Finansiella instrument 2002

KPMGs
licensieringsutbilding
2002
ABCD
© 2002 KPMG
Kapitalmarknadens grunder
Finansiella instrument
Riskhantering
ABCD
© 2002 KPMG
Agenda
Kapitalmarknadens grunder
 Huvuduppgifter
 Historik
 Kapitalmarknaden
•
•
Aktörer
Funktionssätt
Finansiella instrument
 Kreditmarknad
 Aktiemarknad
 Fonder
 Derivat
Riskhantering
ABCD
© 2002 KPMG
Kapitalmarknadens grunder
ABCD
© 2002 KPMG
Kapitalmarknadens grunder

Huvuduppgifter
 Omfördelning av sparande
 Riskhantering
 Effektiva betalningsmedel
ABCD
© 2002 KPMG
Omfördelning av sparande
Placerare
AP-fonderna
Försäkringsbolag
Fonder
Stiftelser
Riksbanken
Kreditinstitut
Företag
Privatpersoner
Finansiella
mellanhänder
Marknadsplatser
ABCD
© 2002 KPMG
Låntagare
Staten
Kommuner
Landsting
Kreditinstitut
Företag
Hushåll
Kapitalmarknaden
Kreditmarknad – lånat kapital
Aktiemarknad - riskkapital
Värdepappersmarknaden
Marknad för ej
noterade aktier
Marknad för handel
med noterade aktier
Marknad för organiserad
handel med räntebärande värdepapper
Penningmarknad
Derivatmarknader
ABCD
© 2002 KPMG
Marknad för kommersiella
lån via kreditinstitut
Obligationsmarknad
Andra finansiella marknader

Internationella kapitalmarknader

Valutamarknaden

Råvarumarknaden
ABCD
© 2002 KPMG
Avreglering under 1980-talet

Stegvis nedmontering av regleringarna

Förändring av penningpolitiken
 Från regleringspolitik till marknadsmässighet

Framväxten av penning- och obligationsmarknaden

Derivatmarknader möjliggör effektiv riskhantering

Import av marknadskoncept
 Placeringsformer
 Låneformer
 Derivatinstrument
ABCD
© 2002 KPMG
Kapitalmarknadens utveckling
1980
1982
Bankcertifikat
Statsskuldväxlar
1983
1984
1985
1986
1987
Certifikat, marknadsbevis, riksobligationer
Terminer i riksobligationer och SSVX
Köpoptioner i aktier
Ränteoptioner, depositmarknad, ränteswappar
Optioner och terminer i index, FRAs
1989
1990
1991
1992
VRN, FRN, Standardiserade aktieterminer
Aktieindexlån
Aktielån
Warrants
1994
1996
Realobligationer
Optioner och terminer i ränte- och branschindex
ABCD
© 2002 KPMG
Marknadens aktörer
Aktiemarknaden
Kunden
Kunden
Köp/Fsg
Likvid
Nota
VP-avi
Bank/vpbolag
KI
Stockholmsbörsen
Order
SAX
VPC
Avslut
Affärssystem
VP-systemet
Godkännande
Avslut
ABCD
© 2002 KPMG
Andra aktörer på kapitalmarknaden












Banker
Värdepappersbolag
Kreditmarknadsföretag
Försäkringsbolag
Riksgäldskontoret
Riksbanken
Finansinspektionen
Insättningsgarantinämnden
Clearing Control HB
Aktiespararna
Aktiemarknadsnämnden
Stiftelsen Konsumenternas Bankbyrå
ABCD
© 2002 KPMG
Finansiella instrument
ABCD
© 2002 KPMG
Finansiella instrument

Finansiellt instrument
 Fondpapper eller annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel
på värdepappersmarknaden

Fondpapper
 Aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller
fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, andel i
värdepappersfond och aktieägares rätt gentemot den som hans
räkning förvarar aktiebrev i utländskt bolag (depåbevis)
ABCD
© 2002 KPMG
Finansiella instrument

Avistainstrument

Derivatinstrument
 Optioner
 Terminer
 Swapar
ABCD
© 2002 KPMG
Finansiella instrument

Kreditmarknaden
 Penningmarknaden
 Obligationsmarknaden

Aktiemarknaden
ABCD
© 2002 KPMG
Finansiella instrument - översikt
Avista
Derivat
Penningmarknad
X
X
Obligationsmarknad
X
X
Aktiemarknad
X
X
ABCD
© 2002 KPMG
Avkastningskurvan
Ränta
BO 10 år
BO 5 år
BO 2 år
Bostads
certifikat
SO 10 år
SO 5 år
SO 2 år
SSVX
Löptid
ABCD
© 2002 KPMG
Finansiella instrument - penningmarknaden

STIBOR-anknutna placeringsformer
 Dagslån
 Deposits

Repor
 Försäljning av värdepapper med återköpsavtal
 Omvända repor

Diskonteringsinstrument
ABCD
© 2002 KPMG
Diskonteringsinstrument
Instrument
Emittent
Statsskuldväxel
Staten
Riksbankscertifikat
Riksbanken
Bankcertifikat
Banker
Bostadscertifikat
Bostadsfinansieringsinstituten
Kommuncertifikat
Kommuner
Företagscertifikat
Företag
ECP
Företag
Löptider normalt upp till max ett år
ABCD
© 2002 KPMG
Finansiella instrument på obligationsmarknaden
Kuponginstrument

Kuponginstrument
 Obligationer
•
•
•
Statsobligationer
Bostadsobligationer
Företagsobligationer

Löptider normalt över ett år

Fast räntekupong
ABCD
© 2002 KPMG
Alla obligationer är inte standardiserade
Exempel på parametrar som kan varieras
Räntan
Fast => Rörlig
Kupongen
Årlig => Ingen
=> Indexerad
Nominellt belopp
Återbetalning => Konvertering
=> Indexerad
Valuta
Fast => Valfritt, flexibelt
Löptid
Fast => Varierad, valfri, evig
ABCD
© 2002 KPMG
"Hybridinstrument"

Nollkupongare

Indexobligationer
 Aktieindexobligationer
 Realränteobligationer

Konvertibla skuldebrev
 Omvända konvertibler

FRN och VRN

Eviga förlagslån ("perpetuals")

Optionslån
 Obligationslån med avskiljbara teckningsoptioner
ABCD
© 2002 KPMG
Finansiella instrument på aktiemarknaden

Aktier

Depåbevis
 Utländska aktier noterade på OM Stockholmsbörsen (svenska
depåbevis)
 Svenska aktier noterade på utländska börser (t ex ADRs)

Aktielån
 Möjlighet för låntagaren att "blanka"
•
•

Sälja aktier han inte äger
Spekulationsstrategier i kombination med derivatinstrument
Aktiefonder
ABCD
© 2002 KPMG
Värdepappersfonder

Lagen (1990:1114) om värdepappersfonder
 En fond med medel placerade i fondpapper och andra finansiella instrument. Med
fondpapper menas aktier och obligationer eller motsvarande typ av värdepapper.
Fonden har bildats genom kapitaltillskott från allmänheten.

Indirekt placering på olika finansiella marknader
Förvaltas av fondbolag
 Svenskt aktiebolag som erhållit tillstånd från Finansinspektionen att bedriva
fondverksamhet

•

Den förvaltning av en värdepappersfond samt den försäljning och inlösen av andelar i fonder som utövas
av ett fondbolag
Reglering genom Finansinspektionens föreskrifter och
fondens fondbestämmelser
ABCD
© 2002 KPMG
Värdepappersfonder - huvudtyper

Aktiefonder
 Olika placeringsinriktning
•
•

Geografi, bransch, risk
Indexfonder
Räntefonder
 Olika placeringsinriktning
•
Löptid, geografi

Blandfonder
 Placerar i olika kombinationer av aktier och räntebärande värdepapper

Nationella fonder
 Hedgefonder
•
Mer flexibla placeringsbestämmelser
ABCD
© 2002 KPMG
Derivatinstrument

Instrument vars konstruktion och värdering bygger på
andra instrument

Derivatinstrument kan sorteras in tre huvudkategorier
 Terminer
 Optioner
 Swapar
ABCD
© 2002 KPMG
Derivatmarknader

Standardiserade marknader
 God likviditet
 Standardiserade instrument
•
Sämre "passform"
 Marginalsäkerheter
 Regelbunden resultatavräkning
 Börsen som motpart
•
Lägre motpartsrisk
 Lägre administrativ risk

OM Stockholm
 Ränteterminer
 Aktiederivat
•
•
•
Terminer
Optioner
Indexderivat
ABCD
© 2002 KPMG
Derivatmarknader

OTC-marknader
 Skräddarsydda instrument
•
•
Bättre "passform"
Sämre likviditet
 Resultatavräkning vid förfall
•
Större motpartsrisk
 Inga marginalsäkerheter
 Större administrativ risk

Exempel på typiska OTC-marknader
 Valutaterminer
 Valutaoptioner
ABCD
© 2002 KPMG
Terminer

En termin är ett avtal om köp/försäljning av vid ett framtida
datum till ett på affärsdagen uppgjort pris
Slutdag
Affärsdag


Likviddag
Skyldighet att köpa/sälja det underliggande
Olika typer av terminer
 Forwards
 Futures
ABCD
© 2002 KPMG
Resultatet av en terminsaffär
Terminsköp
Terminsförsäljning
Vinst
Vinst
+/- 0
+/- 0
Förlust
Förlust
Avtalat
pris
Kurs på
underliggande
Avtalat
pris
ABCD
© 2002 KPMG
Kurs på
underliggande
Vad kan man handla på termin?

Räntebärande instrument

Aktier

Index

Valutor

Råvaror
ABCD
© 2002 KPMG
Aktieterminer

Enskilda aktier
 Ett 40-tal aktier

Indexterminer
 OMX

Handel via OM
ABCD
© 2002 KPMG
Optioner

Förvärvad option
 Ger innehavaren en rättighet (men ej skyldighet) att köpa/sälja en vara till vid ett
framtida datum till ett på affärsdagen bestämt pris (lösenpris)

Utfärdad option
 Ger utfärdaren en skyldighet att, om options-innehavaren så påfordrar,
köpa/sälja en vara vid ett framtida datum till ett på affärsdagen förutbestämt pris
ABCD
© 2002 KPMG
Optioner

Förvärvaren betalar ett premium till utfärdaren

I en optionsaffär finns alltid en förvärvare och en
utfärdare
 Förvärvaren
•
•
kan liknas vid en försäkringstagare
kan aldrig förlora mer än premien
 Utfärdaren
•
•

kan liknas vid ett försäkringsbolag
kan aldrig tjäna mer än premien
Rätten att
 köpa det underliggande kallas köpoption
 sälja det underliggande kallas säljoption
ABCD
© 2002 KPMG
Resultatet av en optionsaffär
Förvärvad köpoption
Förvärvad säljoption
Vinst
Vinst
+/- 0
+/- 0
Förlust
Förlust
Avtalat
pris
Kurs på
underliggande
Avtalat
pris
ABCD
© 2002 KPMG
Kurs på
underliggande
Resultatet av en optionsaffär
Utfärdad köpoption
Utfärdad säljoption
Vinst
Vinst
+/- 0
+/- 0
Förlust
Förlust
Avtalat
pris
Kurs på
underliggande
Avtalat
pris
ABCD
© 2002 KPMG
Kurs på
underliggande
Vad påverkar värdet av en option?

Värdering enligt Black & Scholes formel
 Konstant riskfri ränta
 Oändlig löptid för det underliggande instrumentet

Skillnaden mellan lösenpris och marknadspris på det
underliggande
 Realvärdet

Även andra faktorer påverkar värdet före slutdagen
ABCD
© 2002 KPMG
Vad påverkar värdet av en option?

Optionens återstående löptid
 Ju längre återstående löptid desto högre optionsvärde
 Tidsvärdet

Volatiliteten i det underliggande instrumentet
 Ju högre volatilitet desto högre optionsvärde

Framtida utdelningar och den riskfria räntan
ABCD
© 2002 KPMG
Optioner – viktiga begrepp

In-the-money
At-the-money
Out-of-the-money
Europeisk option

Amerikansk option

Cap
Floor
Collar





Optionens realvärde är positivt
Optionens realvärde är lika med noll
Optionen saknar realvärde
Optionsinnehavaren kan endast
påkalla lösen på slutdagen
Optionsinnehavaren kan påkalla
lösen när som helst under
optionens löptid
Räntetak
Räntegolv
Kombination av cap och floor
ABCD
© 2002 KPMG
Optionshandel

Huvudsakligen standardiserad handel
 Handeln sker via OM Stockholmsbörsen
 Erbjuder optioner i ett 40-tal aktier
 Likvid indexmarknad i OMX

Warrants
 Långa optioner emitterade av bankerna
 OM Stockholmsbörsen utgör andrahandsmarknad

Ränte- och valutaoptioner
 Handlas huvudsakligen OTC
ABCD
© 2002 KPMG
Riskhantering
ABCD
© 2002 KPMG
Riskhantering

Risk är osäkerhet

Riskhantering är en process
 Definiera
 Identifiera
 Mäta (Kvantifiering)
 Styra
 Följa upp

Skilj på exponering och risk
 Exponering är det belopp vars värde förändras
 Risk är det belopp med vilket värdet kan förändras
ABCD
© 2002 KPMG
Drivkrafter
Reaktiv
Proaktiv
1
2
3
4
5
1. Rädsla
2. Tillfredsställa tillsynsmyndighet och
revisorer
3. Säkerställa att riskerna är hanterade
4. Reducera kostnaden för förluster pga
bristande kontroll
5. Mäta riskjusterad avkastning
ABCD
© 2002 KPMG
Drivkrafter, frts

5. Mäta riskjusterad avkastning
 Bättre lönsamhetsbedömning
 Stabila kassaflöden
 Underlag för strategiska beslut
 Effektivare kapitalallokering
ABCD
© 2002 KPMG
Risker i en finansiell verksamhet
Indirekt påverkbara
Försäkringsrisker
Teckningsrisk
Direkt påverkbara
Finansiella
risker
Operativa
risker
Marknadsrisk
Kreditrisk
Reservsättningsrisk
Emittentrisk
Ränterisk
Återförsäkringsrisk
Motpartsrisk
Aktiekursrisk
Valutarisk
Etiska
risker
Processrisker
Legala risker
IT-risker
Fysiska risker
ABCD
© 2002 KPMG
Mätning av marknadsrisker

Ränterisk
 Duration
 Parallellförflyttning av avkastningskurvan
 Basis risk

Valutarisk
 Procentsats på exponerat belopp

Aktiekursrisk
 Individuella betavärden
 Relativ risk
– Tracking error

Kreditrisk
 Exponerat belopp
ABCD
© 2002 KPMG
Value-at-Risk

Sannolikhetsbaserat mått
 Ger jämförbarhet

Tar hänsyn till korrelation

Ger maximal förlust vid vald
 Sannolikhet (konfidensintervall)
 Innehavsperiod (holding period)
ABCD
© 2002 KPMG