2015
Brännpunkt
Lena Tham, Manager Market Transformation,
Jan Wärnbäck, jordbrukssakkunnig WWF
Vad åt du till lunch i dag? Ugnsstekt falukorv med ris! En enkel fråga och
ett enkelt svar, förvisso, men svaret borde följas av djup eftertanke. I Sverige
konsumerar vi så mycket naturresurser att vi skulle behöva 3,7 jordklot om alla
på jorden hade samma livsstil som vi. En stor del av detta, vårt så kallade ekologiska fotavtryck, baseras både på vilken mat vi äter, hur den produceras och allt
vi slänger i soptunnan.
Ditt val av mat gör skillnad
– men alla måste med!
I dag produceras maten i världen till största delen på ett ohållbart
sätt både när det gäller användningen
av mark, vatten och insatsmedel som
handelsgödsel och kemiska bekämp­
ningsmedel.
Behovet att äta är den mest självkla­
ra förutsättningen för oss människor
och hela vår existens. Det går inte att
kompromissa med behovet att äta. Detta
är också en av anledningarna till att mat
och rätten till mat finns inskrivet som
punkt nummer 1 i de globala millen­
niemålen och i de mål som är tänkta att
ersätta dessa efter 2015, de så kallade
Sustainable Development Goals.
Att få ett slut på svälten i världen,
säkra en global livsmedelstrygghet
och ett förbättrat näringsintag – sam­
tidigt som hållbara metoder att bruka
jorden ska öka – är en väldig utmaning
som måste lösas under kommande år­
tionden. Om vi inte löser det, riskerar
vi inte bara förutsättningarna för hela
vår framtida produktion av livsmedel.
Det kommer också att få djupgående
konsekvenser för våra möjligheter att
klara målen om bevarande av jordens
biologiska mångfald och dess ekosys­
temtjänster samt för att stoppa klimat­
förändringen.
Själva termen livsmedelstrygghet,
som kommer från det engelska ”Food
Security”, började användas mer all­
mänhet i samband med den globala
matkrisen 1972–1974. Den i dag mest
använda definitionen är den som myn­
tades under World Food Summit 1996:
”Livsmedelstrygghet anses råda då
alla människor alltid har fysisk, ekono­
misk och social tillgång till hälsosam
och nyttig mat i tillräcklig mängd för
SÄRTRYCK FRÅN WWF EKO NUMMER 1 2015 Världsnaturfonden WWF [email protected]
att tillgodose sina behov och önskemål
i fråga om mat för att kunna leva ett ak­
tivt och hälsosamt liv”.
Till denna definition har i vissa sam­
manhang lagts till att maten produceras
på ett långsiktigt hållbart sätt.
Vår konsumtion i den rikare delen
av världen utgör det största hotet mot
globalt viktiga naturområden. Redan i
dag driver en ökad efterfrågan på billig
mat och mer animaliskt protein på ex­
ploateringen av biologiskt rika områden.
I takt med den ökade konsumtionen av
kött och andra animaliska livsmedel i
EU, men också i övriga delar av världen,
inte minst i Asien, har efterfrågan på
soja till djurfoder ökat snabbt. För att
möta den globala efterfrågan har soja­
odlingen expanderat kraftigt framför
allt i Sydamerika, till exempel i Brasilien
och Argentina.
Foto: WWF
NUMMER 1
Foto: Elisabeth Ohlson
WWF EKO
SÄRTRYCK
Den många gånger extremt storska­
liga odlingen av soja har expanderat
på bekostnad av unika naturområden
som Atlantregnskogen, Cerradon –
Sydamerikas unika savann – och även
Amazonas. Med förlusten av värdefull
biologisk mångfald följer även stora
utsläpp av växthusgaser och förlust
av viktiga ekosystemtjänster som vat­
tenförsörjning. På minussidan finns
också att produktionen kräver stora
insatser av jordbrukskemikalier som
har negativa effekter på miljön och
människornas hälsa. Dessutom före­
kommer inslag av tvångs- och slav­
arbete och många exempel på att
lokalbefolkningarna har fråntagits rät­
tigheterna till sin mark. Samtidigt bidrar
odlingen av soja till en välbehövlig
ekonomisk utveckling i de berörda län­
derna.
Snabb omvandling leder till sociala
konflikter
I Sydostasien har enorma arealer
unik tropiksskog fått lämna plats för
plantager med oljepalmer men också
plantager för att producera pappers­
massa och naturgummi. Den snabba
omvandlingen av tropikskogen har lett
till sociala konflikter och är ett allvar­
ligt hot mot redan hotade djurarter
som orangutang, elefant, noshörning
och tiger. Samtidigt är oljepalmen den
mest produktiva av alla oljeväxter som
odlas. Palmolja är dessutom ett viktigt
livsmedel och näringskälla för miljarder
människor och ger flera miljoner männ­
iskor arbete. Så problemet är inte olje­
palmen i sig utan var och hur den odlas.
WWF har sedan många år upp­
märksammat konsekvenserna av det
snabbt expanderande, ofta storskaliga,
jordbruket, som lett till omfattande av­
verkning av enorma arealer unika sko­
gar framför allt i Asien och Syd­amerika
och vi noterar nu att den negativa ut­
vecklingen börjar ta fart också i Afrika.
Vid sidan av andra negativa konse­
kvenser kräver världens jordbruk myck­
et vatten samtidigt som allt fler länder i
världen i dag tvingas leva med återkom­
mande eller ständig vattenbrist.
Användning av naturresurser väg ur
fattigdom
Många länder ser dock användningen av natur­resurser som en väg
ut ur fattigdomen och för ekonomisk
utveckling. Därför är det helt avgörande
att WWF arbetar med jordbruks- och
livmedelsfrågor för att bevara viktiga
områden som till exempel Sydostasiens
sista tropikskogar, Kongobäckenets ur­
skogar men också våra svenska natur­
betesmarker.
För vår egen del är sambanden nå­
got annorlunda jämfört med ett globalt
perspektiv. För det första är vår in­
hemska jordbruksmark hem åt en lång
rad av arter och viktig för landskapets
mångfald. Det svenska odlingsland­
skapet är livsmiljö för nära hälften av
Sveriges alla växter och däggdjur, nära
hälften av alla kräl- och groddjur och
insekter samt en fjärdedel av de fåglar
som häckar i Sverige.
Av
110
dagfjärilsarter
hör
två tredjedelar hemma i gräs­marker av olika slag. För att behålla
denna mångfald måste vi ha ett aktivt
jordbruk, men – och här kommer kom­
plexiteten in – inte allt­för aktivt. Det
behöver finnas aktiva lantbrukare som
har djur som betar naturbetesmarker
och som håller marker runt stenrösen
och stenmurar öppna. Utöver detta
måste det också finnas stöd till lantbru­
kare inom ramen för EUs jordbrukspo­
litik som kan betala för de extra kostna­
der som uppstår vid ökad miljöhänsyn i
jordbruket. Hänsyn till naturen kostar
extra – för både producent och konsu­
ment.
Kollektivt ansvar för att vända
skutan
Vi som konsumenter måste ta vårt
ansvar och göra medvetna val, men vi
behöver hjälp från andra för att vända
skutan. Medvetna val tar oss långt och
är viktiga men utan producenter, mel­
lanled, handeln och företag så kommer
det bli svårt att genomföra resan mot
både global livsmedelstrygghet och be­
varad biologisk mångfald. Och därmed
är vi tillbaka till utgångspunkten: ma­
ten kan aldrig bli hållbar om den inte
både produceras och konsumeras på ett
hållbart sätt.
Det är därför WWF arbetar med alla
delar – hållbar mat, hållbart jordbruk
och dialog med de företag som påver­
kar användningen av marken. Här följer
några exempel där arbete pågår och är
framgångsrikt:
• Över 20 års arbete med naturbetesmarker, där WWFs projekt
lyckats restaurera eller fått förstärkt
hävd på cirka 30 000 hektar naturbe­
tesmarker. Arbetet har haft lantbruka­
SÄRTRYCK FRÅN WWF EKO NUMMER 1 2015 Världsnaturfonden WWF [email protected]
ren i centrum och en uppföljning visar
att nästan hela arealen restaurerade
naturbetesmarker fortfarande betas.
I många butiker finns naturbeteskött,
där produktionen genererar höga natur­
värden och ger ett kött med extra god
smak. Samtidigt krävs att politiker ska­
par förutsättningar för fortsatt hävd av
naturbetesmarker, till exempel genom
rimliga stödnivåer till betesmarker och
genom att anta ett nytt ambitiöst mål
för arealen naturbetesmarker i Sverige.
• En lång rad svenska företag
har gemensamt kommit överens om att
vid sina inköp ställa krav på en mer an­
svarsfull sojaodling och soja certifierad
enligt RTRS, Roundtable Responsible
Soy. WWF uppmanar nu fler företag att
ställa sig bakom ansvarstagandet.
• Många svenska företag arbetar
aktivt med att ställa krav på att palm­
oljan ska vara certifierad enligt RSPO,
Roundtable on Sustainable Palmoil, vil­
ket bland annat innebär stopp för sköv­
ling av unika skogar, krav på säkra och
rimliga arbetsförhållanden och hänsyn
till lokalbefolkningen. WWF tror inte
på bojkott utan uppmanar alla berörda
företag att kraftsamla för att nå målet
100 procent särhållen och certifierad
palmolja före slutet av 2015.
• Under 2015 kommer WWF att
lansera en konsumentguide för bättre
val av kött som hjälp och stöd till kon­
sumenter.
Med gemensamma krafter kan vi
tillsammans vända de rådande tren­
derna och öka hållbarheten – både när
det gäller den mat vi väljer att äta, hur
den produceras och hur vi använder och
vårdar våra begränsade markresurser.
