Hannes Carl Borg
Politiskt sakkunnig,
Näringsdepartementet:
”Klimatfrågan är en av vår tids största
utmaningar och det är viktigt att undersöka
alla möjligheter att möta denna. Vid sidan av
förnybar energi och energieffektivisering
kan koldioxidlagring ge ytterligare möjligheter att minska de storskaliga utsläppen
av koldioxid till atmosfären i såväl
Sverige som globalt”.
Klimatet i fokus
Bastor – CCS i Österjöregionen
Välkommen,
Torsdag 3 juli, kl 14.00
Gotlands Museum,
Strandgatan 14
(Miljöaktuellt Arena)
Fakta:
Globalt utsläpp av koldioxid (2012)
34 miljarder ton
(källa: Tyska intstitutet för förnyelsebara energikällor, IWR)
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2013:
55,7 miljoner ton CO2-ekv varav vägtrafiken
svarar för 17,17 miljoner ton CO2-ekv och
industrin för14,4 miljoner ton CO2-ekv
(källa: Naturvårdsverket)
Berggrunden
under Östersjön
– en möjlig lagringsplats
för koldioxid
SSAB, Jernkontoret, Svenska Petroleum Exploration, Cementa, Nordkalk,
SMA Mineral, Minfo, Vattenfall, Fortum och Preem
Bild: StatoilHydro
ELFORSK
Nyligen presenterade FN:s klimatpanel, IPCC, nya rön
om människans påverkan på klimatet, där temperaturhöjningen ses som den mest oroväckande. För att
kunna hålla den globala temperaturhöjningen under två
grader har EU ett långsiktigt mål för 2050. Man är beredd att minska utsläppen med 80–95 procent jämfört
med 1990 års nivåer om alla utvecklade länder vidtar
liknande åtgärder. Sveriges mål är att nå noll i nettoutsläpp vid samma tidpunkt.
Finland
Sverige
Noggranna geologiska undersökningar av berggrunden
under Östersjön visar att där finns goda förutsättningar
för långtidsförvaring av koldioxid. Cirka 20 procent av
Sveriges koldioxidutsläpp kommer från industrier. En
stor del av Östersjöländernas processindustri ligger vid
kusten, och av geografiska skäl skulle därför Östersjön
vara lämplig som förvaringsplats.*
Både Internationella energirådet IEA och OECD har
visat att geologisk lagring av koldioxid är en nyckelteknologi för att kunna nå viktiga klimatmål.
*Forskare vid Chalmers tekniska högskola uppskattar att Östersjöländernas totala utsläpp av koldioxid uppgår till cirka 260 miljoner ton.
Resultatet av de teoretiska förstudierna är avgörande för
om det är intressant att gå vidare med kostsamma fältstudier, såsom provborrning och –injektering. Bastor har ett
unikt samarbete med det finska CCS-programmet, CCSP.
För att utöka Östersjösamarbetet har parterna bakom
Bastor dessutom slutit intentionsavtal med det ryska All
Russian Petroleum Research Institute, VNIGRI och Polens
geologiska myndighet, Polish Geologial Institute, PGI.
Estland
Lettland
Danmark
Litauen
Ryssland
Tyskland
Carbon Capture and Storage, CCS
CCS är en teknik där koldioxid från större punktutsläpp
av koldioxid som kol- och gaskraftverk, stålverk och cementindustrier, avskiljs från
rökgaser och lagras i geologiska formationer djupt under markytan eller havsbottnen. Regional lagring av koldioxid skulle kunna vara ett sätt att minska de koldioxidutsläpp till atmosfären vilka bidrar till global uppvärmning och samtidigt bidra med
utveckling i regionen. För basindustrin, som utgör en stor del arbetsmarknaden, kan
en framtida infrastruktur för koldioxidhantering bli lika viktig som hamnar, järnvägar
och motorvägar i dag är för transporter av råvaror och färdigvaror.
Transport av koldioxid sker antingen genom rörledningar från industriernas avskiljningsanläggningar direkt till lagringsplatsen eller till ett hamnlager för vidare
båttransport till injekteringsplatser till havs. Koldioxid är inte explosivt och inte
heller giftigt för människor och djur annat än i samband med ett lokalt utsläpp,
där gasen kan tränga undan syret i luften.
Bastor berör alla Östersjöländerna
Bastor är ett projekt vars syfte är att kartlägga möjligheterna att lagra koldioxid i
djupa sandstensformationer under sydöstra Östersjön. Projektet är uppdelat i fem
delprojekt där, förutom utvärdering av geologi och risk även miljökonsekvenser,
samhällsaspekter, legala och fiskala aspekter samt behov av infrastruktur för transport ska beskrivas.
Polen
Det första delprojektet är nu avslutat och den viktigaste
slutsatsen är att det finns stor, teoretisk kapacitet att lagra
koldioxid i den kambriska sandstenen under ett 900 meter tjockt lager av täta, ogenomträngliga bergarter under
Östersjön. I projektrapporten pekas ett område mellan
Gotland och Riga-bukten ut som speciellt intressant för
vidare undersökningar.
Övriga delprojekt
Miljökonsekvenser: Östersjön klassas sedan år 2004 som
ett särskilt känsligt havsområde, till stor del för att den
innehåller bräckt vatten. Få arter klarar av att anpassa
sig till Östersjöns speciella villkor och de arter som överlever är känsliga för ytterligare påfrestningar. Inför en
eventuell implementering av CCS krävs därför ett omfattande arbete med miljökonsekvensbeskrivningar.
Samhällsaspekter: Det finns idag begränsad kunskap om CCS i det svenska
samhället och därför också om hur teknologin uppfattas. Allmänhetens syn på CCS
kan komma att färgas av en samhällsdebatt som utvecklas i samspel mellan å ena
sidan centrala aktörsgrupper som politiker, institutioner och miljöorganisationer och
å andra sidan lokala aktörer som kommuner, företag och lokala intressegrupper.
Legala och skattemässiga aspekter kartläggs i ett delprojekt med fokus på transport
av koldioxid över nationsgränser.
Transporter: En gemensam infrastruktur för transport av koldioxid i Östersjöregionen kan ge stora kostnadsbesparingar och därmed stärka den regionala industrins
konkurrenskraft.
Styrmedel och teknikutveckling
Sverige har världens högsta skatt på koldioxid (över tusen kronor per ton). Ett annat styrmedel är EU:s system för handel med utsläppsrätter – båda incitament för
industrier att investera i teknik som minskar anläggningarnas koldioxidutsläpp. Men
kommer detta att räcka? Är nästa åtgärd en utveckling av lagringstekniken – CCS?
De gynnsamma geologiska och geografiska förutsättningarna till trots kommer
investeringarna att vara omfattande. Men vilken är prislappen för jordens klimat?
