Från redaktionen

Från redaktionen
Relationen mellan minne och emancipation
kämpar med att skriva sina memoarer nås
är central för alla politiska frigörelseprojekt.
hon strax av insikten att vad hon skriver inte
Glömska är, som Herbert Marcuse uttryckte
är någon sannfärdig redogörelse för händelse-
saken,
för
förlopp, utan " a unique recounting of events
maktutövning. Vems erfarenheter och vems
not so much as they have happened, but as
minnen
we
ett
av
som
därigenom
de
främsta
betraktas
föremål
för
medlen
som
giltiga
ständiga,
är
och
i
djupaste mening politiska, uppgörelser.
Motsatsen
till
det
grekiska
ordet
remember
and
invent
them"
1 9 9 9 : 8 3 ) . N ä r vi ordnar våra
(hooks
hågkomster
sker detta alltid i en specifik historisk och
ideologisk
för
kontext
som
på
olika
nivåer
sanning, aletheia, är inte som man kunde tro
formerar och anpassar dem. I minnet möts
osanning, utan glömska, lethe. Sanning är det
därigenom det enskilda och det kollektiva,
som blir ihågkommet, som en av roman-
det personliga och det politiska.
Kvinnorummet
Med detta nummer ser vi både tillbaka
konstaterar, en roman som tycks drivas av en
och blickar framåt. Det är tjugo år sedan
figurerna i Marilyn Frenchs
besatthet just av att inte glömma. Närmast
Kvinnovetenskaplig
dokumentärt
mest
Jubileet kommer att firas vid konferensen
banala kvinnoöden, och därigenom kan det
Utopi och dystopi 6-7 oktober arrangerad av
förnekade förtryckets allra mest försåtliga
Centrum för kvinnoforskning vid Stockholms
skildras
de
ytligt
sett
tidskrift
startades i Lund.
universitet och Kvinnovetenskaplig
uttryck fångas.
tidskrift.
Att minnas är förstås inte samma sak som
Vi sänder en särskild hälsning till den första
att inse hur det egentligen var. N ä r bell hooks
redaktionen genom att använda samma rosa
2
färg på omslaget som nummer 1 / 1 9 8 0 hade.
betonade
Då var tidskriften ensam i sitt slag. I den
kvinnliga forskarnas villkor. Dessa motiv är
första redaktionstexten formulerade
Karen
fortfarande aktuella, även om
Davies,
Anita
fältet har växt och tidskrifterna blivit fler.
Anna-Lena
Lindberg
och
Göransson två huvudmotiv för tidskriftens
även
vikten
av att
ta
upp
de
forsknings-
I detta nummer får tidskriften en ny form.
tillkomst: behovet av ett forum för tvärveten-
Vi
skaplig problemdiskussion
kvinno-
analyserande texter genom att ge den ökad
dialog
läsbarhet och utrymme för läsarens anteck-
mellan forskning och samhälle. Redaktörerna
ningar i marginalerna. Samtidigt glömmer vi
forskare
och
viljan
att
mellan
främja
en
3
förstärker
tidskriftens
inriktning
på
inte dess historia utan behåller n a m n
och
mer giltig. H ä r m e d synliggör hon historie-
logotyp.
skrivningens k o m p l e x i t e t o c h det f a k t u m att
Nittonhundratalets
Kvinnovetenskaplig
sista
tidskrift
nummer
en annan historia, utifrån ett annat perspektiv,
av
alltid är möjlig att berätta.
problematiserade
Hur
historieskrivningens ideologiska och politiska
kan
vi
då
använda
minnen
dimensioner och hur forskarens plats i tid och
vetenskapligt för att bättre förstå, o c h i sista
rum präglar tolkningen av det förflutna. Under
h a n d f ö r ä n d r a , den samhällsordning vi är en
millenniets första år kommer tidskriften att på
del av? I artikeln " I vetenskapens namn: Ett
olika sätt präglas av det förflutna. Vi inleder i
minnesarbete"
detta nummer en samtalsserie där
forskare
Henriksson, M a r i a J a n s s o n , Ulrika T h o m s s o n ,
från olika länder, discipliner och generationer
M a r i a W e n d t H ö j e r o c h Cecilia Åse sina egna
blickar
bakåt
och
funderar
framåt
över
använder f ö r f a t t a r n a
minnen av att vara kvinnliga
Malin
doktorander
feminismens och kvinnorörelsens utveckling. I
som
det första samtalet diskuterar litteraturvetaren
analyseras o c h teoretiseras kollektivt. G e n o m
empiriskt
material.
Dessa
minnen
Toril M o i med Juliet Mitchell hur relationen
minnesarbetet prövar f ö r f a t t a r n a att nå en
mellan feminism, psykoanalys och politik och
större förståelse av de m a k t o r d n i n g a r
som
har utvecklats de senaste decennierna.
verkar
sina
D e t t a n u m m e r ä g n a r vi åt att begrunda
inom
akademin.
Att
ta
erfarenheter o c h minnen på allvar o c h att
m i n n e t . Vad är det egentligen vi minns; o c h
utifrån dem b e n ä m n a m a k t s t r u k t u r e r
varför
o c k s å förstås s o m ett frigörelseprojekt; en
minns
vi
det
vi
minns?
I
Jenny
Kitzingers artikel " T y s t a d e röster o c h falska
utmaning
m i n n e n " ställs minnets relation till " s a n n i n g -
osynliggörs.
e n " på sin spets. Kitzinger diskuterar den
infekterade
debatten
om
"falska
s o m förts i s a m b a n d med
mot
en
ordning
som
kan
ständigt
M e d detta n u m m e r o m minne ur olika
minnen"
perspektiv vill vi visa att frågan o m kvinnors
incestproblema-
erfarenheter o c h m i n n e n , o c h deras relation
tiken. D e t h a r hävdats att m i n n e n av sexuella
till
övergrepp e n b a r t är konstruktioner,
feministiska p r o j e k t e t .
fram-
makt
och
frigörelse,
är central
i det
D ä r a v följer förstås
m a n a d e av terapeuter. Kitzinger p r o b l e m a -
inte att minnet a u t o m a t i s k t är
tiserar, i sin analys av massmedias behandling
M i n n e t är alltid tveeggat, såväl ett löfte som
av incestfrågan, vems minnen vi k o m m e r att
en förförelse, skriver Frigga H a u g . M i n n e n
tro på - o c h varför.
kan o c k s å vara en " f a l l g r o p s o m kan leda till
att
M e n vems m i n n e n ligger till grund för det
som
blir
"den
frigörande.
sanna
historien"?
man
blir
kulturen"
Vems
offer
(Haug
för
1998:
den
förhärskande
14). M e n
genom
berättelse ska vi b e t r a k t a s o m giltig? D e t t a är
minnen k a n o c k s å m o t s t å n d f o r m e r a s , o c h
den
politisk handling bli möjlig.
bärande
frågan
i Eva
Helen
Ulvros
artikel " S o p h i e Elkan - i skuggan av Selma.
D e t historiska
minnet".
Ulvros
diskuterar
LITTERATUR
hur den negativa E l k a n b i l d s o m förmedlats
HAUG,
g e n o m historien k o m m i t att f o r m e r a s
Socialistisk Debatt, häfte 3, s 4-15.
och
FRIGGA
(1998)
"Minne
och
hur detta k a n tolkas o c h förstås. H o n visar
HOOKS, BELL ( 1 9 9 9 ) remembered
hur skilda individers minnen återger skilda
at work, Henry Holt and Company.
historier, o c h där en berättelse betraktas som
4
rapture:
frigörelse",
the
writer