i samhället. De två kvarvarande feministiska
teorierna
belyser
olika
syn
på
kvinnans
sociala
status
och
prostitution.
Dessa fyra teorier har valts för att belysa skillnader som eventuellt kan återfinnas i
Nederländernas, Sverige och Litauens mycket skiftande prostitutionslagföring.
Analysverktyg kommer att upprättas med de fyra teorierna som grund i form av två modeller
som kommer att användas då materialet skall analyseras. Därefter ges en bakgrund till
ländernas lagbeslut kring prostitution, samt andra nödvändiga nationella förutsättningar. Detta
för att ytterligare erbjuda ett djup i studien, samt ha tillräckliga verktyg för att kunna
analysera
det
empiriska
materialet
på
ett
lämpligt
sätt.
Efter detta stycke kommer det empiriska avsnittet, där analysen genomförs genom att tolka
citat hämtade ur de valda texterna inom områdena generell syn på prostitution, syn på
kvinnans och mannens roll inom prostitutionsfrågan, samt åtgärder och arbete riktat till
allmänheten och prostituerade.
Det avslutande kapitlet utgörs av slutsatser och reflektioner, där svar på forskningsfrågorna
samt en mer generell diskussion delges.
15
3. Teoretiska perspektiv
I följande kapitel kommer redogörelser av Rousseaus allmänvilja och sociala kontrakt, Ayn
Rands Objektivism, radikal feminism, samt sex-positiv feminism att göras. Innebörden av
dessa teorier kommer att användas vid analyserandet av Nederländernas, Sveriges och
Litauens lagstiftningar runt prostitution. Utöver dessa teorier kommer också ländernas
specifika sociala och religiösa omständigheter som presenteras i bakgrundsavsnittet att tas i
beaktande i det empiriska avsnittet.
3.1 Rousseau: Den allmänna viljan & det sociala kontraktet
Den allmänna viljan är enligt Rousseau en idé som härstammar från det naturliga tillståndet,
vilket är en teoretisk sinnebild för den första typen av samhälle som människor levde i.30
I det här naturliga tillståndet är individer i den sanna bemärkelsen fria. Människor lever
tillsammans i små konstellationer, samhällets medlemmar föds lika och det finns inga avtal
som anspelar på en hierarki eller näringskedja medlemmarna emellan.31 Relationer och
maktstrukturer uppstår istället naturligt och ömsesidigt och kan brytas upp om någon medlem
anser det lämpligt. Inga regler eller personer kunde avgöra vem som var mer värdefull än
någon annan, då detta skulle strida mot resten av gruppen.32 Istället behandlas alla lika och
folk visade sympati för varandra. Känslor och förnuft styr människors handlingar snarare än
avtal och regler.33
Det här naturliga tillståndet är enligt Rousseau omöjligt att återvända till igen för
mänskligheten, eftersom den personliga viljan var vad som avslutade det naturliga tillståndet
och sedan dess har tagit över människor sätt att leva. Den främsta anledningen till varför
människan utvecklades och utvidgade det naturliga tillståndet i samhället till större enheter
såsom stater, var att hon ansåg att man behövde förbättrad säkerhet.34 Men denna utvidgning
har lett till flera stora problem, menade Rousseau. Det moderna, civila samhället har blivit en
plats fyllt av orättvisa, där få människor styr de övriga. På så vis har människan berövats sin
naturligt givna frihet att själv bestämma vad som hände runt omkring henne, vilket i
30
Rousseau, J.J. (1968), sid: 50.
R. Wokler (1995), sid: 231.
32
Rousseau, J.J. (1968), sid: 50, 51.
33
I. Hampsher-Monk (1992), sid:178.
34
Wokler, R (1995), sid: 122, 123.
31
16
förlängningen
gör
henne
till
en
slav.35
Trots att Rousseau inte uppskattade det sätt på vilket majoriteten av befolkningen utnyttjas
och låter sig utnyttjas av det civila samhället, insåg han samtidigt att samhället i själva verket
kan leda till viktiga förbättringar som behövs för att människor ska kunna åtnjuta så mycket
personlig frihet som möjligt. Om den upplevda säkerheten att leva i ett regelstyrt samhälle
kunde kombineras med intakt frihet, skulle det vara möjligt att avsevärt förbättra människors
sätt
att
leva
sina
liv
både
mentalt
och
fysiskt.36
Därför menade Rousseau att ett land gör bäst då det blandar friheten som dominerade det
naturliga tillståndet, tillsammans med de fördelar det innebär att leva i ett modernt samhälle
som vilar på lagar och förordningar, så att det istället för naturlig frihet*1 skapas en
medborgerlig frihet*2,37. På så sätt kan rättvisa mellan medborgarna i staten upprätthållas
samtidigt
som
den
individuella
friheten
omvandlades
till
social
rättvisa.38
Denna fusion var de facto av avgörande betydelse för demokrati menade Rousseau, eftersom
folket oundvikligen utgör staten och dess regler, varför dessa därför tvunget ska influeras av
en
frihet.39
intakt
Detta fria samhälle skulle framgångsrikt kunna skapas genom att samtliga medborgare i
samhället osjälviskt och villkorslöst skulle ge sig själva; sina åsikter och rättigheter till staten.
Staten är dock fortfarande i händerna på folket, vilket betyder att frihet återlämnas till
individerna
igen
utan
filter
av
orättvisa.
På så sätt har ingen enskild person rätt att enbart låta sin personliga vinning eller sina
subjektiva åsikter styra sina handlingar oberoende av den allmänna viljan som samhället är
uppbyggt på, eftersom denne genom det sociala kontraktet inte skulle vinna något på det.
Genom att införa detta sociala kontrakt mellan medborgare i en stat, skapar man ett förenande
35
36
Rousseau, J.J. (1762), sid: 53-56.
Rousseau, J.J. (1762), sid: 59.
*1
Naturlig frihet innebär här att ha friheten att svara för frestelsen att ta vad man vill.
Medborgerliga friheten betyder i det här fallet att ha rätt att lagligt äga dina ägodelar, vilket gör det olagligt för
någon annan att ta dem ifrån dig.
*2
37
Ibid, sid: 65.
Hampsher-Monk, Ian (1992), sid: 181.
39
Rousseau, J.J. (1762), sid: 55.
38
17
och ett band mellan dem, vilket kommer att medföra att medborgarna därför börjar agera som
en
grupp
med
gemensamma
intressen.
Det blir därför naturligt att resonera på ett sätt som skulle gagna hela samhället, med andra
ord resonera utifrån det allmänt bästa eller det gemensamma intresset - och därmed den
viljan.40
allmänna
Efter att denna allmänna vilja har upprättats i samhället skall den därefter användas vid
fastställandet av vilka lagar och regler som bör genomföras i staten. Detta innebär att folket i
denna stat är direkt inblandade i det politiska arbetet, vilket gör dem till de reella politiska
ledarna.41 Ju mer dominerande den allmänna viljan är bland ett folk, desto mer harmoniskt
kommer samhället att bli, eftersom medborgarna i och med den allmänna viljan blir mer och
mer
eniga
i
tankar
och
åsikter.42
Därför kommer den allmänna viljan att öka jämställdheten inom staten. Den allmänna viljan
utesluter personlig vilja och därmed konflikter ibland medborgarna, och den kan aldrig vända
någon till en slav eftersom alla är en del av det kollektiva och därför således är en del av
suveränitet.43
statens
Om det finns individer inom den staten som hävdar annorlunda än yttrandet från den allmänna
viljan, måste de erkänna att de hade fel, eftersom samhället antingen styrs utifrån den
allmänna viljan eller genom någonting annat som inte ingår i det sociala kontraktet. Det är
genom att vara en del av det sociala kontraktet som du är fri, menar Rousseau, även om du
kanske inte håller med allt som staten representerar på grund av den allmänna viljan. Du är
alltså så som Rousseau väljer att uttrycka det "tvungen att vara fri".44
40
Rousseau , J.J. (1962), sid: 60-62.
Hampsher-Monk, Ian (1992), sid:177, 178.
42
Rousseau, J.J. (1962), sid: 151.
43
Ibid, sid: 69
44
Ibid, sid: 64
41
18
3.2 Ayn Rand: Objektivismen
Den objektivistiska filosofin kan sammanfattas i tre ord. Det slutliga värdet är livet. Den
primära dygden är rationalitet. Den rätta mottagaren för fördelaktiga handlingar ska vara en
själv.
Enligt Ayn Rand och Objektivismen är etik och moral vad som vägleder människans val och
handlingar. Etik är en mänsklig nödvändighet och en vetenskap som inte ges till dig; den
förvärvas genom livets gång. Nyckeln till att förstå etik ligger nämligen i värderingar, vilka
uppnås och definieras genom de iakttagelser man gör under en livstid.
Alla levande organismer är kapabla och tvingade till att göra värderingar, eftersom de
nödvändigtvis konsekvent står inför alternativet att leva eller att dö. För växter och djur är
livet en inbyggd standard som samtliga mål och handlingar utgår ifrån. Existens eller ickeexistens är således något grundläggande för alla värden. Detta på grund av att endast en enhet
som kan bli eliminerad och har intresset av att inte bli det har behov och anledning att agera. 45
På samma sätt som växter och djur måste också en människa anamma ett särskilt beteende om
hon ska överleva. Men människan skiljer sig från övriga levande organismer, eftersom hon
inte vet sitt livs kurs eller sina värderingar redan från födseln. Om en människa ska lyckas i
konsten att överleva, måste hon därför genom egna förvärvade insikter söka kunskap och
upptäcka de värden som livet kräver, för att därefter välja sin väg, sitt mål och sina
värderingar, samt komma underfund med hur man bäst agerar för att få dessa mål uppfyllda.
Således menar Ayn Rand att fakta är vad som leder till värden. Vad som borde vara kan
valideras objektivt. Etik är alltså en mänsklig nödvändighet och en vetenskap, inte ett
fenomen som förvärvas genom mystik eller skepticism. Inte heller kan det uppnås genom
känsla, uppfattning, undermedvetande, vana eller tur. Det kan endast uppnås genom hjälp av
explicita
värderingar
och
kunskap.
Varje händelse har konsekvenser och varje val antingen förbättrar eller försämrar människans
förmåga och förutsättningar för att överleva. Livet är rörelse. Om livsvalen inte är
45
Peikoff, Leonard (1991), sid: 206-209, 211.
19
självbevarande, är de självförstörande. Människans liv är en kontinuerlig helhet: allt gott och
ont, varje dag, år och decennium av livet summeras upp till en individuell etik och syn på
46
livet.
Denna etik blir så småningom så full av värderingar att det istället börjar handla om moraliska
koder. Dessa koder är enligt Ayn Rand nödvändiga för att kunna agera långsiktigt, vilket är en
förgrening till den grundläggande värderingen att överleva, eftersom människan inte förmår
överleva om hon enbart litar på kortsiktiga eller slumpmässiga impulser. Rand menar att en
människa måste kunna planera och skissa upp sitt livs riktning, där hennes mål, önskningar
och beteenden tar sig i uttryck genom ett långsiktigt perspektiv utifrån den oerhört komplexa
och mångfacetterade värld hon befinner sig i.
När man således lyckas med den krävande uppgiften att sätta sina förutsättningar,
erfarenheter, beteenden, mål och övertygelser i ett logiskt samband genom individuell
kreativitet, arbete och successivt växande mentalt har man uppnått rationalitet. Detta är den
mest essentiella dygden för en objektivist. På samma sätt är irrationalitet den ultimata
odygden. Allt som är destruktivt för en människas intellekt och slutledningsförmåga är
således ont, eftersom det leder till att människan blir irrationell. Detta betyder dock inte att
man på något sätt ska ta ifrån människor möjligheten att göra fel eller begå handlingar som är
destruktiva. Endast genom egna erfarenheter av både onda såväl som goda händelser kan
individen
utveckla
sin
egen
rationalitet,
vilket
alltså
är
livsnödvändigt.47
Människan är naturligt egoistisk. Detta betyder inte detsamma som att människor är naturligt
onda, eller att de drivs av att exploatera andra. Varje individ måste dock välja sina värderingar
och handlingar själv för att uppnå syftet att bevara och njuta av sitt eget liv. Varje människas
primära moraliska plikt är att skapa sin egen välfärd, välbefinnande, eller egenintresse.
Alltså är strävan efter eget intresse, eller politisk själviskhet det enda sätt på vilket människan
kan
leva,
enligt
objektivismen.
Alternativet till objektivismen syftar på uppfattningen att människans primära moraliska plikt
är att tjäna någon eller några andra än sig själv - såsom gud eller samhället - till priset av att
underordna eller förneka sin egen välfärd. Enligt detta synsätt är kärnan i moral osjälviskhet,
46
47
Peikoff, Leonard (1991), sid:213-216
Ibid, sid:219-223.
20
vilket alltid innebär någon form av självuppoffring, vilket ultimat betyder att människor inte
tillåts
styras
av
viljan
att
leva
ett
så
tillfredsställande
liv
som
möjligt.48
Denna individualistiska syn på det personliga planet reflekteras också väl i objektivismens
samhällssyn. Samhället och staten ska ha som enda övergripande uppgift att skydda sina
medborgare från att åsamka fysisk skada mot varandra. Detta på grund av att objektivismen
ser fysisk skada (även indirekt drabbat) som den grövsta frihetsbrytande aktionen en individ
kan ge en annan. Om en person blir sviken, bedragen, eller på något annat sätt icke fysiskt
svindlad av en annan person kan det visserligen göra själslig och mental skada, men man är
ändå helt fri att leva vidare och göra nya beslut, med den nyss negativt upplevda erfarenheten
som något som i slutändan kan stärka offret att finna sig själv än mer.49
Att som enligt vissa teorier överlämna alltför mycket makt till en regering som inkonsekvent
får bestämma när saker är för eller emot reglerna, är enligt objektivismen detsamma som att
berätta för en förnuftig och självständig människa att överlämna sina värderingar, omdömen
och sitt sinne. Detta motsäger rationella människors kunskap och hindrar dem även att själva
kunna rekrytera sina värderingar, vilket i slutändan gör staten till ett livsförnekande ok för
människans individuella potential och frihet.50 Objektivismen är med andra ord fast
övertygade om att den enda reglering som får finnas i ett korrekt styrt samhälle är kravet att
förvisa brott som har med fysisk skada eller materiell stöld att göra. Allt för att skydda
enskilda rättigheter, eftersom intellektuell frihet inte kan existera utan politisk frihet.51
48
Peikoff, Leonard (1991), sid:230.
Ibid, sid:232-237.
50
Ibid, sid:350-355.
51
Ibid, sid:360-363.
49
21
3.3 Radikal feminism
Radikal feminism uppstod som rörelse under slutet av 1960-talet av en grupp före detta aktiva
kvinnliga medlemmar av tidigare kvinnorörelser i Boston och New York. 52
Sammanfattningsvis vilar radikal feminism på sex nyckelkategorier: centrering av kvinnan
och hennes intressen och förutsättningar, patriarkat, förtryck, erfarenheter, kontroll, samt
övertygelsen att det personliga är politiskt. 53
En central utgångspunkt för radikala feminister är att traditionell manlig ledarställning i
samhället och kvinnors underkuvande är och har varit roten till det nuvarande förtrycket av
kvinnor. Män anses vara ett problem eftersom de fortfarande besitter och kontrollerar de
viktiga positionerna och tillgångarna för att kunna förändra samhället.
54
Som vilken annan
förtryckt samhällsgrupp eller minoritet som helst, har kvinnors kultur och rättigheter
systematiskt blivit ignorerade eller motarbetade genom både våld och ideologisk hegemoni.
Därför är det av yttersta vikt att kvinnor organiserar sig och motarbetar den rådande
ordningen, för att istället sätta kvinnor i centrum.
55
Det västerländska, imperialistiska
samhället är uppbyggt på sexism, och det enda sättet att revolutionärt förändra denna
samhällsordning
är
genom
den
feministiska
rörelsen.
56
Ett resultat av denna kvinnocentrering är att anse att det personliga är politiskt. Det här
betyder att alla aktiviteter och erfarenheter – även de allra mest privata - ska vara politiskt
granskade. 57
Det systematiska missförhållandet mellan mäns makthavande och kvinnors kuvenhet har
enligt radikala feminister uppstått genom det så kallade patriarkatet, vilket anses vara en
strukturell dominans där företeelser som är associerade med män och maskulinitet – såsom
maskulina ideal, värderingar och livsstilar – prioriteras och tilldelas högre värden än
företeelser som är förknippade med kvinnor och feminitet. Detta innebär i praktiken att
samhället nästan helt och hållet kontrolleras av män, eftersom dessa föredragna värden
52
Donovan, Josephine (2000), sid: 155.
Zalewski, Marysia (2000), sid: 10.
54
Ibid, sid: 11.
55
Donovan, Josephine (2000), sid: 158-159.
56
Ibid, sid: 156.
57
Zalewski, Marysia (2000), sid: 16.
53
22
påverkar människors mentalitet och tankar, kunskap, känslor och privatliv, samt samhällets
samlade vetenskap och litteratur. 58
Vissa radikala feminister anser att patriarkatet primärt är baserat på manligt våld och kontroll
av kvinnans sexualitet och kön. Från det här perspektivet är individuella handlingar av mäns
våld mot kvinnor sett som ett mer utvidgat system av förtryck; politiskt kriminella handlingar
som kan likställas med terrorism i syfte att bibehålla kvinnor i ett förtryckt stadie. Detta våld
kan dels ta sig i uttryck genom fysiska övergrepp, men även genom samhällets insisteringar
på företeelser som giftermål, kärnfamiljen och traditionella former av reproduktion.
59,60
Samtliga av dessa företeelser ansågs vara medel för hur kvinnan förtrycktes genom att inte
ensam
vara
ansvarig
och
fri
att
kontrollera
sig
själv
och
sitt
kön.
Dock skall nämnas att kvinnans frigörelse och sexuell frigörelse inte alls ansågs vara samma
sak. Densmore menade att kvinnor inte bör betrakta sexuell frihet som frigörelse, eftersom
sådan endast är ännu en komplott skapad så att kvinnan alltjämt kan hållas förtryckt. Sex och
kärlek anses vara ett opium som motverkar kvinnan att se sig själv och sitt förtryckta liv från
ett objektivt perspektiv. 61
Sexuell samvaro med män ansågs av delar av den radikala feminismen alltså vara
förtryckande eftersom det är otillfredsställande, icke frivilligt och för att sex används som ett
sätt att särställa och kontrollera kvinnor. Sex särskils således inte från andra fysiska
handlingar som män utför för att kuva kvinnan, vilket ytterst resulterar i att sex med män
anses vara våld som mannen utför mot kvinnans fria vilja med sexuellt uppsåt; alltså våldtäkt.
62
Den socialt vedertagna uppfattningen rörande våldtäkt är att det är en extrem och ovanlig
handling som utförs av en ytterst liten minoritet av onormala och avvikande män, samt att
offren består av en liten skara kvinnor som har haft otur. Radikala feminister menar dock att
tester har visat att våldtäktsmän oftast har påvisat att de är mentalt friska, samt att våldtäkt
som fenomen är mycket vanligare förekommande än vad majoriteten tror. De anser vidare att
58
Zalewski, Marysia (2000), sid: 11-12.
Bryson, Valerie (2003), sid: 177-179.
60
Donovan, Josephine (2000), sid: 160.
61
Ibid, sid: 156-157.
62
Bryson, Valerie (2003), sid: 179-182.
59
23
våldtäkt inte kan ses som en isolerad händelse, utan snarare som en del av en hel kultur där
hot om sexuellt våld och utnyttjande dominerar kvinnors liv. Även om alla män inte faktiskt
våldtar, tjänar emellertid samtliga män på det sexuella våldet som förekommer eftersom det
leder till att kvinnor söker sig till män för skydd. Detta leder i sig till att fysisk makt eroticeras
och att även kvinnor internerar en falsk bild av sin egen sexualitet. Därför anser radikala
feminister att sex i allra högsta grad ska betraktas som en politisk handling.
63
Vissa radikala feminister menar vidare att pornografi och prostitution är hörnstenar i detta
system som leder män till att utföra sexuellt våld mot kvinnor. Pornografi är sexuellt våld i
teorin, medan prostitution och våldtäkt är exempel på sexuellt våld utfört i praktiken.
Mackinnon menar att tendensen där pornografi blir alltmer förekommande och synlig i
samhället, samt att prostitution tillåts, innebär att könsidentiten och sexualiteten hos både
kvinnor och män lärs och tas in utifrån en kontext där dominans och underdånighet är så
centrala att de slutligen blir oskiljbara från sex som företeelse. Detta resulterar i att pornografi
och rimligen också prostitution inte bara skapar förtryckande sexuella behov, utan även
reflekterar dem. Dessa företeelser ger alltså män vad de redan vill ha. 64
Brownmiller fortsatte på samma spår när hon hävdade att pornografi är den oförvanskade
kärnan av antifeministisk propaganda, eftersom kvinnors kroppar här blir avklädda,
exponerade och använda i syfte att förlöjliga eller stärka den manliga självbilden. Mannen får
nämligen sina kickar och självförtroende genom att betrakta kvinnor som anonyma,
dehumaniserade objekt som kan användas, utnyttjas, brytas ned och förbrukas.
Detta menar Brownmiller är filosofin bakom fenomenet våldtäkt, och innan dagen då
prostitution som fenomen är utrotad kan denna våldtäktsmentalitet alltjämt florera. 65
63
Bryson, Valerie (2003), sid: 183, 191-194.
Ibid, sid: 193-194.
65
Donovan, Josephine (2000), sid: 160.
64
24
3.4 Sex-positiv feminism
Den sex-positiva feminismen är en teoririktning inom den så kallade tredje vågens feminism,
vilken har sitt ursprung som en reaktion och en utveckling av den andra vågens feminism, där
bland annat den radikala feminismen ingick. 66
Bland de feministiska rörelser som traditionellt har varit positiva till prostitution, kan den
tyska rörelsen ”Lön för hushållsarbete” nämnas. Den var aktiv i Tyskland under slutet av
1970-talet och anses vara en viktig anledning till varför prostitution numera är laglig ibland
annat
Tyskland.
Rörelsens tre viktigaste ståndpunkter var att traditionellt sex var ett arbete, att prostitution var
en revolutionär kraft, samt att sexsäljare var feministiska förebilder. 67
De utgick från de många hemmafruar som fanns i landet och som stod för det mesta av
hushållsarbetet utan att få någon ekonomisk kompensation, trots att detta arbete ansågs vara
en stor förklaring till varför samhället överhuvudtaget fungerade. Bland hushållssysslorna
ingick bland annat ompysslande av mannen, matlagning, köpa och ta hand om kläder, hålla
hemmet rent, samt havandeskap, amning och uppfostran av barn. Även sex ansågs vara en del
av att ta hand om mannen och som förväntades göras gratis och utav kärlek.
Prostituerade fick däremot ekonomisk kompensation för samma sexuella tjänster, varför de
ansågs vara förebilder för alla kvinnor av rörelsen.
Enligt rörelsen gjorde därför en kriminalisering av sexhandel att kvinnor inte tillåts får lön för
sina tjänster, vilket förtrycker kvinnor snarare än att befria dem. 68
Kempadoo menar att det idag anses naturligt att politiska ledare talar om trafficking som en
av de tre värsta internationella kriminella handlingarna tillsammans med terrorism och
droghandel. Lagar blir också ofta utformade på ett sätt som ämnar skärpa immigration,
sexhandel och transnationell organiserad brottslighet för att på så sätt kunna minimera
traffickingförekomsten. Emellertid finns det flera olika definitioner på vad trafficking faktiskt
66
Gillis, Stacy et al. (2004), sid: 1-4.
Östergren, Petra et al (2008), sid: 65-67.
68
Ibid, sid: 68-69, 71.
67
25
är; vilka områden som de inblandade människorna verkar inom, problemens innebörd, samt
konsensus vad som ska innefatta definitionen mellan forskare och lagförfattare.
Medan författare och forskare med exempelvis tredje vågens feminism som övertygelse anser
att trafficking är ett fenomen som förekommer inom flera olika fält, är många lagar och
influensrika organisationer övertygade om att trafficking endast handlar om sexhandel där
nästan uteslutande kvinnor faller offer för ett brott där de själva inte har någon makt eller
påverkan på sina villkor och förhållanden. I vissa fall innebär detta att även sexhandel och
prostitution blir kriminella handlingar. 69
Kempadoo menar dock att det här perspektivet är ett resultat av den radikala feminismen, där
övertygelsen är just att kvinnor alltid är offer. Istället menar hon att det är av yttersta vikt att
se prostitution som ett yrke likt vilket annat som helst, där villkoren för de människor som
ägnar sig åt yrket tillåts att belysas, så att de kan förbättras. Prostitution i sig är nämligen inte
skadligt för kvinnor. Däremot faller många sexarbetare illa på grund av antitraffickinginterventioner och förbud mot prostitution, vilket förhindrar sexarbetares rätt att
arbeta, flytta, ha möjlighet att åtnjuta samhälleligt stöd såsom läkarvård och andra
samhälleliga förmåner.70
Ditmore menar vidare att likställande av sexarbete och trafficking leder till en
översimplifierad analys som försummar den verkliga, huvudsakliga anledningen till varför
trafficking överhuvudtaget existerar, vilket är migration och det faktum att somliga människor
helt enkelt vill skaffa sig själv bättre liv.
Bilden av kvinnan som offer är något som radikala feminister har lyckats övertyga majoriteten
om i traffickingdebatten, vilket överskuggar andra problem som trafficking innebär.
Fördömandet av prostitution anser Ditmore bottna i en debatt som tvivlar på kvinnans
förmåga att fysiskt och mentalt kunna vara självständig på samma villkor som mannen. Hon
refererar till bland annat Rubins hjärntvättsteori som hävdar att friska människor inte ägnar
sig åt vissa avvikande, enligt teoretikerns tycke avskyvärda, sexuella aktiviteter. Därför måste
69
70
Kempadoo, Kamala (2005), sid: 7-8, 21-22.
Ibid, sid: 22.
26
dessa människor ha blivit tvingade, lurade eller vara mentalt sjuka, även om de säger att
aktiviteterna sker på grund av egen vilja. 71
På samma sätt resonerar prostitutionsmotståndare i dagens debatt menar Ditmore. Förutom att
moralisera runt vad som är lämpligt eller ej angående sexuella handlingar, försummas också
kvinnans frihet att röra sig fritt och vara ansvarig för sina egna handlingar. Istället antas den
prostituerade kvinnan antingen vara en sexslav och/eller offer för trafficking, eller inte vara
förståndig
att
fatta
sina
egna
beslut.
Den radikala, prostitutionsförkastande övertygelsen är även skadlig för män menar Ditmore,
eftersom det alltför ofta glöms bort att även män kan vara prostituerade.72
Istället menar Ditmore att prostitution bör anses vara en form av arbete som är svårt att ägna
sig åt och vars aktiviteter inte alltid är utförda på ett idealt sätt. Visserligen finns det flera
problem och övergrepp inom sexindustrin, men endast genom legaliseringar kan bättre
översyn, hjälp och bättre arbetsvillkor till människorna inblandade ges. 73
71
Kempadoo, Kamala et al (2005), sid: 116-117
Ibid, sid: 107-109, 117.
73
Ibid, sid: 111.
72
27
4. Analysverktyg
Nedan följer utmärkande drag från vardera teori. Dessa kännetecken kommer att användas i
det empiriska avsnittet vid analyserandet av citat från Nederländernas, Sveriges och Litauens
prostitutionslagar. Detta analysverktyg är också konstruerat för att erbjuda en förenkling av
teorierna för såväl läsaren som författaren. Egenskaperna hos respektive teori ser på följande
sätt:
Människosyn
”Rousseauanism”
Pessimistisk syn, d.v.s:
Optimistisk syn, d.v.s:
-
Beroende av en statlig medlare för
-
Tro på en rationell individ
sina intressen
-
Tilltro till människans förnuft och val
-
Samhällsteori
Objektivism
Välkomnar kollektiva enheter
Kollektivistisk syn, d.v.s:
Individualistisk syn, d.v.s:
-
Social tillhörighet är viktigt
-
Individen är grundläggande enhet
-
”Allmänviljan”; alltså att staten
-
Samhället värnar om den individuella
upprätthåller ideal som reflekterar det
gemensamma bästa för medborgarna
friheten och skyddar den
-
Tro på att en objektiv sanning finns;
Radikal feminism
Sex-positiv feminism
Pessimistisk, d.v.s:
Neutral/optimistisk, d.v.s:
-
Del av strukturellt och förtryckande
-
Prostitution är ett legitimt arbete
patriarkat
-
Insyn i verksamheten krävs
mannen
-
kvinnan
Syn på
Syn på
Syn på prostitution
denna måste sökas
Förbud är målet
Pessismistisk, d.v.s:
Neutral, d.v.s:
-
Strukturellt/förtryckande fokus
-
Individuellt fokus
-
Privata handlingar är politiska
-
Individuellt ansvar och frihet till sin
-
Förblindade av patriarkatet
kropp
28
5. Bakgrund och kontext
I det här avsnittet kommer en sammanfattning av de tre ländernas lagstiftningar runt
prostitution samt annan relevant information att presenteras. Detta för att läsaren ska få ökad
förförståelse till den kommande empirin, samt att viss kontext bedöms vara nödvändig för att
forskningsuppgiften ska kunna erbjuda lämplig djup och logik i sin helhet. De sociala och
religiösa faktorerna kommer också att till viss del tas i beaktning vid analyserna i det
empiriska avsnittet.
5.1 Nederländerna
I
Nederländerna
fick
kvinnor
rösträtt
1919.
Kvinnorörelser och feministiska rörelser har traditionellt sett ansetts relativt starkt förankrade
i Nederländerna, tillsammans med övriga nordvästra Europa. Den första utpräglade
kvinnoorganisationen tog form i Nederländerna redan på 1100-talet74, och den första
organisationen för kvinnor inom vetenskap 1785.75 Traditionella kvinnorörelser, som den
andra feministiska vågen på 1960-talet, fick en stor genomslagskraft i Nederländerna
tillsammans med flera andra länder i västvärlden.76
Nederländerna anses vara ett konfessionellt blandat land, vilket betyder att både katolicism
och protestantism är officiella religioner. En tredjedel av befolkningen är katoliker och en
dryg femtedel protestanter.77
Nederländerna är ett av den europeiska unionens grundarländer, då man blev officiell medlem
av den då så kallade kol- och stålunionen redan 1950.78
Nederländerna är ett av de mest tillåtande länderna i EU gällande prostitution. Här är alla
former av både försäljning och köp av sexuella tjänster tillåtna, även på organiserade
bordeller. För att sälja sex behöver man normalt ha fyllt 18 år, medan en köpare måste vara
minst 16 år.79
74
http://www.women-philosophers.com/Beguines.html. 2010-11-02.
Phillips, Patricia (1990), sid: 75.
76
Baltic Sea Academy (N.dd), sid: 27-28.
77
http://www.amsterdam.info/se/nederlanderna/. 2010-11-04.
78
http://europa.eu/abc/history/1945-1959/index_sv.htm. 2010-12-20.
79
http://www.rnw.nl/dossier/Prostitution. 2010-11-25.
75
29
Däremot är alltjämt alla former av människohandel och trafficking illegalt och kan maximalt
ge åtta år i fängelse.80
Prostitution har som företeelse varit lagligt i Nederländerna sedan 1815. 1912 förbjöds
bordeller81, men 1998 ändrades denna lag och bordeller har sedan dess varit legala
verksamheter.82
1985 grundades ”De Rode Draad” (Den Röda Tråden), vilket är en facklig organisation och
intressegrupp för sexarbetares rättsliga, sociala och arbetsvillkor. De hjälper prostituerade att
förbättra och upprätthålla sin ställning som vanliga yrkesverksamma inom det holländska
samhället.83
Från 1988 och under början av 1990-talet började den holländska staten begära beskattning
från de prostituerade. Från och med år 2000 har det varit helt lagligt och accepterat enligt
holländsk lag att prostituera sig, vilket betyder att de prostituerade såväl som bordellerna
krävs
på
skatt
för
verksamheten.84
Enligt uppskattningar från bland annat det holländska utrikesdepartementet finns det över
25 000 människor i Nederländerna som säljer sina kroppar för sexuellt ändamål, vilket gör
prostitution till en relativt utbredd verksamhet i landet.85 Många utav dessa prostituerade är
illegala immigranter och arbetar i det ökända ”Red Light District”; ett område i Amsterdam
som specialiserar sig på bordellverksamhet och så kallade coffeeshops säljande bland annat
marijuana.86
Länge har den folkliga opinionen i landet varit optimistiskt i sin hållning gentemot den
nuvarande lagstiftningen gällande prostitution i Nederländerna. Emellertid visar bland andra
den holländska forskaren i organiserad brottslighet Jan van Dijk på att denna håller på att
svänga i takt med de allt högre rapporterade fallen av människohandel i landet. Just
människohandel och organiserad brottslighet anses vara fenomen som i hög utsträckning går
hand i hand med bland annat prostitution och Red Light District.87
80
http://www.sydsvenskan.se/varlden/article265044/Laglig-sexhandel-lockar-turister.html. 2010-11-27.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=10703. 2010-11-27.
82
http://www.sydsvenskan.se/varlden/article265044/Laglig-sexhandel-lockar-turister.html. 2010-11-27.
83
http://rodedraad.nl/other-languages/english.html. 2010-11-16
84
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/tomma-bordeller-blir-redlight-fashion_2746281.svd. 2010-11-17.
85
http://www2.hu-berlin.de/sexology/IES/netherlands.html. 2010-11-17.
86
http://www.amsterdam.info/se/underhallning/. 2010-11-17
87
http://www.ansvarsveckan.fi/2009/material/artiklar/kort-om-prostitution-i-holland/. 2010-11-17.
81
30
5.2 Sverige
Sverige är ett land med väl utvecklade folkrörelser. Rösträtt för kvinnor blev verklighet 1921.
Under 1930-talet var Sverige ett föregångsland inom feminism och jämställdhet. Gunnar och
Alva Myrdal ansåg att kvinnan skulle ut i arbetslivet för att samhället skulle bli mer jämställt.
1936 blev födelsekontroll lagligt och ekonomiska lättnader för nyblivna mödrar började delas
ut.88 En stark kvinnorörelse framträdde också under 1960-talet, med fri abort som den stora
sammanslutande frågan.89 Lefaucheur menar att länder med hög välfärd, såsom i Sverige och
Nederländerna, underlättar för jämställdhet att existera i samhället på grund av få fattiga
hushåll och små skillnader i inkomst mellan familjer och ensamstående föräldrar.90
Den främsta religionen i Sverige är protestantisk kristendom, vilken representeras av Svenska
kyrkan och hade 2009 71 % av Sveriges befolkning som medlemmar.91 Statistik gör dock
gällande att Sveriges befolkning tillhör en av världens minst aktivt troende.92
Sverige blev EU-medlemmar 1994. Landet är ett av de fåtal EU-medlemsstater där
prostitution inte är helt lagligt. Detta på grund av den så kallade sexköpslagen som trädde i
kraft i landet 1999, följt av lagen om köp av sexuell tjänst vilken började gälla i Sverige 2005.
Vidare
infördes 2002 lagar gällande människohandel för sexuella ändamål som brott i
Sverige och 2004 utvidgades straffbarheten till att även omfatta människohandel inom landets
gränser, samt människohandel som syftar till andra former av utnyttjande än för sexuella
ändamål, till exempel tvångsarbete och handel med organ.93
Sexköpslagen innebär att det är förbjudet att betala för en tillfällig sexuell förbindelse i
Sverige. Detta gäller såväl för den som själv betalar för en sexuell förbindelse, som för en
person som utnyttjar en tillfällig sexuell förbindelse vilken har betalats av någon annan. Även
försök till köp av tillfällig sexuell förbindelse är kriminaliserat. Med sexuell förbindelse
menas alla former av sexuellt umgänge. Ersättningen för den sexuella förbindelsen ifråga kan
vara dels ekonomisk, men även andra former av ersättning såsom alkohol eller narkotika.
88
Meade, Teresa A. et al (2006), sid: 592.
Baltic Sea Academy (N.dd), sid: 27-28.
90
Meade, Teresa A. et al (2006), sid: 606.
91
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=638919. 2010-11-20.
92
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=162915. 2010-11-20.
93
http://www.sweden.gov.se/sb/d/2664. 2010-12-05.
89
31
Sexköpslagen är könsneutral, vilket betyder att det inte görs något hänsynstagande beroende
på om köparen för den sexuella tjänsten är man eller kvinna.
Straffet för köp av sexuell tjänst är 50 dagsböter eller fängelse i högst sex månader.94 Vid köp
av sexuell tjänst från en person som inte än fyllt 18 år, döms den betalande för köp av sexuell
handling av barn till böter eller fängelse i högst två år.95 Om köparen har vänt sig till någon
form av organiserad prostitution, anses detta vara en försvårande omständighet, vilket
resulterar i villkorlig dom samt böter. En person som främjas ekonomiskt eller utnyttjar att en
annan person säljer sexuella tjänster gör sig skyldig till koppleri vilket resulterar i
fängelsestraff upp till fyra år. I fall som anses vara särskilt allvarliga kan grovt koppleri
anslås,
vilket
innebär
fängelsestraff
från
fyra
till
åtta
år.96
Sexköpslagen kriminaliserar alltså endast köparen av den sexuella förbindelsen – säljaren
omfattas inte på något sätt till liknande straffsats. Säljaren gör sig heller inte enligt lag skyldig
till medhjälp till brott.97
Innan sexköpslagen infördes var prostitution och även bordeller lagliga i Sverige. Dessa
element ansågs dock vara problematiska, delvis eftersom kvinnorna inblandade i
verksamheten inte bedömdes fara väl, men också på grund av att exempelvis alkohol- och
narkotikaberoende uppfattades som vanligen förekommande negativa effekter bland dem som
var inblandade i dessa aktiviteter.98
Sedan sexköpslagens implementering anses dessa problem ha minskat enligt bland annat
Socialstyrelsen.99,100 Å andra sidan talar rapporter och medier om att prostitutionen på senare
år har ökat och att det i Stockholm arbetar minst 20-30 gatuprostituerade varje dag, vilket är
en ökning på ungefär 30 %.101
94
https://lagen.nu/1962:700#K6P9. 2010-12-05.
https://lagen.nu/1962:700#K6P12. 2010-12-05.
96
https://lagen.nu/1962:700#K6P12S3. 2010-12-05.
97
http://www.sweden.gov.se/sb/d/2593/a/116601. 2010-12-05.
98
Statens Offentliga Utredningar (1995), sid: 1.
99
http://www.vguengl.org/showPage.php?ID=1865&ROOTPAGE=267&ORIGIN=270. 2010-12-05.
100
Socialstyrelsen (2007), sid: 45.
101
http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/157308-kraftig-okning-av-prostitution-i-sverige. 2010-12-05.
95
32
5.3 Litauen
I Litauen finns liksom i andra östeuropeiska länder historiskt sett en svagare demokratisk
tradition i jämförelse med västeuropeiska stater såsom Sverige och Nederländerna.
Demokratiskt rotade fenomen såsom folkrörelser och opinionsbildningar har därför inte
utvecklats i samma grad som i Västeuropa på grund av bland annat kommunistisk diktatur,
språkskillnader och olika ekonomiska utvecklingsnivåer. Därav har inte heller kvinnorörelser
haft samma inflytande i det litauiska samhället.102
I Litauen dominerar den katolska kyrkan religionstillhörigheten bland medborgarna mycket
starkt. Ungefär 80 % av befolkningen är katoliker.103
Litauen blev EU-medlemmar 2004 tillsammans med Estland, Lettland, Polen, Slovakien,
Slovenien, Tjeckien och Ungern.104
Alltsedan 1990-talet har det från bland annat svenska regeringskansliet rapporterats om
oproportionerligt stora delar registrerade offer för trafficking och människohandel i övriga
Europa som har anknytning till Litauen. Litauen har inte bara traditionellt sett varit ett
ursprungsland utan också ett transit- och destinationsland för människohandel, där personer
från främst Vitryssland och Ryssland utgör offer. Den stora majoriteten av dessa offer är
kvinnor och den vanligaste typen av ändamål som orsak för människohandeln har varit och är
fortfarande, prostitution. En rapport från 2002 uppskattade att cirka 3 000 individer årligen
blir bortförda från Litauen.
Landet har numera en nolltolerans mot all förekomst av prostitution. Under 2005 gjorde det
litauiska parlamentet tillägg i lagstiftningen som kriminaliserar både försäljning och köp av
sexuella tjänster. I båda fallen är straffsatsen böter på ca 900 Svenska Kronor, även om det
rapporteras om att det är betydligt vanligare att de prostituerade bötfälls än deras kunder.105
Det är även förbjudet att tjäna på någon annan persons prostitution eller att tillhandahålla
personer för prostitutionssyfte. Litauiska parlamentet har även förbjudit organisering och
transportering av personer då prostitution är ändamålet. Detta oavsett om personen ifråga
102
Baltic Sea Academy (N.dd), sid: 7.
Världsnaturfonden (N.dd), sid: 4.
104
http://europa.eu/abc/history/2000_today/index_sv.htm. 2010-12-06.
105
Regeringskansliet (2007), sid: 12.
103
33
accepterar omständigheterna eller ej, samt om prostitutionen ifråga avser att gå tillväga inrikes
eller utrikes.106 Det är inte heller tillåtet att tjäna ekonomiskt på någon annan människas
prostitution.107 För fall av människohandel resulterar detta i fängelsestraff i upp till 10 år.
Sedan början av 2006 finns en särskild polisavdelning i Litauen som speciellt inriktar sig mot
traffickingbekämpning. Det har också upprättats ett nationellt traffickingprogram av
inrikesministeriet.
Det anses från den litauiska staten att dessa lagändringar har gjort teoretisk skillnad för
förändring av attityder, då de potentiellt avskräcker människor från att syssla med
prostitution, men att fler personer behöver bötfällas för att bestående praktiska effekter ska
uppnås.
Skillnader i antal fall av människohandel alltsedan lagändringarna har också påpekats. Denna
siffra ska idag vara lägre. Samma sak gäller för de prostituerade i övriga europiska länder som
till en början kommer från Litauen. Dessa skillnader sägs bero på mer aktivt polisiärt
samarbete, större medvetenhet hos riskgrupper samt olika organisationers engagemang för
denna typ av frågor.108
106
http://www.neparduodamas.lt/index.php/legal_information/95. 2010-12-07.
Ibid.
108
Regeringskansliet (2007), sid: 12.
107
34
6. Empiri
Nedan kommer citat från nationella handlingsplaner från Nederländerna, Sverige och Litauen
att presenteras. Citaten ämnar beröra punkterna ”generell syn på prostitution som företeelse”,
”syn på prostituerade”, ”syn på sexköpare”, ”differentiering av prostitution och
människohandel/trafficking”, ”bemötande av hjälp till prostituerade”, samt ”åtgärder och
arbete riktat till allmänheten”. Därefter görs en analys av citaten, där det presenteras vilken av
de valda teorierna som texterna ligger närmast.
6.1 Generell syn på prostitution som företeelse
6.1.1 Nederländerna
”Att arbeta med prostitution är för resten av samhället fortfarande tabu. Regeringen är
medveten om denna känslighet, men […] det är ett juridiskt yrke där många brott annars
skulle uppstå. Ett av de sätt som regeringen anser nödvändig för att bekämpa dessa brott är
genom registrering.[…]Den föreslagna registreringen år hållen anonym och gör den rättsliga
ställningen för den prostituerade synlig.”*,109
Det här citatet ligger nära Objektivismens samt den sex-positiva feminismens övertygelser.
Texten gör klart att majoriteten av den nederländska befolkningen inte förhåller sig positivt
inställd till förekomsten av prostitution i landet. Detta tyder på att den allmänna viljan som är
ett dominerande element i Rousseaus teorier här motarbetas eller ignoreras av staten. Istället
är det till stora delar Objektivismens tankar som sätter sin prägel på den nederländska statens
inställning till prostitution. Objektivismen är av övertygelsen att det är fel av staten att försöka
hindra en individ att agera eller resonera på ett visst sätt om detta är förankrat i rationellt
agerande eller den fria viljan. Endast genom att fatta individuella beslut kan en person skapa
sin verklighetsbild dominerad av rationalitet och moral. Att från statens sida förbjuda
företeelser som skulle ha kunnat utveckla denna rationalitet hos privatpersonen, anses därför
vara
mänskligt
hämmande.
* Op werken in de prostitutie rust in de samenleving nog steeds een taboe. Het kabinet is zich bewust van deze gevoeligheid, maar benadrukt
dat dit […] betreft immers een legaal beroep waarbij zich desondanks veel misstanden voordoen. Een van de middelen die het kabinet
essentieel acht om die misstanden te bestrijden, is de registratie. [...] De voorgestelde registratie perkt deze anonimiteit in, en maakt de legale
status van de prostituee zichtbaar.
109
Tweede Kamer der Staten-Generaal(2009), sid: 14.
35
Även om den generella viljan i landet är avståndstagande till prostitution som fenomen, kan
inte staten välja att på grund av dessa anledningar förbjuda verksamheten. Istället refereras de
prostituerades rättigheter till juridiska stadgar, vilka erkänner prostitution vara ett legitimt
yrke.
Staten resonerar att anledningen till varför prostitution är ett juridiskt yrke är att det annars
hade förekommit brott inom verksamheten. Detta tyder återigen på att objektivistiska tankar
genomsyrar citatet. Den enda rollen staten skall spela enligt denna teori är nämligen vid fall
där individens frihet att fatta egna beslut förringas, samt där fysiskt våld eller materiell stöld
förekommer, vilket i sin tur också anses vara frihetsberövande. Uppenbart är alltså att staten
har agerat med en övertygelse om att den individuella friheten har mindre risk att hämmas
genom att prostitution anses vara ett yrke med juridiska rättigheter.
Den sex-positiva feminismen är också klart dominerande i citatet i kontrast mot den radikala
feminismen.
Den nederländska staten förklarar att prostitution anses vara ett legitimt yrke, vilket är precis
vad den sex-positiva feminismen anser skall vara fallet. Detta är enligt teorin det bästa sättet
för att skaffa god insyn i verksamhetens negativa sidor samt att stärka rättigheterna för
kvinnorna som är del av prostitutionen. Precis på detta sätt resonerar också den nederländska
staten då de förklarar att yrket är juridiskt lagligt eftersom brott annars skulle uppstå i högre
grad.
I texten förekommer även en förklaring att regeringen anser att registrering av de
prostituerade skulle förstärka den prostituerades rättsliga ställning. Också detta får anses vara
sex-positivt lagt, eftersom det är uppenbart att den holländska staten här försöker att
differentiera mellan fall där prostitution innebär förtryck av individen, vilket skall försökas
göras mer synligt genom registreringen, och fall där detta sker frivilligt och därför skall anses
vara ett legitimt arbete.
36
6.1.2 Sverige
”Prostitution och människohandel för sexuella ändamål är ett allvarligt hinder för social
jämlikhet, för jämställdhet och för att kunna åtnjuta mänskliga rättigheter”110
Det är här uppenbart att den svenska uppfattningen runt prostitution i allmänhet är präglad av
Rousseau och den radikala feminismen.
Tanken att prostitution är ett allvarligt hinder för social jämlikhet och jämställdhet grundar sig
på att det ingår i allmänviljan att inte vilja prostituera sig, vilket i sin tur skulle leda till att den
svenska staten har rätt att höja denna allmänvilja till lag.
Texten utesluter eventualiteter som teoretiskt skulle kunna göra prostitution som aktivitet till
ett inte fullt så allvarligt hinder så som här är beskrivet. I stället tas dessa resonemang som
vedertagna sanningar, vilket människor som är en del av det sociala kontraktet i det
rousseaunska
samhället
är
tvungna
att
acceptera
för
att
vara
fria.
Citatet vänder sig snarare till ett helt samhälle snarare än individuella situationer.
Om den svenska staten istället hade varit mer objektivistiskt inriktad, hade individuella
situationer och eventualiteter ställts mer i fokus, eftersom det då hade varit en rättighet att
erfara konsekvenserna av sitt eget handlande.
Citatet åberopar mänskliga rättigheter som en anledning till varför prostitution som fenomen
är en icke önskvärd aktivitet. Som tidigare nämnt i inledningen av detta arbete finns dock
flera olika mänskliga rättigheter vilka kan tolkas olika i samband med prostitution.
Citatet ovan härleder förmodligen till den mänskliga rättighet som anger att det inte skall vara
tillåtet att sälja kroppsdelar. Detta i sin tur får anses ligga närmare Rousseaus övertygelser än
objektivismen, eftersom individen och dess vilja i det här fallet förbises.
Citatet är klart riktat till den radikala feminismens fördel. Faktumet att alla former av
prostitution är ansedda som negativa företeelser som förhindrar jämställdhet och social
jämlikhet är helt i linje med den radikala feminismens övertygelser; där prostitution resulterar
i systematiskt förtryck av kvinnor, snarare är en neutral eller rentav positiv hållning till
prostitution som den sex-positiva feminismen gör sig anhängare till.
110
Regeringskansliet (2009), sid: 4.
37
I citatet finns en klar övertygelse om att prostitution, oavsett form och utövning är
förtryckande verksamhet. Texten kan vidare tolkas som att det är förtryckande att prostitution
som fenomen alls existerar, och inte bara att det är förtryckande och förhindrande för de
personer som är direkt inblandade i sexuella aktiviteter i utbyte mot betalning. Detta citat
skulle därmed ytterligare kunna ses som en faktor där svenska staten ligger närmare radikal
feminism i jämförelse med den sex-positiva feminismen. Eftersom patriarkatet är en
systematiskt utförd form av förtryck riktad mot kvinnor finns det flera aktiviteter som kan ses
som hörnstenar i förtryckarsamhället. På samma sätt som våldtäkter enligt den radikala
feminismen är ingrepp som försätter alla kvinnor i en underkuvad social situation i
förhållande till män trots att långtifrån alla män faktiskt våldtar, kan rimligtvis prostitution
fungera på samma sätt. Trots att inte alla män köper sexuella tjänster och trots att alla kvinnor
inte säljer dem, kan prostitution ses som ett verktyg som används för att, i likhet med våldtäkt,
underkuva kvinnan.
6.1.3 Litauen
”Litauens delegation deltog i det första mötet […] för att dra politikers uppmärksamhet till
problemen med kampen mot människohandel och framförallt problem med prostitution,
sexuellt utnyttjande, tvångsarbete och att säkra implementeringen av alla möjliga åtgärder
för att undvika förekomsten av dessa fenomen.”*,111
Det är uppenbart att detta citat är mer influerat av Rousseaus tankar än Ayn Rands, samt är
präglat av den radikala feminismen.
Enligt Rosseauanistiska tankar är människor beroende av en statlig medlare så att
medborgarna finner det möjligt att få sina intressen representerade. Den här andan kan kännas
igen då citatet gör gällande att målet är att dra politikers uppmärksamhet till problemen med
prostitution och trafficking. Självklart är det positivt för ett land att politiker – vilka förväntas
ha den exekutiva makten över medborgarnas vardag – är underrättade i landets problem och
utmaningar. Emellertid är känslan i det här citatet att medborgarna, vilka faktiskt i slutändan
är de aktörer som väljer/hamnar i prostitution, inte är det huvudsakliga intresseområdet.
* Lithuania’s delegation participated in the first meeting […] to draw the politicians’ attention to the problem of combating trafficking in
human beings and especially problems of prostitution, sexual exploitation, forced labour and to secure implementation of all possible
measures to prevent the occurrence of the phenomenon.
111
Government of the Republic of Lithuania (2004), sid: 45-46.
38
Citatet gör gällande att förekomsten av prostitution är en företeelse som i allra högsta grad
skall försöka undvikas. Slutsatsen måste därför dras att anledningen till varför prostitution
som aktivitet inte är önskvärd av den litauiska staten är på grund av att den inte är fördelaktig
för den allmänna viljan, det vill säga största delen av den litauiska befolkningen.
Om den litauiska staten istället hade resonerat med en objektivistisk grund hade största fokus
legat på att sprida information om bland annat prostitution till befolkningen, som sedan hade
fått ta egen individuell ställning i frågan. Politiker hade visserligen också kunnat bli
underrättade, men att medla om ett upplevt problem till befolkningen hade alltjämt haft större
betydelse.
Den litauiska staten hade inte heller argumenterat för att prostitution till varje pris inte skall få
förekomma. Information är en viktig ingrediens som skall delges folket, men därefter kan det
inte enligt Objektivismen vara rimligt att förhindra individer att fatta sina egna beslut.
Citatet är ur en feministisk synpunkt mer överensstämmande med den radikala feminismen än
den sex-positiva.
Det är uppenbart att texten gör gällande att prostitution är ett problem som likställs med
sexuellt utnyttjande och tvångsarbete. Dessa andra två företeelser är ofrånkomligen
förtryckande, och när prostitution nämns tillsammans med dessa kan inga andra slutsatser dras
än att synen på prostitution också ses som en förtryckande verksamhet där den prostituerade
inte agerar utifrån egen vilja. Detta stämmer i sin tur överens med den radikala feminismens
teorier om patriarkatet som en strukturellt förtryckande samhällsutformning mot kvinnor, där
sexuellt utnyttjande, prostitution och pornografi är exempel på verktyg som används för att
hålla kvinnan fortsatt kuvad.
Den litauiska staten gör också klart i citatet att det inte är upp till privatpersonen att skapa sin
egen åsikt angående sin eventuella inblandning i prostitution. Allt skall nämligen göras för att
prostitution som företeelse skall försvinna. Även detta stämmer bättre överens med den
radikala feminismen, som anser att innan dessa förtryckande verktyg upphör att existera inom
ett samhälle kan det inte uppfattas vara jämlikt.
Om den litauiska staten tvärtom hade argumenterat med en sex-positiv övertygelse hade
prostitution inte nödvändigtvis likställts med sexuellt utnyttjande och tvångsarbete. Om
39
prostitution är ett utbyte av tjänst med ekonomisk ersättning mellan två rationella individer
som begår dessa handlingar frivilligt skall det ses som vilket annat arbete som helst. Det finns
också tillfällen då detta inte sker frivilligt, men en differentiering av dessa fal bör göras enligt
den sex-positiva feminismen.
Eftersom prostitution mycket väl kan vara likt vilket annat yrke som helst enligt sex-positiv
feminism, skulle inte prostitution till alla medel undvikas och förhindras att erkännas sin
existens i samhället. Däremot skulle fokus ligga på att skaffa sig en klar insyn i verksamheten
för att på så sätt kunna skilja mellan de prostituerade som ägnar sig åt verksamheten frivilligt
och de som inte gör det.
6.2 Syn på prostituerade
6.2.1 Nederländerna
“Artikel 19, tredje stycket, ger konstitutionen varje nederländsk medborgare rätt till fritt val
av sysselsättning som omfattas av restriktioner eller lag. Denna rättighet är också erkänd av
internationella fördrag, inklusive artikel 6 i internationella konventionen om ekonomiska,
sociala och kulturella rättigheter (för alla) och artikel 1 i europeiska sociala stadgan (för
anställda).”*,112
Den här texten anses ligga närmare Objektivismens och den sex-positiva feminismens teorier.
Objektivismen anser att varken staten eller någon annan aktör har någon rätt att påverka eller
förbjuda en individ att fatta ett visst beslut eller göra ett visst val, så länge detta inte betyder
att skada åsamkas någon annan eller att materiell stöld förekommer. Med dessa grunder finns
det ingen anledning för den nederländska staten att förbjuda prostitution som yrke eller se ned
på verksamheten. Det förutsätts istället att personen som har prostitution som sysselsättning
har gjort detta rationellt och att det därför är denna människas rätt.
* Artikel 19,derde lid, Grondwet, geeft iedere Nederlander het recht op vrije keuze van arbeid, behoudens de beperkingen bij of krachtens de
wet gesteld. Dit recht wordt ook door internationale verdragen erkend, onder meer in artikel 6 van het Internationaal Verdrag inzake
Economische, Sociale en Culturele Rechten (vooreenieder) en in artikel 1 van het Europees Sociaal Handvest (voor werknemers).
112
Tweede Kamer der Staten-Generaal(2009), sid: 23.
40
Den nederländska staten förhåller sig strikt juridisk i den här frågan. Oavsett vad majoriteten
av allmänheten eventuellt tycker i frågan, kan ingenting göras för att prostitution som
företeelse skall förbjudas eller motarbetas, då det är en mänsklig rättighet att fritt välja arbete,
eftersom prostitution anses vara ett yrke likt vilket annat. Oavsett eventuella orsaker som kan
ha påverkat den prostituerade att välja detta yrke, finns det ingen anledning att vidare döma
eller analysera denna person, eftersom det förutsätts att individen har handlat utifrån sin fria
vilja. Som nämnt i det förra avsnittet är det nämligen huruvida prostitutionen har uppkommit
på frivillig grund eller ej som anses vara det viktiga.
Om den nederländska staten istället resonerat på ett sätt som hade kunnat spåras tillbaka till
Rousseaus övertygelser, hade argumenten varit att prostitutionens förekomst inte hade varit en
del av den allmänna viljan, och därför hade det inte funnits någon anledning att tillåta eller
låta framtida aktivitet inom denna verksamhet fortgå utan att uppmuntra till ett beteende som
istället ingår i det sociala kontraktet.
På precis samma sätt som en strikt juridisk argumentation om synen på prostituerade i landet
gynnar de objektivistiska teorierna, gynnar det också den sex-positiva feminismen.
Den sex-positiva feminismen anser att det är upp till individen huruvida denne vill syssla med
prostitution eller inte. Att kritisera kvinnors eventuellt varierande sexuella preferenser
påminner om psykologer från mitten av 1900-talet som ansåg att det fanns avvikande sexuellt
beteende som endast kunde innebära att personen som frivilligt ägnade sig åt dessa var
mentalt sjuka. Men att se vissa sexuella beteendemönster som onaturliga eller så avvikande att
det inte finns en möjlighet att en människa – i det här fallet en kvinna – kan syssla med dessa
frivilligt är hämmande för den individuella friheten anser sex-positiva feminister.
Därför är det viktigt att låta denne leva sitt liv hur den önskar. Samtidigt bekräftar den sexpositiva feminismen att det finns många problem inom prostituerades verklighet, vilka måste
regleras till de aktivas fördel. Bland annat kan inte prostitution anses vara en hälsosam
marknad
om
den
aktive
inte
själv
har
valt
detta
yrke.
Genom att erkänna prostitution som ett legitimt yrke, vilket den nederländska staten gör i det
här citatet, ger den en större möjlighet att få en klar insyn i verksamheten, vilket försvårar
förekomsten av dessa problem.
41
6.2.2 Sverige
”Fattigdom, brist på jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter, låg utbildningsnivå
och arbetslöshet är några faktorer som gör att människor lättare utnyttjas för
människohandel och hamnar i prostitution. Andra sociala problem, missbruk och
hälsoorsaker kan vara förklaringar till att människor hamnar i prostitution i Sverige.”113
Detta citat får anses vara dominerat av Rousseau och den radikala feminismen.
Det finns i första delen av det här citatet en svag tillförtro till rationella individer och
människans
förnuft
och
val.
Istället beskylls samhället som helhet för att göra det möjligt för individer att hamna i
prostitution. Detta tyder på ett argumenterande som är mer rousseauanskt än objektivistiskt.
Enligt Rousseau fungerar ett bra samhälle som en enhet. Desto mindre meningsskiljaktigheter
som råder, ju mindre konflikter och bättre samhällsutveckling. Samtliga faktorer som anges i
den första meningen kan därför ses som konsekvenser av mindre sammansatta samhällen som
tillåter att den allmänna viljan inte är en dominerande kraft.
Även i den andra meningen förnekas möjligheten att människor väljer att prostituera sig
enbart baserat på egen vilja. Istället för att resonera utifrån en ideologi där individuella val
och preferenser erkänns, gör citatet gällande att denna skiftande bild av hur en kvinna kan
skaffa sig en inkomst, och således gå emot vad som enligt Rousseau kallas allmänviljan,
enbart beror på olyckliga, inte fritt valda omständigheter, vilka har satt denna individs
omdöme ur spel. Detta har i sin tur gjort att den här personen ifråga sysslar med – eller mer
ordagrant har hamnat i – prostitution i Sverige.
Det faktum att den svenska staten tänker i rousseauanska termer angående allmänviljan och
ett lands sammanhållning kan vidare styrkas med att inga anledningar givna till varför
människor skulle bli indragna i prostitution i andra länder skulle vara aktuella faktorer för
prostituerade i Sverige. Här är det istället personliga och sociala problem som styr varför
människor hamnar i prostitution – givet att en allmänvilja och ett sammanhållet samhälle
existerar och fungerar under normala omständigheter i det här landet.
113
Regeringskansliet (2009), sid: 4
42
Det här citatet domineras vidare av radikala feminismens övertygelser framför den sexpositivas.
Som den första meningen antyder är det trots de eventuellt rådande faktorerna som råder i
länderna, vilka skulle göra det aktuellt för människor att syssla med prostitution, inte tänkbart
att personerna själva gör valet att prostituera sig. Istället utnyttjas dessa personer och hamnar i
prostitution. Detta tyder på att det finns en övertygelse om att en samhällsstruktur existerar,
vilket skulle göra det mer eller mindre enkelt för i det här fallet kvinnor att förtryckas och
tvingas
till
prostitution.
Om den här meningen istället hade skrivits med en sex-positiv feminism i åtanke hade
visserligen fortfarande saker som fattigdom, låg utbildningsnivå och arbetslöshet kunnat vara
faktorer som hade påverkat förekomsten av prostituerade. Emellertid hade offermentaliteten
inte
varit
lika
rådande.
Istället hade prostitution åskådats som ett yrkesval, vilket rimligtvis hade uppmuntrats om
livsförhållanden i de här länderna inte är optimala och en anställning med inkomst därför är
viktig. Det hade fortfarande varit viktigt att få en klar insyn i arbetsvillkoren, men arbetet som
sådant hade inte setts ned på eller beklagats.
6.2.3 Litauen
”Introduktion
i Litauens
skolor
för
förebyggande utbildningsprogram ligger
på
dagordningen, där syftet med programmet är att unga människor, speciellt flickor ska
bekanta sig med farorna med prostitution vilket ska utveckla deras moral.”*,114
Det här citatet får anses ligga närmare Rousseauanismen än Objektivismen. Det ligger också
närmare den radikala feminismen. Den slutsatsen kan dras på grund av vissa nyckelord i
texten som avslöjar en sådan hållning i frågan.
För det första har ordet ”förebyggande” använts för att beskriva vilken önskvärd effekt
utbildningsprogrammet skall ha. Att information går ut till skoleleverna angående vad
prostitution innebär och eventuella faror med verksamheten är ett positivt inslag i
*Introduction in Lithuania’s schools of preventive educational programme is on the agenda, the purpose of the programme is familiarizing
young people, especially girls with the danger of prostitution, develop their morals.
114
Government of the Republic of Lithuania (2004), sid: 48.
43
dagordningen oavsett teoretisk vinkling. Men det står ändå klart att den litauiska staten inte
önskar att medborgarna på några villkor skall ägna sig åt prostitution, då det går emot vad
som kan kallas allmänviljan.
Det är också intressant att se att den litauiska staten har skilt pojkar och flickor åt i texten. Det
verkar som att det är viktigare för flickor att lära sig den rätta moralen, vilket skall avskräcka
eller leda bort från prostitution. Detta är i sig också ett tydligt inslag av Rousseaus
allmänvilja. Enligt denna skall varje medborgare i ett land ta del av ett socialt kontrakt vilket
är ett slags öppet avtal om att varje privatperson lämnar alla sina rättigheter och åsikter ifrån
sig. Dessa får personen sedan tillbaka i form av allmänviljan, vilket alltså är det gemensamma
bästa; åsikter och regler vilka är fördelaktiga för samhället i stort. Om individen vill ta del av
det här samhället måste denne acceptera även de regler och normer som denne nödvändigtvis
inte
direkt
håller
med
om,
för
att
på
så
sätt
”tvingas
att
vara
fri”.
Detta kan likställas med vad den litauiska staten i texten beskriver som moral. Citatet vittnar
om att medborgare, främst flickor, skall bete sig på ett visst sätt om denna moral görs aktuell.
Det är dock anmärkningsvärt att denna moral inte till lika hög grad skall innefatta även
pojkar. Uppenbarligen anser inte den litauiska staten att ansvar ligger på individer i den här
frågan, utan att prostitution är ett problem som grundar sig på att flickor inte hittills har haft
den nödvändiga moral som sakfrågan kräver.
Tankarna förmedlade i citatet får också till viss del ligga närmare den radikala feminismen till
hands.
Även utifrån feministiskt perspektiv kan ordet förebyggande dissekeras och analyseras.
Prostitution ses uppenbarligen som en endast negativ företeelse som medborgarna måste
skyddas mot.
Om texten istället hade presenterats med en mer sex-positiv feminism i åtanke hade ett större
utrymme givits till individen att i slutändan inneha tillräckligt stort inflytande för att kunna
fatta sina egna beslut i sakfrågan.
Enligt den radikala feminismen är det en förutsättning att mannen och kvinnan skiljs åt så som
i citatet, eftersom de representerar olika intressen i samhället. Mannen har i den västerländska
civilisationen förtryckt kvinnan till att vara det svagare könet. Om unga kvinnor därför i ett
44
tidigt stadie kan få en gemensam syn – eller moral som det kallas i citatet – kan detta utifrån
ett radikalfeministiskt perspektiv bara tolkas som positivt.
Emellertid insinuerar citatet att den rätta moralen i prostitutionsfrågan bör läras ut till flickor
eftersom kvinnor i nuläget inte har denna moral i tillräckligt hög utsträckning och då alltså
indirekt bär en del av skulden till varför prostitution existerar i Litauen i en så hög grad.
Detta kan i sin tur se från två perspektiv, men kvinnan kan inte ses som den enda roten till
problemet.
Det kan sägas vara en argumentation som går emot den radikala feminismen, eftersom denna
utgår ifrån att kvinnan är offret. Hon anses vara förtryckt av patriarkatet vilket utgörs av en
samhällsstruktur anpassad av och favoriserad till mäns fördel. Detta är huvudanledningen till
varför hon är förtryckt, inte på grund av felaktig eller otillräcklig moral.
Det kan inte uteslutas att den katolska kyrkans övertygelser har bidragit till den litauiska
statens inställning i den här frågan. Katolicismen har en mycket stark ställning inom det
litauiska samhället, och innefattar moraliska aspekter som i många avseenden kan jämföras
med den radikala feminsmens inställning till prostitution.
45
6.3 Syn på sexköpare
6.3.1 Nederländerna
”Majoriteten av kunderna föredrar en prostituerad som de känner arbetar frivilligt. Dock
finns det kunder som ibland använder sig av en prostituerad även om de har tvivel om den
erbjudna sexuella tjänsten är frivillig. Behovet av sexuella tjänster tycks vinna över
hänsynstagande till huruvida den prostituerade är ofrivillig eller ej.”*,115
Det här citatet får anses vara till fördel för Rousseaus teorier samt den radikala feminismen,
även om citatet till viss del innefattar ambivalenta budskap.
Stycket börjar med en paragraf som håller kunder, vilket i det här fallet till stora delar får
anses bestå av män, som mestadels goda beståndsdelar i prostitutionsverksamheten.
Därefter konstateras att det trots allt finns kunder som inte tycker att det spelar någon roll om
den prostituerade kvinnan begår sina handlingar frivilligt eller ej, eftersom behovet av
sexuella tjänster övervinner detta hänsynstagande.
Detta tyder i sig på en negativ syn på människans förnuft och val. Enligt Rousseau är
människan egoistisk alltsedan det naturliga tillståndet försvann och ersattes av nutida
samhällsstrukturer. Människan kommer att agera på ett sätt som tjänar henne självt, utan
hänsynstagande till andra, förutsatt att det inte finns något sorts system tillgängligt som gör
det möjligt för en persons agerande att även gagna en annan. Detta är anledningen till att
Rousseau ansåg att det sociala kontraktet var en nödvändig sak för samhällets utveckling.
På samma sätt kan den nederländska attityden i frågan analyseras baserat på texten ovan. Om
regler i prostitutionsfrågan inte förklaras, kan egoistiskt beteende som förtrycker andra
fortsätta. På grund av risken för utnyttjande av vissa personer, är det därför av statens intresse
att fungera som en medlare för individers intresse i den här sakfrågan.
Citatet får också anses vara mer radikalfeministiskt än sex-positivt.
Enligt den radikala feminismen förtrycker män systematiskt kvinnor i samhället. Sexuella
företeelser som prostitution och pornografi kan betraktas som samma fenomen som våldtäkt
och misshandel, eftersom samtliga aktiviteter går ut på att männen är fysiskt starkare och
därmed överlägsna kvinnan i såväl fysiska relationer som generell samhällelig status. Faktum
* Het merendeel van de klanten geeft de voorkeur aan een prostituee van wie men het idee heeft dat zij vrijwillig werkt. Dit weerhoudt de
meeste klanten er echter niet van soms toch gebruik te maken van de diensten van een prostituee ook al heft men twijfels over de
vrijwilligheid van de aangeboden seksuele dienstverlening. De behoefte aan seksuele dienstverlening lijkt het te winnen van consideratie met
de eventueel onvrijwillige positie van de prostituee.
115
Tweede Kamer der Staten-Generaal(2009), sid: 9.
46
är att själva förekomsten av prostitution är ett fenomen som har uppkommit på grund av
mannens dominanta ställning i samhället. Liknande företeelser anses också alltid vara en
produkt som fortgår på mannens villkor. Därför är det viktigt att denna typ av aktiviteter
upphör att existera inom samhället, så att det kan komma att formas ett mer jämställt
alternativ.
Även om den holländska staten inte vill gå så långt som att eliminera förekomsten av
prostitution helt och hållet, finns ändå spår av samma resonemang, eftersom citatet till viss del
fokuserar på mäns oförmåga att ta hänsyn till kvinnans eventuella ovilja att ta del i
handlingarna, eftersom de personliga prioriteringarna anses viktigare.
6.3.2 Sverige
”Studier visar att det framförallt är män som köper sexuella tjänster. Människohandel för
sexuella ändamål har av många betecknats som vår tids slaveri.”116
Detta citat anses stämma överens med Rousseaus och den radikala feminismens teorier.
Citatet ovan försöker visa på en direkt koppling mellan förekomsten av prostitution och
människohandel och män som den huvudsakliga anledningen till att fenomenet existerar.
Visserligen kan sägas att citatet till viss del kan vara objektivistiskt eftersom samhället enligt
denna teori skall värna om den individuella friheten och skydda den. Med detta i baktanke när
texten förklarar att prostitution och människohandel för sexuella ändamål skall ses som den
moderna formen av slaveri, är det möjligt att argumentera för att detta är protektionistiskt till
den individuella frihetens fördel.
Emellertid utesluter citatet, likt de tidigare utvalda citaten av den svenska staten, att
alternativa verkligheter existerar för prostituerade. Prostitution och människohandel skrivs
samman som ett och samma fenomen, även om dessa två företeelser likväl hade kunnat
separeras
från
varandra
och
därmed
givits
olika
betydelse
och
tyngd.
Det faktum att den svenska staten här sammankopplar människohandel med prostitution
innebär alltså att den fria viljan hos individer som eventuellt själva har valt prostitution som
yrke återigen förbises. Ordet slavhandel sätter tvärtom ofrånkomligt skenet av prostituerade
som offer. Vidare innebär slavhandel att efterfrågan finns från köpare, vilket i det här fallet
116
Regeringskansliet (2009), sid: 4.
47
konstateras är män. Med andra ord är den allmänna synen på män här att detta är målgruppen
som
tillåter
detta
slaveri
att
fortgå.
Detta går i sin tur tvärtemot objektivismens tilltro till människans rationella förnuft, då den
individuella friheten förbises från både köparens och säljarens perspektiv med tanke på att
inga alternativa synsätt på prostitution och människohandel erbjuds. Snarare är det Rousseaus
tankar som ligger närmare till hands för citatet, då båda parterna i den här frågan betraktas
som delar av kollektiva enheter. En man som köper sexuella tjänster av en kvinna utför inte en
enskild och isolerad händelse, utan är istället del av en grupp som i det här fallet är ansvariga
för det moderna slaveriet; det vill säga prostitution och människohandel.
Citatet berättar vidare återigen om en argumentation som ligger närmare den radikala
feminismen
till
hands
än
den
sex
positiva.
Den radikala feminismen ser generellt på prostitution som ett negativt fenomen som
förtrycker samtliga kvinnor. Män är den förtryckande parten i detta strukturellt manifesterade
förtryck som fortgår för att bibehålla kvinnan att vara det underkuvade könet i samhället
gentemot
mannen.
På samma sätt ser den svenska staten alla former av prostitution som en del av den
internationella människohandeln för sexuellt ändamål, vilket i sin tur anses vara den moderna
formen av slaveri. Med andra ord kan ett enskilt köp av tillfällig sexuell tjänst aldrig ses som
en isolerad händelse mellan två individer med rationella, fritt valda intentioner. Istället tyder
detta på en samhällsstruktur där den prostituerade kvinnan är ett offer för slaveri och
systematiskt förtryck, medan mannen är själva kärnan till varför denna förtryckande
samhällsstruktur existerar. Även i eventuella fall där den enskilda kvinnan ifråga inte skulle
anse att hon genom sina handlingar är förtryckt, skulle den radikala feminismen antyda att
denna kvinna i sådant fall är förblindad av patriarkatet. De handlingar som denna kvinna utför
kan aldrig heller ses som privata, på grund av de politiska konsekvenser ett sådant agerande
medför i form av fortsatt strukturellt förtryck av kvinnan.
Om den svenska staten istället hade haft fokus som var mer inställt på sex-positiv feminism,
hade
den
varit
mer
individuellt
anpassat.
Individen hade från både manligt och kvinnligt perspektiv varit ansvarig för sina egna
handlingar. Detta hade i sin tur inte behövt betyda att den svenska staten nödvändigtvis skulle
ha varit positivt argumenterande för människohandel och prostitution. Den offermentalitet och
förtryckarmentalitet som råder i citatet hade dock tonats ned. En argumentation hade istället
48
förmodligen tagit form där människors utsatta situation i andra länder medfört att vissa av
dessa individer fattat ett karriärsval bestående av prostitution. Detta karriärsval hade i sin tur
kunnat betraktas som olyckligt eller olämpligt i de flesta fall, men slavhandel hade inte kunnat
tillskrivas fenomenet, eftersom individuella viljor och ansvar är en central teoretisk
utgångspunkt för den sex-positiva feminismen.
Inte heller mannen hade tillskrivits en sådan dualistiskt ond roll i detta sammanhang, eftersom
människohandel utifrån den sex-positiva feminismen teoretiskt kan ge en människa från ett
sämre
ställt
land
eller
område
ett
bättre,
mer
ekonomiskt
stabilt
liv.
Istället hade det från den svenska statens sida konstaterats att tillgång och efterfrågan styr
denna marknad likt många andra, och att en större inblick krävs för att kunna särställa de fall
där den prostituerade inte kan anses utgöra sina handlingar baserad på fri vilja, med fall där
sexköp är en handling och utbyte av tjänst mot ekonomiska medel mellan två rationella och
myndiga individer med fri vilja.
6.3.3 Litauen
”Laghandlingar tillhandahåller hårdare straff för brott och förseelser mot moral.”*,117
Citatet refererar till män som köper sexuella tjänster och får definitivt ses som ett
Rousseauanskt präglat direktiv. Tanken om det sociala kontraktet får ses som det inslag som
är mest tydligt här, med tanke på att ”moral” är det som anses styra huruvida laghandlingen
skall behandlas mot den som eventuellt begått ett brott.
Det sociala kontraktet går ut på att medborgarna i ett land hänger sina åsikter och rättigheter
till staten. Eftersom staten dock fortfarande ägs av folket återlämnas denna frihet, och
orättvisor undviks på ett bättre sätt eftersom ingen enskild person längre kan låta sin
personliga vinning styra sina handlingar. Istället fungerar detta sociala kontrakt som en
förhandling som förenar medborgarna till att agera som en grupp med gemensamma intressen.
Detta gemensamma intresse, eller allmänviljan, styr vilka regler och lagar som bör finnas
inom ett samhälle och också vilka etiska normer som skall dominera besluten.
* Legal acts provide stricter penalties for crimes and misdemeanours against morals.
117
Government of the Republic of Lithuania (2004), sid: 43.
49
Därför kan sägas att etik och moral är något som lätt kan förknippas med Rousseaus tankar
om hur en stat bör styras. Budskapet i det här citatet är således att det inte skall vara tillåtet att
genom sina handlingar, vilket i det här fallet innefattar prostitutionsfrågan, strida mot vad det
sociala kontraktet utlåter, det vill säga att det råder ett starkt motstånd mot alla former av
förekomst av prostitution.
Om det här citatet istället hade vittnat om en objektivistisk ståndpunkt, hade fokus legat på
graden av fysiskt eller materiellt frihetsberövande som en person hade åsamkat någon annan,
eftersom detta enligt objektivism innebär att man gör en annan människa irrationell, och
därmed omoralisk.
Citatet får anses vara mer inriktat på radikalfeministiska teorier än sex-positiva, även om
texten är något inkonsekvent och inte helt och hållet kan tas som genomgående
radikalfeministisk.
Det kan ses som klart positivt från radikalt feministiskt perspektiv att lagar - i det här fallet
syftar citatet till prostitutionslagar specifikt - som strider mot den moral som samhället vill
efterleva medför att den skyldige till brott straffas hårdare, vilket i det här fallet konsekvent
anses
vara
män.
Emellertid är radikal feminism särpräglat misstänksamma mot lagar och regler som har
implementerats av män, eftersom dessa lagar och regler garanterat är utformade för att den
grupp som har skrivit regeln – det vill säga män – skall utvinna så många fördelar som
möjligt. Eftersom kvinnor och män vill olika saker i samhället, kan en fördelaktig lag för män
ofta betyda att kvinnor missgynnas.
Med det förra delavsnittets citat i åtanke kan det ur ett radikalfeministiskt perspektiv också
förefalla som att kvinnor till viss del beskylls för förekomsten av prostitution. Om speciell
utbildning till kvinnor skall ges för att dessa skall lära sig korrekt moral, vilken sedan både
mannen och kvinnan kan straffas för, kan inte männen skyllas för sitt beteende på samma sätt
eftersom de inte har blivit informerade i samma utsträckning. Med andra ord kan det uppfattas
som att kvinnan är ansvarig för att prostitution äger rum. Detta är en detalj som den radikala
feminismen skulle ha mycket svårt att acceptera, men som kan förklaras av den katolska
kyrkans värderingar, vilket kan vara av betydelse för citatet. Inom katolicismen är moralen ett
50
centralt tema, och det är mycket vanligt förekommande att män och kvinnor delas in i två
olika grupper och ges olika budskap i utbildnings- och predikningsfaserna.118
6.4 Differentiering mellan prostitution och människohandel/trafficking
6.4.1 Nederländerna
”En komplicerande faktor i kampen mot ofrivillig prostitution är att den ofta är mycket svår
för andra att se och att ofrivillig prostitution främst förekommer i den icke licensierade,
knappt synliga delen av branschen, vilket framgår av den andra översynen av avlägsnandet
av bordellförbudet. Resultat från polisen som har ett konsekvent fokus på den ickelicensierade delen av branschen, visar också att det är just i den här delen av verksamheten
som människohandelns offer befinner sig.”*,119
Det här citatet vittnar om en objektivistisk och sex-positiv feministisk hållning i frågan.
Från tidigare citat tagna från den nederländska regeringen har klargjorts att allmänheten inte
har som intresse att ta del av prostitution eller anser att detta är en accepterad del av
samhället.
Trots detta anser den holländska staten att prostitution skall anses vara ett legitimt arbete.
Detta vittnar i sin tur om en stark objektivistisk övertygelse i frågan. Istället för att se till
allmänhetens bästa ligger fokus hos individens val och ansvar och tilltro till dennes
handlingar. En skillnad görs också mellan de prostituerade som är licensierade för sin
verksamhet och de som inte är det. Om en koppling mellan detta och Objektivismen skall
dras, är det den att staten enligt objektivistiska övertygelser skall ha som främsta intresse att
bevara individens rätt att kunna fatta sina egna beslut för att därmed bli mer rationella
varelser. Om de prostituerade som inte licensierar sin verksamhet blir mer utsatta för brott
mot dessa rättigheter, förefaller det vara en naturlig åtgärd att uppmana till licensiering från en
objektivistiskt inriktad stat.
118
http://www.infidels.org/library/modern/niclas_berggren/theodicy.html. 2011-01-12.
*Complicerende factor bij de bestrijding van onvrijwillige prostitutie is dat onvrijwilligheid vaak zeer moeilijk door derden te constateren is
en dat onvrijwillige prostitutie vooral plaats vindt in het niet-vergunde, en nauwelijks zichtbare, gedeelte van de branche, zoals blijkt uit de
tweede evaluatie van de opheffing van het bordeelverbod. Resultaten van politiekorpsen die zich consequent richten op het niet-vergunde
deel van de branche, tonen ook aan dat zich juist in dit deel van de branche slachtoffers van mensenhandel bevinden.
119
Tweede Kamer der Staten-Generaal(2009), sid: 8.
51
Texten gör gällande att en större insyn i problem som finns sammankopplade med prostitution
har kunnat göras allteftersom verksamheten har tillåtits allt mer. Också detta genomsyras av
en klar objektivistisk tanke: bara genom att tillåta individer att ta egna frivilliga val, kan
ofrivilligt beteende upptäckas och motarbetas. Att tvärtom förbjuda alla former av
prostitutionsverksamhet för att vissa personer inte agerar utifrån fri vilja, skulle bara göra
problemet än svårare att belysa, vilket i sin tur skulle förhindra staten att göra sitt arbete för
medborgarna.
Om citatet istället hade varit dominerat av en mer rousseauansk association, hade den
allmänna viljan medfört att en syn på prostitution och människohandel hade varit företeelser
som hade stått för samma friktionsfyllda inslag i samhället enligt staten. Därför hade det inte
funnits samma vilja att separera dessa två företeelser. På samma sätt hade inte staten kunnat
förmedla allmänhetens intressen genom att förhållit sig tillåtande till någon av dessa
aktiviteter.
Citatet är också klart inspirerat av den sex-positiva feminismen.
Den sex-positiva feminismen förklarar precis som citatet gör gällande att det finns problem
inom prostitution och människohandel, eftersom en del av de involverade inte har valt själv
att hamna i den situationen. Emellertid är det inte rätt att sammankoppla prostitution och
människohandel, eftersom det ena fenomenet inte nödvändigtvis har med det andra att göra.
Handel med människor berör flera olika yrken och kategorier och behöver inte alltid vara
associerad med sex och prostitution. Därför är det viktigt att prostitution och människohandel
tas för de potentiellt olika begrepp de är och fokuseras på olika sätt. För att kunna göra det
krävs att prostitutionen först särställs och att det undersöks var i verksamheten frivilliga
individer agerar och var det finns personer som är aktiva på ofrivilliga grunder.
Precis detta ämnar den nederländska staten göra, då de i det här citatet öppnar upp insynen i
verksamheten genom licensiering av prostituerade och upphävning av bordellförbud.
Om citatet hade varit av radikalfeministisk natur, hade både prostitution och människohandel
ansetts vara förtryckande företeelser, som vittnar om ett patriarkiskt tillstånd i samhället som
tillåter män att ha den dominerande ställningen i samhället på bland andra kvinnors
bekostnad. En differentiering såsom Nederländerna här har annonserat hade inte varit lika
nödvändig, eftersom de båda företeelserna hade betraktats som samma förtryckande verktyg
mot kvinnans kuvning och förtryck.
52
6.4.2 Sverige
”Uppdrag till Länsstyrelsen i Stockholm att arbeta för stärkt nationell samverkan för att
erbjuda ett bra och samordnat stöd till personer utsatta i prostitution och människohandel för
sexuella ändamål.”120
Citatet åberopar rousseauanism och radikal feminism.
Detta citat gör gällande tillsammans med flera andra att den svenska staten ser prostitution
och människohandel som samma problemområde. Detta hade dock inte behövt vara fallet
eftersom personer som har varit delaktiga i människohandel och trafficking mycket väl kan
vara i en annorlunda situation än personer som ägnar sig åt prostitution av andra anledningar.
Emellertid skall ett samordnat stöd ges till personer inom båda dessa grupper. Detta tyder på
att den svenska staten ser på dessa båda företeelser utifrån en kollektiv enhet. Detta får i sin
tur härledas till de rousseauanska teorierna om den pessimistiska människosynen som
välkomnar
kollektiva
enheter
framför
eklektiska
individuella
aktörer.
Den rousseauanska samhällsteorin vilar vidare på att social tillhörighet är viktig, vilket kan
förklara viljan att dela in dessa båda grupper till en gemensam grupp med liknande
förutsättningar och villkor.
Om det tvärtom hade varit det objektivistiska förhållningssättet som hade rådit inom den
svenska staten i den här frågan hade dessa båda grupper förmodligen kunnat differentieras och
särställas i en högre grad. Personer inblandade på något sätt i människohandel och trafficking
hade tagits upp som ett problem, vilket specifika lösningar hade kunnat ges till.
Även individerna inom denna kategori hade vidare kunnat belysas, eftersom det är rimligt att
dra slutsatsen att livsvillkoren och anledningarna till varför individer har blivit involverade i
människohandel kan skilja beroende på var individen härstammar från och hur
människohandeln har tagit form.
Även i kategorin prostituerade men som inte har tagit del av någon form av människohandel
hade kunnat belysas som en specifik grupp med särskilda behov och förutsättningar som
eventuellt inte hade varit desamma som individer involverade i människohandel.
120
Regeringskansliet (2009), sid: 19.
53
Citatet är återigen ur svensk synvinkel starkt vinklat till favör för den radikala feminismen.
Anledningen till detta är att argumentationen gör gällande att ingen skillnad finns mellan
prostituerade som har varit del av människohandel och de som inte varit det.
Den individuella viljan och ansvaret tas därmed återigen bort och istället ligger fokus på att
den
prostituerade
alltid
är
en
del
av
ett
mer
övergripande
förtryck.
Eftersom den svenska staten här resonerar på ett radikalt feministiskt vis är det mindre viktigt
att en distinktion mellan prostituerade och personer utsatta för människohandel görs, då båda
grupperna är offer för samma förtryckande kärna i samhället; det vill säga patriarkatet. Enligt
den radikala feminismen är båda dessa kategorier samma sorts verktyg som systematiskt
används för att underkuva kvinnans position i samhället i allmänhet. I samma kategori kan
även nämnas företeelser som våldtäkt och pornografi.
Ännu ett exempel på att citatet ligger närmare den radikala feminismens övertygelser i
kontrast mot den sex-positiva är att ordet samordnat är valt för avsikten att förklara på vilket
sätt
de
aktuella
individerna
skall
erbjudas
hjälp.
Detta är återigen ett exempel på att individen inte ges något nämnvärt utrymme. Om det
istället hade varit den sex-positiva feminismen som hade varit det dominerande intrycket hade
adjektiv som välriktat, anpassat eller nyanserat kunnat vara mer passande, eftersom individen
genom detta hade fått mer utrymme och fokus. Det är nämligen ett individuellt ansvar och
individuella val som driver kvinnan enligt den sex-positiva feminismen. Till varje val
resulterar konsekvenser, vilka kan se olika ut beroende på individers specifika förutsättningar
och
preferenser.
Det hade också gjorts en tydligare distinktion mellan de kvinnor som frivilligt ägnar sig åt
prostitution och de som verkligen har fallit offer för prostitution och/eller människohandel
och
som
inte
kan
förmå
ta
sig
ur
sin
nuvarande
position.
Som beskrivet i den här uppsatsens teoretiska avsnitt görs nämligen förespråkare för den sexpositiva feminismen distinktion mellan individer som själva har valt att prostituera sig och de
som inte gjort det. På samma sätt anses denna distinktion kunna göras inom kategorin för
människohandel. Vissa personer har med rätta fallit offer för trafficking och har själva ingen
makt att ensamma förbättra sina situationer som sexslavar i främmande länder. Det kan dock å
andra sidan finnas de personer som har sett detta främmande land som en chans att skaffa sig
själva och sina familjer en bättre inkomst och därmed levnadsstandard. Därför gör de själva
54
valet
att
illegalt
ta
sig
till
detta
land
för
att
bli
sexarbetare.
På grund av denna distinktion skulle den svenska staten om den hade varit mer övertygad om
den sex-positiva feminismen lagt vikt vid de potentiellt olika förutsättningarna för dessa båda
kategorier och eventuella sub-kategorier av kvinnor. En större insyn i de prostituerades
sociala tillvaro och arbetsmässiga villkor hade därför belysts för att kunna göra en
kartläggning av läget så att denna distinktion hade kunnat utföras.
6.4.3 Litauen
”Huvudmålet med programmet är att eliminera anledningar och villkor för människohandel
och prostitution, att utveckla ett system av mått för att förebygga människohandel och
prostitution […]” *,121
Det är tydligt med hjälp av citatet ovan att den litauiska staten inte skiljer prostitution och
människohandel åt i sina argumentationer. Människohandel och prostitution ses som samma
problem och ges samma tyngd gällande hur man ska komma underfund med dessa upplevda
problem. Detta får i sin tur klassificeras som övertygelser vilka ligger närmare rousseauanska
teorier.
Objektivismen gör gällande att människor måste tillåtas ha fria åsikter och göra egna val.
Även om dessa val eventuellt får negativa konsekvenser för individen, kommer denne att lära
sig något från detta val och därav bli en mer rationell människa. Därför kan det inte vara en
objektivistisk övertygelse att alla former av människohandel och prostitution skall elimineras
under
alla
villkor.
Då är snarare fallet att allmänhetens bästa gör det möjligt att använda retorik som den ovan,
då dessa företeelser bedöms som olämpliga för de flesta människor i det litauiska samhället.
Därför resonerar staten i Litauen utifrån ett rousseauanskt perspektiv då de ser privatpersonen
som beroende av den statliga medlaren för att avgöra vad som är bäst för denne. Därför finns
inga gråskalor i uttalandet, utan prostitution och människohandel likställs och skall inte få
förekomma.
*The principal goal of the programme is to eliminate reasons and conditions of trafficking in human beings and prostitution, to develop a
system of measures for the prevention of trafficking in humans and prostitution […]
121
Government of the Republic of Lithuania (2004), sid: 48.
55
Det råder ingen tvekan om att människohandel och prostitution är förnedrande, förtryckande
och emot mänskliga rättigheter när företeelserna sker på ett sätt som förhindrar samtliga parter
inblandade att agera utifrån sin fria vilja. Det är också så att människohandel och prostitution
som sker ofrivilligt och lämnar offer är en reell verklighet för många människor med litauiskt
påbrå. Emellertid finns det alternativa sätt att argumentera än ovanstående citat.
Det råder inga tvivel om att det är radikal feminism som genomsyrar detta citat.
Människohandel och prostitution behöver inte separeras eftersom de båda är del av samma
struktur, det vill säga samhällen där främst kvinnor och barn utnyttjas i olika grad och form av
manliga ideal och förtryckande faktorer. Även om kvinnan ifråga tror att denne accepterar att
ta del av denna struktur genom att frivilligt vara del i någon av dessa företeelser, är så inte
fallet eftersom hon då endast hjälper detta patriarkat att växa sig starkare, vilket i slutändan
inte
kan
vara
annat
än
självdestruktivt.
Det finns därför inte heller några egentliga förmildrande omständigheter i sådana fall.
Prostitution kan aldrig vara en positiv sak eftersom det alltid sker på mannens villkor, och
därför skall det aldrig vara tillåtet i ett jämställt samhälle. Detta kan man se i citatet, där
anledningar och villkor till varför människor eventuellt skulle ägna sig åt prostitution eller
vara del av människohandel skall ämnas bli eliminerade.
Om man ser på citatet med en sex-positiv feminism i åtanke, verkar det orimligt att inte skilja
mer på människohandel och prostitution. Människohandel är ett fenomen som innefattar
många fler områden än sexarbete och som spänner sig över flera olika fält; både socialt och
verksamhetsmässigt. Det viktiga i sammanhanget är att en stark insyn finns i både
prostitutionens och människohandelns världar, för att kunna ta reda på i vilka fall människor
utnyttjas och exploateras och i vilka fall människor försöker skaffa sig bättre liv och är
medvetna om riskerna och villkoren. Därav kan målet i det här fallet vara att kunna klargöra
för när prostitution och/eller människohandel sker på en frivillig grund eller ej. Därefter kan
en eliminering av fall försöka att göras där dessa verksamheter sker på en icke frivillig grund.
Däremot kan inga inskränkningar göras mot fri vilja, så länge denna vilja inte innebär att
andra människor råkar illa ut fysiskt.
56
6.5 Bemötande av och hjälp till prostituerade
6.5.1 Nederländerna
”För att identifiera behov av information och för att avgöra hur den kan anslutas till
befintliga verksamheter, höll socialministerierna för utbildning, kultur, vetenskap och hälsa,
välfärd och idrott ett samtal med organisationer inom området. Det visade sig att
informationen bör vara mer koncentrerad. Dessutom bör förtydligande ges om rättigheter och
skyldigheter med avseende på sysselsättning, social trygghet, ekonomi och lokal politik i
förhållande till prostitution.”*,122
Även i det här fallet för Nederländernas del anses citatet inneha en objektivistisk och sexpositiv feministisk inriktning.
Texten förvissar om att information som skall delges till de prostituerade skall bli mer
koncentrerade och tydliga. Detta för att en större klarhet förhoppningsvis skall delges
angående prostituerades rättigheter och skyldigheter. Orden rättigheter och skyldigheter
spelar
här
en
central
roll.
Enligt Objektivismen finns det en objektiv sanning som måste sökas av individen. Därav skall
alla rättigheter ges från staten för att denna sanning skall hittas. Det faktum att det finns en
objektiv sanning betyder dock att medborgaren också har ansvar och skyldigheter. Framförallt
är dessa skyldigheter att de individuella rättigheterna skall gälla alla i samhället. Om en
individ agerar på ett sätt som hämmar en annan persons möjligheter att göra sina egna
rationella val eller på annat sätt skadar en person, måste staten ha som skyldighet att ingripa.
Om citatet istället hade vittnat om en mer rousseauansk inställning, hade visserligen också då
rättigheter och skyldigheter funnits bland medborgarna. Emellertid hade samma rättigheter
och skyldigheter gällt för alla, vilket nu inte kan anses vara fallet, eftersom saker som social
trygghet bevisligen varierar i ett yrke som prostitution. Även lokal politik hade förmodligen
inte kunnat vara en kategori som varierat som den holländska staten varit av rousseauanska
övertygelser.
* Om de informatiebehoefte te inventariseren en om na te gaan hoe aangesloten kan worden bij bestaande activiteiten, hebben de ministeries
van SZW, van Onderwijs Cultuur en Wetenschap en van Volksgezondheid, Welzijn en Sport een rondetafelgesprek georganiseerd met
organisaties uit het veld. Hieruit is onder meer gebleken dat informatie meer geconcentreerd aangeboden zou moeten worden. Daarnaast zou
meer duidelijkheid geboden moeten worden over ondermeer rechten en plichten ten aanzien van de exploitant, sociale zekerheid, financiën
en gemeentelijk beleid in relatie tot prostitutie.
122
Tweede Kamer der Staten-Generaal(2009), sid: 43.
57
Citatet tenderar också ha en sex-positiv feminism.
Den sex-positiva feminismen anser att prostitution skall vara laglig eftersom det är ett arbete
då aktiviteterna väljs frivilligt. Dock finns det problem inom denna verksamhet, varför större
insyn i verksamheten behövs från myndigheter. På så sätt kommer de prostituerades sociala
ställning också att förbättras. På samma sätt accepterar den holländska staten att prostitution
förekommer men anser samtidigt att den sociala statusen för prostituerade måste accepteras
och förbättras.
6.5.2 Sverige
”Det är Prostitutionsgrupperna vid socialtjänsten i de tre storstadsregionerna som bedriver
uppsökande
och
stödjande
verksamhet
utifrån
den
enskildes
behov.
Det kan handla om krishantering, stödsamtal, rådgivning, missbruksbehandling, stöd vid
polisanmälan eller kontakt med hälso- och sjukvård, socialtjänst och psykiatri.”123
Även om det här verkar stå relativt klart att den svenska staten ser på den prostituerade som
utsatt och utanför den allmänna viljan som samhället vilar på, är bemötandet ändå baserat på
ett individuellt perspektiv. Det är till skillnad från andra processer och områden inom
prostitutionsfrågan i Sverige de prostituerade som påverkar hur det eventuella stödet och
bemötandet från den svenska staten skall se ut. De individuella preferenserna styr alltså
statens uppträdande, vilket i sig får ses som en objektivistisk övertygelse.
Enligt Objektivismen skall samhället utgå ifrån att individen är en grundläggande enhet.
Denna individualism måste uppmuntras, bemötas och respekteras av staten, eftersom
övertygelsen konsekvent är att människan är rationell och kan fatta sina egna beslut baserat på
dennes rationella förnuft.
På samma sätt är citatet ett tecken på att det från den svenska staten i detta fall finns en tilltro
till att prostituerade själva har en sinnesbild av vad de behöver för eventuell hjälp. Prostitution
är alltjämt en verksamhet som den svenska staten starkt avråder ifrån och till och med
fördömer, men det är enligt citatet ändå upp till den prostituerade att utifrån dennes
preferenser och förutsättningar söka alternativ till dennes karriärsval. Om denna önskan är
aktiv kan då den svenska staten erbjuda assistans, men bemötandet och uppsökandet sker
uppenbarligen alltjämt på den prostituerades villkor.
123
Regeringskansliet (2009), sid: 12.
58
Detta får alltså betraktas som ett objektivistiskt inslag i den annars rousseauanskt
dominerande övertygelsen gällande prostitutionsfrågan i Sverige.
Om den svenska staten istället hade haft en rousseauansk inställning hade alltjämt förslagen
om vad som skall erbjudas den prostituerade funnits givna, men ett större fokus på att
förändra attityder och inställning gentemot prostitution bland prostituerade som inte självmant
tar del av bemötandet från den svenska staten. En starkare motsättning till hur dessa personer
skaffar sig sitt uppehälle hade manifesterats i citatet.
Citatet visar samtidigt på en starkare argumentation given den sex-positiva feminismen. Den
överhängande radikala feminismens spår finns fortfarande som en bakgrund i texten, med
tanke på att bemötandet domineras av tjänster som cementerat utgår ifrån att den prostituerade
har tvingats in i verksamheten mot sin egen vilja och att denne på grund av dessa
omständigheter och prostitutionens förtryckande karaktär mår psykiskt och fysiskt dåligt som
en direkt följd.
Emellertid finns också en inriktning mot den sex-positiva feminismen, eftersom övertygelsen
är att insyn krävs i den prostituerades verksamhet och att den prostituerade personen har olika
förutsättningar och reagerar olika på verksamheten. Den sex-positiva feminismen är klar med
att problem finns inom prostitution och att denna verksamhet mycket väl kan vara skadlig och
förtryckande mot de prostituerade kvinnorna. Dock är övertygelsen att individuellt ansvar från
alla parter inblandade krävs och ibland finns, men att insyn i prostituerades vardag krävs för
att en klarare bild skall uppstå där en differentiering kan göras mellan de kvinnor som far illa
av att vara prostituerade och de som ägnar sig åt detta rent professionellt, likt vilket annat
arbete som helst. Det individuella fokuset är alltså klart mer dominerande här än i andra delar
av den svenska statens attityder och hållning inom prostitutionsfrågan.
Om citatet istället hade varit radikalt feministiskt inriktat hade en starkare tendens infunnit sig
om vad den prostituerade behövt för hjälp och bemötande som följd av prostitutionens
förtryckande karaktär. Detta bemötande hade inte varit lika anpassat till individens behov.
Istället hade det funnits en övertygelse om att prostitution likt våldtäkt alltid är en verksamhet
som skadar offret både fysiskt och psykiskt, oavsett eventuella skillnader i reaktioner till
denna
händelse
eller
aktivitet.
Övertygelsen hade varit att även de personer som förhållit sig utan behov av hjälp trots allt
hade behövt det och att en starkare övertalning om att inte syssla med prostitution hade krävts,
59
eftersom denna till en början privata sak hade inneburit konsekvenser för alla kvinnor på ett
förtryckande manér.
6.5.3 Litauen
”Det förebyggande programmet för psykologisk rehabilitering, professionell träning och
anställning för prostitutionens och människohandelns offer […] ämnar öka möjligheterna för
människohandelns och prostitutionens offer att återvända till arbetsmarknaden, att
uppmuntra människohandelns och prostitutionens offer att söka anställning, att erhålla
professionella kvalifikationer, och att öka deras färdigheter”*,124
Detta citat vittnar återigen om en övertygelse från litauisk stat som ligger närmare Rousseau
än Objektivism.
Självklart är det bra att hjälp ges till de personer som inte har hamnat i prostitution eller
människohandel frivilligt. Dessa personer kan i vissa fall ha berövats viktig undervisning och
andra mänskliga och sociala färdigheter som skulle ha delgivits dem om det inte vore för de
företeelser som de blev offer för. Emellertid är den här texten inte lika flexibel i sitt
bemötande som exempelvis den svenska motsvarigheten. Där skulle hjälp sättas in beroende
på det enskilda offrets behov och förutsättningar. I Litauens fall finns inte samma typ av
flexibilitet, då hjälpen som erbjuds är mer inriktad på att offret ifråga skall komma tillbaka till
samhället och tjäna sitt uppehälle. Visserligen nämns också psykologisk rehabilitering, men
fokus ligger alltjämt på att personen skall kunna bli en fungerande och inkomstbringande del
av
samhället
igen.
Denna attityd kan i sin tur spåras tillbaka till tankarna formulerade av Rousseau. Oavsett vad
allmänviljan går ut på, är det av största vikt att en röstberättigad människa som tillhör
samhället är införstådd i vilka rättigheter men också vilka skyldigheter som kan utkrävas,
vilket i det här fallet konkretiseras av den litauiska staten som i texten belyser vikten av att ha
ett arbete. Den förutsätter att individen inte nödvändigtvis av egen vilja vill ta del av att skaffa
ett arbete, varför detta skall uppmuntras.
* The Pilot Programme of Psychological Rehabilitation, Professional Training and Employment for Victims of Prostitution and Trafficking
in People […] is […] seeking to increase the opportunities for the victims of trafficking and prostitution to return to the labour market, to
encourage the victims of trafficking in people and prostitution to seek employment, to acquire professional qualification, and increase their
general skills.
124
Government of the Republic of Lithuania (2004), sid: 48.
60
Texten gör också gällande att den här personen förväntas ha en inte fullt fungerande
förankring i hur den här delen av samhället fungerar och hur man deltar i den. Detta görs klart
i den del av citatet som anger att dessa personer skall delges hjälp för att öka sina färdigheter.
Ur ett feministiskt perspektiv är det till viss del svårt att avgöra vilken av teorierna som texten
förhåller sig närmast till, men bedömningen har gjorts att radikalfeminismen har fler
resonemang som kan reflektera vad som står skrivet i citatet.
Texten förutsätter att offren för dessa båda företeelser behöver psykologisk rehabilitering.
Med andra ord finns det en förutbestämd idé om att de personer som har ägnat sig åt eller
hamnat i den här typen av aktiviteter har tagit psykiskt illa vid sig, eftersom verksamheten
inte är frivillig eller human mot i det här fallet kvinnan.
Det står klart att den litauiska staten inte ser prostitution eller andra anledningar till varför
människor skulle beblandas i människohandel som riktiga, legitima arbeten. Dessa personer
anses inte ha några färdigheter som kan göra dem tillräckligt kvalificerade för att söka
anställning
inom
något
annat
område.
Inte heller inom den radikala feminismen anses prostitution eller andra typer av sexuella
verksamheter som kvinnor tvingas till att ägna sig åt vara riktiga arbeten. Dessa aktiviteter är
istället en form av slaveri och våldshandlingar som begås systematiskt för att förtrycka
kvinnan som grupp i samhället.
Om den sex-positiva feminismen hade präglat citatet hade inte resonemang om uppmuntran
till anställning eller ökade färdigheter behövts, eftersom prostitution då hade betraktats som
ett arbete som krävde färdigheter. Prostitution är enligt denna form av feminism ett legitimt
arbete som därför hade varit en del av arbetsmarknaden, varför åtgärder för de prostituerade
som eventuellt inte har utnyttjats eller hamnat i verksamheten på icke frivilliga grunder inte
hade
behövts
erbjudas.
Inte heller psykologisk rehabilitering hade därför ansetts vara nödvändig i de fall där kvinnan
frivilligt hade erbjudit sexuella tjänster i utbyte mot betalning. Däremot hade krav på insyn
krävts för ökad kunskap om när personer eventuellt behöver ovanstående hjälp eller inte. Den
sex-positiva feminismen är nämligen mycket medveten om att yrket prostitution kan innebära
många problem, varför åtgärder för att göra sexarbetares vardag mer human är nödvändiga.
61
6.6 Åtgärder och arbete riktat till allmänheten
6.6.1 Nederländerna
”[…] artikel 23 ger kommunerna möjligheten att implementera en nolltolerans. Varje val av
maximal policy är ett val som är nära knutet till lokala förhållanden och intressen. Det är inte
upp till regeringen att besluta om sådana frågor. Kommuner kommer också att vara
ansvariga för både urvalet och genomförandet av politiken inom kommunen. Kommunal
politik måste motiveras objektivt från vissa intressen, till exempel vikten av allmän ordning
eller livsmiljö.”*,125
Citatet handlar om att en nolltolerans kan införas mot en viss verksamhet som till exempel är
lokaliserad på en illa vald plats eller som innebär störning av den allmänna ordningen på
denna plats.
Det här citatet anses ligga närmare en rousseauansk och sex-positiv övertygelse.
Budskapen i citatet är visserligen något ambivalenta, då fokus delvis ligger på den allmänna
ordningen, men samtidigt är indelad i lokala förhållanden, vilket i sig kan argumenteras vara
ett objektivistiskt argument, eftersom detta innebär olika förutsättningar för olika individer.
Citatet anses dock generellt ha ett rousseauanskt budskap eftersom det generella bästa avses
kunna avgöras av de aktuella kommunerna. Alltså försvinner det individuella fokus som i
många andra belysningspunkter i Nederländernas fall har dominerat statens förhållningssätt
till prostitutionsfrågan. Istället verkar det som att ett altruistiskt förhållningssätt bör infinnas
och att kommunerna bör se till allmänviljan huruvida en specifik aktivitet får förekomma eller
inte. Visserligen kan inte en kommun helt välja att göra prostitution illegal, men beroende på
kommunernas upplevda specifika förutsättningar kan alltså skräddarsydda lösningar göras.
En strikt rousseauansk argumentation hade behövt implementera samma förhållanden oavsett
individuella förutsättningar. Å andra sidan kan det sociala kontraktet i och med den här
* […] artikel 23 de gemeente de mogelijkheid om een nulbeleid te voeren. De eventuele keuze voor een
maximumbeleid is een keuze die nauw samenhangt met lokale omstandigheden en belangen. Het is niet aan de
rijksoverheid om dergelijke afwegingen te maken. Gemeenten zullen dan ook verantwoordelijk zijn voor zowel de
keuze als de handhaving van het beleid binnen de gemeente. Het gemeentelijk beleid moet gemotiveerd kunnen
worden vanuit enkele objectiveerbare belangen, zoals het belang van de openbare orde of van de woon- en
leefomgeving.
125
Tweede Kamer der Staten-Generaal(2009), sid: 48-49.
62
anpassningen föras närmare individen, vilka är bestämmande aktörer till hur detta skall
utformas.
Citatet får också främst anses ha en sex-positiv argumentation.
Texten gör gällande att oförutsedda problem kan förekomma med prostitutionens verksamhet
beroende på var den är lokaliserad och hur den är organiserad. Alltså ges en möjlighet till
kommunerna att lösa dessa problem beroende på hur dessa rotar sig i dessa kommuner. Detta
anses vara en mer dynamisk lösning än vad en eventuell radikal feministisk övertygelse hade
medfört i frågan.
Om citatet hade varit radikalfeministiskt hade teorin bakom texten vilat på en mer
strukturerad övertygelse, eftersom alla former av prostitution hade betraktats som
förtryckande verksamhet och därför ansetts olämplig överlag, oberoende lokala variationer
eller förutsättningar.
Eventuellt kan denna hållning förklaras av att Nederländerna är ett konfessionellt blandat land
religiöst. Detta kan innebära att olika moral och värderingar finns gällande för olika regioner,
vilket gör att inställning till prostitutionens aktiviteter skiftar inom landet.
6.6.2 Sverige
”En viktig del i ett förebyggande arbete är att öka kunskapen om prostitution och
människohandel för sexuella ändamål, och om de personer som är utsatta i syfte att ändra
attityder.”126
Detta citat från den svenska staten vittnar om en attityd i prostitutionsfrågan som ligger
betydligt närmare den rousseauanska tankebilden än den objektivistiska. Det är tydligt att den
så kallade allmänviljan, det vill säga att staten upprätthåller ideal som reflekterar det
gemensamma bästa för medborgarna, spelar en central roll för hur staten skall uppträda i
denna sakfråga. Om någon eller några individer i ett samhälle har åsikter som strider mot
allmänviljan får dessa personer finna sig i att ha fel, eller lämna staten med den rådande
allmänviljan ifråga. Denna hållning tydliggörs i det här citatet, då det övergripande syftet med
126
Regeringskansliet (2009), sid: 13.
63
det förebyggande arbetet för allmänheten är att ändra attityder. Just ordet ändra är
anmärkningsvärt, då flera tidigare nämnda rapporter har konstaterat att majoriteten av
Sveriges befolkning är emot en legalisering av prostitution. Med andra ord är det inte
demokratiska tankar i form av huruvida en majoritet av röstberättigade resonerar om en viss
sakfråga, utan snarare om en redan lagd hållning i frågan som förväntas följas och unisont
bemötas av likatänkande. Detta kan bara betyda att det finns en stark övertygelse om att den
svenska staten skall representera det gemensamma bästa snarare än att bemöta oliktänkande
grupperingar. Det är också tydligt att ju mindre inflytande dessa oliktänkande individer eller
grupper får tillskaffa sig i samhället desto bättre, med tanke på den rousseauanska tanken om
att ju färre konflikter som finns inom ett samhälle, desto bättre fungerar det eftersom
allmänviljan då är dominerande.
Om den svenska staten istället hade varit av en objektivistisk övertygelse hade individuella
preferenser tagits mer i beaktande. Att vara prostituerad är de facto en laglig företeelse i
Sverige, varför det mycket väl hade kunnat ges utrymme för olika argument på en
medborgerlig nivå. Tron på att den enskilda människans rationalitet och förnuft och val måste
förädlas genom att denne ges utrymme att fatta sina egna beslut oavsett vad den rådande
opinionen i en viss fråga må vara hade vägt alldeles för starkt för att den svenska staten skulle
ha insisterat på att ändra attityder för majoritetens bästa.
Det är vidare uppenbart att detta citat är mer inriktat mot radikal feminism än sex-positiv
feminism.
Grundinställningen i citatet är att prostitution i alla dess former är negativ och att en ändring
av attityder måste ske för att rätt inställning skall infinnas och för att eventuell rekrytering av
prostitution skall upphöra. Detta går i sin tur hand i hand med den radikala feminismens
övertygelser. Oavsett om majoriteten av den svenska befolkningen är för prostitution som
fenomen eller inte, är prostitution och alla andra former av förtryckande medel mot kvinnor
något förkastligt som måste upphöra om samhället någonsin kan komma att bli jämställt.
Därav finns ordvalet ändra attityder med i texten.
Texten väljer även att vända sig till allmänheten för att informera om de utsatta personerna
inom prostitution och människohandel. Alltså är fokus för vad som skall informeras om och
vilket ljus som skall falla på de prostituerade redan utstakat. Den radikala feminismens teorier
är alltjämt kontinuerligt använda även i den här delen av stycket. Den radikala feminismen
64
anser nämligen att de kvinnor som är aktiva inom sådana kvinnoförtryckande aktiviteter som
prostitution alltid är offer och underkuvade – detta oavsett hur dess kvinnor ställer sig till sin
egen situation. Antingen är den prostituerade kvinnan medveten om vilket förtryck hon är
utsatt i, men oförmögen på grund av den rådande samhälleliga orättvisan att ta sig ut från sin
rådande situation. Fallet kan också vara så att kvinnan ifråga tror sig veta sin situation och
villigt leva under dessa villkor. Detta är dock tecken på att denna kvinna är förblindad av
patriarkatet.
En frivilligt prostituerad kvinna utgör också alltjämt ett problem för övriga kvinnor i det
samhället, eftersom hennes handlingar blir politiska och får konsekvenser på en större skala.
Även om alla män inte köper sex och alla kvinnor inte säljer sexuella tjänster, tjänar alla män
på att företeelser såsom prostitution, pornografi och våldtäkter existerar, eftersom detta anses
vara verktyg som används för att bibehållet underkuva kvinnan.
Om citatet hade skrivits med en sex-positiv feminism i åtanke hade alltjämt behovet av att öka
kunskapen om prostitution och prostituerade belysts. Emellertid hade inte prostituerade
beskrivits som nödvändigtvis utsatta. Snarare hade ord som aktiva och verksamma istället
kunnat
användas.
Fokus hade heller inte legat på att ändra attityder, utan snarare på att skaffa sig bättre insyn i
de prostituerades vardag i såväl positiva som negativa fall, för att därefter låta mottagaren av
informationen skaffa sina egna uppfattningar i frågan.
6.6.3 Litauen
”Den baltiska sammanslutningen antog ett beslut […] vilket uppmanar parlamenten och
regeringarna […] att förbättra människors utbildning inom problemen med jämställdhet,
utplåningen av patriarkiska attityder och förutfattade meningar; att gradvis granska skolors
läroplaner med jämställdhet taget i beaktelse, att snabba på introduktionen till
sexualundervisning i högstadiet, att vidta åtgärder för att förbjuda reklam och annonseringar
om sexuella tjänster.”*,127
* […] the Baltic Assembly adopted a resolution […] which calls on the Parliaments and Governments […] to improve education of people
on the issues of gender equality, eradication of patriarchal attitudes and prejudices; to gradually review school curricula, with gender equality
taken into account, to speed up the introduction of sexual education in secondary schools; to take measures on banning advertisements and
announcements about sexual services.
127
Government of the Republic of Lithuania (2004), sid: 46.
65
Ovanstående citat förknippas starkt med Rousseaus teorier och även till vissa delar den
radikala feminismen.
Den litauiska utbildningen ämnar utplåna förutfattade meningar och patriarkiska attityder.
Detta vittnar om att staten uppfattar dessa förutfattade meningar och attityder som felaktiga
och därmed icke önskvärda eller giltiga. Med andra ord vill staten påverka individers attityder
till att bestå av de korrekta elementen, vilket alltså uppfattas existera på ett utpräglat
rousseauanskt vis.
Faktumet att utbildning ämnas förbättras inom skolan kan inte av någon teori anses vara en
negativ händelse. Däremot finns det olika sätt detta kan göras på och där teorierna skiljer sig
åt
i
övertygelser.
Enligt Rousseaus teorier finns det ett socialt kontrakt där det bästa för medborgarna i
allmänhet utgör de lagar, regler och etiska normer som samhället vilar på. Enligt
Objektivismen är det tvärtom upp till varje individ att skaffa sin egen etik och moral baserad
på individuella val och erfarenheter. Information skall fortfarande spridas till befolkningen,
men ingen kan insistera på att en viss attityd eller hållning i någon fråga skall infinnas hos
medborgarna. Att kräva detta skulle hämma den mänskliga friheten.
I texten nämns också att åtgärder skall vidtas för att reklam och annonseringar om sexuella
tjänster skall förbjudas. Detta är också en attityd från den litauiska staten som vittnar om den
rousseauansk övertygelse i jämförelse med objektivismen. Om det inte ingår i allmänviljan att
ta del av sexuella tjänster, finns det ingen anledning att reklam och annonseringar om dessa
skall finnas. Detta skulle i sådana fall vara destruktiva inslag och innebära element som
eventuellt skulle kunna inbjuda till en samhällelig konflikt, där allmänviljan således skulle
kunna försvagas.
Från
en
feministisk
synvinkel
råder
delade
budskap
i
citatet.
Utplåningen av patriarkiska attityder kan tillskrivas den radikala feminismen relativt
ordagrant. Enligt den radikala feminismen är patriarkatet en central teoretisk hörnsten, vilket
samhället i västvärlden är uppbyggd på. Detta patriarkat är byggt på idéer, processer och
vetenskap som systematiskt gynnar mannens ställning i samhället på kvinnans villkor. Genom
att systematiskt förtrycka kvinnan kan mannens dominanta ställning i samhället fortsätta att
existera. Därför krävs det en utplåning av detta patriarkat så att en ny jämställd
samhällsstruktur istället kan komma att dominera villkoren för hur människor lever sina liv.
66
Textens tillkännagivande att vidta åtgärder för att förbjuda reklam och annonseringar om
sexuella tjänster kan även det tillskrivas den radikala feminismen. Reklam och annonseringar
om sådana patriarkiska företeelser vittnar om att de existerar och påminner både män och
kvinnor om vilken roll de spelar i samhället. Därför bör reklamen tillsammans med själva
aktiviteten förbjudas för att ett jämställt samhälle skall kunna uppstå.
Att snabba på introduktionen till sexualundervisningen i skolorna kan däremot anses vara ett
sex-positiv feministiskt argument framför radikalfeministiskt. Enligt den sex-positiva
feminismen är information och insyn viktigast i statens roll för att kunna få en översyn på
prostitutionen och för att kunna säkerställa att prostitutionen som yrke innefattar människor
som
har
valt
sin
profession
med
egen
vilja
och
rationella
avsikter.
Den radikala feminismen hade dock till viss del gått emot detta argument. Enligt denna teori
är sexuell upplysning nämligen starkt nedbetonad, eftersom andra former av upplysning för
kvinnan anses viktigare. Sexuell läggning hos kvinnan är enligt vissa radikalfeministiska
teorier en myt skapad av mannen för att hålla kvinnan som grupp fortsatt förtryckt.
67
7. Slutsatser och reflektioner
Samtliga stater anser att tvingad prostitution och människohandel är ett allvarligt brott som
måste bekämpas.
Den svenska och litauiska regeringen går dock ett steg längre och anser – på klassiskt
radikalfeministiskt manér – att alla former av prostitution bör upphöra.
Den litauiska staten ser prostitutionsfrågan ur en moralisk synpunkt. Det anses inte rätt att en
man och en kvinna utbyter en tillfällig sexuell tjänst mot ekonomiska medel eftersom detta
innebär ett moraliskt förkastligt beteende. Speciell utbildning ämnas ges till speciellt
kvinnorna för att den korrekta moralen skall läras ut och därmed få prostitutionen i landet att
försvinna. Detta kan i sig kopplas tillbaka till bakgrundsavsnittet, där det konstaterades att fler
kvinnor fälldes för prostitution i landet än män. Den här åskådningen av prostitution
genomsyrar hela det litauiska förhållningssättet till sakfrågan.
Oavsett vilken del av prostitutionens drivkrafter som belyses, använder sig den litauiska staten
av genomgående radikalfeministiska och rousseau-influerade argument, med moralen som
ytterligare viktig ståndpunkt.
Den svenska staten åberopar istället mänskliga rättigheter som anledning till varför
prostitution inte skall vara accepterat, då de anser att det är inhumant att tvingas sälja sina
kroppsdelar. Även det svenska synsättet på prostitution som företeelse är konsekvent präglat
av radikalfeministiska och rousseauanska övertygelser. Endast vid ett tillfälle är
förhållningssättet istället individuellt inriktat. Detta är närmare bestämt vid bemötandet och
hjälp till de prostituerade. Här övergår det annars kollektivistiska synsätt som genomsyrar den
svenska staten i prostitutionsfrågan, till att istället bli individuellt präglat. Detta individuella
bemötande av hjälp till prostituerade kan i sig också hjälpa till att förklara den svenska lagen
som anser det lagligt att sälja sexuella tjänster, men inte att köpa dem. Att annars beblanda sig
med prostitution är något som från svensk stat bör upphöra. Åtgärder som skall ges den
allmänna befolkningen innebär bland annat att attityder skall förändras, vilket i sig kan anses
vara ett utmärkande inslag i en västeuropeisk stat med en så pass rotad demokratisk historia.
Den nederländska staten skiljer sig från de två andra regeringarna, eftersom de aktivt väljer att
skilja mellan tvingad och frivilligt utförd prostitution. istället för att referera till mänskliga
68
rättigheter som vinklar prostitution som något som inte bör förekomma, citeras tvärtom
exempel på mänskliga rättigheter som förklarar att prostitution skall kunna förekomma, om så
individen önskar.
Trots detta framgår det mellan raderna att det nederländska folket likt det litauiska inte anser
att detta är en aktivitet som kan accepteras moraliskt. Detta kan vidare intygas genom att den
förhållandevis konsekventa individualistiska hållningen i nederländsk argumentation vid två
tillfällen upphör och byts ut av en argumentation som istället upphöjer allmänhetens bästa.
Närmare bestämt finns en delvis negativ syn på sexköpare. Därav upphör den annars
individuellt dominerande synen från den nederländska staten, till att istället betrakta
sexköpare som en kollektiv enhet. Just en negativ syn på sexköpare är för övrigt något som
stämmer
väl
överens
även
vid
analys
av
de
övriga
länderna.
Det finns samtidigt en övertygelse om att kommunerna skall ha ett visst regionalt styre för att
kunna slå vakt om det allmännas bästa, vilket eventuellt skulle kunna innebära det raka
motsatta mot vissa av prostitutionens verksamheter. Även i det här fallet väljer den
nederländska staten att kringgå den individuella åskådningen, för att istället se den här delen
av prostitutionsfrågan ur ett mer altruistiskt och kollektivt perspektiv.
Den litauiska staten har bevisligen inte lyckats med sin aktuella lagföring, eftersom
prostitution fortfarande företas av litauiska medborgare både inom och utanför landets
gränser. Lösningen på detta problem skall enligt staten vara en bättre moralisk uppfostran av
främst kvinnor, men även män i frågan. Denna moral beskrivs inte ytterligare. Emellertid kan
det inte uteslutas att den katolska kyrkan har influerat den litauiska staten till att komma fram
till denna specifika anledning till varför medborgare skulle ägna sig åt prostitution. Frågan är
dock huruvida en sådan lösning verkligen skulle kunna ge framtida resultat, med tanke på att
Litauen redan är ett så pass troende land. Som redan konstaterat i tidigare bakgrundsavsnitt i
den här uppsatsen är runt 80 % av den litauiska befolkningen redan katoliker.
Det skulle vara intressant om studier gjordes även i det här landet för att få en aning om hur
stora delar av de personer som i eller utanför landet ägnar sig åt prostitution gör detta frivilligt
eller inte. Kanske är verkligheten en hybridvariant mellan en av de teorier som delgavs i det
tidigare forskningsavsnittet och den sex-positiva feminismen. På grund av globalismen, samt i
det här fallet öppnandet av Östeuropas gränser i samband med intåg i den europeiska unionen,
finns det en synbar ekonomisk och social skillnad mellan olika medlemmar inom samarbetet.
Därför finns det en större drivkraft än tidigare att på vilka villkor som helst ta sig till det land
som har en bättre ekonomisk och samhällelig stabilitet. Detta öppnar i sin tur också upp för
69
organiserad brottslighet att slå rot, eftersom nya marknader i och med detta blomstrar.
Prostitution och människohandel, frivillig eller ej, är exempel på dessa marknader.
Den svenska staten tycks till stor del ignorera att prostitution kan förekomma på några andra
grunder än genom människohandel. Att som svensk medborgare ägna sig åt prostitution på
frivilliga grunder är ingenting som i egentlig mening erkänns förekomma, utan det antas
istället att denna person har psykiska problem, narkotikamissbruk eller andra sociala problem
som bakgrund till varför denna kvinna ägnar sig åt prostitution. Staten är vidare av
övertygelsen att prostitutionen är en konsekvens av att personen ifråga har något av dessa
ovanstående problem - att prostitution istället skulle kunna medföra det omvända på grund av
att denna verksamhet i och med den rådande lagstiftningen i praktiken försätter aktiviteterna i
mörker för allmänheten är inte ett alternativ. Detta kan i sig vara ett tecken som tyder på att
Sverige som land inte har anpassat sin inhemska politik till den politiska uppöppning och
blandning som ett medlemskap i den europeiska unionen innebär. Frågan är om det
fortfarande är rimligt att anse att det svenska folket är en enhetlig, unison kollektiv målgrupp
som agerar utifrån samma intressen.
Med tanke på att prostitutionen som tidigare nämnts i det här arbetet har ökat i Sverige under
de senaste åren, skulle det potentiellt kunna vara en god idé att försöka differentiera mer
mellan prostitution som sker på fri vilja och prostitution som är tvingande. På det sättet kan
det till en början eventuellt upptäckas hur stort detta fenomen faktiskt är bland den inhemska
befolkningen. Det är oavsett frekvens nämligen inte rimligt att som i nuläget från en stats sida
inte i egentlig mening kännas vid dessa medborgare.
Det är för övrigt förvisso så att exempelvis den litauiska staten exporterar ett visst antal
människor för prostitution varje år. Oavsett om detta sker frivilligt eller inte, gör det faktum
att båda dessa stater ingår i EU och därmed ämnar dela samma avtal gällande fri rörlighet av
människor det svårare för framtida rättsväsenden att fälla individer för denna typ av
verksamhet.
Den nederländska staten verkar efter den genomgådda analysen ha klarast bild av när denna
verksamhet pågår frivilligt eller inte. Förhoppningsvis kan den här insynen i verksamheten bli
än starkare, så att förekomsten av ofrivillig människohandel försvinner alltmer. Frågan är
dock huruvida ordningen kring företeelser som denna verkligen kan hållas. Rapporter som
tidigare har nämnts i det här arbetet har delgivit att problemen runt prostitutionens förekomst i
70
områden som Red Light District har ökat. Dessa problem kan exempelvis vara illegal handel
med narkotika och annan organiserad brottslighet.
Oavsett teoretisk övertygelse, anses det vara av vikt att det europeiska samarbetet får en
gemensam syn på det här området. Om inte banar det väg för en fortsatt exploatering av de
offer som på ofrivilliga grunder hamnar i Europas sexindustri. Det står efter det här arbetet
klart att olika syn på sådana här frågor där länder spelar olika roller i samma problemområde,
inte ökar chanserna för att problemen någonsin skall upphöra. Tvärtom är prostitution,
framförallt ofrivillig sådan, ett fenomen som gynnas genom staters ovilja att förändra sin
samhällssyn i en ständigt föränderlig kontinental tillvaro. Endast genom en gemensam
hållning kan samarbete inledas och de verkliga problemen inom verksamheten bekämpas.
71
8. Källförteckning
Böcker:
Beckman, Ludvig (2007). Grundbok i idéanalys. Santérus Förlag: Stockholm.
Bryson, Valerie (2003). Feminist Political Theory: An Introduction. Palgrave Macmillan:
London.
Clarke, Peter B et al (2009). The Oxford Handbook of the Sociology of Religion. Oxford
University Press: New York.
Donovan, Josephine (2000). Feminist Theory: The Intellectual Traditions of American
Feminism. Continuum: London.
Ehrenreich, Barbara & Hochschild, Arlie Russell (2004). Global Woman. Granta Books:
London.
Ekis Ekman, Kajsa (2010). Varat och varan. Leopard Förlag: Stockholm.
Ekis Ekman, Kajsa et al (2006). Kön till salu. Pocketttidningen R: Stockholm.
Esaiasson, Peter et al (2007). Metodpraktikan. Nordstedts Juridik AB: Stockholm.
Flowers, Ronald Barri (2001). Sex Crimes, Predators, Perpetrators, Prostitutes, and
Victims. Charles C. Thomas Publisher Ltd: Springfield.
Gangooli, Geetanjali &Westmarland, Nicole (2006). International Approaches to
Prostitution. Policy Press: Bristol.
Gillis, Stacy et al (2004). Third Wave Feminism. Palgrave Macmillan: London.
Hampsher-Monk, Ian (1992). A History of Modern Political Thought. Blackwell
Publishings Ltd: Oxford.
Kempadoo, Kamala (2005). Trafficking and Prostitution Reconsidered. Paradigm
Publishers: Boulder.
Meade, Teresa et al (2006). A Companion to Gender History. Blackwell Publishing Ltd:
Massachusetts.
Outshoorn, Joyce (2004). The Politics of Prostitution. Cambridge University Press:
Cambridge.
Peikoff, Leonard (1991). Objectivism: the Philosophy of Ayn Rand. Penguin Books USA
Inc: New York.
Phillips, Patricia (1990). A Social History of Women’s Scientific Interests 1520-1918. St
Martin’s: New York. Sid: 75.
72
Rousseau, Jean-Jacques (1968). The Social Contract. Penguin Books Ltd: London.
Wokler, Robert (1995). Rousseau and Liberty. Manchester University Press: Manchester.
Zalewski, Marysia (2000). Feminism After Postmodernism? Taylor & Francis Ltd:
London.
Östergren, Petra et al (2008). F-ordet. Alfabeta Ordförlag: Stockholm.
Artiklar och Publikationer:
Algirdas Brazauskas (2004-12-02). “Dêl pranešimo APIE Jungtinių Tautų konvencijos
dėl visų formų diskriminacijos moterims panaikinimo ĮgyvendinimĄ Lietuvoje
Patvirtinimo”. Valstybes zinios, Nr.173-6395.
Baltic Sea Academy (N.dd). “Kunskap om folkrörelser”. ABF: Göteborg.
Martinsson, Hanna (2005). ”Sexköpslagen och människohandel i ett helhetsperspektiv”.
Juridiska Fakulteten: Lunds Universitet.
Regeringskansliet (2007). ”Mänskliga rättigheter i Litauen 2007”. Utrikesdepartementet:
Stockholm.
Regeringskansliet (2008-09-10). ”Handlingsplan mot prostitution och människohandel
för sexuella ändamål”. Integrations- och jämställdhetsdepartementet: Stockholm.
Seimas of the Republic of Lithuania (2009-09-07). “Law on the Approval and Entry into
Force of the Criminal Code”. Republic of Lithuania Law: Vilnius. No VIII-1968.
Socialstyrelsen (2007-12). Kännedom om prostitution 2007. Socialstyrelsen: Stockholm.
Statens Offentliga Utredningar (1995-03). ”Kvinnofrid”. SOU: Stockholm.
Tweede Kamer (2009-11-18). ”Regels betreffende de regulering van prostitutie
en betreffende het bestrijden van misstanden in de seksbranche”. Vergaderjaar 2009–
2010,Vol. 32 211, nr. 3.
Världsnaturfonden (N.dd). ”Östersjögrannar: Litauen”. Världsnaturfonden WWF:
Solna.
Internetkällor:
Amsterdam.info (2007). ”Underhållning och kultur”.
http://www.amsterdam.info/se/underhallning/. Hämtad 2010-11-17. Web.
Amsterdam.info (2010). ”Nederländerna”.
http://www.amsterdam.info/se/nederlanderna/. Hämtad 2011-01-04. Web.
73
Berggren, Niclas (N.dd). ”Does the Free-Will Defense Constitute a Sound Theodicy?”.
http://www.infidels.org/library/modern/niclas_berggren/theodicy.html. Hämtad 2011-0112. Web.
De Rode Draad (2009). ”General Information”. http://rodedraad.nl/otherlanguages/english.html. Hämtad 2010-11-16. Web.
Drenth, Jelto J. & Koos Slob, A. (1991-06-22). “Netherlands and the Autonomous Dutch
Antilles”. http://www2.hu-berlin.de/sexology/IES/netherlands.html. Hämtad 2010-11-17.
Web.
Edström, Jan (N.dd). ”Kort om prostitution i Holland”.
http://www.ansvarsveckan.fi/2009/material/artiklar/kort-om-prostitution-i-holland/.
Hämtad 2010-11-17. Web.
Erneborg, Terésia (2009-02-17). ”Sverige ett av världens minst religiösa länder”.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=162915. Hämtad 2010-11-20. Web.
Europa – EU:s webbportal (N.dd). “1945-1959: Fred i Europa – Samarbetet tar sin
början”. http://europa.eu/abc/history/1945-1959/index_sv.htm. Hämtad 2010-12-20.
Web.
Europakommissionen (2010-10-18). ”Människohandel – vår tids slaveri”.
http://ec.europa.eu/news/justice/101018_sv.htm. Hämtad 2010-10-27. Web.
Europeiska Unionens Verksamhet (2010). ”2000 – nutid: Tio år och ännu fler
medlemmar”. http://europa.eu/abc/history/2000_today/index_sv.htm. Hämtad 2010-1206. Web
Europeiska Unionens Verksamhet (2010). ”Mänskliga rättigheter”.
http://europa.eu/pol/rights/index_sv.htm . Hämtad 2010-10-26. Web.
Government of the Republic of Lithuania (1996-11-08). “Action Plan of Advancement of
Women of Lithuania”.
http://www.un.org/esa/gopher-data/conf/fwcw/natrep/NatActPlans/lithuani/lithua1.
Hämtad 2010-11-02. Web.
Lagen.nu (2010-12-23). ”Brottsbalk 1962:700”. https://lagen.nu/1962:700#K6P9,
https://lagen.nu/1962:700#K6P12, https://lagen.nu/1962:700#K6P12S3. Hämtad 201012-25. Web.
Lissabonfördraget (2008). ”Avdelning I – Värdighet: Europeiska unionens stadga om de
grundläggande rättigheterna”. http://www.lissabonfordraget.se/fordraget/stadgan--avdi.php. Hämtad 2010-10-27. Web.
Lundin, Tomas (2009-04-16). ”Tomma bordeller blir Redlight Fashion”.
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/tomma-bordeller-blir-redlight-fashion_2746281.svd.
Hämtad 2010-11-17. Web.
74
Neporduardarmas.lt (N.dd). ”Legal Information”.
http://www.neparduodamas.lt/index.php/legal_information/95. Hämtad 2010-12-07.
Web.
Nordqvist, Jens (2002-01-17). ”Här köper män sex – helt lagligt”.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=10703. Hämtad 2010-11-27. Web.
Nyheter 24 (2009-07-27). ”Kraftig ökning av prostitution i Sverige”.
http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/157308-kraftig-okning-av-prostitution-i-sverige.
Hämtad 2010-12-05. Web.
Radio Netherlands Worldwide (2009-09-18). “FAQ – Prostitution in the Netherlands”.
http://www.rnw.nl/dossier/Prostitution. Hämtad 2010-11-25. Web.
Regeringskansliet (2008). ”Prostitution och människohandel”.
http://www.sweden.gov.se/sb/d/2664. Hämtad 2010-12-05. Web.
Regeringskansliet (2008-11-28). ”Sexköpslagen”.
http://www.sweden.gov.se/sb/d/2593/a/116601. Hämtad 2010-12-05. Web.
Svenska Dagbladet (2007-09-27). ”Sverige ensamt om att förbjuda prostitution”.
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/sverige-ensamt-om-att-forbjudaprostitution_208495.svd. Hämtad 2010-10-27. Web.
Svenska Kyrkan (N.dd). ”Året som gick i siffror”.
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=638919. Hämtad 2010-11-20. Web.
Svensson, Eva-Britt (2009-03-25). ”Prostitution och handel med människor”.
http://www.vguengl.org/showPage.php?ID=1865&ROOTPAGE=267&ORIGIN=270.
Hämtad 2010-12-05. Web.
Söderberg, Karen (2007-09-09). ”Laglig sexhandel lockar turister”.
http://www.sydsvenskan.se/varlden/article265044/Laglig-sexhandel-lockar-turister.html.
Hämtad 2010-11-27. Web.
Women-Philosophers.com (n.dd). “Beguines”.
http://www.women-philosophers.com/Beguines.html. Hämtad 2011-01-02. Web.
75