Läkaren: I ungdomskulturen är musik en viktig ingrediens. Den genomsyras av Internet, MP3-spelare, konserter, barer och nattklubbar. Även en stor del av motionsidrotten försiggår till takterna av högljudd musik. Musiken fungerar som en sammanbindande länk för ungdomar och är en viktig social faktor. Man samlas kring den, delar upplevelser och flockas kring idoler. Idolerna kan i bästa fall vara inspirationskälla för ett helt livsverk, men kanske det är vanligare att idolerna växlar som vårvindarna utan att lämna några spår. Ljudomgivningen är speciellt viktig för mindre barn eftersom hörselorganet inte är riktigt moget för hårda ljud i barndomen. Hårda ljud känns inte så otrevliga för barn, trots att de kan vara skadliga. Den normala säkerhetskontrollen är alltså inte fullt utvecklad ännu. Undersökningsresultat Trots en viss samhällskontroll som utförs av kommunernas hälsogranskare (i den mån kapaciteten finns) är ljudnivån på många allmänna platser synnerligen hög och i många fall direkt skadlig. I en finsk undersökning publicerad 2008 i Finlands Läkartidning (Savolainen et al.) kunde man konstatera att hörseln under 20 års uppföljning blivit succesivt sämre hos beväringar som nyss ryckt in. 1983 var andelen beväringar med en hörselskada på minst 20dB på minst en frekvens 14,5 %, 1993 var den 17,0 % och 2001 var andelen beväringar med Vi hörs 2/2012 Kimmo Saloranta Medicine licentiat 1986, Helsingfors Universitet Öron-, näs- och halsspecialist 1994, Helsingfors Universitets centralsjukhus, Öronkliniken hörselskador uppe i 19,2 %. Bullerskadan börjar lömskt på höga frekvenser som man inte märker i dagligt leverne, men man kan med fog säga att trenden är oroväckande. I den ovannämnda undersökningen kunde man vidare konstatera att 8 % av beväringarna upplevde tinnitus som en följd av hårda ljud. Den främsta orsaken var höga ljudnivåer på diskotek, nattklubbar och barer eller MP3spelare. Endast skytte (och jakt) som hobby gav mera hörselskador. Av de beväringar som idkade skytte hade 29 % nedsatt hörsel. Denna hörselskada är i betydande grad mera allmän på vänstra sidan eftersom de flesta är högerhänta och då man skjuter kommer ljudet mera i vänstra örat. Hörselnedsättningens maximum ligger i dessa fall vid 6ooo Herz, vilket passar på en bullerskada. Enligt olika undersökningar har man uppskattat att 20-65 % av unga mänskor i åldern 18-25 år lider av övergående hörselnedsättning och tinnitus efter att ha besökt t.ex. nattklubbar eller barer. Man bör i detta sammanhang inse att också en övergående hörselnedsättning och tinnitus är tecken på en skada i innerörat. En del av de ca 3000 inre hårcellerna eller de ca 12000 yttre (som fungerar som förstärkare) slås till 14 ”mos” av de alltför hårda ljuden och dör som en följd härav. Det torde vara så, att i storleksordning 1⁄4 av alla hårcellerna i innerörat kan dö innan man ser det på hörselkurvan. Det finns alltså en möjlighet att det har skett en skada utan att den syns på kurvan. Visserligen är betydelsen av en sådan skada inte handgriplig; den stör inte normal hörsel. Får man upprepade sådana skador börjar de synas på kurvan också. Som en följd av buller hade de undersökta beväringarna 67 % ibland, 6,8 % ofta och 0,9 % ständig tinnitus. Man kan undra vad dessa personers medelålder för att inte säga ålderdom innebär med tanke på deras hörsel... I en tidigare, likaså finsk undersökning publicerad 1997 fann man att redan i åldersgruppen 12-17 åringar har 70 % av ungdomarna tinnitus i ibland, medan övergående hörselnedsättning förekom i 42,5 %. I alla dessa undersökningar har man konstaterat att musik på hög volym är den främsta orsaken. Vad kan vi göra? I Savolainens undersökning utarbetade man ett frågeformulär som skulle vara ett bra hjälpmedel då man söker unga män med en lindrig hörselskada. Insikten om en sådan har en stor betydelse för hur de placerar sig i armén. Om man kan undvika att de utsätts för buller i armén kan man också förhindra att deras hörselskada förvärras. Samtidigt kanske man kan öppna ögonen på dessa personer för hur viktigt det är att skydda sin hörsel. Man kunde nämligen i den ovan nämnda undersökningen märka hur dåligt medvetna beväringarna var om sin hörsel. Så gott som alla hade genomgått en hörselundersökning i något skede av sitt liv, men bara 40 % hade vetskap om resultatet. Vidare var bara var fjärde av dem som hade en skada medvetna om denna. Alla sätt som kan öka medvetenheten om den egna hörseln är till nytta när man utvecklar den preventiva hörselvården. Vi bör få en skarpare kontroll av barer och nattklubbar där ungdomen rör sej. Vidare borde man kunna förlita sig på en samhällskontroll i högre grad än nu. Vi bör få en skarpare kontroll av barer och nattklubbar där ungdomen rör sig. Elektronikföretagen borde bära sitt ansvar och begränsa den högsta volymen man kan få ut ur en MP3-spelare. Festivaloch konsertarrangörerna borde tvingas till tillförlitliga (obero- ende!) mätningar och kanske det skulle vara skäl att märka ut områden i auditoriet där gränserna för de skadliga bullernivåerna överskrids. Entydiga skyltar med decibelnivåerna utmärkta kunde hängas upp. Hörselskydd kunde finnas alla tillhanda utan kostnad. Ingen omöjlig sak. Så var finns övervakningen och var finns sanktionerna för dem som inte efterlever reglerna? Som det nu är leker våra ungdomar med en eld de inte kan hantera och inte skall behöva bekymra sig om. Ingen vill väl ta ifrån dem glädjen som musiken kan ge. Hörseln är gjord för att användas. Bara det sker under ordnade former som inte skadar. n Tips för en bättre arbetsmiljö Ljudmiljö. En arbetslokal har bra ljudmiljö om den har bra akustik och är fri från buller, ekon och andra störande ljud. Det ska vara lätt att uppfatta tal. Akustiken beror på efterklangstiden (ekoeffekten) och kan förbättras genom ljudabsorbenter (akustikplattor). Buller och störande ljud kan minimeras med olika åtgärder, som att placera maskiner avskilt, ljudisolera väggar, justera ventilationsanläggningar, inreda med textilier (mattor, gardiner) och andra ljuddämpande material. Verksamhetsljud kan minskas genom att organisera arbetet i mindre enheter och undvika till exempel kontorslandskap. till ljudförstärkning och gå att kombinera med telefonhjälpmedel. Mobiltelefoner är bra arbetshjälpmedel för hörselskadade, eftersom de även har textkommunikation (SMS, fax, e-post) och oftast har vibrationssignal. Varseblivning Ljudsignaler från till exempel telefon, dörrklocka och larm kan ersättas med ljus- och vibrationssignaler. Belysning Det är lättare att uppfatta vad som sägs om ljuset är bra, så att ansiktet på den som talar är väl synligt. Kommunikationssystem Vid möten är det bra med teknisk utrustning som förstärker tal. Systemet kan vara fast eller mobilt och bör vara kopplat till teleslinga, så att allt som sägs i mikrofonerna överförs direkt till mötesdeltagare som bär hörapparat. Arbetsorganisation Till exempel att ge skriftlig personalinformation, lägga möten i lokaler med bra ljudmiljö, använda e-post framför telefon. Källa: Hörselskadades Riksförbund (HRF) kunskapsmaterial för arbetsgivare, skyddsombud, fack och företagshälsovård ”Hörselskadad i arbetslivet” Telefoner Alla telefoner ska ha bra ljudkvalitet, möjlighet 15 Vi hörs 2/2012